Romersk historia - UU Studentportalen

advertisement
Romersk historia
Ca 220 -31 f.Kr.
Sammanfattning: kungatiden
• Ursprung: våld och öppenhet
• Ursprung: ca 1000 f.Kr. bebyggelse på
kullarna
• ”Demokratisering” av den politiska makten:
comitia centuriata
• Republiken: kollegialitet; tidsbegränsad
makt
Sammanfattning: tidiga
republiken
• Ståndsstriderna: folktribuner; comitia
plebis; Tolv tavlornas lag – ökad
rättsäkerhet
• Löste konflikter genom lagar: konsensus
• Expansion: mot etruskerna (Veii); mot
latinarna (Regillussjön, latinska förbundet)
Sammanfattning: mellersta
republiken
• Arméreform: manipeln; effektiv armé
• Expansion i Italien: nätverk av allierade,
latinska kolonier, halvt medborgarskap
(deditio in fidem); stora manskapsresurser
• 1:a puniska kriget: sjömakt; provinser
(ager romanus)
2:a puniska kriget, 218-202 f.Kr.
• Kartagisk maktbas i Spanien; Saguntum
• Hannibal tågar över Alperna
• Trasimenska sjön 217 f.Kr.; Cannae 216 f.Kr.
• 1:a makedonska kriget 215-205 f.Kr.
• Fabius Cunctator (Fördröjaren)
2:a puniska kriget
• Slaget vid Zama, 202 f.Kr. Scipio Africanus
besegrar Hannibal i Africa
• Övertar Kartagos besittningar i Spanien
• Rom dominerar västra Medelhavet (provins i
Spanien 198 f.Kr.)
• Kartago provins 146 f.Kr. (3:e puniska kriget)
Romerska krig: 200-133 f.Kr.
• 2:a puniska kriget: erfarna officerare och
soldater
• Krig: prestige, rikedomar
Krigsfångar under republiken
•
•
•
•
•
•
•
3:e samniterkriget (297-293 f.Kr.): 58 000-77 000
1: puniska kriget 264-241 f.Kr.: 107 000-133 000
Galliska kriget (225-222 f.Kr.) : 32 000
2:a puniska kriget (218-202 f.Kr.): 172 000-186 000
Diverse krig (201-168 f.Kr.): 153 000
Epirus (167 f.Kr.): 150 000
3:e puniska kriget (146 f.Kr.): 55 000-60 000
• Totalt: 727 000-773 000 krigsfångar mellan ca 300
f.Kr. och 145 f.Kr. förslavades (i verkligheten
många fler)
Epirus 167 f.Kr.
• Aemilius Paullus
• Besegrade Perseus, Makedoniens sista kung
168 f.Kr. i slaget vid Pydna
• Hans armé missnöjd p.g.a. uteblivet krigsbyte
• 150 000 människor förslavades
200-150 f.Kr.
• Framgångsrika krig mot de hellenistiska
kungarikena
• 215-168 f.Kr.: de makedonska krigen
• 192-187 f.Kr.: krig mot Antiochos III
• 168 f.Kr. Rom dominerar hela Medelhavet
Romersk expansion: Östra
Medelhavet
• Ca 200-150 f.Kr.: politisk och militär
expansion, inga nya provinser
• Ca 150-30.f.Kr.: territoriell expansion
• 146 f.Kr.: Nordafrika (Africa Proconsularis)
och Makedonien provinser
• 133 f.Kr. Pergamon (Asia)
Romerska konstitutionen,
ca 200 f.Kr.
• Comitia curiata – från kungatiden, tidig
militär indelning efter
curior, baserade på
släktskap
Romerska konstitutionen,
ca 200 f.Kr.
• Comitia centuriata – 193 centurior,
indelade efter fem förmögenhetsklasser;
valde konsuler, pretorer, censorer; beslöt
om lagar, krigsförklaringar och fred.
Romerska konstitutionen,
ca 200 f.Kr.
• Comitia plebis tributa (consilium plebis)–
plebeijernas församling; valde ediler och
folktribuner; beslöt om lagar för plebeijer.
Lex Hortensia, 287 f.Kr. beslut i
församlingen bindande lag för alla
(plebiscitum). Leddes av folktribun
• Comitia tributa (från ca 450 f. Kr.?) – valde
kuruliska ediler, quaestorer, leddes av
ämbetsman med imperium
Romerska konstitutionen,
ca 200 f.Kr.
• 2 konsuler
exekutiv, dömande makt,
imperium. Eponyma
• 4 pretorer
dömande makt; imperium
(första pretorn 367 f.Kr)
• 4 ediler
stadens underhåll samt
offentliga spel. Det fanns
plebejiska och kuruliska
ediler (de senare var patricier)
Romerska konstitutionen,
ca 200 f.Kr.
• 8 kvestorer
sköter stadens finanser,
assisterar högre
ämbeten
• 10 folktribuner
sacrosanctitas, veto
• 10 militärtribuner befäl på mellannivå
Romerska konstitutionen,
ca 200 f.Kr.
• 2 censorer
folkräkning samt
bestämde vem som var
senator; skötte indelningen i
förmögenhetsklasser
• Senaten
300 före detta
ämbetsmän (måste ha varit minst
edil); beslut (senatusconsultum)
formellt rådgivande med i
praktiken högsta auktoritet;
sköter utrikespolitiken
Konsekvenser av expansionen
• Stora rikedomar
• Balansen i Rom rubbas
• Ökande konflikter i inrikespolitiken
Konsekvenser av expansionen
• Jordbrukskris i Italien p.g.a. Hannibals
ockupation (?)
