Grupp A streptokocker
Meningokocker
Björn K Eriksson
Smittskydd Stockholm
13 april 2016
Figure 3: Estimated global mortality from individual pathogens in 2002
Data from the 2004 World Health Report60 and various estimates found in fact sheets on the WHO website
(http://www.who.int). Estimates are vague, often based on inadequate data, and should be considered a general
guide only. *Almost all malaria mortality is due to Plasmodium falciparum (Carapetis et al 2005)
• Vad är grupp A streptokocker (GAS)?
• Vilka sjukdomar orsakar GAS?
• Vilka epidemiologiska problem ställs vi inför?
Strepto = kedja
Betahemolys
Alfahemolys
Indelning av streptokocker
• Hemolys - alfa, beta
• Lancefield serogrupp - A,B,C,D,G ….
• Species identifiering – biokemi (Streptococcus
pyogenes)
• Serotypning av GAS
– T- typning ca 25 typer
– M-typning ca 100 typer
• Sekvensering av emm-gene av GAS
– emm typning ca 200 typer
Grupp A Streptococker (GAS)
2006-2015
140
120
100
Antal
80
60
40
20
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
År
2012
2013
2014
2015
Ålders- och könsfördelning för invasiva
Grupp A Streptococker 2015
Man n=56
Kvinna n=63
12
10
Antal
8
6
4
2
0
00-04 05-09 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94
Åldersgrupp
95-
• Vad är grupp A streptokocker (GAS)?
• Vilka sjukdomar orsakar GAS?
• Vilka epidemiologiska problem ställs vi inför?
Klassifikation av grupp A sreptokock (GAS) infektioner (JAMA
1993)
• Icke invasiva infektioner
Mukösa membraner: faryngit, tonsillit, otit, sinuit,vaginit
Hud: impetigo
Scarlatina
• Icke suppurativa komplikationer: akut reumatisk feber, akut
glomerulonefrit
• Invasiva infektioner (GAS framodlat från normalt sterila lokaler)
• Streptococcal Toxic Shock Syndrome
Streptokockinfektioner - allmänt
• vanliga i förskole- och skolåldern
• bärare 10–20 (–60) % i en förskolegrupp
• spridning i familjen mellan syskon och till föräldrar
är vanligt
• allvarliga komplikationer ytterst sällsynta i Sverige
• antibiotika förkortar tiden med symtom med
endast 0.5–2 dygn (Cochrane)
• efter 2 dygns penicillinbehandling bedöms
personen vara smittfri
Streptokockinfektioner – Diagnos (faryngit)
• hälften av alla halsinfektioner liknande halsfluss orsakas av
virus
• snabbtest eller odling för streptokocker bör tas innan
eventuell antibiotikabehandling sätts in
• vid lindriga symptom behövs sällan läkarbesök göras
eftersom penicillin förkortar sjukdomstiden väldigt lite
(Strama)
• samtidig hosta eller heshet orsakas av virusinfektion och
halsprov ska inte utföras
Streptokocktonsillit
From Forbes CD, Jackson WF: Color Atlas and Text of Clinical
Medicine, 3rd ed. London, Mosby, 2003. MD Consult
GAS lymfkörtlar på halsen
Impetigo-svinkoppor
• Bullös impetigo - blåsor
S. aureus
• Nonbullös impetigo-krustabelagda sår
grupp A streptokocker +/- S. aureus
Scarlatina
Image 124_93. Group A Streptococcal Infections The characteristic inflammatory changes in
the tongue, i.e. the "strawberry tongue" of scarlet fever
Red Book Online Visual Library, 2009. Image 124_93. Available at:
http://aapredbook.aappublications.org/visual.
Copyright ©2009 American Academy of Pediatrics
Image 124_58. Group A Streptococcal Infections Desquamation of the hands of the patient in
image 124_57.
Red Book Online Visual Library, 2009. Image 124_57. Available at:
http://aapredbook.aappublications.org/visual.
Copyright ©2009 American Academy of Pediatrics
Image 124_13. Group A Streptococcal Infections Ten-year-old white male with erythema
nodosum. This is the same patient as in image 124_12.
Red Book Online Visual Library, 2009. Image 124_13. Available at:
http://aapredbook.aappublications.org/visual.
Copyright ©2009 American Academy of Pediatrics
Image 124_120. Group A Streptococcal Infections Streptococcus pyogenes pneumonia in a 3
year old female.
Red Book Online Visual Library, 2009. Image 124_120. Available at:
http://aapredbook.aappublications.org/visual.
Copyright ©2009 American Academy of Pediatrics
Erysipelas-rosfeber
• Äldre, akut insjuknande, feber, frysningar, allmänpåverkan
• Välavgränsad rodnad i huden, ömhet, svullnad
• Predisponerande faktorer: venös insufficiens, lymfstas,
diabetes, alkoholism
Nekrotiserande fasciit
• Infektion med nekroser subkutant, ev i epidermis, ner till
muskelfascian
• Rodnat, svullet, diffus avgränsning, svår lokal smärta ofta
utan (initiala) tecken
Nekrotiserande fasciit
• Typ1: främst bålen, ofta polymikrobiell genes
• Typ2: extremiteterna, streptokocker dominerar
• Behandling: kirurgisk revision, antibiotika parenteralt
• Vad är grupp A streptokocker (GAS)?
