Välkommen att starta socialt företag i Västerviks kommun
Denna handbok kommer att vägleda er igenom hela processen att starta företaget
Hur börjar man och vad skall man tänka på, läs detta och känn efter?
Lycka till Maths Andersson Fredén Projektledare socialt företagande 2011-2013.
Många bär på olika drömmar eller idéer men oftast hamnar de tillbaka i
skrivbordslådan, men tillsammans skall vi kunna öka företagandet i
Västerviks kommun.
Tio sätt att starta företag på ett mycket säkrare sätt:
1. Gör något du gillar och som kunderna gillar
Du kommer att ägna en stor del av din vakna tid till ditt företag så det är såklart bra att du
gillar det du ska göra i ditt företag. Och det är lika viktigt att kunderna gillar det du gör
eftersom det är de som ska betala för det.
2. Smyg igång
Starta gärna företaget vid sidan om en anställning om du kan. Det ger dig en trygghet som du
inte får om du bara kastar dig ut i företagandet utan skyddsnät. Dessutom finns ju möjligheten
att ta tjänstledigt i några månader för att testa din idé.
3. Starta inte ensam
Det finns erfarna människor som hjälper och inspirerar dig överallt i Sverige. Bara för att du
startar ditt företag själv så betyder det inte att du blir ensam. Ta hjälp av dem som kan.
4. Skaffa kunder först
Vänta inte med kundjakten till den dag du officiellt har startat företaget. Jobbet med att hitta
kunder kan du starta i samma ögonblick som du får en idé till ett företag.
5. Gör en affärsplan
Det låter trist men en affärsplan gjord på rätt sätt (inte som de där gaggiga planerna de vill ha
på banken) och som handlar om vad du har för kostnader och vad du måste dra in för att klara
dig - är superbra som verktyg och skapar lugn i magen.
6. Undersök förutsättningarna
Finns det folk som vill betala för det du vill sälja? Är det lätt att nå dem? Är det möjligt för
dig att göra det?
7. Skaffa hjälp
Det är helt galet att inte ta hjälp med sånt du inte kan. Jag tror i och för sig att det är sunt för
en företagare att sätta sig in i t ex bokföring eftersom man både förstår hur det funkar och spar
pengar på att göra det själv i början, men om du inte ens orkar tänka dig att göra bokföringen
själv - hitta någon som kan göra det åt dig.
8. Lös pengafrågan
Spar pengar eller låna pengar men ha inga förhoppningar om att du ska göra vinst från dag ett.
Du måste ha ett kapital att jobba med till företaget får ett eget liv. Om det sedan visar sig att
du gör vinst från dag ett så är ju det bara bra, men planera inte för det. Räkna med att behöva
pengar utifrån eller från dig själv för att ha företaget rullande i flera månader utan inkomster.
Om du bara jobbar hårt så kommer pengarna snart.
9. Var ett proffs från början
När du ger dig in i företagandet så är företagandet din chef och den som styr din vardag. Det
är som om du fått i uppgift av dig själv att putta igång ett lokomotiv. Du måste putta putta
putta hela dagarna. Om du gör det så rullar det snart igång och går av sig själv. Ge inte upp
fem meter före målsnöret.
10. Var stolt
Om du blir en av de 10% svenskar som drar igång företag - ja, då har du gjort vad många
önskar men få vågar.
Låter detta intressant, då fördjupare vi oss i processen.
Kapitel 1- Flödesprocess Socialt Företagande SF
(Västerviks kommun)
Intressesamtal mellan handläggare (AF, FK, AOK, Landstinget och presumtiv deltagare)
Föranmälan till utbildning
3 eller 4 partssamtal (genomgång av förutsättning)
Utbildning 6-10 veckor ( Ev förändringar)
Information från SF i Västervik (Vad kan projektet bistå med)
Start i projekt / start på egen hand
Grupp eller Enskild
Handlingsplan 3 part ( Hur lång tid skall det pågå, vad har den enskilde för möjligheter framöver mm)
Avtal mellan mig och gruppen/ den enskilde (Ev. sekretess eller annat)
Strukturerade möten
Tillgång till ”Click data utbildning”
Arbetsfördelning/Aktivitets plan (vem gör vad och när)
Summering av affärsplan ( Grov planering)
Information från skattemyndighet om bästa ägande form
Test av affärsplan hos företagskonsult på AF
Eventuell revidering av affärsplanen
Planering/Kartläggning av ägandestruktur
Kompanjons avtal för gruppen
Policy för "medlemskap eller ny delägare"
Test av affärsplan hos företagskonsult på AF
(Avgörande till starta eget bidrag mm)
Samtal/ansökning av eventuella stöd med personal från AF
Klartecken eller revidering
Start av SF eller annan aktivitet(tillbaka till myndighet)
Kapitel 2- Sekretess mellan projektledare och
företaget/föreningen.
