Sociala hänsyn, miljökrav, de nya
direktiven och kommande svensk
lagstiftning
LOU 4 T3 HT2016
Henrik Norinder
Vi ska prata om upphandlingsstrategi
och nya regler
• Sociala hänsyn: hänsyn som syftar till att
tillgodose behov hos svagare eller mer utsatta
grupper i samhället, öka integration och främja
etnisk mångfald, tillgodose grundläggande krav på
mänskliga fri- och rättigheter, tillförsäkra
arbetstagare viss minimistandard avseende
arbetsförhållanden….. Med mera.
• Miljöhänsyn
• www.upphandlingsmyndigheten.se
Grundläggande principer
• 1:9 LOU
• bör-regeln i 1:9 a LOU
Upphandlande myndigheter bör beakta
miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig
upphandling om upphandlingens art
motiverar detta
• …inom de gränser som följer av de
grundläggande principerna...
Hållbarhetskriterier
• Upphandlingsstrategi på nationellt plan
• Undvika social dumping
• Koppling till arbetsrätt
• Lagförslag om nivå motsvarande svenska
kollektivavtal kommer troligen inte att gå
igenom riksdagen
• Lagförslag om vinster i välfärden – troligen inte
att gå igenom i riksdagen
Stor frihet att beakta hållbarhet
• Upphandlande myndigheter har stor frihet att
ta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid
upphandling. Stor frihet att bestämma vad de
vill köpa – men inte vem de ska köpa av.
• Koppling till kontraktsföremålet
– Tekniska egenskaper
– Särskilda kontraktsvillkor
– Tilldelningskriterier
UM kan ställa krav under förutsättning att:
• Har ett samband med kontraktets föremål,
• Är uttryckligen angivna i annons och
förfrågningsunderlag,
• Är förenliga med de grundläggande EU-rättsliga
principerna, se ickediskrimineringsprincipen
• Inte ger myndigheten en obegränsad valfrihet,
d.v.s. kriterierna är objektiva och mätbara.
Förordning (2006:260) om antidiskrimineringsvillkor i
upphandlingskontrakt
• Avser bestämmelser om vissa särskilda
kontraktsvillkor för fullgörande av kontrakt enligt 6 kap. 13 §
(6 kap. 14 § LUF) och 15 kap. 2 § LOU
• En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala,
miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall
fullgöras. Dessa villkor skall anges i annonsen om
upphandling eller i förfrågningsunderlaget
• En antidiskrimineringsklausul i ett offentligt kontrakt är ett
villkor (en förpliktelse) som den leverantör som tilldelas
kontraktet måste acceptera och som reglerar hur kontraktet
ska utföras i vissa avseenden.
LOU – särskilda villkor
• 6 kap. 13 § Särskilda villkor för fullgörande av
kontrakt (15 kap. 14 § LOU)
– EU-direktivet: artikel 26
– En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga
och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras. Dessa villkor skall
anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Särskilda kontraktsvillkor
– hur ska villkoren uformas?
• Ett lämpligt sätt att ställa sociala krav: fasa in
en kontraktspart i ett hållbart arbete
• Bekräftas under upphandlingen
• Uppfylls (kontinuerligt) under kontraktstiden
• Hur ska villkoren utformas?
– Hänsyn till de grundläggande principerna
– Krav får inte gynna en leverantör eller leverantörer
ur en viss grupp
Särskilda kontraktsvillkor
• Särskilda kontraktsvillkor har varken med
kvalificeringen eller anbudsutvärderingen att
göra, de får inte direkt eller indirekt verka
diskriminerande i förhållande till anbudsgivare
från andra länder eller i övrigt vara
oproportionerliga i förhållande till vad som
man avser ska uppnås.
• Tvärtom kan ett särskilt kontraktsvillkor vara
mindre ingripande än ett obligatoriskt krav
eftersom leverantörer ”fasas in” till bättre
miljöprestanda och konkurrensen upprätthålls.
Hur ska villkoren utformas? 2
• Krav får inte ge utrymme för skönsmässiga
bedömningar/valfrihet åt upphandlaren.
– Om krav formuleras genom hänvisning till märkning,
regelverk eller norm måste det vara möjligt för alla
leverantörer att tillgodogöra sig innehållet och visa att de
uppfyller motsvarande standard
– Det måste gå att förutse hur varje krav kommer att
bedömas/tillämpas
• Proportionalitet
– Relevans för upphandlingsföremålet
– Möjlighet att uppnå resultat
– Balans mellan upphandlingsföremålet, krav och möjligt
resultat
Hur ska villkoren tillämpas?
• Villkoren ska tillämpas, d.v.s.
– Villkor i upphandlade kontrakt får inte efterges
– De får som huvudregel inte ändras
– De ska följas upp och kontraktets sanktioner mot
avtalsbrott ska användas
Vilka hänsyn kan tas?