• Vilka sjukdomar orsakar GAS?
• Epidemiologiska problem
Information till förskolans personal
Vid anhopning av streptokockinfektioner på förskolan
Om flera barn insjuknat med tecken på streptokockinfektion kan
förskolepersonalen kontakta närmaste vårdcentral för rådgivning.
Hygienråd vid streptokockinfektioner på förskolan
Barnen bör vara ute extra mycket
Använd flytande tvål och engångshanddukar
Använd pappersnäsduk som slängs i plastpåse, både barn och
personal tvättar händerna eller använder handsprit
Tvätta dagligen barnens örngott och de leksaker som barnen
brukar suga på. Mjuka leksaker tvättas i maskin
Ytor, handtag och andra områden som man vidrör med händer
rengörs dagligen
Undvik gemensamma aktiviteter mellan avdelningarna
Åtgärder vid anhopning/utbrott
Verifiera utbrottet genom att dokumentera kliniska fall med
snabbtest eller odling.
Identifiera smittkällor: svalginfektion, t.ex impetigo, paronykier,
perianal streptokockdermatit eller vulvit.
Antibiotikabehandla samtidigt (med minst 2 dygns överlappning)
barn med symptom på faryngotonsillit och positivt svalgprov och
andra streptokockinfektioner.
Efter behandling bör behandlade barn vistas i hemmet de första två
behandlingsdygnen. Därefter återgång till förskolan om barnets
allmäntillstånd tillåter.
Läkemedelsverkets information 6:2012,
http://www.lakemedelsverket.se/overgripande/Publikationer/Listning
ar/Information-fran-Lakemedelsverket/Arkiv/2012/
Se också Socialstyrelsens skrift ”Smitta i förskolan” (2009), som
finns på Socialstyrelsens webbplats
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-231
Invasiv meningokocksjukdom (Neisseria meningitidis)
•
•
•
•
•
•
Ovanlig sjukdom (< 100 per år i Sverige)
Oftast sporadiska fall men utbrott kan förekomma
Vanligt med bärarskap (ca 10 %), oftast ej kapslade stammar
Olika serogrupper: A, B, C, Y, W135
Smitta via luftvägssekret
Antibiotikaprofylax till närstående (boende under samma
tak, ”salivkontakter”), ibland skolklasser, förskola,
militärförläggning
• Ciprofloxacin engångsdos, inom 1-2 dygn (< 2v)
• Vuxna 500 mgx1, barn < 20 kg 250 mgx1, eller 20 mg/kg,
engångsdos
• Vaccin (polysackaridkapsel, konjugerade,
membranproteiner)
Figure 1.
Neisseria meningitidis
(Arrow) in Cerebrospinal Fluid
(Gram’s stain, ¬1000).
The organisms are intracellular, gram-negative diplococci.
Meningokockfall i SLL och Sverige 2006-2016
Incidens per 100 000 per år, Sverige
120
1,2
100
1
SLL
Sverige
Incidens (Sv)
80
0,8
60
0,6
40
0,4
20
0,2
0
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Meningokocksjukdom SLL 2016
Ålder, kön
16
14
12
10
Kvinna
8
Man
6
4
2
0
00-04
05-09
10-14
15-19
20-24
25-29
30-39
40-49
50-59
60-69
70-79
80-89
90-
Fig. 2. Age-specific incidence and case fatality ratios of meningococcal
disease in Europe, 2006. Data from 27 countries participating in EU-IBIS
[206].
Kliniska manifestationer
• Mild bakteriemi (benign meningokockemi)
• Meningokocksepsis (ibland mycket snabbt förlopp)
• Meningit (sekvelae vanliga)
• Oklara initial förlopp kan förekomma, t.ex övre
luftvägsbesvär, hals-ont, feber, ”influensaliknande” symtom,
huvudvärk, diarré och kräkningar (”maginfluensa”) eller
utslag, speciellt med petekier
• Pneumoni
• Septisk artrit
Makulärt utslag
Petekialt utslag
Meningokock-utbrott efter
Japan-Jamboree 28/7-8/8 2015
30 000
scouter 2 000
från Sv
Erik Lunner, som just kommit hem från scoutlägret i Japan, gick till Spånga
vårdcentral för provtagning eftersom flera på lägret drabbats av smittsam
hjärnhinneinflammation.
Aftonbladet 17/8
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT
Stor tack
Prel data från webbenkät
• 40% SLL 700-800, >50% via VC
• 80-90% profylax
• >50% odlades
• 90% bra-utmärkt kontakt med vården