Avtal som reglerar arbetssätt och andra förhållningsstrukturer gentemot varandra (formas
utefter behov/krav och godkänns av extern part)
Kapitel 3- Mötes struktur
Att projektledare upprättar en dagordning och leder mötet (för att hålla styrfart i affärsplanen
och överenskommelse med myndigheten)
Kapitel 4- Arbetsfördelning
Sker via mötet och dokumenteras via ett excel dokument med datum för slutförande
Kapitel 5- Marknad och affärsplan
Det finns hur många fina mallar som är gratis på nätet men de bör innehålla följande:
Affärsidé
Den ska svara på: Vad, till vem, hur, var och varför.
Marknad för din produkt/tjänst. Var finns den och hur ser den ut?
Vad ska du sälja och till vilka?
Varför ska kunderna köpa av just dig?
Vision
Beskriv hur du vill att ditt företag är om ca 5 år. Vad vill du uppnå?
Mål
Vilka mål har du för företaget nu och i framtiden? Bra mål är Specifika, Mätbara,
Accepterade, Realistiska och Tidsbundna (SMART)
Produkter/tjänster
Vilka produkter/tjänster har du nu, och vilka har du i framtiden?
Vad gör dig och dina produkter/tjänster speciella (unika) mot andra och deras
produkter?
Vad kan du erbjuda som är utöver det vanliga?
Marknad
Hur ser marknaden ut idag? Beskriv och kvantifiera.
Marknadsföring och försäljning: Hur ska kunderna nås?
Hur klarar sig dina produkter/tjänster i jämförelse med konkurrenternas vad gäller
pris, kvalitet, kundservice, vad gör du bättre?
Kalkyl och prissättning
Konkurrenter
Vilka är de viktigaste konkurrenterna?
Vad kan du lära av de befintliga konkurrenterna som ger dig försprång mot dem?
Styrkor och svagheter. Gör en kritisk jämförelse mellan dina produkter och
konkurrenternas.
Vilka reaktioner kan du förvänta dig av konkurrenterna när du startar företaget?
Priskrig, aktivare marknadsföringsaktiviteter etc.?
Lokal/Utrustning
Vilket är ditt realistiska behov av lokal? Läge, hyra, kontraktstid etc.
Vilket är ditt behov av maskiner och inventarier?
Inköp
Beskriv inköpskanalerna. Finns det andra bättre och billigare leverantörer?
Hur ser inköps- och betalningsvillkoren ut?
Vilket behov av genomsnittligt lager kommer du ha?
Tillstånd
Det är viktigt att du tar reda på om verksamheten kräver tillstånd, registrering eller annan
anmälan till myndighet.
På verksamt.se kan du se vilka tillstånd du behöver till din verksamhet.
Personliga kvalifikationer – erfarenhet och kompetens
Vad har du för utbildning som är av betydelse för företaget? Tex. yrkesutbildning,
starta eget utbildning.
Behöver du kompetensutveckla dig inom en snar framtid?
Vilken är din erfarenhet från branschen och yrket?
Har du något kontaktnät med tex. kunder, leverantörer, bank osv.
Risktagande
Vilka är riskerna? Hur kan du göra för att minska riskerna?
Handlingsplan
Beskriv vilka aktiviteter du ska göra för att nå målen. Ange aktivitet och när de ska
genomföras.
Kapitel 6 – Budget
Använd redan befintliga mallar som ex. hos Almi företagspartner eller verksamt.se.
Kapitel 7- Ägandeförhållande ( Information från skattemyndighet,
verksam.se eller revisionsbyrå)
Vilken bolagsform är förmånligast för just er?
Kapitel 8 - Kompanjons avtal
Förslag på innehåll i ett kompanjonavtal:
• Syftet med ert samarbete.
• Syftet med företaget.
• Delägarnas arbetsfördelning och arbetstider.
• Delägarnas ansvar och befogenheter.
• Delägarnas löner och förmåner.
• Hur vinsten ska delas och tas ut.
• Hur förluster ska täckas och delas.
• Skyldighet för en delägare som vill sälja att först erbjuda sin del till dig och eventuellt andra
delägare.
• Hur ni ska lösa tvister.
• Hur länge avtalet ska gälla.
Kompanjonavtalet behöver inte vara komplicerat att göra. Skriv bara ner de punkter ni tycker
är viktiga med ert samarbete, underteckna dokumentet och lägg det åt sidan. Sedan är det bara
att köra och ni behöver inte oroa er över vad som händer om det blir problem framöver
eftersom åtgärderna ni ska vidta finns i kompanjonavtalet.
