att vara mrsa-bärare

Hälsa och samhälle
ATT VARA MRSA-BÄRARE
EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER
UPPLEVELSEN AV ATT VARA MRSA POSITIV
ANNA EKSTRÖM
EMELIE KARLSSON
Examensarbete i omvårdnad
61-90 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2009
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
ATT VARA MRSA-BÄRARE
EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER
UPPLEVELSEN AV ATT VARA MRSA POSITIV
ANNA EKSTRÖM
EMELIE KARLSSON
Ekström, A & Karlsson, E. Att vara MRSA-bärare. En litteraturstudie som
undersöker upplevelsen av att vara MRSA positiv. Examensarbete i omvårdnad
15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde
omvårdnad, 2009.
Syfte: Att undersöka upplevelsen av att vara MRSA positiv.
Metod: En litteraturöversikt efter anvisningar av Axelsson (2008). De nio artiklar
som ingick kvalitetsgranskades efter en modifierad mall av Carlsson & Eiman
(2003).
Resultat: Av de granskade artiklarna framkom sex teman som redovisas:
Kunskap/ uppfattning, Informationsbehov, Personalens kunskap, Rädsla för att
föra smittan vidare, Information vid isoleringsvård och Psykisk påverkan vid
isoleringsvård.
Slutsats: Upplevelsen av att vara MRSA positiv varierar bland deltagarna i
studierna. Det framkommer att kunskapen om MRSA är bristfällig. Flertalet
studier pekar på att informationen som givits i samband med diagnos, behandling
och isolering var bristfällig. Det är troligt att en bättre informerad patient kan
bidra till att smittspridningen av MRSA minskar.
Nyckelord: Information, isoleringsvård, kunskap, MRSA, upplevelse.
1
CARRYING MRSA
A LITERATURE REVIEW INVESTIGATING THE
EXPERIENCE OF BEING MRSA POSITIVE
ANNA EKSTRÖM
EMELIE KARLSSON
Ekström, A & Karlsson, E. Carrying MRSA. A literature review investigating the
experience of being MRSA positive. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing
Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing,
2009.
Aim: To investigate the experience of being MSRA positive.
Method: A literature review by directions of Axelsson (2008). The nine articles
that are included were subjected to a modified model by Carlsson & Eiman
(2003).
Result: From the review of the articles six themes emerged: Knowledge/opinion,
Information need, Staff knowledge, Fear of passing on the infection, Information
at source isolation, The mental affects of source isolation.
Conclusion: The experience of being MSRA positive varies among the
participants in the studies. The studies also reveal a lack of knowledge. Most
studies indicate that the information provided in connection with diagnosis,
treatment and isolation was inadequate. It is likely that a better informed patient
could reduce the spread of MRSA.
Keywords: Experience, information, knowledge, MSRA, source isolation.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
BAKGRUND
Historisk utveckling av resistenta stafylokocker
Patofysiologi
Antibiotikaresistens
Antibiotikaeffekter
Konsekvenser av antibiotikaresistens
Etiologi
Lagar och författningar
Diagnos
Socialstyrelsens definition av MRSA bärare
Omhändertagande av MRSA positiva
Isoleringsteknik
Generella infektionsförebyggande åtgärder
Behandling
Vårdpersonalens roll och patientens behov
Patientundervisning
Patientens/ sjukvårdspersonalens syn på sjukdom
SYFTE
METOD
Sökförfarande
Kvalitetsgranskning
Dataanalys
RESULTAT
Kunskap/ uppfattning
Informationsbehov
Sjukvårdspersonalens kunskap
Rädsla för att föra smittan vidare
Information vid isoleringsvård
Psykisk påverkan vid isoleringsvård
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
Kunskap/ uppfattning
Informationsbehov
Sjukvårdspersonalens kunskap
Rädsla att föra smittan vidare
Information vid isoleringsvård
Psykologisk påverkan vid isoleringsvård
SLUTSATS
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
REFERENSER
BILAGOR
3
4
4
4
4
5
5
5
5
6
6
6
6
7
7
7
7
8
8
9
9
9
12
12
12
12
14
15
15
16
17
18
18
20
20
21
22
23
23
24
24
25
26
29
INLEDNING
Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus (MRSA) är en vårdrelaterad
infektion som ökar explosionsartat runt om i världen, år 2000 rapporterades 315
nya fall i Sverige och år 2008 hade siffran stigit till 1306 (Smittskyddsinstitutet,
2009). Då sjuksköterskor kommer att komma i kontakt med personer med MRSA
är det av stor vikt att ha kunskap om och förståelse för denna patientkategori då
speciella behandlingsstrategier som isoleringsvård föreligger. Enligt
Socialstyrelsens Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2005)
ska sjuksköterskan arbeta för att förebygga smitta och smittspridning. Även om
det rent medicinskt och omvårdnadsmässigt går att hjälpa dessa patienter så är det
som sjuksköterska viktigt att beakta patientens personliga upplevelse för att kunna
identifiera och tillfredställa de behov patienterna har rörande vården. Syftet med
denna litteraturöversikt är att undersöka upplevelsen av att vara MRSA positiv.
BAKGRUND
Denna litteraturstudie kommer att undersöka upplevelsen av att vara MRSA
positiv. I bakgrunden ges en grundläggande förståelse för MRSA.
I litteraturöversikten kommer förkortningen av Methicillin-Resistant
Staphylococcus aureus, MRSA att användas. Upplevelse definieras enligt
Nationalencyklopedin (2009) som en människas personliga uppfattning eller
värdering på ett känslomässigt plan, rörande något anmärkningsvärt som personen
varit med om.
Historisk utveckling av resistenta stafylokocker
På 1940-talet introducerades de första penicillinerna, då var alla stafylokocker
känsliga för antibiotika och användes även i profylaktiskt syfte. Detta ledde till en
resistensutveckling på 1960- och 70-talen då bakterierna började bilda enzymet
penicillinas (Ericson & Ericson, 2009). MRSA upptäcktes första gången i England
1961 och spreds snabbt till övriga Europa. I USA ökade förekomsten av MRSA
under 1970- talet och 1980 påträffades MRSA på sjukhus i alla världsdelar. På
senare år har MRSA spridit sig ut i samhället och är inte längre enbart en
vårdrelaterad infektion. Vankomycin var länge det enda fungerande antibiotikum
mot svåra MRSA infektioner, 2002 påvisades MRSA som var resistenta mot även
Vankomycin (Socialstyrelsen, 2007). I Sverige har MRSA varit anmälningspliktig
sedan 2000 och år 2004 räknades den till de allmänfarliga sjukdomarna och
kontrolleras enligt smittskyddslagen (Smittskyddslagen 2004:168).
Patofysiologi
Familjen Staphylococcus utgörs av ett trettiotal arter varav en är Staphylococcus
aureus (gul stafylokock). Den har viktiga virulensegenskaper som skyddar mot
fagocytos och har hög patogenitet på grund av sin förmåga att producera enzymer
och toxiner (Ericsson & Ericsson, 2009).Vissa MRSA stammar verkar ha
egenskaper som gör att de sprids lättare än andra (Smittskyddsinstitutet, 2008).
Staphylococcus aureus ingår i normalfloran och behöver då inte framkalla
sjukdom. Precis som andra Staphylococcus aureus kan MRSA kolonisera den
normala hud- och luftvägsfloran, vanligast i näsan men även i svalg, ljumske,
perineum och axill. Ett sådant bärarskap innebär inte nödvändigtvis sjukdom eller
4
infektion för den drabbade men risk finns att föra smittan vidare. En individ som
är koloniserad på flera områden på kroppen vid upprepade provtillfällen anses ha
ett permanent bärarskap (Åhrèn & Larsson, 2008). MRSA kan även uppträda
patogent och orsaka variga sårinfektioner. Andra allvarliga tillstånd är sepsis,
endokardit, pneumoni, meningit, impetigo och septisk artrit (Ericsson & Ericsson,
2009).
Antibiotikaresistens
Nästan alla Staphylococcus aureus kan idag producera enzymet penicillinas
(betalaktamas) som motverkar antibiotikas effekt genom att bryta ner
betalaktamringen i penicillinmolekylen, vilket gör penicillinet overksamt.
Infektioner orsakade av dessa bakterier kan endast behandlas med såkallad
stafylokockpenicilliner, meticillin (Ericsson & Ericson, 2009). MRSA skiljer sig
från andra Staphylococcus aureus genom att den utvecklat ytterligare
antibiotikaresistens som skyddar även mot meticillin (Kahlmeter & Cars, 2003).
Antibiotikaeffekter
Antibiotika hämmar bakteriecellens delning och underlättar därmed för
immunförsvaret att bekämpa infektionen. Bakterier kan med spontana mutationer
bli antibiotikaresistenta genom att cellväggen förändras så att antibiotika får
svårare att fästa på eller penetrera cellväggen (Kahlmeter & Cars, 2003). Den
vanligaste orsaken till att bakterien utvecklar antibiotikaresistens är däremot
genom att uppta genetiskt material från andra bakterier som redan utvecklat
resistens. Efter avslutad antibiotikakur kan patogena organismer ha överlevt,
dessa bakterier har därmed fått de egenskaper som krävs för att stå emot det
specifika penicillinet och bildar penicillinas som istället bryter ner penicillinet
(Ericsson & Ericson, 2009).
Konsekvenser av antibiotikaresistens.
Den ökade antibiotikaresistensen påverkar patienten negativt. Behandling med
antibiotikum sätts ofta in före det att resultat från bakterieodling är färdigt och ju
fler antibiotikatyper bakterien är resistent mot ju minde är chansen att träffa rätt.
Följderna blir försenad behandling, fördröjd läkning och svåra infektionstillstånd
(Kahlmeter & Cars, 2003). Vårdrelaterad MRSA leder till ökad mortalitet och
morbiditet (Vårdhygien, smittskydd och infektionsklinikerna i Skåne, 2008).
Resistensutvecklingen medför inte bara sämre utan även dyrare vård. Med MRSA
kommer ett ökat behov av vårdplatser och enkelrum på särskilt avsedda
vårdavdelningar, förlängda vårdtider och ökade läkemedelskostnader (Kahlmeter
& Cars, 2003). Alternativ antibiotika ger sämre effekt på MRSA och ökar risken
för resistensutveckling hos Staphylococcus aureus och andra bakterier
(Vårdhygien, smittskydd och infektionsklinikerna i Skåne, 2008).
Etiologi
Stafylokocker är en av de vanligaste sjukhusförvärvade bakterierna och även
MRSA är idag vanligt förekommande på sjukhus. Den vanligaste smittvägen är
kontaktsmitta via händer, infekterade sår och utrustning, men kan även spridas
som droppsmitta (Andreassen m fl, 2001). MRSA sprids på sjukhus framförallt
via personalens händer. Spridningen av MRSA gynnas av att många människor
vistas på begränsad yta och av hög antibiotikaanvändning (Vårdhygien,
smittskydd och infektionsklinikerna i Skåne, 2008). Andra faktorer som gynnar
smittspridning av sjukhusförvärvade infektioner är otillräcklig kunskap bland
personalen, högt arbetstempo, större och mer komplicerade kirurgiska ingrepp,
5
utrustning som inte uppfyller sterilitetskrav och överbelagda avdelningar
(Andreassen m fl, 2001). Situationer då smittsamheten ökar är då MRSA
kolonisationen sitter i näsa eller svalg hos en person med akut luftvägsinfektion,
även en person koloniserad av MRSA som har torr och fjällande hud utgör en risk
att sprida smittan (Åhren & Larsson, 2008).
