Arbetsmiljöutbildning
Dag 2 våren 2016
1
2
Lagar, regler
och andra styrdokument
3
Arbetsmiljö – utgångspunkter
4
5
Arbetsmiljölagens innehåll
Uppgift:
Bekanta er (två och två) med Arbetsmiljölagen
genom att svara på frågorna.
Max 15 minuter.
6
Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande
2 kap Arbetsmiljölagen (AML)
Detta innebär att:
• Arbetsförhållandena ska anpassas till
människors olika fysiska och psykiska förutsättningar.
• Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas
så att man inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar
som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
7
Arbetsgivaren ska:
3 kap AML
• Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och
olycksfall (2 §)
• Fullgöra det systematiska arbetsmiljöarbetet – SAM – och
organisera rehabiliterings- och anpassningsverksamhet (2a §)
• Anlita den företagshälsovård som behövs (2c §)
• Instruera och informera arbetstagarna för att undvika risker (3 §)
8
Arbetstagarna ska:
• Aktivt medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av
de åtgärder som behövs för att skapa och upprätthålla en god
arbetsmiljö.
• Aktivt ta del av information som lämnas rörande arbetsmiljöfrågor.
• Följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar som
behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall.
• Använda sig av lämplig arbetsmetod och utrustning vid t ex hot om
våld eller lyftteknik.
• Snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud om det
föreligger omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa.
9
Skyddsombudet
företräder arbetstagarna
Skyddsombudet ska:
• Vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall.
• Medverka vid utredning av arbetsskador och tillbud.
• Vaka över att arbetsgivaren uppfyller lagens krav.
• Delta vid planeringen av frågor som berör arbetsmiljön.
• Delta när handlingsplaner upprättas.
• Arbetsgivaren ska underrätta skyddsombudet om betydande förändringar.
10
Vad gäller för skyddsombud?
Använd ”Skyddsombud – skyddskommitté –
Skyddsrond”
1. Hur och av vem utses skyddsombud?
2. För hur lång tid?
3. Vem kan bli skyddsombud och vilka krav ställs på
skyddsombudet?
4. Vad kan ett skyddsområde omfatta?
5. Varför ska man vara anmäld som skyddsombud
till arbetsgivaren?
11
Skyddsombudets förutsättningar
Arbetsgivaren är skyldig att:
• se till att skyddsombudet/arbetsmiljöombudet får kontinuerlig utbildning,
praktiska möjligheter samt erforderlig tid att utföra uppdraget.
(ur Samverkan Göteborg § 8c)
• ta del av handlingar och de upplysningar som behövs för ombudets
verksamhet.
12
Skyddsombudets framställan
enligt AML 6 kap. § 6a
• Skyddsombud kan påkalla behandling av ett ärende i skyddskommittén.
• Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en
tillfredställande arbetsmiljön skyddsombudet vänder sig till
arbetsgivaren (ag) med en framställan om åtgärder.
• Ag ska lämna en skriftlig bekräftelse att framställan är mottagen. Ag ska
utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör AG inte det eller beaktas inte
begäran inom skälig tid, vänder sig skyddsombudet till Arbetsmiljöverket
(AV).
• AV prövar frågan, detta ska mynna ut i ett beslut. (föreläggande, förbud
eller beslut om att inte ingripa kan överklagas till förvaltningsrätten).
13
Framställan enligt
Arbetsmiljölagen 6 kapitlet 6a §
Förvaltning/arbetsplats
Skyddsombud
(SO)
Parallellt förfarande
Kopia till
stadsledningskontoret
14
Skyddsombudsstopp enligt AML 6 kap. § 7
• Skyddsombudsstoppet gäller tills Arbetsmiljöverket tagit
ställning i frågan.
• AV fattar beslut för eller mot det stoppade arbetet. Beslutet
går att överklaga Förvaltningsrätten.
• Skyddsombudet har även rätt att stoppa arbetet om
arbetsgivaren inte rättar sig efter ett förbud som har
utfärdats av Arbetsmiljöverket (t ex om en maskin som saknar
skydd).
15
Skyddsombudsstopp enligt AML 6 kap. § 7
• Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för
arbetstagarens liv eller hälsa kan ett skyddsombud påkalla ett
arbetsstopp.
• Om arbetsgivaren inte genast ingriper kan skyddsombudet
avbryta arbetet.
• Om arbetsgivaren godkänner stoppet behövs inte prövning av
Arbetsmiljöverket.
• En arbetsgivare som vill ha ett skyddsombudsstopp prövat,
måste vända sig till AV med en begäran om rättslig prövning.
16
Skyddskommitté enligt AML 6 kap § 9
Skyddskommittén ska:
• Delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället.
