DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP
GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI
DISKUSSION 2
Gordana Dodig-Crnkovic
Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola
1
DRÖMMEN OM PARADISET
Tomas Aquino: En värld med både änglar och stenar är mer
fullkomlig
Fullkomlig
felfri, fulländad, ofelbar, syndfri, otadlig, perfekt, idealisk
fullständig, total, komplett, absolut, hel; verklig, genuin, riktig
På vilket sätt och varför?
2
EVOLUTION
! Evolution: genetisk, epigenetisk, beteendemässig, och
symbolisk
Jablonka, E., Lamb, M.: Evolution in Four Dimensions:
Genetic, Epigenetic, Behavioral, and Symbolic Variation in
the History of Life. MIT Press (2005)
3
MÅNGFALDSBEGREPPET
! Sverker Sörlin: begreppet är för brett! Ska man/kan man
bevara allt?
! Thorlief Ingelög, ArtDatabanken i Uppsala:
Arterna är byggstenar.
! Biologisk mångfald är en gigantisk katalog, en atlas över
alla livsformer på jorden
! Jan Bengtsson, professor i odlingslandskapets ekologi,
Sveriges Lantbruksuniversitet:
mångfald I naturen förekommer på olika nivåer: genetisk,
artnivå, ekosystemnivå, biotopnivå och landskapsnivå.
4
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald eller biodiversitet är definierad i
Konventionen om biologisk mångfald ("Riokonventionen")
som: Variationsrikedomen bland levande organismer av alla
ursprung, (från landbaserade, marina och andra akvatiska
ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa
organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter,
mellan arter och av ekosystem.)
! Genetisk diversitet är variationsrikedom bland individer eller
populationer inom en art.
! Artdiversitet är variationsrikedom av arter inom ett ekosystem eller
område.
! Ekosystemdiversitet är en mångfald av ekosystem inom ett område.
5
Biologisk mångfald
! Biologisk mångfald kan åsyfta hela vår planet, ett land, ett
landskap, ett kärr eller något annat specifikt område.
Vissa områden har naturligt en låg grad, andra en hög
grad av biologisk mångfald. Till exempel har ofta varma
och fuktiga områden en större biologisk mångfald än kalla
och torra områden.
! Ett rikt växt- och djurliv är ett av
de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket
ansvarar för målet Ett rikt- växt och djurliv.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologisk_mångfald
6
PÅ VILKEN NIVÅ SKA MAN INRIKTA SIG
genetisk, art, ekosystem, biotop eller landskap?
Det verkar finnas en överlap, men “det är inte säkert” enligt
Bengtsson.
VARFÖR BEVARA EGENTLIGEN?- frågar Christian
Munthe, filosof vid Göteborgs universitet
“Om vi låter bli vaccineras ökar mångfalden bakterier”
(Det är inte säkert. Pga antibiotika ökade mångfalden också,
speciellt resistenta bakterier.)
7
INSTRUMENTELLT VÄRDEFULLA
NATURFÖRETEELSER
Ingen samsyn vilka de är. – Nils Udenberg, professor vid
Kungliga Vetenskapsakademien
Smittkoppsvirus, löss, kakelackor, loppor, råttor vill man inte
ha i mänskliga samhällen
Men “människan förlorar säkert en del av sin själ om alltför
många av grodorna, fåglarna och blommorna försvinner.”
8
Hur många är de olika arterna?
5 miljoner, 30 miljoner, 50 eller rentav 100 miljoner arter?
Varför är så många arter ovanliga och så få vanliga?
“Vi tror att nio av tio arter ännu inte är upptäckta”
9
VILKA ARTER SKA BEVARAS?
! Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi vid Luns
universitet:
“DET BEHÖVS FAKTISKT INTE FLER ÄN ETT PAR
DUSSIN ARTER”
Kan det vara så enkelt?
10
ARGUMENT FÖR DEN BIOLOGISKA
MÅNGFALDEN
Argument för mångfalden:
1. Det etiska argumentet
2. Det estetiska
3. Det ekonomiska
4. Forsiktighetsprincipen
5. Det statistiska argumentet (fördelning av risker)
6. Evolutionära argumentet
11
ÄR VÄRLDEN OFÖRÄNDERLIG?