• Långa krig
• Bönder säljer eller överger sin jord (?)
• Proletärer i Rom
• (Arméns rekryteringsgrund försvagas?)
• Arkeologin visar att småjordbruk fanns kvar
Slavbaserat jordbruk i Italien
och på Sicilien
• Billiga slavar
• Nya idéer: latifundia (Cato, De agricultura,
ca. 160 f.Kr.)
• Ökande resurser hos eliten
• Tillgänglig mark
• Ekonomiska och demografiska
förändringar påverkade Roms
politiska och sociala struktur
Klientsystemet
Patronus
Cliens/patronus
Cliens
Cliens
Cliens/patronus
Cliens
Konsekvenser av expansionen
• Tiberius Gracchus 133 f.Kr. –
jordutdelningsprogram (ager publicus) –
mördas 132 f.Kr.
• Gaius Sempronius Gracchus 123 f.Kr. –
billig säd, domstolar mot korruption,
medborgarskap för de allierade – mördas
121 f.Kr.
• Populares – de som för en folklig politik
• Optimates – ”de bästa”, motsatte sig varje
försök att minska senatens
och nobilitetens makt
Gaius Marius, 157-86 f.Kr.
Gaius Marius, 157-86 f.Kr.
• Marius – homo novus, konsul 107, 104100 f.Kr.
• Krig mot Jugurtha, numidisk kung
(besegras 105 f.Kr.)
• Besegrar Teutones (Aqua Sextiae, 102
f.Kr.) och Cimbri (Vercellae, 101 f.Kr.)
Marius arméreform, ca. 107-105
f.Kr.
• Egendomslösa fick ta värvning
• Staten tillhandahöll vapen och utrustning
• Kohorten blev den huvudsakliga taktiska
enheten
• Generalen såg till att veteraner fick mark
Marius arméreform, ca. 107-105
f.Kr.
• Legion: 4000-5000 legionärer
• 10 kohorter med 480 man
• 6 centurior under var sin centurion
• 1:a kohorten: 800 man (5 centurior med
160 man)
Marius arméreform, ca. 107-105
f.Kr.
Konsekvenser:
• Professionalisering av armén
• Standardisering av utrustning och träning
• Ökad taktisk flexibilitet
• Småskalig krigföring
Konsekvenser
• Maktkoncentration p.g.a. flerårigt konsulat
• Länk mellan staten och soldaterna försvagades
• Yrkessoldater lojala mot generalen, inte staten
• Veteraner viktig politisk resurs
• Förutsättning för Pompejus och Caesars
karriärer
L. Cornelius Sulla, ca.138-78
f.Kr.
Bundsförvantskriget
• Bundsförvantskriget,
91-89 f.Kr. Lex Julia (90);
lex Plautia Papiria (89)
• Italien: medborgarland
L. Cornelius Sulla, ca.138-78 f.Kr.
• Proskriptionslistor
• Krig mot Mithradates (89-85 f.Kr.): använder sin armé
mot Rom; struntar i de politiska spelreglerna
• Dictator 82-79 f.Kr.– reformer för att återbörda makten till
senaten: folktribunerna och plebeijernas folkförsamling
begränsades (återfår sin makt ca 70 f.Kr.)
• Prokonsul och propretor
Skatteförpaktare
• Publicani
• Rätten att ta ut skatt auktionerades
• För staten: effektivt system
• För provinserna: problem
Pompejus, 106-48 f.Kr.
• Besegrar Sertorius
• Tänjer på reglerna,
väljs till konsul trots brist
på ämbeten och ålder
Pompejus, 106-48 f.Kr.
• 67 f.Kr. – extraordinärt
befäl mot pirater
• Besegrar Mithradates,
Omorganiserar östra Medelhavet (annekterar bl.a.
Syrien)
1:a triumviratet 60 f.Kr.
• Pompejus – omorganisation i öst;
veteraner
• Crassus – ekonomiska kontakter (dör i
fälttåg mot parterna 53 f.Kr.
(slaget vid Carrhae)
• Caesar – konsul 59 f.Kr.; prokonsulärt
befäl i Gallien
• Caesar i Gallien,
58-51 f.Kr.
Caesar 49-44 f.Kr.
• 49-46 f.Kr.: Krig mellan Pompejus och Caesar;
Caesar vinner
• Dictator på tio år, 46 f.Kr.
• Dictator på livstid, 44 f.Kr.
• Mördas 15 mars, 44 f.Kr. (Idus martiae)
Inbördeskrig 43-31 f.Kr.
• 43 f.Kr.: 2:a triumviratet: Octavianus och
Antonius (och Lepidus) mot
Caesarmördarna som besegras 42 f.Kr. i
slaget vid Philippi
• 32-30 f.Kr. Krig mellan Octavianus och
Antonius (Actium, 31 f.Kr.)
Konsekvenser av den politiska
utvecklingen under republiken
• Republikens otroliga utrikespolitiska
framgångar ledde fram till dess död.
• Det republikanska politiska systemet var
anpassat för en stadsstat och klarade inte
av de påfrestningar och de nya krav som
ställdes när Rom blev till en världsmakt.
Octavianus och principatet
Download