Rörelsekapital

Rörelsekapital
Omsättningstillgångar
• Tillgångar som normalt omsätts i
rörelsen
•
– Det är alltså avsikten med tillgången som
avgör om det är omsättningstillgång eller
ej, inte vilken typ av tillgång det är
• Fyra typer av omsättningstillgångar
enligt ÅRL (”likviditetsordning”)
•
•
– Varulager
• Av olika slag, pågående arbeten, förskott för
varor etc.
– Kortfristiga fordringar
• Kundfordringar, interimsfordringar etc.
– Kortfristiga placeringar
• Olika typer av finansiella instrument, aktier
etc.
Omsättningstillgångar är nödvändiga i den löpande
verksamheten
– Likvida medel för att betala löner och olika
omkostnader
– Lager av färdiga produkter
– Kundfordringar
Ett sätt att finansiera dessa är med kortfristiga skulder
– Leverantörsskulder etc.
Den del som inte kan finansieras kortfristigt måste
finansieras långfristigt
– Undvik onödig kapitalbindning i
omsättningstillgångar
• Det kapital som binds kan inte användas
produktivt i företaget
– Tänk på kundkredittiden
– Lagringstiden
– Överlikviditet
Rörelsekapital
– Kassa och bank
• Likvida medel
omsättnings
tillgångar
Föreläsning 7
Föreläsning 7
Varulager
•
•
Varulager forts.
– Redovisning i klass 4
Vid inköpet av varor har man en utgift vars
anskaffningsvärde redovisas som en tillgång och
vid en senare försäljning periodiseras denna
tillgång då förbrukningen sker. Vid försäljningen
matchas intäkterna med varukostnaden (KSV:
kostnad sålda varor)
Hanteringen kan ske på olika sätt:
• Inköpen sker i klass 4 på kontot varuinköp.
• Inköpsvärdet på detta konto är nödvändigtvis inte lika
med KSV utan inköpsvärdet måste justeras med
periodens lagerförändring (kommer fram vid
inventeringen)
• En ökning av lagret ger ett KSV som är mindre än
inköpen och en minskning ger ett KSV som är högre
än inköpen
• KSV fås fram genom att varuinköp och kontot
förändring lager läses ihop.
• Lagerkontot är vilande under året.
• Inköp +/- Lagerförändring = KSV
– Redovisning i klass 1
• På lagerkontot redovisas de inköp som sker och KSV
fås fram genom att lagret inventeras. Lagret
inventeras och vi får fram utgående lager
• KSV = IB + Inköp - UB
(1) Lager
(1) Lager
500
KSV 800
(4) Varuinköp
(4) KSV
IB
IB
Korta
skulder
Lager 800
500
Kassa 900
Lagerändring 100
Kassa 900
(4) Lagerändring
BR 600
Lager 100
BR 600
RR (KSV) 800
Inköp +/- lagerändring = KSV
Lagret har inventerats till 600. KSV = IB + Inköp – UB
KSV = 500 + 900 – 600
Föreläsning 7
900 – 100 = 800
KSV = 800
RR (KSV) 800
Föreläsning 7
Funktionsindelad resultaträkning och
kostnadsslagsindelad resultaträkning
•
Inköp i BAS-kontoplanens klass 1
•
Funktionsindelad resultaträkning
Varulager forts.
•
– Ibland görs automatiska konteringar med fast
bruttovinstprocent
– När varuförsäljningen bokförs på ett intäktskonto så
konteras ett KSV vars belopp bestäms av
bruttovinstprocenten som har bestämts.
– Antag en fast bruttovinstprocent på 25%. Detta ger en
KSV-andel av intäkten på 75%
– Är anpassat till den funktionsindelade resultaträkningen
–
–
–
–
–
–
–
Nettoomsättning
Kostnad för sålda varor
Bruttoresultat
Försäljningskostnader
Administrationskostnader
Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelsekostnader
•
Denna uppställning passar bra för handelsföretag
•
Kostnadsslagsindelad resultaträkning
Fast bruttovinstprocent
(1) Plusgiro
(3) försäljning
5 000
5 000
10 000
10 000
(4) KSV
(1) Lager
–
–
–
–
–
–
–
•
IB 35 000
Nettoomsättning
Förändring av varulager (tillverkade)
Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga rörelseintäkter
Råvaror
Handelsvaror
Övriga externa kostnader
Vid periodens slut måste en inventering göras för att få fram en korrekt KSV
för hela perioden. (stölder etc..)
Föreläsning 7
Lager definieras som materiella tillgångar som
innehas för försäljning i företagets ordinarie
verksamhet (färdiga varor)
– Även tillgångar under tillverkning, råmaterial och
förnödenheter
– Förskott till leverantör avseende varor klassas som
lager
• Förskott från kunder får dras av från lagersaldot enl.