Lagar och författningar
Smittskyddslagens (2004:168) övergripande mål är att skydda befolkningen mot
spridning av smittsamma sjukdomar. MRSA räknas till de allmänfarliga
sjukdomarna, det är sjukdomar som kan innebära livshotande tillstånd, långvarig
sjukdom, svårt lidande eller andra allvarliga konsekvenser. Vid misstanke om
MRSA råder anmälningsplikt enligt smittskyddslagen samt skyldighet att vidta
åtgärder för att förhindra smittspridning.
I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) fastställs att ”Målet för hälso- och
sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.”
Vidare fastställs att vården skall ”Vara av god kvalitet med en god hygienisk
standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandling.”
Samt att ”Arbeta för att främja goda kontakter mellan patient och
sjukvårdspersonalen. Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt
hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns”.
Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska
(2005) skall sjuksköterskan arbeta för att förebygga smitta och smittspridning
samt följa gällande författningar, riktlinjer och rutiner.
Diagnos
MRSA kan upptäckas vid odling av sårsekret, speciellt om den orsakat infektion.
Om MRSA förekommer i låga antal så kan bakterien vara svår att lokalisera från
kroppens normalflora. För att på ett säkert sätt påvisa kolonisation av MRSA görs
screenodling, provet odlas med speciell utrustning så att endast växten av MRSA
kan påvisas (Åhrén m fl, 2006). MRSA prov tas från svalg, perineum, vestibulum
nasi (yttre näsgången), sår, andra hudlesioner, instickställen för kanyler och
katetrar samt i urin från kateter (Socialstyrelsen, 2007).
Socialstyrelsens definition av MRSA bärare:
• Individer som har eller haft en infektion som orsakats av MRSA.
• Individer med ett positivt MRSA- prov från perineum eller en hudlesion,
även om provet visat positiv endast en gång.
• Individer med ett positivt MRSA prov vid mer än ett tillfälle, oavsett var
på kroppen provet togs och hur många av provtagningsställena som visade
positivt för MRSA (Socialstyrelsen, 2007).
Omhändertagande av MRSA positiva
Ett nationellt handlingsprogram har utarbetats av SFVH (svensk förening för
vårdhygien) tillsammans med RAF (referensgruppen för antibiotikafrågor) och
STRAMA (strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad
antibiotikaresistens), för att tidigt upptäcka och förhindra smittspridning av
MRSA och andra antibiotikaresistenta bakterier (Burman & Nilsson, 2008).
Handlingsplanen beskriver hur handläggning av MRSA patienter inom vården bör
ske. Att genom screening av riskkategorier som personal, patienter och studenter
tidigt upptäcka smittbärare. Vidare beskrivs att sjukhusen skall utföra frikostiga
6
odlingar på kroniska, svårläkta sår. Patienter med känt bärarskap eller infektion
och de som väntar på screeningsvar efter misstänkt bärarskap ska vårdas på eget
rum. Personal skall utbildas i smittförebyggande åtgärder som basala
hygienrutiner och barriärvård. Information skall tillhandahållas alla patienter,
anhöriga och andra vårdinrättningar samt att långtidsuppfölja smittbärare (Struwe,
2003).
Isoleringsteknik
Till patienter där det föreligger högre risk att föra MRSA vidare tillämpas
isoleringsvård med undertrycksventilation, egen toalett/ dusch och sluss eller
förrum. Hög smittorisk bedöms föreligga vid MRSA i utbredda öppna sår eller
hudlesioner som stora brännskador och psoriasis. Sjukvårdspersonalen ska bära
handskar, skyddsrock och munskydd. Syftet med isoleringsvård är att minska
smittspridning från en person till en annan. Patienten får inte röra sig fritt på
avdelningen och ska hållas isolerad tills dess att flera negativa provsvar föreligger
med en veckas mellanrum (Andreassen m fl, 2001).
Generella infektionsförebyggande åtgärder
Handtvätt och handdesinfektion är de viktigaste förebyggande åtgärderna, tvätt
men framförallt huddesinfektion avlägsnar den bakterieflora som finns på
händerna efter kontakt med infekterat material. Handskar ska alltid användas vid
kontakt med blod, andra kroppsvätskor och infekterade föremål (Andreassen m fl,
2001).
Enligt Tisinger (2007) är det mest effektiva sättet att minska smittspridningen på
sjukhus och i samhället god handhygien. Studien pekar på att sjukvårdspersonal
bör informera patienter om hur de bäst tvättar sina händer för att förhindra att
sprida smittan. Sjukvårdspersonalen bör informera patienterna om vikten av att
tvätta händerna efter kontakt med sår eller sårsekret, smutsiga kläder eller efter
kontakt med ytor som kan vara kontaminerade.
Behandling
I de flesta fall tar immunförsvaret själv hand om MRSA och oftast krävs ingen
antibiotikabehandling, det är först då MRSA orsakar allvarliga infektioner som en
antibiotikakur kan vara nödvändig (Landstinget Västmanland, 2006). Påvisas
MRSA på intakt, frisk hud eller i näsan, så kan försök göras att behandla i fem
dagar genom helkroppstvätt med klorhexidin 4 % tvållösning
(descutan/Hibiskrub) och med mupirocinsalva (Bactroban Nasal) i vardera
näsborre två gånger dagligen (Åhrén & Larsson, 2008).
En individ med MRSA bör ta prover, kontrolleras och informeras regelbundet av
den behandlande läkaren. Så länge en patient är MRSA positiv och minst 12
månader efter ett negativt provsvar och intakt hud, bör kontrollerna pågå. I samråd
med hygien- och smittskyddsläkaren bör den behandlande läkaren göra en förnyad
bedömning av smittsamheten och om fortsatta kontroller behövs. En uppföljning
görs på MRSA bärare beträffande smittsamhet och behandling av den MRSA
relaterade infektionen (Socialstyrelsen, 2007).
Vårdpersonalens roll och patientens behov
Enligt Fagermoen (2001) kan relationen mellan sjukvårdspersonal och patient ofta
vara asymmetrisk. Patienten tar ofta en underordnad roll och har liten möjlighet
att ta egna initiativ och låter ofta vårdpersonalen ta över ansvaret. Så länge
7
patientens tillstånd är kritiskt kan en sådan rollfördelning vara ändamålsenlig då
patienten saknar kraft och kunskap för att själv kunna ta ansvar. När tillståndet
förbättras är det däremot av stor vikt att patienten intar en mer aktiv roll. Enligt
Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, (2005) ska
en legitimerad sjuksköterska kunna identifiera patientens behov av information så
att patienten kan klara egenvård och kunna bedöma hur behovet skall tillgodoses.
Vidare skall sjuksköterskan även kunna instruera patienten och/eller anhöriga, ge
information samt följa upp att patienten förstått informationen och kan handla där
ut efter. Enligt Fagermoen (2001) befinner sig många patienter som vårdas på
sjukhus i någon form av kristillstånd vilket kan påverka deras förmåga att ta till
sig information. I början av sjukdom fokuserar många patienter sig på att hålla
tankar och känslor under kontroll. Det kan då vara svårt för patienten att ta till sig
information och se framåt i behandlingen. Informationen bör fokuseras på
situationen här och nu med kortsiktiga mål. Senare i förloppet när patienten har
landat i den nya livssituationen kan ett behov av mer detaljerad och utförlig
information och undervisning finnas.
Enligt Hanssen (1997) är en noggrann anamnes en viktig del av patientsamtalet
för att kunna identifiera patientens behov. Att patienten får grundlig information
vid inläggning och utskrivning samt inför undersökningar och provtagningar är
viktigt för att patienten ska känna mindre rädsla samt för att patienten ska få ökad
kunskap om sin situation både i nuet och i framtiden. Information och
undervisning har på så sätt två huvudmål, att skapa trygghet och att hjälpa
patienten klara av sin situation både psykiskt och fysiskt. Med information kan
patienten få en verklig bild av sitt tillstånd, hur det kan utvecklas och hur han själv
kan påverka utvecklingen. Upprepad information kan vara nödvändigt, det kan
även vara bra att be patienten upprepa den information som givits för att
kontrollera att patienten uppfattat den givna informationen korrekt.
Maktlöshet och otrygghetskänsla hos patienter grundar sig ofta i att de har
bristande kunskap om sin sjukdom och saknar kontroll över situationen. Känslan
av otrygghet är en av de viktigaste anledningarna till att en människa känner sig
hotad. Att som patient inte få klarhet i vad som sker eller varför det sker bidrar till
att otryggheten kommer att kvarstå (Fagermoen, 2001).
Patientundervisning
Enligt Rosenqvist (2000) har patienten rätt till heltäckande information om sin
sjukdom. Patienten ska även ha möjlighet till att ta en mer aktiv roll i beslut som
rör vården och möjliga behandlingar. Sjuksköterskor och övrig personal bör
arbeta för att inte enbart ge instruktioner utan för att patienten ska få en
grundläggande förståelse för sin sjukdom. Det är av stor vikt att
sjukvårdspersonalen förstår patientens syn på och tankar kring sjukdomen inför
undervisningen. Studien visar även på vikten av att vid informationstillfället
använda sig utav öppna frågor som hur och vad istället för varför.
Kemp et al (2008) utförde en studie för att fastställa vilken metod patienterna
anser vara mest effektiv för att ta till sig och få förståelse för den medicinska
informationen given av sjukvårdspersonalen. Den första metoden som användes i
studien var att personalen endast frågade om patienten förstått informationen och
patienten sedan endast hade möjlighet att svara ja eller nej. Den andra metoden
bestod i att patienten efter given information svarade på personalens fråga ”vad
har du förstått?”. Patienterna föredrog den tredje metoden som var en
8
återberättande metod där patienten efter given information på personalens begäran
återberättade med egna ord för att visa att han förstått, i en tillåtande miljö där
patienten inte sattes på prov för att visa vad han kan. Denna metod bidrar till att
missuppfattningar lätt kan rättas till (a.a).
Patientens/ sjukvårdspersonalens syn på sjukdom
Enligt Hansson Scherman (2008) är personal inom hälso- och sjukvård främst
intresserade av sjukdomen ur ett medicinskt perspektiv och det är inte självklart
att den medicinska bilden stämmer överens med patientens syn, då den som är
sjuk får sin uppfattning av sjukdomen genom att leva med den. I takt med att
sjukvården teknifierats har patientens egen upplevelse fått mindre betydelse. Det
medicinska synsättet för att förstå en sjukdom följer specifika behandlingsmetoder
medan patientens upplevda sätt att förstå sin sjukdom leder till andra sätt att
hantera den, vilket inte är enhetligt med den medicinska behandlingen och
uppfattas mindre effektiva i den medicinska världen.
SYFTE
Att undersöka upplevelsen av att vara MRSA positiv.
METOD
En litteraturstudie har genomförts för att besvara syfte. Axelsson (2008) användes
för vägledning genom litteratursökning. Vid granskning av artiklar användes en
modifierad mall av Carlsson & Eiman (2003).
Sökförfarande
Efter att syftet fastställts preciserades inklusions- och exklusionskriterier.
Inklusionskriterier var att artiklarna berörde personer som haft MRSA infektion
eller kolonisation av MRSA och att de haft kontakt med sjukvården. De limits
som sattes på alla sökningar var en maxgräns på 10 år på artiklarnas
publiceringsår samt att de skulle vara skrivna på engelska. Studier av både
kvalitativ och kvantitativ ansats var av intresse. Exklusionskriterier var artiklar
som berörde patienter som vårdats i primärvård eller på äldreboende. Även
artiklar som berörde barn (<18 år) eller djur exkluderades.
