Romerska konstitutionen ca. 200 f.Kr. Folkförsamlingar: Comitia curiata – från kungatiden, tidig militär indelning efter curior, baserade på släktskap. Comitia centuriata – Enligt traditionen skapad av Servius Tullius på 500-talet. Militär organisation:193 centurior, indelade efter fem förmögenhetsklasser. Valde konsuler, praetorer, censorer, beslöt om lagar, krigsförklaringar och fred. Förmögenhetsklasser: • Equites – mer än 400 000 asses, 18 cent. • 1:a klassen – över 100 000 asses, 80 cent. • 2:a-5:e klassen – 1 500-100 000 asses, 94 cent. • Proletarii – under 1 500 asses, 1 cent. Comitia plebis tributa (consilium plebis)– plebeijernas församling, geografisk indelning efter stammar (tribus); valde övriga ämbetsmän; beslöt om lagar för plebeijer. Lex Hortensia, 287 f.Kr. beslut i församlingen bindande lag för alla (plebiscitum). Comitia tributa – folkförsamling liknande comitia plebis men där även patricier deltog. Valde bland annat kuruliska aediler, stiftade lagar. Ämbetsmän: 2 konsuler exekutiv, dömande makt, imperium. Eponyma. 4 pretorer dömande makt; imperium (första pretorn 367 f.Kr). 4 ediler stadens underhåll samt offentliga spel. Det fanns plebejiska och kuruliska aediler (de senare var patricier). 8 kvestorer sköter stadens finanser, assisterar högre ämbeten. 10 folktribuner sacrosanctitas, veto 10 militärtribuner befäl på mellannivå 2 censorer folkräkning samt bestämde vem som var senator; skötte indelningen i förmögenhetsklasser. Senaten 300 före detta ämbetsmän (måste ha varit minst edil); beslut (senatusconsultum) formellt rådgivande med i praktiken högsta auktoritet; sköter utrikespolitiken; från början kungens och de tidiga konsulernas råd; skiftande sammansättning fram till Lex Ovinia (339-318? f.Kr.) då den fick en fast struktur.