• Följa arbetets genomförande.
• Noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa
och olycksfall samt verka för tillfredsställande
arbetsmiljöförhållanden.
17
I skyddskommittén
I skyddskommittén behandlas frågor om:
• företagshälsovård,
• handlingsplaner enligt 3 kap 2a § (arbetsmiljöplaner,)
• planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser,
arbetsmetoder och av arbetsorganisation,
• planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller
olycksfall,
• upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön,
• arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället.
18
Arbetsmiljöförordningen § 9
19
FSG och LSG som skyddskommitté
Nytt stödmaterial kommer under våren. Tänk på:
1. På kallelse och i protokoll ska det vara tydligt vilka frågor
som är skyddskommittéfrågor.
2. Det ska vara tydligt vem/vilka som är skyddsombud när
skyddskommittén sammanträder. Man representerar då alla
medarbetare.
3. I protokollet ska tydligt framgå om man är överens eller inte
då en fråga diskuteras i skyddskommittén. Om ni inte blir
överens så få med i protokollet att ni kan komma att skicka
frågan till AMV för bedömning. Tag kontakt med ditt
förbund.
20
Arbetsmiljö – Politiska nämnden har ansvaret
Uppgiftsfördelning
• Förvaltnings-/bolagsdirektör
• Sektorchef
Skyddskommitté
• Förvaltningens/bolagets
samverkansgrupp
• Lokal samverkansgrupp
• Områdeschef
• Enhetschef/rektor/förskolechef
• Gruppchef
• Arbetsmiljöproblem
• Arbetsplats-/skyddsombud
21
22
Exempel på föreskrifter
AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta
AFS 1986:3 Ensamarbete
AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering
AFS 1998:1 Belastningsergonomi
AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd
AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2005:16 Buller
AFS 2012:3 Minderåriga
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
23
Ingen lag tar över någon annan
Hälso- och
sjukvårdslagen
Skollagen
Arbetsmiljölagen
Arbetsgivare
Socialtjänstlagen
Arbetsgivaren måste i en konkret
situation förena arbetstagarnas,
elevernas, brukarnas,
patienternas och klienternas
intressen. AML är styrande ur
medarbetarperspektivet.
Lagen om LSS
24
SAM – Hur gör man?
25
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Kontroll
Undersökning
Systematiskt
arbetsmiljöarbete
En naturlig del av
verksamheten
Åtgärder
Riskbedömning
26
AFS 2001:1
• Vem ansvarar? Vilka ska medverka?
• Arbetsmiljöpolicy och rutiner. Vad gäller? Vad tycker ni om
Majorna-Linnés rutin?
• Vad innebär det att få en arbetsmiljöuppgift? Kan man tacka
nej?
• När ska en riskbedömning göras?
• Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hur?
27
Arbetsmiljö- och hälsoprocessen
28
Arbetsmiljöarbetets två sidor
Skydda från
risker
• Avvärja fysiska och psykiska hälsoproblem
• Minska riskfaktorer för ohälsa
• Skydda från hälsofaror
• Bygga upp hälsa/rehabilitera
• Betryggande säkerhet
Främja hälsa
• Verka för ett engagemang i arbetet
• Stärka den upplevda kvaliteten i arbetet
• Möjliggöra ett välbefinnande
• Stödja ett socialt arbetsklimat
29
Systematiskt arbetsmiljöarbete
När?
• I vardagsarbetet
• Arbetsmiljöronder – 2 gånger om året (minst)
• Förändring i verksamhet
• Krav från myndighet eller fack
Fungerar det så hos oss?
30
Arbetsmiljöronden
• På arbetsmiljöronden skall man kartlägga, identifiera och bedöma
frisk- och riskfaktorer i arbetsmiljön på arbetsplatsen.
• Bedömningen resulterar i en handlingsplan för tidsplanerade åtgärder
som ska stärka friskfaktorer eller förebygga/ta bort riskfaktorer.
• Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetsmiljöronder genomförs och för
att åtgärder vidtas.
• Tillsammans med chef ska medarbetarna på arbetsplatsen och
skydds-/arbetsmiljöombud delta.
• I samband med arbetsmiljörond ska protokoll upprättas och
undertecknas.
• Handlingsplanen med åtgärder som upprättas behandlas i
skyddskommitté.
31
Arbetsmiljöronden
För att arbetsmiljöronderna ska fungera effektivt är det
nödvändigt att man har:
32
Identifiera risk- och friskfaktorer
På arbetsmiljöronderna kartläggs, identifieras och bedöms risk- och
friskfaktorer i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön i arbetet
• I den fysiska arbetsmiljön undersöks arbetslokaler, ergonomi, tekniska
hjälpmedel, larm, personalutrymme, första hjälpen med mera.