Databaser som använts för att finna relevanta artiklar var CINAHL, Pub Med,
PsykINFO och SAGE. Den boolemiska term som användes var AND för att
kombinera olika sökord.
En pilotsökning utfördes för att komma fram till lämpliga sökord. I CINAHL
översattes sökord till CINAHLheadings, MRSA översattes till Staphylococcal
Infection och kombinerades med Methicillin- Resistance och Patient. Sökning
gjordes även på Staphylococcus Aureus kombinerat med Methicillin- Resistant,
Perception, Patient, Cross Infection, Health Care- associated infection, Patient
Isolation. Fria sökord som användes var Experience och Awareness.
9
I PubMed översattes MRSA till MeSH termen Methicillin- Resistant
Staphylococcus Aureus som kombinerades med Awareness, Perception, Patient,
Colonisation, Isolation, Emotions. Experience användes som fritt sökord.
MeSHtermen staphylococcal infection kombinerades med perception. En sökning
i fritext gjordes på MRSA kombinerat med Colonisation.
I PsykINFO gjordes två sökningar, en på MeSH termerna Methicillin- Resistant
och Staphylococcus Aureus samt en på MRSA som fritt sökord.
I SAGE gjordes en sökning på Staphylococcus Aureus, Methicillin- Resistant,
Patient och Experience.
Då ett flertal sökningar resulterade i samma artikelträffar och en tillräcklig mängd
artiklar tagits fram avslutades sökningen. Alla artiklar som var av intresse fanns
att nå i fulltext via Malmö högskolas bibliotek utom en som fjärrlånades.
I CINAHL kombinerades sökorden Staphylococcus aureus AND Methicillinresistance med Cross infection, Experience, Health care-associated infection,
Awareness, Perception. Staphylococcus infecton AND Methicillin-resistance
kombinerades med Experience, patient. Staphylococcus infection kombinerades
med Patient och Experience. I PubMed kombinerades Staphylococcus aureus
AND Methicillin-resistance med perception och colonisation. I Psyk INFO
Staphylococcus aureus AND Methicillin-resistance. Dessa sökningar resulterade i
436 träffar/ lästa titlar och 57 lästa abstract. Inga av dessa artiklar var relevant för
syftet och lästes ej i fulltext, och sökorden redovisas därför ej i tabell 1.
10
Samtliga titlar i alla databaser lästes, totalt 1308 stycken. De titlar som ansågs
svara på inklusionskriterierna valdes ut och abstrakt lästes, totalt 156 abstrakts
lästes. Av de 156 läsa abstrakten valdes 21 artiklar ut som lästes i sin helhet och
kvalitetsgranskades individuellt. Till resultatet valdes de 10 artiklar med bästa
kvalitet ut.
Tabell 1. Sökresultat
Databas
Sökord
CINAHL
PubMed
Psyk
INFO
SAGE
journals
online
***
Totalt
Träffar
Lästa
titlar
Staphylococcus
aureus AND
Methicillinresistance AND
Perception AND
Patient
Staphylococcal
infections AND
Patient isolation
MRSA AND
Colonisation
Staphylococcus
aureus AND
Methicillin
Resistance AND
Awareness
Staphylococcal
infection AND
Experience AND
Patient
Patient AND
Isolation*
Staphylococcus
infections AND
Methicillin
Resistance AND
Perception
Staphylococcus
aureus AND
Methicilin
Resistance AND
Emotions
MRSA
195
195
124
Staphylococcus
aureus AND
MethicillinResistant AND
Patient AND
Experience
Lästa
abstract
Använda
Datum
14
Lästa i
fulltext /
Granskade
5
1
200904-06
124
13
3
0
200904-15
82
82
16
1
0
22
22
6
1
0
200904-08
200904-08
173
173
18
1
1
200904-08
41
41
3
2
2**
7
7
5
1
1
200904-08
200904-06
5
5
5
1
1
200904-08
66
66
20
2
0
136
136
14
4
4
200904-08
200904-09
436
1308
436
1308
57
156
0
21
0
10
I samtliga sökkombinationer sattes en limit på engelska artiklar och publiceringsår
1999-2009
*Limits: abstracts, humans, nursing journals, all adults 19+.
**En studie I två delar
*** Träffar, lästa titlar och lästa abstract men inga artiklar har läst i sin helhet och
sökordskombinationerna på dessa träffar redovisas därför ej i tabell 1.
11
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen gjordes utefter ett granskningsprotokoll av Carlsson &
Eiman (2003) som modifierades för att beröra patienter med MRSA. Separata
protokoll för granskning av kvantitativa studier (bilaga 1) och kvalitativa studier
(bilaga 2) användes. För att bedöma artiklarnas kvalitet poängsattes och
graderades de i tre grader. Grad I (80 %) hög kvalitet, Grad II (70 %) medel och
Grad III (60 %) låg kvalitet. Totalt sju artiklar värderades till Grad I och två som
Grad II, inga artiklar av de nio utvalda ansågs ha låg kvalitet. En artikel var i två
delar och behandlas som en studie i resultatdelen (Rees et al, 2000 och Davis &
Rees, 2000). Resultatet av författarnas enskilda granskningar jämfördes,
sammanställdes och graderades gemensamt, enligt Polit & Beck (2006) en
såkallad triangulering utfördes för att säkerställa trovärdigheten.
Dataanalys
Analys följde Axelssons (2008) rekommendationer om hur bearbetning av data
kan utföras. De nio artiklar som valts ut sammanfattades i en matris med syfte,
metod/urval, resultat samt en kvalitetsbedömning (se bilaga 3). Nästa steg var att
analysera artiklarnas innehåll och dela upp resultatet i mindre grupper som
berörde samma område. Det utmärkande och återkommande i de utplockade
grupperna sorterades och bildade litteraturöversiktens teman.
RESULTAT
Resultatet av de nio artiklar som ingår i litteraturstudien redovisas i sex teman
som svarar på syftet: Att undersöka upplevelsen av att vara MRSA positiv.
Deltagarna i de studier som ligger till grund för denna litteraturstudie var alla
inneliggande eller före detta patienter, för att tydliggöra definieras alla i resultat
och diskussionsdelen som personer. Av de nio artiklarna är fem kvalitativa och
fyra kvantitativa. Sju artiklar är från England, en från Australien och en från
Irland. De sex temana är:
•
•
•
•
•
•
Kunskap/ uppfattning
Informationsbehov
Sjukvårdspersonalens kunskap
Rädsla för att föra smittan vidare
Information vid isoleringsvård
Psykisk påverkan vid isoleringsvård
Kunskap/ uppfattning
I en semistrukturerad intervjustudie av Newton et al (2001) rekryterades 19
personer som infekterats av MRSA och isoleringsvårdats. Vid diagnos av MRSA
infektion uppsöktes deltagarna av sjukhusets infektionssjuksköterska som
informerade om MRSA och behovet av isolering. Personerna blev samtidigt
tillfrågade om deltagande i studien. Syftet med studien bestod i att undersöka
personernas uppfattning av MRSA samt deras förståelse och upplevelse av
isolering. Majoriteten av deltagarna, 17 stycken hade ingen uppfattning om hur
länge infektionen kunde tänkas pågå. Generellt tyckte deltagarna att det var svårt
att bedöma hur effektiv behandlingen var. Av deltagarna uppgav tre att antibiotika
utgjorde behandlingen av MRSA och ansåg det vara effektivt, en av dem ansåg att
12
valet av antibiotika var viktigt. Totalt fyra deltagare trodde inte att det fanns
någon behandling av MRSA och två var osäkra. Av deltagarna i studien ansåg nio
(av 19) att MRSA infektionen inte var en allvarlig åkomma. Sju ansåg att det var
ett allvarligare problem varav tre att det skulle kunna leda till allvarliga
konsekvenser. Två deltagare ansåg att MRSA infektionen påverkade deras
behandling och ledde till förlängd vårdtid, en trodde att infektionen kunde
återkomma senare och ge infektion. På frågan om de visste vad som orsakar
MRSA svarade 15 (av 19) deltagare att det var ett smittämne, en att det var en
bakterie eller virus och tre av dem ansåg att MRSA endast sprids på sjukhus. De
övriga fyra i studien var osäkra på vad MRSA beror på varav en trodde att det var
orsakat av en insekt. Av deltagarna ansåg fem (av 19) att MRSA infektionen var
självförvållad och en av dem trodde att det var bristande personlig hygien som var
orsaken, en ansåg att infektionen berodde på otur och sex hade ingen förklaring
till orsaken av deras infektion. Av deltagarna ansåg sex att orsaken till deras
MRSA infektion var ett resultat av sjukhusvistelsen, dock rådde osäkerhet om hur
det hade gått till. En uttryckte ilska mot sjukhuset för sin infektion:
”Not happy, not happy. The fact that I picked up a bug in the
hospital. This is going political now, because they’re not clean
enough and that’s why it gets out of control.” (Newton et al, 2001,
s.277).
McLaughlin et al (2008) utförde en kvantitativ enkätstudie för att undersöka
allmänhetens och sjukhusbesökarnas kunskap och uppfattning om MRSA.
Deltagarna rekryterades vid fem olika köpcentrum och vid huvudentrén till ett
sjukhus i Irland. Av de 521 deltagarna hade 26 personer en egen erfarenhet av
MRSA, antingen genom att vara eller varit MRSA positiv (kolonisation eller
infektion). Dessa 26 bildade en egen grupp i studien (endast MRSA gruppens svar
redovisas här). Deltagarna fick svara på en rad påståenden med fem
svarsalternativ, från att starkt hålla med till att vara starkt emot (svarsalternativen
håller med och starkt håller med redovisas i samma grupp). I studien framkommer
att 56 % i gruppen håller med i påståendet att läkare och sjuksköterskor är
ansvariga för smittspridningen av MRSA infektioner, 4 % höll inte med och 40 %
hade ingen åsikt i frågan. På påståendet om överanvändningen av antibiotika i
vården är en bidragande faktor till MRSA spridningen svarade 60 % av deltagarna
att de höll med, 16 % att de inte höll med och 24 % hade ingen åsikt. På
påståendet huruvida MRSA alltid orsakar sjukdom svarade 16 % att de höll med,
38 % att de inte höll med och 48 % att de inte hade någon åsikt. På påståendet om
att det endast går att bli infekterad av MRSA på sjukhus svarade 20 % att de höll
med, 60 % att de inte höll med och 20 % hade ingen åsikt. Vidare fick deltagarna
svara på om de ansåg att MRSA kan reduceras genom handtvätt, 92 % höll med i
påståendet och 8 % hade ingen uppfattning. På påståendet huruvida MRSA kan
behandlas med antibiotika svarade 80 % att de höll med, 8 % att de inte höll med
och 12 % hade ingen uppfattning.
I en fenomenologisk studie av Criddle & Potter (2006) undersöktes en grupp på
14 MRSA koloniserade personer, samtliga deltagande diagnostiserades i samband
med sjukhusvård på ett sjukhus i England. Personerna rekryterades under en
sexmånaders period. Syftet med studien var att undersöka deltagarnas uppfattning
av att vara koloniserad utav MRSA. Semistrukturerade intervjuer utfördes en tid
efter utskrivning från sjukhuset. I studien framkom att deltagarna upplevde att
kunskapen var bristfällig i hur de skulle hantera vardagliga problem som kunde
13
uppkomma vid hemgång. Såsom risken att föra smittan vidare till
familjemedlemmar, om de kunde gå till tandläkaren eller använda allmänna
duschar utan risk. En informant uppgav att denne undvikit att kyssa sin partner då
den var orolig att föra smittan vidare (Criddle & Potter, 2006).