! En gammal religiös föreställning är “att världen har
skapats hel och full en gång för alla. Och att det finns en
mening och ett syfte med den givna ordningen. “
! "Naturens hämnd" är ett uttryck för en i vidare mening
religiös inställning, säger Per Lundberg, professor i
teoretisk ekologi vid Lunds universitet.
! MEN: Vi vet nuförtiden att evolutionen har lett till allt liv på
jorden. Alltså är inte världen oföränderig.
! Evolutionen pågår ständigt men den blir annorlunda om
vissa organismer dör ut.
12
OKUNSKAP SOM ARGUMENT
! “Ökad mångfald ger bärkraftigare system” enligt Christian
Munthe.
! “Ju mer variation bland individerna, desto större
beredskap att hantera stora förändringar i livsmiljön alltifrån meteoritnedslag till epidemier och människans
miljöförstöring.”
! Försiktighetsprincipen åberopas ofta, för den är lätt att
kommunicera och begriplig för de flesta. Nackdelen med
den sortens försäkringstänkande är att det egentligen inte
ger någon vägledning till vad som ska bevaras. Ska det
vara mer gräsmark eller mer skog eller vad? Ska allt
skyddas?
13
MÄNNISKAN - EN DEL AV NATUREN
! För vems skull ska mångfalden bevaras? Naturens eller
människans?
! Urban Emanuelsson, föreståndare för Centrum för
biologisk mångfald i Uppsala, betonar människans
närvaro i naturen som en del av naturen själv.
! Enligt den tredje strömningen bör naturen som sådan,
dvs inte bara djur utan även växter och mineraler,
tilldelas rättigheter. Då blir det inte längre fråga om att
beskydda människan, uppfattad som världens centrum,
mot sig själv, utan om att försvara hela kosmos mot
människan. Synen att så fort människan är inblandad blir
naturen förstörd är rätt utbredd.
14
NATURLIGT ELLER KONSTGJORT?
! Den utdöendekatastrof man talar om i dag gäller främst
tropiska regnskogar och korallrev.
! Vad ska man använda för måttstock för att besluta om
vad som ska rödlistas i Sverige?
! Fredrik Sjöberg: man måste prioritera, att arter måste få
ha olika bevarandevärde.
! Om en viss art håller på att dö ut och människan aktivt
hindrar det - räknas det som att vi ökar den biologiska
mångfalden? Har vi åstadkommit något konstgjort?
(Christian Munthe)
15
NATURENS BIBLIOTEK
! V vet att många vackra blommor på ängen gör oss
gladare, så mångfalden kanske kan bevaras för sin
egen skull, ungefär som skönhet. Det som är vackert är
därmed också nyttigt.
! Edward O Wilson, fader till sociobiologin, söker i
evolutionen efter rötter till varför vi uppskattar en artrikare
miljö mer. Vi har helt enkelt blivit selekterade till att söka
oss till den rikare miljön därför att vi där finner de resurser
som vi behöver för att överleva. Biofili kallar han detta.
! “Vi har ett slags biologisk längtan efter ett levande
landskap.“ Nils Uddenberg
16
NATURENS BIBLIOTEK
! Den biologiska analfabetismen ser Fredrik Sjöberg som
ett problem som står i vägen för att vinna politisk
acceptans för kostsamma naturvårdsinsatser i syfte att
bevara eller producera biologisk mångfald.
! Allt färre människor förstår det språk som naturen talar till
oss, anser han. Och känner man inte igen mandelblom,
gullviva, kattfot och blå viol, så blir glädjen inte så
överväldigande när man ser dem.
! Det är klart att viljan inte är så stor att bevara något som
man inte ens vet att det finns, säger Fredrik Sjöberg. Men
livets bibliotek finns i naturen, och att ta hand om det är en
lika stor gärning som att rädda ett bibliotek med unika
böcker.
17
ANSVARET MOT KOMMANDE
GENERATIONER
! Per Lundberg tycker också att vi har ett moraliskt ansvar
att behandla vår omvärld med omsorg och eftertanke på
samma sätt som vi är rädda om våra kulturskatter. I båda
fallen handlar det om människans livsrum, och i båda
fallen handlar det om att väga kostnader för och förtjänster
av bevarandet.
! - Att förlora en vacker fågelart i Amazonas regnskog är
ungefär som att elda upp Mona Lisa eller riva Sixtinska
kapellet. Vi förlorar en viktig del av oss själva. Men
civilisationen går inte under.
18