ÅRL
•
7 500
Bruttovinstprocent = 3 750/ 15 000 = 25%
Värdering av varulager
•
3 750
7 500
Bruttovinst = försäljning – ksv , 15 000 – 11 250 = 3 750
KSV saknas i uppställningen men KSV redovisas på
raden handelsvaror för handelsföretaget
Föreläsning 7
3 750
Vad finns i lagret och vad har sålts?
FIFU och SIFU
•
Om man har ett lager där varor av samma slag blandas och vi har gjort
inköp vid flera olika tillfällen till olika priser per enhet behövs någon
princip som bestämmer vilken del av lagret som finns kvar respektive
sålts.
– Enligt ÅRL skall lagrets anskaffningsvärde värderas ”enligt först-införst-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon
annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte användas.
• Inkomstskattelagen säger att de sist anskaffade varorna är de
som finns kvar i lagret
Samtliga OT värderas till:
• Det lägsta av anskaffningsvärde och
nettoförsäljningsvärde (lägsta värdets princip, LVP)
– Nettoförsäljningsvärde är det pris som man kan få vid
en normal försäljning (om särskilda skäl föreligger får
återanskaffningsvärdet användas istället)
– Inkurans
• Verklig inkurans beaktas när nettoförsäljningsvärde
används
– Inkomstskattelagen tillåter ett schablonmässigt
inkuransavdrag på 3% när anskaffningsvärdet används
» Detta tillåts enligt RR 2 vilket gör att lagrets lägsta
värde kan utgöra 97% av värdet enligt LVP
Ett företag köper in
stora mängder skruv
som förvaras i en
tunna enligt bilden. Vid
periodens slut finns
det 47 000 skruv kvar.
Vad är lagrets UB
värde och KSV enligt
FIFU respektive SIFU
11/11 Inköp 42 000
à 80 öre
Enligt IAS är SIFU ej
längre tillåtet.
6/9 Inköp 35 000
à 70 öre
3/3 Inköp 40 000
à 60 öre
IB 20 000 à 50 öre
FIFU
SIFU
37 100
26 200
KSV
55 000
Föreläsning 7
65 900
UB
Föreläsning 7
Vägda genomsnittspriser:
92 100/ 137 000 = 67,23 öre
UB 47 000 x 67,23 = 31 598
KSV 92 100-31 598 = 60 502
Pågående arbeten- lager i tjänsteföretag
•
•
•
Företaget vinstavräknar först när arbetet väsentligen
slutförts
Utgifterna redovisas i BR som pågående arbete för
annans räkning fram tills att man vinstavräknar
Fakturerat belopp redovisas som övrig skuld
(fakturerade pågående arbeten) under kortfristiga
skulder
Pågående arbeten- lager i tjänsteföretag
•
•
År 2 så slutförs arbetet i slutet på året men
dessförinnan så har kunden betalat in ytterligare 750
000 och vi har balanserat ytterligare 500 000 som
pågående arbeten.
Slutavräkning sker och de erhållna förskotten
intäktsförs samtidigt som pågående arbeten
kostnadsförs
År 1
År 2 samt slutavräkning
(1) Kassa
300 000
(1) Kassa
(4) Förändring pågående
arbeten
3 400 000
750 000
(4) Förändring pågående
arbeten
5 200 000
500 000
400 000
(5-7) Diverse kostnader
5 200 000
(1) Pågående arbeten
(1) Pågående arbeten
400 000
IB 400 000
(5-7) Diverse kostnader
900 000
(3) Avräknade uppdrag
500 000
3 400 000
1 050 000
(2) Fakturerade
pågående arbeten
(2) Fakturerade
pågående arbeten
1 050 000
300 000
300 000 IB
750 000
Föreläsning 7
(4) Förändring pågående
arbeten (avräknade
uppdrag
900 000
Föreläsning 7
Lager av produkter i arbete i den kostnadsslagsindelade
resultaträkningen
Lager av produkter i arbete (PIA)
•Det tillverkande företaget har flera lager
•
Kontering med lagerändringskonton
•Råvaror
1.
Nettoomsättnig
•Produkter i arbete (PIA)
2.
Förändring av varulager
3.
Aktiverat arbete för egen räkning
4.
Övriga rörelseintäkter
•Om den funktionsindelade resultaträkningen används så
ser det ut som för handelsföretaget.
5.
Råvaror och förnödenheter
6.
Övriga externa kostnader
•Råvaror och övriga utgifter samlas i färdigvarulagret
7.
