Franska revolutionen
Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som rör tiden mellan år
1789 och år 1799.
Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike Europas folkrikaste stat med en
befolkning på 24 miljoner, varav 80% bodde på landsbygden. Förhållandena i
denna nation var som i övriga samtida länder djupt orättvis, vilket tillsammans
med en rad specifika faktorer ledde till revolutionen.
Varför blev det revolution?
Privilegierna
De rika (adeln) hade stora förmåner
(privilegier). De slapp betala skatt, de fick
jaga på böndernas mark och ta ut avgifter
från bönderna.
Upplysningstidens nya idéer
(Upplysningstiden 1700 – 1789)
Man ville bygga ett nytt samhälle grundat på
vetenskapen. Filosofer diskuterade hur de
ville att samhället skulle se ut. De tyckte det
var fel att kungen hade all makt.
Förenta staterna – en förebild
Många fransmän deltog i det amerikanska
frihetskriget. De fick uppleva hur ett mer
rättvist samhälle bildades.
Brist på mat
Det hade varit missväxt. Matbristen var stor.
Folk började stjäla för att få mat.
Statens kassakista var tom
Hovet, armén och alla ämbetsmän slukade mer
pengar än vad skatterna gav.
Brist på pengar
• Den franska staten
hade ont om pengar
• Ständigt i krig tömde
kassakistan
• 7-års kriget i
Nordamerika
• Kostsamt hov
Frankrikes samhällsklasser
Frankrike var
indelat i tre olika
stånd.
Präster: Dessa slapp betala
skatt. De hade också rätt till
tionde. (Bönderna skulle
betala en tiondel av sina
skördar i avgift till kyrkan)
Adel: Slapp betala skatt, hade
också andra privilegier.
(Ensam rätt på jakt och
fiske)
Tredje ståndet: Borgarna och
bönderna, ca 25 miljoner av
invånarna. Betalade skatt.
Bönderna hade de sämst.
Många var oroade
• Skulle adeln och
prästerna få börja
betala skatt?
• Skulle bönderna få
höjda skatter?
• Kungen var inte
speciellt
intresserad av
politik och inte
heller hans fru. Så
de hjälpte inte
folket.
Versaille
Ludvig XVI
Marie Antoinette
Generalständerna kallas in
Finansministern i Frankrike var mycket orolig och
han ville ha förändringar av skatterna. Kungen
vågade dock inte göra dessa förändringar och adeln
vägrade att hjälpa honom. De ansåg att de bara
var Generalständerna som kunde göra förändringar.
Generalständerna hade inte träffats sen 1614 och
kungen ville inte att de skulle träffas, men det gick
inte att undvika.
Eden i bollhuset
Tidigare hade varje stånd haft
varsin röst vilket innebar att
adeln och prästerna hade
kunnat rösta ned bönderna, 2-1.
Detta hade nu bönderna
tröttnat på.
I början av juni 1789 förklarade
tredje ståndets ledamöter vara
Frankrikes Nationalförsamling.
Eden i bollhuset
Kungen var inte glad över de
beslut som fattades och valde att
stänga sammanträdeslokalen.
Då valde nationalförsamlingen
att hitta en annan lokal och gick
ett bollhus/tennishall och lovade
varandra där att inte lämna
förrän landet hade fått en ny
styrelse.
Efter tvekan gav kungen efter,
uppgiften för församlingen blev
att lösa den ekonomiska krisen
och ge landet ett modernare
styre.
Stormningen av Bastiljen
Men oron fortsatte, rykten
gick om att kungen och
adeln bara låtsades ge
efter och i själva verket
hade sänt efter trupper.
14 juli 1789 fylldes gatorna
med människor. de
försökte beväpna sig för
att försvara sig mot kungen
Dagen har blivit Frankrikes
nationaldag
Revolutionen är igång
Ute på landsbygden får man nu reda
på vad som händer inne i städerna
och bönderna börjar ta till högafflar
och träpåkar för att storma adeln.
De bränner de papper där adelns
rättigheter står.
Adeln börjar nu förstå att deras tid
är förbi och de började ta bort några
av de skyldigheter som bönderna
hade.
Det bestämdes också att alla
invånare skulle betala skatt.
Revolutionens slagord blev:
Frihet
Jämlikhet
Broderskap
Folk är fortfarande inte nöjda
Trots att många förändringar
skett gick Frankrike mot ännu en
svältvinter 1789.
Kvinnorna samlade ihop sig i Paris
och tågade mot Versailles och
kungen.
Kungen valde att följa med till
Paris och där sattes han och hans
familj och husarrest.
Adeln var inte nöjd med
utvecklingen och många valde att
fly ur landet.
Kungen försökte också fly men
misslyckades.
Axel von Fersen
Axel von Fersen var en svensk militär
och politiker vid Gustav III hov.