Informationsbehov
En kvantitativ enkätstudie utfördes av Bellamy (2008) på ett akutsjukhus i
England. Det fanns även utrymme för deltagarna att lämna egna kommentarer
som de ansåg vara av vikt. Deltagarna rekryterades under en 18 månadersperiod
och var alla nyligen koloniserade eller infekterade av MRSA. Syftet med studien
var att undersöka patienters tillfredställelse rörande vården och den information
som gavs angående MRSA av infektionssjuksköterskan på sjukhuset. Deltagarna
fick svara på en enkät med en fempoängskala från att hålla med till att vara starkt
emot påståenden rörande informationen de givits i samband med MRSA
diagnosen. På frågan huruvida de fått grundläggande förklaring om vad MRSA är
svarade 80 % (n=37) att de höll med eller starkt höll med i påståendet, 80 %
(n=37) ansåg att de fått svar på sina frågor. På påståendet om huruvida familjen
erhållit adekvat information svarade 67 % (n=31) av deltagarna att de höll med
eller starkt höll med. Efter att ha mottagit information av vårdpersonalen om
MRSA kände sig 68 % (n=31) lugnade. I den del av studien där deltagarna fick
lämna egna kommentarer berörde några deltagare upplevelsen av den information
de fick av vårdpersonalen och infektionssjuksköterskan (infection control nurse,
ICN), en deltagare uttryckte:
”Information etc by ICN was very good. Nursing staff and very
much medical staff contradicted themselves and others on several
occations” (s.8)
En annan deltagare uttryckte följande:
”I think an infection control nurse should tell you about the
infection. I was informed by a nurse and in my case was made to
feel dirty”(s.8).
Inte alla deltagare i studien upplevde informationen och sjukhusvistelsen negativt,
en deltagare uttryckte:
”Staff were very quick to reassure and were most helpful during my
stay. Overall my stay was very pleasant positive experience even
with MRSA” (s.8)
Enligt Criddle & Potter (2006) var förutom typen av information även tidpunkten
av vikt, två deltagare uttryckte att de kände sig för sjuka för att kunna ta till sig
informationen och önskade mer detaljerad information senare i
sjukdomsförloppet. Andra önskade mer information i samband med
diagnostisering av MRSA och mer specifik information om bakterien. Vilken
behandling som kan komma att krävas och vilket syfte isoleringsvård har. I två
fall uppgav deltagarna att de tilldelats sina screening resultat, vilket de fann
informativt och lugnande. Några deltagare hade fått information om att MRSA är
mycket vanligt förekommande på sjukhus och kände sig lugnade av detta besked,
dock rådde förvirring om varför inte fler patienter isolerades. En deltagare i
14
studien av Criddle & potter (2006) beskrev att läkaren hade informerat honom om
att:
”Most people carry the bug” (s. 25).
Skriftlig information tillhandahölls i vissa fall och det uppfattades informativt av
deltagarna och deras anhöriga. Dock ansåg deltagarna att muntlig information från
sjukvårdspersonalen var nödvändigt. De önskade mer information rörande t ex när
och hur de blivit smittade av MRSA och om det är behandlingsbart, samt om hur
prognosen ser ut.
McBrien et al (2008) har genomfört en studie som går ut på att med hjälp av två
fokusgrupper revidera en informationsbroschyr om MRSA för patienter och
anhöriga. I de två fokusgrupperna ingick åtta personer i varje grupp, i den ena
gruppen hade fyra personer egen erfarenhet av MRSA infektion och de resterande
var familjemedlemmar. I den andra gruppen ingick sex personer med egen
erfarenhet av MRSA infektion samt två familjemedlemmar. Deltagarna
rekryterades vid besök på ett hälsocenter inom en period av sex månader.
Deltagarna skulle vara ≥18 år och ha en dokumenterad historia av MRSA. I
fokusgrupperna diskuterade deltagarna hur informationsbroschyren om MRSA
kunde förbättras och det resulterade i fem teman som redovisas i studien. I studien
beskriver deltagarna att de önskar mer information om smittspridning och hur de
kan undvika att föra smittan vidare till andra, speciellt barn samt om det finns
allmänna platser där risken för smittspridning är större. Även mer specifik
information som efterfrågades var hur länge en infektion kan tänkas pågå, risken
för återkommande infektioner och hur MRSA kan tänkas påverka vardagen. Ett
klargörande angående MRSA infektionens sjukdomsförlopp önskades och ett
tydliggörande av skillnaden mellan infektion och kolonisation.
Sjukvårdspersonalens kunskap
Kunskapsbrist hos personalen var en återkommande uppfattning hos deltagarna i
studien av Criddle & Potter (2006) även sättet personalen framförde
informationen på ansågs bristfällig. Av de fjorton i studien uppgav tolv att de fick
bristfällig information av sjukvårdspersonalen om MRSA.
I studie av McBrien et al (2008) framkom att deltagarna önskade att personalen
hade haft mer kunskap om MRSA och varit bättre på att ge information. En del
deltagare uppgav att de inte kunde minnas att sjukvårdspersonalen informerat om
att de var MRSA positiva, andra deltagare uppgav att hade blivit informerade men
inte förstått innebörden och konsekvenserna av infektionen. Flertalet deltagare
beskrev att sjukvårdspersonalen inte förklarat att MRSA var smittsamt.
Rädsla för att föra smittan vidare
Flertalet personer i studien av Criddle & Potter (2006) nämnde oron över att
utgöra en risk för andra, att föra smittan vidare till familjemedlemmar, barn,
gravida samt andra känsliga personer. En deltagare uttryckte:
”If I was infectious, I would rather somebody didn’t get anything
from me, I wouldn’t willingly hurt anyone, even innocently if I
could help it” (s.26)
15
Donaldson et al (2007) utförde en studie vars syfte var att undersöka personers
uppfattning av osteomyelitit, septisk artrit och ledprotesinfektion, samt att jämföra
uppfattningen hos MRSA positiva och MRSA negativa och kartlägga den
känslomässiga aspekten av dessa infektioner. Deltagarna var tidigare patienter på
ett sjukhus i Australien, de rekryterades under en tremånadersperiod under 2005
på sjukhusets öppna mottagning för infektionssjukdomar. Inklusionskriterier var
att personerna var ≥16 år och vårdats på sjukhus för osteomyelitit, septisk artrit
eller ledprotesinfektion. Totalt 91 personer svarade på frågeformuläret varav 25
hade MRSA infektion, 14 MRSA kolonisation samt 52 utan MRSA. I studien
framkom att i gruppen MRSA positiva med MRSA infektion var 42 % (10 av 25)
av deltagarna oroliga att föra smittan vidare, av dem som var MRSA negativa var
22 % oroliga att föra smittan vidare (11 av 52) P= 0,025.
En stor del av studien av McBrien et al (2008) fokuserade på risken att sprida
smittan vidare till familjemedlemmar. Ett flertal personer utryckte att om de hade
förstått hur allvarligt och smittsamt MRSA var vid diagnostillfället så kanske de
hade kunnat undvika att föra smittan vidare. Många av deltagarna uppgav att de
fört smittan vidare till familjemedlemmar. Vetskapen om att de själva var orsaken
till något som i framtiden kan leda till sjukhusvistelse, kirurgiska ingrepp och
återkommande infektioner och eventuellt betydande livsstilsförändring orsakade
stort personligt lidande hos deltagarna.
I studien av McLaughlyn et al (2008) var 92 % av deltagarna oroliga att föra
smittan vidare till familjemedlemmar.
Information vid isoleringsvård
Ett antal deltagare i Criddle & Potters (2006) studie beskrev att de blev flyttade
till isoleringsrum med liten eller ingen förklaring om varför. Av deltagarna i
studien av Bellamy (2008) ansåg 80 % (n=37) av de som blivit förflyttade till
enskilt rum att de fått förklaring om varför.
I studien av Newton et al (2001) framkommer att få av deltagarna förstod
anledningen till att de vårdades i isolering, fyra uppgav att syftet var att motverka
smittspridning till andra patienter. Hos tre av deltagarna angavs att syftet med
isoleringen var att underlätta för vårdpersonalen i deras arbete.
I en studie i två delar av Davis & Rees (2000) och Rees et al (2000) undersöks
vilka psykologiska effekter isoleringsvård har på personer med MRSA infektion,
clostridium difficile och tuberkulos. Av totalt 21 deltagare hade 76,2 % (n=16)
MRSA, 19 % (n=4) clostridium difficile och 4,8 % (n=1) tuberkulos. Deltagarna
rekryterades under pågående isoleringsvård på akut och
rehabiliteringsavdelningar, öron- näsa - hals samt på medicinavdelningar på ett
sjukhus i England. Deltagarna rekryterades av ett infektionskontrollteam och fick
fylla i ett frågeformulär.
I del II av Rees et al (2000) får deltagarna svara på hur de uppfattat den
information vårdpersonalen givit avseende infektionen. 66,7 % (n=14) ansåg att
de hade fått tillräckligt med information. 85,7 % (n=18) att de visste vem de
kunde fråga för att få mer information. 76,2 % (n=16) av deltagarna visste
anledningen till att de isolerats och 62 % (n=13) av deltagarna kände att de fick
information om hur behandlingen fortlöpte. 38,1 % (n=8) angav att de fått
information om varför de blev förflyttade till isolering. En faktor som värdesattes
16
högt var huruvida de fick kontinuerlig information under behandlingen (P= 0,05)
(Rees et al, 2000).
Psykologisk påverkan vid isoleringsvård
I del I av Davis & Rees (2000) fick deltagarna fylla i HADS (The Hospital
Anxiety and Depression Scale) för att undersöka hur sinnesstämning och humöret
påverkades av isoleringen. I studien framkommer att 57,1 % (n=12) av de
isolerade upplevde humörpåverkan, 14 % (n=3) uppgav att de var deprimerade
och 19 % (n=4) att de både hade ångest och depression vilket gav en prevalens på
33 % (n=7) som var deprimerade, 24 % (n=5) hade ångest men var inte
deprimerade (enligt HADS skalan).
Tarzi et al (2001) genomförde en tvärsnittstudie med matchande kontrollgrupp.
Syftet var att undersöka vilken psykologisk effekt sjukhusvistelse och
isoleringsvård till följd av MRSA har på äldre personer (>65 år). Patienterna
rekryterades vid en rehabiliteringsavdelning för äldre på ett engelskt sjukhus, 22
isolerade MRSA positiva och 20 icke isolerade MRSA negativa personer. För att
mäta de psykologiska effekterna (depression, ångest och aggressivitet) användes
mätinstrumentet GDS (The Geriatric Depression Scale-Short form) och POMS
(The Profile of Mood States). De isolerade MRSA positiva var signifikant (P=
0,01) mer deprimerade och upplevde mer ångest än kontrollgruppen. Gällande
aggressivitet fanns det ingen skillnad mellan de två grupperna.