Kapitel 9- Policy för delägare, medlemskap och ny
delägare
En policy kan även syfta på processen att fatta viktiga beslut i en organisation, exempelvis
utarbetande av olika program, inriktningsmål, ekonomiska prioriteringar och beslut fattade
beroende på vad de får för konsekvens för organisationen. Policys kan ses som politiska,
organisatoriska, ekonomiska och administrativa mekanismer som skapats för att nå ett eller
flera mål. Detta måste företagarna själva besluta om.
Nu har du kommit så långt att du kan lämna detta till
handläggaren på arbetsförmedlingen för bedömning ( Om
du/Ni avser att ansöka om starta eget bidrag), OBS starta
inte något eller köp in något innan du får klartecken från
arbetsförmedlingen.
Kapitel 10 - Genomgång av affärsplan med affärskonsult
från Arbetsförmedlingen
Kapitel 11- Samtal och ansökningar av eventuella
ekonomiska stöd från Arbetsförmedlingen
Kapitel 12- Klartecken från Arbetsförmedlingen till
uppstarta av företaget
Kapitel 13- Olika tips ”Tänk på detta (ex konkurrensen)”
”Sök bidrag, hjälp här”
Konkurrensfrågor
De arbetsintegrerande företagens försäljning av produkter och tjänster regleras av samma
lagstiftning som för andra företag. Till skillnad från en del andra länder i Europa t ex Finland,
har Sverige ingen positiv särlagstiftning för arbetsintegrerande sociala företag.
Förutom LOU gäller också konkurrenslagstiftningen. Arbetsintegrerande sociala företag är
huvudsakligen små företag och med ringa förutsättningar att agera på marknaden så att den
fria konkurrensen sätts ur spel. Trots detta är det viktigt att offentligt stöd till företagen för
personer med nedsatt arbetsförmåga utformas på så sätt att detta stöd inte snedvrider
konkurrensen.
Lagstiftning
Det är enligt Konkurrenslagen inte tillåtet att på ett otillbörligt sätt utnyttja en dominerande
ställning på marknaden. Ett socialt företag får t ex i ett sådant läge inte underprissätta. För att
överhuvudtaget en sådan situation kan bli aktuell måste det sociala företaget alltså ha en
dominerande ställning på marknaden. Så är sällan fallet. Det finns inte någon exakt gräns,
men börjar marknadsandelen överstiga 25 % kan det bli tal om att ha en dominerande
ställning.
Förhållningssätt och juridik
När frågan om konkurrensproblematik kommer upp, handlar det nästan alltid mer om
lämplighet än juridik. Även om det ur juridisk synvinkel inte behöver vara olagligt att ett
socialt företag öppnar en verksamhet som konkurrerar med befintligt lokalt näringsliv, måste
det betraktas som mycket oklokt.
Ett socialt företag bör tänka på att fylla dubbla behov. Både att företaget är till för de enskilda
människorna, samtidigt som man bör försöka identifiera vilka behov av offentlig eller
kommersiell service som inte är tillgodosedda i samhället. Då uppstår det säkerligen ingen
diskussion om konkurrensproblematik.
Förankring i lokalsamhället
Sociala företag är fortfarande en ganska okänd företeelse bland allmänhet, företagsstödjande
organisationer och företagare. Både för att få legitimitet och i vissa fall för
affärsverksamhetens skull är det viktigt att det sociala företaget skapar sig en bra förankring i
lokalsamhället. Speciellt i en startprocess är det viktigt att det sociala företaget informerar
brett om vad man är och vad man tänker göra. Det är en fördel om man redan i början
involverar representanter för både företagare och fackföreningar på orten. Det är ett bra sätt
att undvika missförstånd och de kontakterna kan ofta vara bra resurser i ett kommande
nätverk.
Konkurrensneutrala stöd
Det är viktigt att konstatera att det mesta av det stöd som ett socialt företag kan erhålla är
konkurrensneutralt, t ex de program som Arbetsförmedlingen har. Det är någonting positivt
om ett socialt företag får exempelvis lönebidrag för många anställda. Det innebär att det är en
grupp människor med funktionsnedsättningar som därmed har erhållit arbete. Det är inte
något som hindrar att andra företag också anställer människor med funktionsnedsättningar på
liknande villkor.
En upphandling där det i villkoren står att för uppdragets utförande ska minst 50 %
långtidsarbetslösa anlitas, kan tyckas favorisera sociala företag. Men det är inte något som
hindrar andra företag att också anställa människor som har varit långtidsarbetslösa. Det är
därför bra om upphandlande myndighet tydliggör villkor och möjligheter för till exempel
lokala företagare så att missförstånd inte uppstår i onödan. Samtidigt är det också en fördel
om de sociala företagen ser sig som en del av det lokala näringslivet och deltar i
företagarträffar o d. Samma sak gäller vid upphandlingar med sociala kriterier. Dessa ska
utformas så att alla tänkbara anbudsgivare ska kunna uppfylla dem. Till exempel kan alla
anställa långtidsarbetslösa för att utföra ett uppdrag.
