Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar

Reflektioner runt trepartssamtal om
sjukskrivningar
2015-05-22
Problem:
Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi
ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi ser att diagnoser finns inom fältet psykisk
ohälsa ökar för både män och kvinnor men överrepresenterat hos kvinnor.
Denna utveckling sammanfaller med en ständigt ökande kostnadsutveckling.
Försäkringskassans prognoser visar på en tydlig uppgång, vilket också ska ses mot
förslaget att ta bort den bortre parentesen vid 914 dagar i sjukförsäkringen.
2 (6)
Viktiga förklaringsfaktorer till den här utvecklingen och de därmed ökade kostnaderna
för sjukpenning och rehabilitering står, som vi ser det, att finna i:
•
•
•
•
•
•
•
Stora arbetsmiljöproblem framförallt i traditionellt kvinnodominerade
människonära offentligfinansierade yrken, med avseende på såväl mer
repetitiva arbetsuppgifter samt resursbrist parad med en känsla av maktlöshet.
Kvinnors påtagliga dubbelarbete, från det första barnets födelse och
accentuerat två år efter andra barnets födelse
Livspusslet vad det gäller annat än ansvar för egna barn, tex anhörigvård
Ekonomisk stress kommen ur lönediskriminering, deltidsarbete, merparten av
tiden i föräldraförsäkring och vab.
Arbetsmiljöproblem som beror på administrativ börda genom NPM, bristen på
introduktion i arbetslivet och bristande chefsstöd
Avlövad företagshälsovård
Minskat påtaget ansvar bland arbetsgivare för förebyggande och
arbetsplatsnära arbetsmiljöarbete och rehabilitering.
Verktygslåda:
•
•
•
•
•
Generellt:
Speciellt:
Lagar
Regleringsbrev/förordningar/författningar
Skatter/arbetsgivaravgifter
Socialförsäkringar
Partsansvar
Arbetsmiljölagen
AMV, AFS
Finansiering av FHV mm
S/Aers, sjuk-& föräldraförs
Omställningsavtalen, AFA
Förslag på åtgärder:
Kortsiktiga:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Starkare sanktionsåtgärder för att arbetsgivarna ska ta arbetsmiljö- och
rehabiliteringsansvar i större omfattning
Ytterligare en icke överföringsbar månad i föräldraförsäkringen
Utvärdera förutsättningarna att återinföra ”lokala anpassningsgrupper” samt
arbetsgivarringar.
Stärkt skyddsorganisation bland annat genom statsbidrag för vidareutbildning
av skyddsombud (se vidare AML 6 kap §6.6.a (i bilaga)
Staten bör tillskjuta mer resurser till Arbetsmiljöverket för fler inspektioner och
till metodutveckling inom det psykosociala området
Bättre chefsstöd vid arbetstagares ohälsa för arbetsgivare tex genom tillgång
till verkytg och metodstöd via företagshälsovården.
Implementering av Arbetsmiljöverkets Författningssamling (AFS) tex vad det
gäller stärkta sanktionsmöjligheter.
Sanktionsavgifter bör införas för arbetsgivare som inte fullföljer sitt
rehabiliteringsansvar
Ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att förstärka implementeringen av den
kommande AFS 2015:X om organisatorisk och social arbetsmiljö och följa upp
tillämpningen i dialog med arbetsmarknades parter.
Förstärkning av Arbetsmiljöverkets regleringbrev:
Urklippt ur regleringsbrevet för 2014:
Nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv
Arbetsmiljöverket ska i samband med årsredovisningen lämna en redovisning till
Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) av utvecklingen när det
gäller den nationella funktionen för kunskapsområdet arbetsmiljö- och arbetsliv.
3 (6)
Arbetet med den närmare utformningen av funktionen bör fortsätta för att
successivt ge genomslag i myndighetens kunskapsförmedlande verksamhet.
Som en del i detta arbete bör myndigheten i ett första skede utveckla former
för tillgängligheten och nyttiggörandet av den kunskap som redan finns eller
under året tas fram av myndigheten i form av kunskapssammanställningar och
statistik.
Förslag på tillägg:
Arbetsmiljöverket ska i samband med utvecklingen av kunskapsområdet för
arbetsmiljö och arbetsliv föra dialog med avtalstecknande parter inom
branschområden om anmälda arbetsmiljöproblem inom branschen.
Ett led i detta arbete är att sammanställa och analysera anmälningar som skett
under tidigare år för att kunna föra dialog om trender, bakomliggande orsaker
och möjliga förbättringsområden.
Långsiktiga
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Rusta upp företagshälsovården med avseende på statlig delfinansiering. Krav på
att alla arbetsgivare är anslutna till någon företagshälsovård. Arbetshälsa
Individualiserad föräldraförsäkring
Dialog med SKL och Arbetsgivarverket om hur offentlig sektor kan bli en bättre
arbetsgivare vad det gäller arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor
Översyn av Arbetsmiljölagen för att bättre adressera dagens
arbetsmiljöproblem
Staten bör avsätta mer resurser till forskning som stödjer innovation, arbetslivsoch teknikutveckling
Ersätt de bortre parenteserna i sjukförsäkringen med regelbundna kontroll- och
åtgärdspunkter.
Lagkrav på universellt utformade arbetsplatser
Goda effekter av Finsam och Socsam bör spridas och vidareutvecklas
Utökat ansvar för arbetsgivaren att medverka till att upprätta
rehabiliteringsplan. Idag ligger det ansvaret på Försäkringskassan och inte, som
tidigare på arbetsgivaren. Det har lett till att många arbetsgivare undandrar sig
ett ansvar de har.
en aktör på nationell nivå (jmfr ALI) ska ges i uppdrag att, i nära samverkan med
arbetsmarknadens parter, samordna arbetslivsforskning och kunskapsspridning
Rörlighetsavtal –ett vidgat ansvar för rehabilitering och omställning efter
sjukdom via omställningsorganisationerna
4 (6)
Bilaga 1 Arbetsmiljölagen kap 6:
6a §
Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en
tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära
sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning ska göras
för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning ska arbetsgivaren
genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren mottagit
dennes begäran. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör
arbetsgivaren inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, ska Arbetsmiljöverket
efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 §
ska meddelas. Sådan framställning av ett skyddsombud på fartyg ska i stället lämnas till
Transportstyrelsen, som ska pröva om föreläggande eller förbud enligt
fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska meddelas.
Där skyddskommitté finns, kan skyddsombud direkt påkalla kommitténs behandling av
en arbetsmiljöfråga.
Ett skyddsombuds begäran enligt första stycket får även avse skyddsåtgärder som
behövs för att arbetsgivaren på det arbetsställe där skyddsombudet är verksamt ska
uppfylla sina skyldigheter gentemot utomstående arbetskraft enligt 3 kap. 12 §.
Det som i första och andra styckena sägs om skyddsombud ska också gälla för
studerandeskyddsombud som avses i 17 §.
Bilaga 2 Dagens omställningorganisationer – en matris
5 (6)
Box 12800, 112 96 Stockholm
08-617 44 00 • akademssr.se