Personalkostnader
•Färdigvarulager
•KSV bokförs när produkter säljs och minskar lagret
•Kostnad sålda varor redovisas på rad 2 i
resultaträkningen
(1) Råvarulager
IB 2 000 000
7 500 000
(1) Färdigvarulager
IB 2 500 000
18 500 000
17 500 000
6 000 000
UB 3 500 000
UB 500 000
(1) Produkter i arbete PIA
IB 3 000 000
7 500 000
12 000 000
UB 4 000 000
Rad 2 (förändring av varulager) är speciell. Den finns direkt
under nettoomsättning alltså bland intäkterna och denna
rad hör ihop med rad 6 och 7 då rad 2 är en korrektivpost
för de utgifter som redovisats som tillverkningskostnader.
(1) Kassa
18 500 000
Redovisade tillverkningskostnader korrigeras till rätt värde
med en intäktsjustering inte med en kostnadsjustering
Detta gäller för egentillverkade produkter/tjänster
6 000 000
12 000 000
(4) KSV
17 500 000
Föreläsning 7
Föreläsning 7
(1) Råvarulager
IB 2 000 000
(1) PIA
1 500 000
•
IB 3 000 000
1 000 000
UB 4 000 000
UB 500 000
Följande resultatposter kommer att finnas i en
kostnadsslagsindelad resultaträkning.
1. Nettoomsättnnig
2. Förändring av varulager
(4) Lagerändring Råvarulager
(4) Lagerändring- PIA
1 500 000
1 000 000
(4) Inköp Råvaror
+ 2 000 000
3. Aktiverat arbete för egen räkning
4. Övriga rörelseintäkter
5. Råvaror och förnödenheter
- 7 500 000
6. Övriga externa kostnader
- 12 000 000
Sammanräknad KSV
- 17 500 000
(5-7) Diverse kostnader
12 000 000
6 000 000
•
Observera att alla lagerändringskonton samlas i BASklass 4 även om de i resultaträkningen redovisas som
en post bland intäkterna
(4) Lagerändring färdigvaror
(1) Färdigvarulagervarulager
IB 2 500 000
1 000 000
1 000 000
UB 3 500 000
(1) Kassa
Föreläsning 7
6 000 000
12 000 000
Samlat saldo: KSV
17 500 000
Föreläsning 7
Valutakursdifferenser på monetära
tillgångar
•
•
Monetära tillgångar är kassamedel samt andra
tillgångar som kommer att inflyta respektive
utbetalas med fastställda eller fastställbara belopp
(RR 8)
Monetära tillgångar i utländsk valuta skall på
balansdagen redovisas i rapportvaluta (SEK eller
EUR) enligt balansdagskursen.
– En kundfordran från november som då omräknades
till aktuell kurs skall på balansdagen omräknas till
aktuell kurs och det uppkommer då
valutakursdifferenser
– Valutakursdifferenser på finansiella tillgångar
redovisas över RR som finansiella poster i BASklass 8
– Valutakursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas
över RR
• Vinster BAS-klass 3
• Förluster BAS-klass 7
•
Resultatet kan innehålla orealiserade kursvinster
vilket är ett avsteg från
försiktighetsprincipen/realisationsprincipen
Föreläsning 7
Finansiella omsättningstillgångar
•
•
•
•
Huvudregeln för omsättningstillgångar är lägsta
värdets princip
Eftersom omsättningstillgången inte innehas för
att stadigvarande brukas kan den inte skrivas upp
med hänvisning till bestående värde.
Undantag från huvudregeln ä exempelvis en
fordran i utländsk valuta som med balansdagens
kurs värderas högre
Ytterligare ett undantag från huvudregeln är att
finansiella omsättningstillgångar som löpande
omsätts genom handel på finansiella marknader
får tas upp till verkligt värde/marknadsvärde även
om detta överstiger anskaffningsvärdet.
– Detta är inte att betrakta som en uppskrivning utan
en omvärdering
– Redovisas över resultaträkningen som en
orealiserad vinst
Föreläsning 7
Kassaflödesanalysen
•
•
Ökningar i alla rörelsefordringar innebär
minusjusteringar när kassaflödet rekonstrueras med
utgångspunkt från resultatet.
Lager är en normal rörelsefordran och en lagerökning
innebär att inköpen varit större än KSV och
utbetalningarna har varit större än KSV därav
minusjusteringen.
– Normalt sker varuinköpen på kredit och ger då en
kopplingen mellan lager och leverantörsskulder
• Minusjustering för lagerökning kombineras med plusjustering
för leverantörsskuldökning om alla inköp gjorts på kredit och
ingen betalning gjorts
•
Kundförluster, valutakursförluster (av rörelsekaraktär)
och lagernedskrivningar ingår med minustecken i
rörelseresultatet och har minskat respektive
balanspost. Minusposter i rörelseresultatet nollställs när
vi plusjusterar för rörelsekapitalets minskning.
– Om vi har en kundförlust på 100 minskar rörelseresultatet
med 100 men detta nollställs med att kundfordringarna
har minskat vilket ger en plusjustering när kassaflödet
rekonstrueras.
Föreläsning 7