Han var en av Marie Antoinettes
”gunstlingar” och hjälpte den
franska kungafamiljen vid det
misslyckade flyktförsöket 1791
Kungafamiljen avslöjades i Varenne,
där de greps och fördes tillbaka till
Paris.
För och emot kungen
Jakobinerna (vänstern) ansåg
att kungen borde avsättas
och republik införas.
Högern ville ha kvar
monarkin.
Orden högern och vänstern
har sedan fortsatt användas i
vår tid.
Frankrike angrips
Frankrikes fiender ser att landet
är försvagat och vill utöka sina
egna territorier.
De är också rädda att
revolutionen ska sprida sig.
Preussen och Österrike går till
attack.
Många frivilliga väljer att delta.
Många frivilliga unga män valde att gå in och kämpa för sitt land.
Bland dem fanns 600 män från Marseilles, dessa sjöng en sång som snabbt blev
populär, marseljäsen. Denna blev senare Frankrikes nationalsång.
De frivilliga styrkorna lyckades snart att vinna över fienden.
Kungen grips
En del ansåg att kungen orsakat
det militära misslyckandet och han
var inte engagerad i
nationalförsamlingen och lade
gärna in sitt veto.
Man valde nu att gripa kungen.
1792 ställdes kungen inför rätta,
man hade hittat papper på slottet
där man såg att kungen arbetat
mot revolutionen.
Några ville döma kungen till
fängelse, men de flesta röstade på
dödsstraff.
I januari 1793 giljotinerades
Ludvig XVI.
Skräckväldet 1793-1794
Tre politiker blev ledare för tiden som
kallas Skräckväldet. Jean Paul Marat,
George Jacques Danton och Maximilien
Robespierre.
Under den här tiden avrättades 35.000
som ansågs vara motståndare till
revolutionen.
Skräckväldet forts.
Terror blev Robespierres starka
vapen. Han ville få bort sina fiender.
Fler och fler dömdes i domstolarna
och fler och fler hamnade under
giljotinen.
1793-1794 har fått namnet
skräckväldet.
Till slut gick folk mot Robespierre och
tog tillfånga honom och förde honom
till giljotinen.
Napoleon tar makten
Frankrike lyckades besegra sina fiender. Mycket tack
vare många nya officerare.
Tidigare hade bara adelsmän kunnat bli högre
officerare, men efter revolutionen blev det ändring på
detta.
En av dessa var Napoleon Bonaparte.
1799 lyckas med hjälp av sina soldater ta makten
genom en statskupp.
Napoleon blev nu envåldshärskare och kunde göra
precis vad han själv ville.
Han gjorde bl.a. följande saker:
- Nya lagar, Code Napoléon, gemensamma för hela
landet
- Mer rättvist skattesystem
- Nytt mått och viktsystem (tum, aln, fot och famn
försvann)
Napoleon vinner segrar efter seger
Napoleon var en mycket duktig
militär. Som en belöning utsågs
han till kejsare 1804.
Napoleon mot Storbritannien
1805 gick Napoleon till attack mot
Storbritannien.
Vid Trafalgar utanför Spanien
sänkte dock den brittiska flottan
under amiral Nelson de franska
fartygen.
Napoleon försökte nu att för
ekonomisk krigsföring istället och
europeiska länder fick inte handla
av Storbritannien.
Våren 1812 gick Napoleon till
attack mot Ryssland, med detta
slutade i katastrof för
fransmännen.
Uppror mot Napoleon
När folk fick höra vad som hänt
i Ryssland gjorde de uppror.
Hösten 1813 lyckades stora
arméer besegra Napoleon, i
Leipzig.
Napoleon blev förvisad till ön
Elba
Wienkongressen
De europeiska länder samlades tills
fredskonferens i Wien, denna skulle
pågå i nästan ett år.
Dock lyckades Napoleon lämna Elba där
han varit fängslad och tog sig till Paris.
Militära grupper skickades ut för att
tillfånga ta Napoleon, men valde att
byta sida då de fick se sina gamla
kejsare.
Napoleon ville inte ha något krig, men
detta gick inte att undvika. Politikerna
i Wien sände ut stora trupper och
Napoleon besegrades i ett stort slag i
Waterloo.
Wienkongressen avslutas
Nu kunde man avsluta
Wienkongressen och man
beslöt sig för att rita om
Europas karta för att
undvika krig.
Vilka konsekvenser fick revolutionen?
• Mänskliga rättigheter blev lag i Frankrike
• Slaveriet började avskaffas
• Lagen var lika för alla
• Tortyren avskaffades i fängelse
• Vem som helst kunde ägna sig åt vilket yrke som helst
• Religionsfrihet infördes
• Staten tog över undervisningen från kyrkan
• Pressfrihet infördes
• Skilsmässor blev lagliga
• Tullar togs bort inom landet
• Meter, liter och kilo blev nya måttenheter.
• Bibliotek och konstmuséer öppnades för allmänheten