I studien av Criddle & Potter (2006) framkom att en del av deltagarna föredrog
den enskildhet och det lugn som isolering i ett enskilt rum bidrog till. De kände
inte att kvaliteten på vården påverkades av isolering. En deltagare uttryckte:
”I found it quite therapeutic actually, I seemed to get better very,
very quickly in there.” (s.26)
Andra deltagare beskrev att de känt sig fängslade och upplevde isoleringen
negativt, de kände sig stigmatiserade eller uteslutna. En deltagare uttryckte:
”I felt like a leper, I did because nobody will come in unless they put
an apron and their glows on”. (s.27)
I studien av Newton et al (2001) framkom att isolering i enskilt rum uppfattades
både positivt och negativt av deltagarna. Det positiva ansågs vara att deltagarna
kände större självständighet samt att det underlättade att ta emot besök. Det
negativa med isolering angavs vara att de upplevde mindre kontakt och
uppmärksamhet från vårdpersonalen, samt upplevde ensamhet.
I en fenomenologisk studie av Madeo (2001) från England beskrivs MRSA
positiva personers erfarenhet av sjukdomen under isoleringsvård. Samtliga sju
deltagare hade varit MRSA positiva i minst två veckor och vårdades i isolering.
Det rådde delade meningar bland deltagarna om uppfattningen av isoleringsvård,
vissa föredrog att vara i ett enskilt rum och andra gillade det inte alls. Isolering var
en traumatisk upplevelse, speciellt för dem som fick diagnosen utan förvarning.
Många uttryckte sina känslor över den påtvingade isoleringen, tre deltagare
beskrev hur deras kontakt med andra patienter försvårades vilket de upplevde
svårt.
17
En deltagare i studien av Madeo (2001) beskrev:
”I can’t talk to the patients. When you’re on a normal ward you can
talk to other patients and I’d much rather do that then have the TV
on all day.” (s.37)
En del av deltagarna i studien av Madeo (2001) såg inte ensamheten vid isolering
som ett problem de första dagarna men senare uttryckte de att tiden gick långsamt,
vilket de fann frustrerande. De flesta deltagarna föredrog ett eget rum då det
underlättade nattsömnen. En deltagare beskrev sin uppfattning av isolering:
”I know that I have to be on my own, but doesn’t bother me because
I live on my own. I’m used to being on my own, day in and day
out.” (s,37).
I del II av Rees et al (2000) fick deltagarna även skatta hur pass nöjda de var över
sjukhusvistelsen och isoleringsvård på en skala från ett till tio. Poängen deltagarna
skattade var från tre till tio med ett medelvärde på 7,62. Deltagarna fick även
skatta vilka andra faktorer som var viktiga för att isoleringen skulle vara
tillfredställande, 90,5 % (n=19) ansåg att det viktigaste var en regelbunden
kontakt med vårdpersonalen, 85,7 % (n=18) ansåg att renligheten i rummet var en
viktig faktor.
DISKUSSION
Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Som vägledning genom litteraturstudien valdes Axelssons (2008)
metodbeskrivning för hur en litteraturöversikt genomförs.
En inledande pilotsökning utan begränsningar och med fria sökord utfördes enligt
Axelssons (2008) rekommendationer, för att få hjälp att precisera sökord och ge
information om tillräcklig forskning fanns på området som avsågs undersökas. I
den inledande sökningen sattes en limit på forskning publicerad inom de fem
senaste åren. Då lämpliga sökord tagits fram resulterade det i ett begränsat antal
träffar, och sökningen utökades då till artiklar publicerade de 10 senaste åren.
Eftersom MRSA ökat explosionsartat de senaste åren kan det tänkas att kunskap
och uppfattning av fenomenet har förändrats, några av de äldre artiklarna kan
därmed tänkas vara inaktuella. En brist kan vara att sökningen gjordes endast på
engelska artiklar och inte på svenska, danska och norska och att lämpliga artiklar
då kan ha missats. En av inklusionskriterierna i denna litteraturöversikt var att
deltagarna i studierna skulle vara >18 år. I studien av Donaldson et al (2007) har
gruppen av deltagare varit ≥16 år. Det framkommer inte hur många av deltagarna
som var under 18 och ansågs inte påverka resultatet i denna litteraturöversikt.
Litteratursökningen inleddes i databaserna PubMed och CINAHL som
tillhandahåller artiklar inom medicin och omvårdnadsforskning. För att utöka
sökningen användes även PsycINFO som innehåller artiklar inom psykologi vilket
18
ansågs vara relevant samt i databasen SAGE journals online som tillhandahåller
tidskrifter inom samhällsvetenskap, humaniora och biomedicin. En brist kan vara
att sökningar ej gjordes i fler databaser som innehåller forskning rörande medicin
och omvårdad som Cochrane library och Medline, även SweMed+ som innehåller
referenser på skandinaviska artiklar skulle kunna ha använts. Litteratursökningen
utfördes med enbart den boohlemiska termen AND eftersom OR och NOT ansågs
begränsa antalet träffar så att relevanta artiklar kunde ha missats. Att endast AND
användes resulterade i ett stort antal träffar som ej var relevanta för att besvara
syftet vilket gjorde att litteratursökningen tog längre tid än planerat.
Då MeSHtermen Methicillin-Resistant Staphylococcus aureus enbart genererade
ett fåtal träffar delades det upp i två sökord, MeSHtermerna Staphylococcus
aureus och Methicillin-resistance som resulterade i fler träffar. I CINAHL
översattes sökorden till CINAHLheadings. Methicillin-resistant Staphylococcus
aureus blev då Staphylococcus infection, för att inte missa relevanta artiklar
användes även MeSHtermerna Staphylococcus aureus och Methicillin-resistance i
CINAHL. Fria sökord och andra MeSHtermer har använts i samtliga databaser för
att bredda sökningen.
En brist kan vara att ingen lämplig översättning av ordet erfarenhet/ experience
hittades i CINAHLheadings och MeSH utan söktes som fritt sökord i alla
databaser, ett mer lämpligt sökord hade kanske genererat fler träffar. Kontakt med
Malmö högskolas bibliotekspersonal kunde ha varit en hjälp med att finna
lämpliga sökord.
Inga begränsningar sattes på att träffarna skulle finnas i fulltext eller ha abstract
för att inte missa relevanta artiklar. En svaghet kan vara att ett flertal av träffarna
som saknade abstract ej var vetenskapliga artiklar, om sökningen gjorts på enbart
artiklar med abstract kanske den blivit mer effektiv. Då många sökkombinationer
resulterat i ett stort antal träffar har inte alla abstract i alla sökningar kunnat läsas
vilket kan ses som en brist och kan resultera i relevanta artiklar kan ha missats.
Samtliga titlar i alla databaser lästes för att inte missa relevanta artiklar. De titlar
som ansågs svara på inklusionskriterierna valdes ut och abstrakt lästes. Av de
lästa abstrakten valdes de 21 artiklar ut (som bäst besvarade syftet) för att läsas i
sin helhet. De kvalitetsgranskades individuellt, såkallad triangulering enligt Polit
& Beck (2006). Till resultatet valdes de 10 artiklar med bästa kvalitet ut. Vid
kvalitetsgranskning användes Carlsson & Eimans (2003) granskningsmall för
kvantitativa (bilaga 1) respektive kvalitativa (bilaga 2) studier. Granskningsmallen
valdes eftersom den ansågs lättanvänd och berörde artiklarnas alla delar. En
modifiering av mallen gjordes för att passa syftet med denna litteraturstudie. En
brist kan vara att granskningsmallen baseras på subjektiva åsikter och artiklarna
kan därmed ha undervärderats eller övervärderats. Men då de individuella
kvalitetsgranskningarna stämde väl överens med varandra ansågs
granskningsmallen ändå ha god kvalitet.
Av de 21 kvalitetsgranskade artiklarna valdes tio ut, en artikel var i två delar och
räknas i litteraturstudien som en, Davis & Rees (2000) och Rees et al (2000). Av
artiklarna graderades sju till Grad I d v s ansågs ha hög kvalitet, två artiklar
graderades till Grad II d v s ansågs ha medel kvalitet. Studien av McBrien (2008)
ansågs vara av medelgod kvalitet på grund av bristande diskussionsdel då ingen
anknytning till tidigare forskning fanns samt bristfällig diskussion av resultatet.
19
Anledningen till att artikeln ändå ansågs relevant för syftet var att den belyste
informationsbehovet hos MRSA positiva personer och deras anhöriga och att de
använde fokusgrupper vilket kan vara en bra metod då en diskussion kring ämnet
kan belysa fenomenet från flera synvinklar. Artikeln av Davis & Rees (2000) och
Rees et al (2000) som är en studie i två delar bedömdes också vara av Grad II.
Bristande resultatredovisning med otydliga tabeller och en diskussion som kunde
ha varit utförligare. Vidare redovisas alla patienterna i samma grupp (MRSA,
tuberkulos och clostridium difficile) och det är då svårt att veta om det är någon
skillnad i de MRSA positiva patienternas upplevelse jämfört med de andra två
grupperna. Eftersom alla patienterna ingick samma behandling (isolering) valdes
artikeln att tas med. Vidare var ingen av artiklarna med bedömningen Grad II
långt ifrån Grad I % mässigt (se matris) och ansågs därmed vara av relativt god
kvalitet och valdes därför att tas med i litteraturstudien.
I denna studie ingår både kvantitativa och kvalitativa studier, enligt Axelsson
(2008) kan det vara en fördel om litteraturstudien har med både kvantitativ och
kvalitativ forskning, speciellt inom hälsoområdet. För att då kunna studera ett
problem ur flera perspektiv vilket kan göra det möjligt att förstå verkligheten.
Av de nio artiklarna var sju från England, en från Irland och en från Australien.
Inga artiklar är från Skandinavien. Att flertalet artiklar var från England kan ge en
annorlunda syn på problemet som kanske inte går att överföra på skandinaviska
förhållanden.
Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen redovisas i samma teman som framkommit i resultatet. Då
uppfattningen av information och undervisning är återkommande i nästan alla
studier och en stor del av resultatet i denna litteraturstudie, kommer det att tas upp
under alla teman i resultatdiskussionen.
Kunskap/ uppfattning
I både studien av Newton et al (2001) och i McLaughlin et al (2008) framkom att
kunskapen om MRSA är bristfällig och varierar bland deltagarna. Att de MRSA
positiva personerna hade bristfälliga kunskaper i behandlingsmöjligheter och
smittförebyggande åtgärder kan tyckas anmärkningsvärt då en stor del av
förhindrandet av smittspridning är beroende av att den drabbade känner till de
speciella föreskrifter som finns. Av deltagarna i studien av Newton et al (2001)
framkom att flera ansåg att smittan och smittspridningen var orsakad av
sjukvårdspersonalen, det var dock endast en person som uttryckte ilska över att ha
drabbats av en vårdrelaterad infektion vilket kan tyckas vara få eftersom MRSA är
en allvarlig smitta som kan orsaka förlängda vårdtider och personligt lidande
(Kahlmeter & Cars, 2003). Trots att alla deltagare i studien av Newton et al
(2001) vid diagnostillfället fick information av en infektionssjuksköterska så
uppgav majoriteten att de inte hade förstått innebörden av att vara MRSA positiv.
Enligt Fagermoen (2001) befinner sig många patienter som vårdas på sjukhus i
någon form av krissituation och att de då kan ha svårt att ta till sig information.
Informationen bör därför ges vid flera tillfällen rörande situationen. Vidare skall
sjuksköterskan enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska (2005) bedöma patientens behov av information samt följa upp att
patienten förstått. Trots att deltagarna har erhållit information av en
infektionssjuksköterska som är specialist på området upplever de att de ändå inte
har förstått, vilket kan leda till möjlig oro och stress hos patienterna.