Statsstödsregler
Romfördragets artikel 87 innebär i princip förbud mot statligt stöd i någon form
(skattereduktion, lån, garantier etc till förmånliga villkor) till företag om samtliga följande
kriterier är uppfyllda:
det handlar om offentliga medel
stödet ger företaget ekonomiska fördelar
stödet förmedlas selektivt
stödet påverkar konkurrensen
stödet påverkar handeln mellan medlemsstater
Stöd för att underlätta utvecklingen av viss näringsverksamhet eller regioner är dock tillåtet
och därför finns ett antal undantag. Bland dessa finns:
utbildning av anställda
Upphandling – LOU
Många gånger upplevs Lagen om offentlig upphandling (LOU) som ett hinder för att nyttja
sociala företags tjänster. Ibland beror det på okunskap, då man inte ser att lagen också ger
möjligheter att använda sig av sociala företags varor och tjänster.
Det är viktigt att upphandlande myndigheter och sociala företag har tillräckliga kunskaper om
varandras förutsättningar. Upphandlande enhet måste exempelvis anstränga sig att göra
lättfattliga upphandlingsunderlag och att avgränsa en upphandling inom rimliga volymer som
kan passa ett mindre socialt företag. Samtidigt måste de sociala företagen lära sig formkraven
bakom en upphandling så att man kan beskriva sin verksamhet på ett tydligt och rättvisande
sätt och därigenom få en chans i en konkurrenssituation. Med fördel kan sociala företag gå
ihop både om kompetens att skriva anbud och att medverka i anbud tillsammans för att få
större slagkraft.
Policy när det gäller upphandlande enhet
Upphandling ska inte bara ske enligt lag. Den upphandlande enheten ska också ge
handläggare och upphandlare riktlinjer om t ex miljömässiga, etiska och sociala hänsyn inom
de ramar som LOU tillåter. Det finns många områden där sociala företag kan leverera bra
varor och tjänster.
Därför är det viktigt att upphandlande myndighet tar policybeslut inom vilka områden man
uppmuntrar upphandling med sociala kriterier, exempelvis vaktmästeri, transporter, markvård
eller fastighetsservice.
Sociala hänsyn/sociala kriterier
I LOU (6 kap 13 §) står det: "En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala,
miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras. Dessa villkor skall anges i
annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget." Det betyder att man kan i ett
anbud kan ställa krav om till exempel:
att anbudsgivaren vid utförandet anställer arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, eller
anordnar utbildning för arbetslösa.
att anbudsgivaren vid utförandet gör något för att främja jämställdhet eller mångfald i
fråga om ras eller etniskt ursprung
att anbudsgivaren prioriterar brukarmedverkan och därför gärna ser sociala företag
som utförare - samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i RESAprojektet är ett exempel på detta.
Direktupphandling
Med direktupphandling menas att avtal kan slutas med en leverantör utan upphandling. Det
kan enligt Konkurrensverket användas om "kontraktets värde är lågt eller om det finns
synnerliga skäl (15 kap. 3§ LOU). Den upphandlande myndigheten ska vid behov besluta om
riktlinjer för användning av sådant förfarande. Riktlinjerna kan till exempel innehålla vald
gräns för lågt värde." Synnerliga skäl kan vara att det inte finns någon konkurrenssituation
inom just det område som ska upphandlas, varför det inte är meningsfullt att använda sig av
upphandling.
Ramavtal
Ramavtal är, enligt Konkurrensverket, "ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande
myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning
av kontrakt under en given tidsperiod" (LOU 5 kap). Ramavtal kan ske med en eller flera
leverantörer och gälla högst fyra år. Någon garanti för att en leverantör erhåller ett uppdrag
ges inte.
Lagen om valfrihet, LOV
Som alternativ till att upphandla externa aktörer enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU,
kan en valfrihetsmodell väljas. Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de
kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet genom att överlåta valet av
utförare till brukaren/invånaren. Lagen kan tillämpas på handikapp- och äldreomsorg samt
hälso- och sjukvårdstjänster och det är fullmäktige som beslutar om införande av LOV.
I ett valfrihetssystem kan ingå verksamheter som är upphandlade enligt LOU.
En utförare av tjänst kan lämna in ansökan om att delta i LOV när som helst under året. Detta
innebär att det blir enklare att komma in på marknaden, eftersom att det inte finns en tid när
anbud ska vara inlämnad.
Något uppdrag garanteras inte, då det är upp till den som tar emot tjänsten som väljer
leverantör. Man kan säga att leverantören konkurrerar därför inte med pris utan med kvalitet.
Det är brukaren som väljer. LOV kan vara ett bra sätt att få mindre aktörer, till exempel
sociala företag, som utföra.