• Den psykosocial arbetsmiljön omfattar det mesta i vår arbetsmiljö som
inte är fysiskt såsom trivsel på arbetet, arbetsmängd, arbetstempo,
ensidigt, upprepat och monotont arbete, oklara förväntningar på
arbetsinsats, ständiga förändringar, risker för hot och våld, skiftarbete,
konflikter – kränkningar – trakasserier, arbete med människor,
ensamarbete.
33
Bedöm risker
• Hur troligt är det att något ska hända?
• Kan en eller flera medarbetare utsättas för risker?
• Vid vilka arbetsmoment är riskerna särskilt stora?
• Hur länge är medarbetarna utsatta?
• Vilket slags ohälsa och olycksfall kan inträffa?
34
Föreslå, besluta och åtgärda
Åtgärda de risker som kommit fram utifrån riskbedömningen.
1. Ta bort risken
2. Isolera/skärma av risken
3. Alla risker kan inte undvikas helt,
de måste hanteras på annat sätt, t ex:
• med särskilda instruktioner, rutiner, handlingsplaner
• personlig skyddsutrusning
• med stöd och handledning
• genom dubbelbemanning
• genom att varna, utbilda, anslå, informera, olika språk
35
Årlig uppföljning (revision)
Hur fungerar revisionen av arbetsmiljöarbetet inom vår förvaltning/bolag
vad gäller AFS 2001:1?
• uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter
• rutiner och tidplaner
• stöd för kartläggning, riskbedömning och handlingsplaner
• riskbedömning vid verksamhetsförändring
• kompetens
Hur fungerar revisionen inom vår förvaltning/bolag vad gäller AFS 1994:1?
• arbetsanpassning och rehabilitering
36
Ändring i verksamhet
37
Planering av ändring i verksamhet
• När ändringar i verksamheten planeras ska arbetsgivaren bedöma om
ändringarna medför risker för ohälsa och olycksfall som kan behöva
åtgärdas (AFS 2001:1, § 8)
• Som regel handlar det om sådana ändringar som kräver skyddsombudets
medverkan (AML kap 6, § 4 och AMF § 11). Det kan vara vid planering av
nya och ändrade lokaler, arbetsprocesser, arbetsmetoder och
arbetsorganisation.
• Arbetstagare och skyddsombud som berörs ska medverka vid
riskbedömningen.
38
A B C riskbedömning inför ändring i verksamheten
A Precisera den planerade ändringen
• Vad består ändringarna av?
• Var ska ändringarna genomföras?
• Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs?
B Gör riskbedömningen
• Vilka risker innebär ändringarna?
• Är riskerna allvarliga eller inte?
C Åtgärda
• Vilka åtgärder ska genomföras?
• När ska åtgärderna vara genomförda?
• Vem ser till att åtgärderna genomförs?
39
Tillbud och arbetsskador
40
Anmäla tillbud och arbetsskador
41
42
Tillbud och arbetsskador
Tillbud
• En oönskad händelse som kunde lett till ohälsa eller olycksfall.
Arbetsskada
• Olycksfall – Händelser som har samband med arbetet och som leder till fysisk
eller psykisk skada räknas som olycksfall. Händelsen ska vara kortvarig, ovanlig och
oförutsedd.
• Färdolycksfall – Skada på väg till eller från arbetet
• Arbetssjukdom – Att man fått en sjukdom på grund av skadlig inverkan i arbetet,
t ex smitta, fysiskt/psykiskt påfrestande arbetsförhållanden.
43
Anmälan enligt §2 AMF
Allvarliga olyckor ska anmälas till AV
Allvarliga tillbud ska anmälas till AV
44
Arbetsmiljöverkets uppdrag och
befogenheter
• Arbetsmiljöverket har regeringens och riksdagens uppdrag att
se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs samt
till viss del tobakslagen och Miljöbalken när det gäller frågor
om genteknik och bekämpningsmedel.
• Deras mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i
arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett
helhetsperspektiv, det vill säga både när det gäller fysisk,
psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt.
45
o
m
i
n
g
e
n
å
t
g
Kontakta SO om inget
ä
görs
r
d
g
ö
r
s
En arbetsmiljöfrågas väg: Ett exempel
Ett arbetsmiljö
problem uppstår,
kontakta din närmaste
chef
Arbetsmiljöverket
prövar om
föreläggande eller
beslut
SO kontaktar chefen
Chef åtgärdar
problemet
SO kan vända sig till
HSO om problemet
fortfarande inte
åtgärdas
SO kan vända sig till
Arbetsmiljöverket om
ingen åtgärd görs
Problemet kan tas i
upp skyddskommittén
(LSG/FSG)