20
Informationen kan ha givits på felaktigt sätt eller vid fel tidpunkt. I McLaughlins
et al (2008) kvantitativa studie framkom att mer än hälften av deltagarna ansåg att
sjukvårdspersonalen är ansvarig för smittspridningen av MRSA infektion och att
överanvändning av antibiotika i vården är en bidragande faktor. Deltagarna hade
god kunskap om att handtvätt bland personalen reducerar smittspridningen. Att
deltagarna i studien av McLaughlin et al (2008) hade mer kunskap om MRSA och
hur smittspridningen kan bromsas än vad deltagarna i studien av Newton et al
(2001) hade kan ha att göra med att den allmänna kunskapen om MRSA i
samhället kan ha ökat från år 2001 till 2008. Även i studien av Criddle & Potter
(2006) framkom att deltagarna kände att de inte hade tillräcklig kunskap om
MRSA vilket ledde till oro hos deltagarna. Att de MRSA positiva har bristfälliga
kunskaper kan leda till att de inte kan leva ett normalt liv att de känner sig
begränsade och isolerar sig socialt då osäkerhet råder om hur MRSA smittar.
Synen på sjukdom skiljer sig åt hos sjukvårdspersonal och patient enligt Hansson
Scherman (2008), sjukvårdspersonalen har ett medicinskt synsätt och patienten får
sin uppfattning genom upplevelsen av leva med sjukdomen. Det är viktigt att ha i
åtanke att förståelsen för sjukdomen skiljer sig åt hos sjukvårdspersonalen och
den MRSA drabbade. Att det som är självklart för ena parten inte är självklart för
den andre. Det är därför av stor vikt att sjukvårdspersonalen informerar på ett
sådant sätt att patienten förstår, samt beaktar vilken känslomässig påverkan det
har på patienten att vara MRSA positiv.
Informationsbehov
I studien av Bellamy (2008) framkommer att 80 % av deltagarna tycker att de fått
grundläggande information om vad MRSA är, detta tyder på att 20 % inte känner
att de fått tillräckligt med information. Av deltagarna ansåg 68 % att de kände sig
lugnade efter att mottagit information av sjukvårdpersonalen, en uttryckte att en
infektionssjuksköterska borde informera om förfaringssätt vid MRSA eftersom
övrig sjukvårdspersonal mest sa emot varandra. Kanske är en lösning att en
specialist på området, infektionssjuksköterskan undervisar och informerar de
MRSA positiva patienterna. Samtidigt kan det tyckas att allmänsjuksköterskan
borde vara så pass insatt i ämnet att de kan svara på och ge information om det
grundläggande kring MRSA. Att endast 68 % av deltagarna kände sig lugnade
efter att mottagit information kan tyda på att informationen ej var optimal eller
given på ett optimalt sätt. Samtidigt är det svårt att veta om deltagarna kände sig
oroliga efter att mottagit information eftersom MRSA kan leda till allvarliga
infektioner.
I studien av Criddle & Potter (2006) uppgav deltagarna att förutom typen av
information så var även tidpunkten då informationen gavs av vikt, en del av
deltagarna kändes sig för sjuka för att ta tills sig information vid diagnostillfället
och andra önskade mer information. Det är som sjukvårdspersonal av stor vikt att
arbeta individanpassat, att ta en noggrann anamnes för att kartlägga patientens
behov av information då det varierar från individ till individ (Hanssen, 1997). I de
fall skriftlig information tillhandahölls uppfattades det informativt men deltagarna
ansåg att den alltid borde kombineras med muntlig information av
sjukvårdspersonalen. Deltagarna önskade mer information om hur de hade blivit
smittade samt om MRSA är behandlingsbart. I studien av McBrien et al (2008)
där de MRSA positiva diskuterar kring lämpliga förbättringar av en
informationsbroschyr, önskade deltagarna att den skulle innehålla mer
information om smittspridning och hur de allmänt kunde leva sina liv efter
21
vårdtillfället, utan att utgöra en risk för andra. Då det uppenbarligen föreligger ett
stort informationsbehov i denna patientkategori kan det vara lämpligt med ett väl
utarbetat informationsmaterial som patienten själv kan läsa när behovet av
information uppstår (McBrien et al, 2008)
Det finns flera möjliga orsaker till att deltagarna känner att de inte fått tillräckligt
med information. En möjlig anledning kan vara att sjukvårdspersonalen upplever
att det är svårt att ge den drabbade information på grund av rädsla över att få
skulden för infektionen och det lidande patienten fått utstå, eftersom
smittspridningen främst beror på bristande hygienrutiner.
Kemp et al (2008) förklarar i sin studie att bästa metoden för att informera
patienter är att patienten får återberätta den information som givits. Detta kan vara
ett bra sätt för personalen att stämma av att patienten förstått informationen som
givits och tillgodose det behov av information patienten har. Denna metod skulle
kunna vara överförbar på denna patientkategori som enligt resultatet
uppenbarligen känner att de har fått bristfällig information och därmed har för lite
kunskap för att känna sig trygga. Den återberättande metoden ger även
vårdpersonalen bekräftelse på om de givit tillräcklig information. Då alla patienter
är olika med skilda behov är det av desto större vikt att stämma av med vad
patienten uppfattat, för att vid behov kunna fylla i kunskapsluckorna. En nackdel
med den återberättande metoden kan vara att patienterna kan känna sig generade
om de har missuppfattat informationen och måste erkänna det för personalen. Det
är viktigt att sjukvårdspersonalen arbetar för en tillåtande miljö, där det inte ses
som misslyckande utan ett sätt för personalen att stämma av att han eller hon givit
informationen på ett tillräckligt bra sätt.
Rosenqvist (2000) menar att personalen vid informationstillfället ska arbeta för att
ge patienten utrymme. Genom att använda sig utav öppna frågor kan
sjukvårdspersonalen få förståelse för patientens tankar och syn på sjukdomen. Det
är en förutsättning för att kunna identifiera och tillgodose informationsbehovet.
Sjukvårdspersonalen bör jobba med patientens förståelse och hjälpa till för att
reflektera över upplevelsen istället för att inte bara ge information.
Sjukvårdspersonalens kunskap
I studien av Criddle & Potter (2006) framkommer att flertalet deltagare uppfattar
att sjukvårdspersonalen inte har tillräcklig kunskap om MRSA. Det är svårt att
avgöra om det är så att sjukvårdspersonalen inte har tillräcklig kunskap eller om
det beror på sättet de framför informationen på, eller om patienten inte var
mottaglig för informationen vid tillfället. Om det är så att sjukvårdspersonalen
inte har tillräcklig kunskap om MRSA kan det vara en bidragande faktor till
smittspridningen.
Deltagare i studien av McBrien et al (2008) hade inte blivit informerade om att
MRSA är smittsamt. Enligt Kompetensbeskrivningen för legitimerad
sjuksköterska (2005) är det sjuksköterskans ansvar att arbeta för att förebygga
smitta och smittspridning. För att kunna göra det krävs kunnig sjukvårdspersonal
samt att patienten är delaktig i vården. Huruvida det är så att personalen faktiskt
har bristande kunskaper eller ej så är ändå patientens subjektiva upplevelse av
intresse. Att som patient uppleva att personalen saknar kunskap om sjukdomen
kan leda till en otrygghet och misstroende. Detta kan leda till att patienten inte
följer föreskrifter som goda hygienrutiner (McBrien et al, (2008).
22
Rädsla för att föra smittan vidare
Studierna av Criddle & Potter (2006), Donaldson et al (2007), McBrien et al
(2008) och McLaughlin et al (2008) berör oron över att föra smittan vidare, främst
till familjemedlemmar. I studien av Donaldsson et al (2007) framkommer att
deltagare som hade en infektion orsakad av MRSA upplevde oro i större
utsträckning över att föra smittan vidare jämfört med dem som hade en infektion
som inte var orsakad av MRSA. En möjlig orsak kan vara vetskapen om att
MRSA är ett stort problem inom vården och kan leda till svårbehandlade
infektioner. I studien av McBrien et al (2008) framkommer att flertalet deltagare
uttryckte missnöje över att de inte blivit bättre informerade om hur MRSA
smittar, några deltagare uppgav att de hade fört smittan vidare till
familjemedlemmar vilket orsakat stort personligt lidande hos deltagarna. Om
vårdpersonalen informerat de MRSA positiva och deras anhöriga bättre vid
vårdtillfället kanske smittspridningen hade kunnat undvikas. I studien av
Mclaughlin et al (2008) framkommer att hela 92 % av deltagarna känner oro över
att föra smittan vidare till familjemedlemmar, det är svårt att veta vad det beror
på, om det beror på kunskapsbrist eller om oron finns där trots god kunskap om
smittvägar. Kanske kan god information av sjukvårdspersonalen leda till att
patienten får kunskap om smittförebyggande åtgärder som denne själv kan utföra.
Enligt Tisinger (2007) är ett effektivt sätt att minska smittspridningen handtvätt.
Sjukvårdspersonalen bör lägga ner mer tid på att undervisa patienterna om
smittförebyggande åtgärder som patienterna bör utföra. Mer information kan dels
leda till att patienterna blir tryggare i sin situation men även till att
smittspridningen kan minska.
Information vid isoleringsvård
Av deltagarna i studien av Bellamy (2008) ansåg 80 % att de blivit informerade
om varför de blivit flyttade till enskilt rum, 20 % har alltså inte uppfattat varför de
blivit förflyttade. Även ett antal deltagare i studien av Criddle & Potter (2006)
uppgav att de blivit förflyttade till enskilt rum utan information om varför.
Newton et al (2001) fann att flertalet MRSA positiva inte förstod syftet med
isoleringen trots att de erhållit information. I studien av Rees et al (2000) uppgav
76,2 % att de fått information om varför de isolerats, en faktor som påverkade
upplevelsen av isolering positivt var att deltagarna fick kontinuerlig information
under isoleringen. Enligt Fagermoen (2001) leder bristande kunskap om sin
sjukdom till en känsla av otrygghet, det är av stor vikt att få information om vad
som sker och vad som kommer att ske. Att 76,2 % av deltagarna i studien av Rees
et al (2000) erhållit information innebär att 24, 8 % inte fått någon information om
varför de blivit förflyttade till isoleringsrum, det kanske kan bero på bristfällig
information eller kommunikation mellan sjukvårdspersonal och patient.
Maktlöshet och otrygghetskänsla hos patienter grundar sig ofta i att de har
bristande kunskap om sin sjukdom och saknar kontroll över situationen. Känslan
av otrygghet är en av de viktigaste anledningarna till att en människa känner sig
hotad. Att som patient inte få klarhet i vad som sker eller varför det sker kommer
leda till att otryggheten kvarstår (Fagermoen, 2000). Enligt Socialstyrelsens
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) är det dennes ansvar
att informera patienten och att tillgodose patientens behov av information för att
öka patientens välbefinnande. Sjuksköterskan ska enligt Kompetensbeskrivningen
följa upp patientens tillstånd efter undersökningar och behandlingar. Med
omdöme, kunskap och noggrannhet informera och tillgodose patientens
välbefinnande och trygghet vid undersökningar och behandlingar.
23
Sjuksköterskan ska motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och
behandling (Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska,
2005). Nedstämdhet och depression kan ses som en komplikation till
isoleringsvård och det är då sjuksköterskans ansvar att arbeta förebyggande. Som
det visar sig i studien av Rees et al (2000) var en viktig faktor för välbefinnandet
att få kontinuerlig kontakt och information av sjukvårdspersonalen. Detta kan tyda
på att genom förbättrad kommunikation mellan sjukvårdspersonal och patient kan
upplevelsen av isoleringsvård förbättras.
Psykologisk påverkan vid isoleringsvård
I studien av Davis & Rees (2000) framkom att 33 % av deltagarna upplevde både
depression och ångest vid isoleringsvård. Även i studien av Tarzi et al (2001)
framkommer att de isolerade MRSA positiva deltagarna hade större psykologisk
påverkan jämfört med kontrollgruppen. Enligt Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska (2005) är det sjuksköterskans uppgift att motverka
komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling. Behandling vid
MRSA innebär ofta sträng isolering och kan upplevas av många patienter som
väldigt svårt. Att den enda kontakten patienten kanske har är personal klädd i
skyddskläder i form av munskydd, skyddsrock och handskar. Att bli satt i
isolering utan förvarning kan därmed vara traumatiskt. Att i tidigt skede fånga upp
de patienter som visar tecken på nedstämdhet kan vara extra viktigt i denna
patientgrupp då isolerade patienter tenderar att vara mer deprimerade och
ångestladdade än ej isolerade patienter. Det framkommer ej i studierna om dessa
patienter var deprimerade eller ångestfyllda före inskrivning och isolering eller
om det är isoleringen som är orsaken.
I studierna av Criddle & Potter (2006), Newton et al (2001) och Madeo (2001)
beskriver deltagarna att upplevelserna av isoleringsvård kan vara både positivt och
negativt. Det framkom att vissa upplevde att eget rum medförde lugn och ro,
andra kände sig fängslade och att kontakten med sjukvårdspersonalen minskade,
att det upplevdes svårt att kontakten med andra patienter bröts. Att åsikterna
varierar bland deltagarna kan bero på att de har olika bakgrund och lever olika liv.
En människa som har ett aktivt socialt liv och är i behov av daglig kontakt med
andra kanske upplever isoleringen mer negativt än en människa som lever ensam.
För att motverka att isolerade patienter blir nedstämda eller deprimerade är det en
förutsättning att sjuksköterskan tar en god anamnes vid inskrivning. Att identifiera
behov hos patienten är viktigt för att på bästa sätt kunna utföra god och
individanpassad omvårdnad.
SLUTSATS
Upplevelsen av att vara MRSA positiv varierar bland deltagarna i de studier som
ingår i litteraturöversikten. En upplevelse är en människas personliga uppfattning
av en händelse, även tidigare erfarenheter spelar in i hur en situation uppfattas.
Därmed är det svårt att generalisera en upplevelse av en sjukdom. Vissa likheter
har dock hittats i de olika studierna som att informationen och kunskapsbristen är
stor hos de MRSA positiva. Det råder oklarhet bland många i hur de förvärvat
MRSA, möjliga smittvägar och behandlingar. Sjukvårdspersonal bör ha god
förmåga att undervisa och informera sina patienter. Välinformerade patienter
känner troligtvis större trygghet, mindre oro och har större möjligheter att vara
delaktiga i vården. De har kunskap om och kan därmed följa de
24
smittförebyggande åtgärderna. Det är troligt att en bättre informerad patient kan
bidra till att smittspridningen minskar.
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
En empirisk studie med samma syfte utförd i Sverige skulle vara intressant för att
undersöka hur denna patientkategori upplever sin sjukdom. Även en
litteraturstudie som undersöker personalens upplevelse av att vårda MRSA
positiva skulle kunna vara av värde. Då det i denna litteraturöversikt framkommer
att det föreligger stor kunskapsbrist hos de MRSA positiva, kan det vara intressant
att utföra en studie som undersöker vad vårdpersonalen givit för information,
jämfört med vad patienterna uppfattat av informationen given av vårdpersonalen
vid samma informationstillfälle.
25
REFERENSER
Andreassen m fl (2001) Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I: Almås, H (Red)
Klinisk omvårdnad 2 (3:e upplagan) Stockholm:Liber.
Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nilsen, B (Red)
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Bellamy, E (2008) An evaluation of patient satisfaction regarding the care and
information provided by infection control nurses relating to MRSA. British
Journal of Infection Control, 9:6-10.
Burman, L.G & Nilsson, L (2008) Handbok för hälso- och sjukvård
Multiresistenta bakterier.
http://www.sjukvardsradgivningen.se/Handboken/Documents/mrb081107.pdf
(2009-05-20)
Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för
undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan
universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. Malmö: Malmö högskola, Hälsa
och samhälle, Evidensbaserad omvårdnad, Rapport nr 2.
Criddle, P & Potter, J (2006) Exploring patients´ views on colonisation with
methicillin-resistant Staphylococcus aureus. British Journal of Infection Control,
7:24-28.
Davis, H & Rees, J (2000) Psychological effects of isolation nursing (1) mood
disturbance. Nursing Standard, 14(28), 35-38.
Donaldson, A.D et al (2007) Australia, Patient perceptions of osteomyelites,
septic arthritis and prosthetic joint infection: the psychological influence of
methicillin.resistant Staphylococcus aureus. Internal Medicine Journal, 37:536542.
Ericson, E & Ericson, T (2009) Klinisk mikrobiologi. Stockholm: Liber.
Fagermoen, M.S (2001) Patientundervisning I: Almås, H (Red) Klinisk
omvårdnad 1. Finland: WS Bookwell, s 12-30.
Hanssen, I (1997) Kommunikation I: Kristoffersen, N.J Allmän omvårdnad 2,
Finland: Liber AB.
Hansson Sherman, M (2008) Samma sjukdom- olika betydelser I: Klang
Söderkvist, B Patientundervisning (2a upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763.
Kahlmeter, G & Cars, O (2003) Antibiotikaresistens. I: Ekdahl, K & Giesecke, J
(red) Smittskyddsboken Lund:Studentliteratur.
26
Kemp, C et al (2008) Patients Prefer the Method of ”Tell Back-Collaborative
Inquiry” to Asses Understanding of Medical Information. JABFM, 21(1), 24-30.
Landstinget Västmanland (2006) Frågor och svar om MRSA
http://www.ltv.se/LTVTemplates4/LTV_Page____19228.aspx (2009-02-19).
Madeo, M (2001) Understanding the MRSA experience. Nursing Times, 97 (30),
36-37.
McBrien, S et al (2008) Using Focus Groups to Revise an Educational Booklet for
People Living With Methicillin-Resistant Staphylococcus Aureus (MRSA).
Health Promotion Practice, 9:19-28.
McLaughlin, A.M et al (2008) A survey of MRSA awareness and knowledge
among the general public and patients´ visitors. British Journal of Infection
Control, 9:18-23.
Nationalencyklopedin (2009) Ordbok.
http://www.ne.se/sve/uppleva?i_h_word=uppleva (2009-05-10).
Newton, J.T et al (2001) Patients´ perceptions of methicillin-resistant
Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of sourceisolated patients. Journal of Hospital infection, 48:275-280.
Polit, D & Beck, C (2006) Essentiels of nursing reserch. Methods, appraisal, and
utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott.
Rees, J et al (2000) Psychological effects of source isolation nursing (2): patient
satisfaction. Nursing Standard, 14(29), 32-36.
Rosenqvist, U (2000) Patient education-new trends in Sweden. Patient education
and Counseling, 44(2001), 55-58.
Smittskyddsinstitutet (2009) Statistik för meticillinresistenta gula stafylokocker
(MRSA) http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/meticillinresistenta-gulastafylokocker-mrsa/ (2009-02-19).
Smittskyddsinstitutet (2008) Sjukdomsinformation om meticillinresistenta gula
stafylokocker (MRSA)
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/meticillinresistenta-gulastafylokocker/ (2009-02-19).
Smittskyddslagen 2004:168.
Socialstyrelsen (2007) Rekommendationer för handläggning av personal inom
vård och omsorg avseende MRSA. Artikelnr: 2007-130-5.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Artikelnummer 2005-105-1.
Struwe, J (2003) Vårdrelaterade infektioner. I: Ekdahl, K & Giesecke, J (Red)
Smittskyddsboken. Lund: Studentlitteratur.
27
Tarzi, S et al (2001) Methicillin-resistant Staphylococcus aureus: psychological
impact of hospitalization and isolation in an older adult population. Journal of
Hospital infection , 49:250-254.
Tisinger, C.K (2007) Empowering your patients in the fight against methicillinresistant Staphylococcus aureu. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners, 20: 204-211.
Vårdhygien, smittskydd och infektionsklinikerna i Skåne (2008) Riktlinjer för
handläggning av MRSA i vård och omsorg.
Åhrén, C m fl (2006) Antibiotikaresistens i vården I: Socialstyrelsen Att
förebygga vårdrelaterade infektioner.
Åhrèn, C & Larsson, L (2008) MRSA och VRE.
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2035 (2009-02-17).
28
BILAGOR
Bilaga 1: Modifierad bedömningsmall för studier med kvantitativ metod ur
Carlsson &
Eiman (2003).
Bilaga 2: Bedömningsmall för studier med kvalitativ metod ur Carlsson & Eiman
(2003).
Bilaga 3: Matris
29
Bilaga 1
Modifierad bedömningsmall för studier med kvantitativ metod ur Carlsson &
Eiman (2003).
Poängsättning
Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p)
Introduktion
Syfte
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjligt)
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Patienter med MRSA
Bortfall
Bortfall med betydelse för
resultatet
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, tabeller etc)
Statistisk analys
(beräkningar, metoder, signifikans)
Confounders
Tolkning av resultat
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och
felkällor
Anknytning till tidigare forskning
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter belyses)
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 47p)
Grad I
80%
Grad II
70%
Grad III
60%
0
Saknas
Saknas
Ej angivet
1
1/3
Knapphändig
Otydligt
2
2/3
Medel
Medel
Ej angiven
Ej relevant
Relevant
Ej angiven
Knapphändig
Medel
Utförligt
Ej acceptabelt
Ej undersökt
Ej angivet
Analys saknas/
Ja
Ej angivna
Låg
Liten andel
>20 %
Medel
Hälften
5-20 %
God
Samtliga
<5 %
Nej
Ja
Saknas
Mindre bra
Bra
Saknas
Ej kontrollerat
Ej acceptabelt
Låg
Kontrollerat
Låg
Medel
God
Medel
God
Saknas
Otydligt
Medel
Tydligt
Saknas
Saknas
Låg
Låg
God
Medel
God
Slutsats saknas
Finns
Låg
Saknas
Medel
God
p
Nej
Angivna
p
Titel
Författare
30
3
Samtliga
Välskriven
Tydligt
p
p
p
%
Grad
Bilaga 2
Modifierad bedömningsmall för studier med kvalitativ metod ur Carlsson &
Eiman,
(2003).
Poängsättning
Abstrakt (syfte, metod, resultat=3 p)
Introduktion
Syfte
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjligt)
Triangulering
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Patienter med MRSA
Bortfall
Bortfall med betydelse för
resultatet
Kvalitet på analysmetod
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, kodning etc)
Tolkning av resultatet
(citat, kod, teori etc)
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Anknytning till tidigare forskning
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter belyses)
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 48 p)
Grad I
80%
Grad II
70%
Grad III
60%
0
Saknas
Saknas
Ej angivet
1
1/3
Knapphändig
Otydligt
2
2/3
Medel
Medel
Ej angiven
Ej relevant
Relevant
Ej angiven
Saknas
Knapphändig
Finns
Medel
Utförligt
Ej acceptabelt
Ej undersökt
Låg
Liten andel
Medel
Hälften
God
Samtliga
Ej angivet
Analys saknas/
Ja
Saknas
Ej angivna
>20 %
5-20 %
<5 %
Nej
Låg
Angivna
Medel
Hög
Nej
Ja
Saknas
Otydligt
Medel
Tydligt
Ej acceptabel
Låg
Medel
God
Saknas
Otydligt
Medel
Tydligt
Saknas
Saknas
Låg
Låg
God
Medel
God
Slutsats saknas
Finns
Låg
Saknas
Medel
God
p
p
Titel
Författare
31
p
3
Samtliga
Välskriven
Tydligt
p
p
%
Grad
Examensarbete i omvårdnad
61-90 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2009
Bilaga 3
Författare/ Titeln
Newton et al, 2001, UK,
Patients´ perceptions of
methicillin-resistant
Staphylococcus aureus
and source isolation: a
qualitative analysis of
source- isolated patients
Patienterna hade varit
isolerade mellan 3-77
dagar (median =19 dagar).
Intagningsorsak
n=12 hjärt- och
kärlsjukdom, n=1
neurologisk sjukdom, n=2
luftvägsinfektion, n=1
autoimmun sjukdom, n=
cancer, n=1 akut infektion
Urval:
n=19 MRSA infekterade
varav
n=12 kvinnor och
n=7 män
i åldrarna 44-87 år
Metod/Urval
Kvalitativ studie med
individuella
semistrukturerade
interjuver. Intervjuerna
bandades och
transkriberades.
Innehållsanalys användes.
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
Syfte
Att undersöka MRSA
positiva patienters
uppfattning av MRSA
infektion och deras
erfarenheter av isolerings
vård.
Patienter infekterade med
MRSA verkade ha lite
förståelse om anledningen
till isolering.
Isoleringsvård ansågs både
ha fördelar och nackdelar.
Fördelarna angavs vara
frihet från sjukhus rutiner
och en ökad möjlighet att
vara privat. Nackdelarna
angavs vara ensamhet och
brist på uppmärksamhet
från sjuksköterskorna.
Ungefär hälften av
deltagarna angav att
MRSA var en alvarlig
infektion.
Resultat
Deltagarna var oklara om
anledningen till MRSA
och generellt ansåg de inte
att infektionen hade någon
påverkan på deras liv.
Kvalitetsbedömning
Grad I (81 %)
Tarzi et al, 2001, UK
Methicillin-resistant
Staphylococcus aureus:
psychological impact of
hospitalization and
isolation in an older
adult population.
Att undersöka vilken
psykologisk påverkan
(ångest och depression)
isolering hos MRSA
positiva äldre vuxna har
jämfört med
sjukhusvistelse hos icke
isolerade MRSA negativa
patienter.
33
Chi-två test och t-test
användes vid analys.
Inklusionskriterier: >65 år
och med diagnosen
cerebrovasculär sjukdom,
nack eller femurfraktur.
Kontrollgrupp (n=20)
Ej isolerade MRSA
negativa patienter med
minst 4 v sjukhusvistelse.
n=15 kvinnor
n=5 män
Experimentgrupp (n=22)
Isolerade MRSA positiva
patienter med minst 2 v
isolering.
n=16 kvinnor
n=6 män
Kvalitativ tvärsnittstudie
med matchande
kontrollgrupp.
Grad I (85 %)
De isolerade MRSA
positiva var signifikant
(P= 0,01) mer deprimerade
och upplevde mer ångest
än kontrollgruppen.
Gällande aggressivitet
fanns det ingen signifikant
skillnad mellan de två
grupperna.
Att undersöka deltagarnas
uppfattning av att vara
koloniserad utav MRSA.
Att undersöka
allmänhetens och
sjukhusbesökarnas
kunskap och uppfattning
om MRSA.
Criddle & Potter, 2006,
UK, Exploring patients´
views on colonisation
with methicillin-resistant
Staphylococcus aureus.
McLaughlin et al, 2008,
Ireland, A survey of
MRSA awareness and
knowledge among the
general public and
34
n=521 delades upp i tre
grupper:
n=321 allmänheten
Kvantitativ enkätstudie
Intervjuerna bandades,
transkriberades och
analyserades med tolkande
fenomenologi.
Tidigare patienter på ett
sjukhus som intervjuades
inom loppet av sex
månader.
n =14 MRSA koloniserade
personer.
åldersfördelning 18-93 år
Kvalitativ,
fenomenologisk studie
med individuella
semistrukturerade
interjuver.
Deltagarna önskade
information om hur och
när MRSA smittan
erhållits, vad exakt MRSA
är, om det kan botas och
vad man generellt kan
förvänta sig när MRSA
konstaterats.
Resultat från MRSA
gruppen är det enda som
redovisas i denna
litteraturstudie.
56 % av deltagarna ansåg
Flertalet uppgav oro över
att föra smittan vidare till
familj och andra.
Dåligt given information
beskrevs av flertalet
personer vilket ledde till
att deltagarna i studien
hade en liten förståelse för
hur organismen fungerade
och dess effekt. Flertalet
deltagare hade ingen
uppfattning om sitt egna
sjukdomstillstånd.
Grad I (81 %)
Grad I (87 %)
Att undersöka MRSA
positiva personers
tillfredställelse rörande
vården och informationen
given av infektions
sjuksköterskor.
Att med hjälp av två
fokusgrupper förbättra en
informationsbroshyr om
MRSA för patienter och
anhöriga.
Bellamy, 2008, UK, An
evaluation of patient
satisfaction regarding
the care and information
provided by infection
control nurses relating to
MRSA.
McBrien et al, 2008, UK,
Using Focus Groups to
Revise an Educational
Booklet for People
Living With Methicillin-
patients´ visitors.
35
SPSS och en beskrivande
analys.
Kvalitativ studie. Med två
fokus grupper.
Diskussioner med bred
ingångsfråga.
n=46 deltagare med
nydiagnostiserad MRSA
kolonisation eller
infektion.
Inklusionskriterie: >18 år
Möjlighet fanns för
patienten att lämna egna
kommentarer rörande sin
erfarenhet av MRSA.
Kvantitativ enkätstudie
Chi-två test och P-värde
användes vid analys.
n=174 sjukhusbesökare
n=26 MRSA (egen
erfarenhet av MRSA
kolonisation/ infektion)
Flertalet deltagare var
oroliga att föra smittan
vidare och önskade mer
information om
smittspridning.
Bedömdes till Grad II på
grund av bristfällig
diskussion (se
Grad II (79 %)
att sjukhuspersonalen var
ansvarig för
smittspridningen, 92 %
ansåg att smittspridningen
kan reduceras genom
skärpta hygienrutiner. 92%
var rädda att föra smittan
vidare.
80 % angav att de erhålligt Grad I (82 %)
en heltäckande förklaring
till MRSA.
80 % angav att de erhålligt
tydliga svar på sina frågor.
80 % angav att om de
vårdats i ett enskilt rum så
blev de informerade om
anledningen.
68 % kände sig lugnade
efter att blivit informerade
av sjukvårdspersonalen
Donaldson et al, 2007,
Australia, Patient
perceptions of
osteomyelites, septic
arthritis and prosthetic
joint infection: the
psychological influence
of methicillin.resistant
Staphylococcus aureus.
Resistant Staphylococcus
aureus (MRSA).
Att undersöka patienters
uppfattning av att ha
drabbats av osteomyelitit,
septisk artrit och
ledprotesinfektion:
att jämföra upplevelserna
hos MRSA positiva
respektive MRSA negativa
patienter, samt att
undersöka vilken
36
Statistisk analys med Chi
Inklusionskriterie ≥16 år
n=91 deltagare varav n=25
hade MRSA infection och
n=14 MRSA kolonisation.
n=52 utan MRSA
Diskussionerna bandades
och innehållsanalys
användes.
Kvantitativ enkätstudie.
Grupp 2.
n=8 (6 kvinnor) varav sex
hade egen erfarenhet av
MRSA och två var
familjemedlemmar.
Åldersfördelning 29-55 år.
Grupp 1
n= 8 (7 kvinnor)
varav fyra hade egen
erfarenhet av MRSA och
fyra var
familjemedlemmar.
Åldersfördelning 29-86 år
I gruppen MRSA positiva
med MRSA infektion var
42 % av deltagarna oroliga
att föra smittan vidare, av
dem som var MRSA
negativa var 22 % oroliga
att föra smittan vidare P=
0,025.
Ett klargörande angående
MRSA infektionens
sjukdomsförlopp önskades
och ett tydliggörande av
skillnaden mellan
infektion och kolonisation.
Deltagarna önskade att
personalen hade haft mer
kunskap om MRSA och
varit bättre på att ge
information.
Grad I (87 %)
metoddiskussion)
Rees et al 2000, UK,
Psychological effects of
source isolation nursing
(2): patient satisfaction.
Davis & Rees, 2000, UK,
Psychological effects of
isolation nursing (1)
mood disturbance.
Att undersöka
psykologiska effekter hos
personer som
isoleringvårdats.
Del två i en studie i två
delar
Att undersöka hur
sinnesstämning och humör
påverkas hos infekterade
patienter som
isoleringsvårdats på akut
eller
rehabiliteringsavdelning.
emotionell betydelse
infektionerna har.
Del ett av en studie i två
delar.
37
The Hospital Anxiety and
Depression Scale (HADS)
Se Davis & Rees, 2000.
Isolering i 1till 8 veckor
Ålder 30-70+
Deltagare:
n=21 (n=8 kvinnor)
varav
n=16 MRSA positiva
n=1 med TBC
n=4 med clostridium
difficile.
Kvantitativ,
intervjubaserad
enkätstudie
två test och t-test.
66,7 % ansåg att de hade
fått tillräckligt med
information, 85,7 % att de
visste vem de kunde fråga
för att få mer information,
76,2 % av deltagarna
visste anledningen till att
de isolerats och 62 % av
57 % upplevde
humörstörningar, 33 %
uppgav att de var
deprimerade, 19 %
upplevde både ångest och
depression.
Bedömning Grad II se
ovan (Davis & Rees,
2000)
Grad II (75 %)
Bedömning Grad II på
grund av bristfällig
resultatredovisning och
diskussion (se
metoddiskussion).
Grad II (75 %)
Madeo, 2001, UK,
Understanding the
MRSA experience.
Att beskriva personers
erfarenhet av MRSA under
isoleringsvård. Samt att
identifiera strategier för att
förbättra vårdtiden.
Patient tillfredställelse,
faktorer som påverkar
vårdkvaliteten.
38
Colaizzis (1978) 7 steg för
analys.
n=7 (n=3 kvinnor)
ålder 19-72
Inklusionskriterier: MRSA
positiv i minst 2 veckor
samt ingå isoleringsvård.
Fenomenologisk studie
med ingångsfråga som
berörde personernas
erfarenhet av MRSA och
isoleringsvård.
deltagarna kände att de
fick information om hur
behandlingen fortlöpte,
90,5 % ansåg att det
viktigaste var en
regelbunden kontakt med
vårdpersonalen.
Deltagarnas kunskap och
förståelse varierade. Vissa
deltagare förstod
innebörden av MRSA
andra var osäkra. För de
personer som oväntat
drabbades av MRSA
upplevdes isoleringen som
en traumatisk upplevelse.
De flesta föredrog ett eget
rum då det tillät enskildhet
och bättre nattsömn. En
patient uttryckte en känsla
av att vara oren. En
regelbunden kontakt med
personalen motverkade
nedstämdhet och en känsla
av att vara åsidosatt.
Grad 1 (80 %)