• Mänskliga rättigheter – arbetsförhållanden
och anställningsvillkor
• Samhällspåverkan – jämställdhet,
diskriminering och mångfald, sysselsättning
• Upphandlingsföremålet (varan, tjänsten) kan
definieras med hänsyn till sociala krav under
vissa förutsättningar
Vilka typer av sociala krav kan beaktas i
upphandling, exempel
• EU-kommissionens vägledning avseende vilka typ av
sociala hänsyn som kan beaktas är följande
– Sysselsättningsmöjligheter (särskilda kontraktsvillkor)
• praktikanter
– Anständiga arbetsvillkor
• Aktuellt vid produktion i låglöneländer. Problematiskt att
kontrollera. Ofta underleverantörer/produktionskedjor
– Sociala rättigheter och arbetsrättigheter.
• Likabehandling p.g.a. kön, ålder, etnicitet, funktionshinder. T.ex.
ställa krav att leverantören ska utföra kontraktet så att det
främjar jämställdhet.
Vilka sociala krav kan beaktas? 2
– Social integration
• Stödja social integration ex. genom att personer med
funktionsnedsättning blir engagerade i verksamheten.
• Reserverade kontrakt (nya direktivet)
– Tillgänglighet och design för alla
• Säkerställa att personer med funktionsnedsättning får
tillgång till offentliga byggnader (design för alla).
• Tekniska specifikationer och särskilda kontraktsvillkor.
Var finns sociala risker?
• Ex. var finns sociala risker inom upphandling
– Byggmaterial, Elektronik, Livsmedel, Kläder och skor
– IT-utrustning, Medicinteknisk utrustning
– Kontorsartiklar, Textilier o leksaker
• Svart arbetskraft inom städ, avfall, flytt, transport,
bygg, restaurang?
• Är det bättre med barnarbete i leverantörsleden än
att barnen blir prostituerade?
Nya upphandlingsdirektiven
• I det nya upphandlingsdirektivet för den klassiska
sektorn (2014/24/EU)
– förväntas införlivas i svensk lag 1 januari 2017 (tidigast)
• Dir. 2014/24/EU art. 18.2
”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att
säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av
offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och
arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten,
nationell rätt, kollektivavtal eller internationella miljö-, socialoch arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X”
Miljömärkning?
• Idag inte tillåtet att i upphandlingen efterfråga
en särskild märkning.
• kriterierna som ligger till grund för en viss
märkning kan användas.
• En märkning kan anges som ett tänkbart
bevismedel, men då måste alltid ”eller
likvärdigt” läggas till.
Nya regler om miljömärkning:
Upphandlingsmyndigheten ger rådet
• Nya lagstiftningen säger att upphandlande
myndigheter får kräva ett särskilt märke som
bevismedel för att föremålet för upphandling
motsvarar de egenskaper som krävs under
förutsättning att:
Upphandlingsmyndigheten menar
att:
• kraven endast rör kriterier kopplade till kontraktsföremålet och är
lämpliga för att definiera dess egenskaper
• kraven är objektivt kontrollerbara, icke-diskriminerande (ersätter
alltså kraven på vetenskaplighet)
• kraven har antagits i ett öppet förfarande där samtliga berörda
parter kan delta och är tillgängliga för alla berörda parter
• märkena är kontrollerade av en tredje part
• om upphandlande myndighet inte kräver alla krav som följer av
märket ska den ange vilka kriterier som avses. Upphandlande
myndighet ska även godta alla märken som uppfyller likvärdiga
märkeskrav
• om en ekonomisk aktör inte hade möjlighet att få tillgång till det
specifika märket inom de berörda tidsfristerna ska andra lämpliga
bevismedel godtas, exempelvis teknisk dokumentation.
Poängskravsproblematiken
• Om miljö-och hållbarhetsmärkningskriterierna är
uppbyggda av både obligatoriska samt poängkrav
(till exempel Svanen) bör man vara medveten om
detta och vara förberedd på att sådana kriterier
tar mer tid i anspråk beroende på hur man väljer
att använda dessa. Poängkraven i Svanen fungerar
så att man måste uppfylla en viss poängsumma
för att få en licens. Det står licenssökaren fritt att
välja vilka poängkrav man vill upp-fylla. I
upphandling kan man välja bland följande två
alternativ:
• 1. Att enbart använda sig av miljö-och
hållbarhetsmärkningens obligatoriska krav
som så kallat tekniska specifikationer. Viktigt
att tänka på är att om man använder sig av
poängkraven så innebär det att en miljö-och
hållbarhetsmärkningslicenslicens eventuellt
inte automatiskt kan utgöra bevismedel för att
det specifika kravet är uppfyllt. Detta beror
dock på hur poängsystemet är uppbyggt.
• 2. Använd miljö-och hållbarhetsmärkningen till
att konstruera både upphandlingens krav
(tekniska specifikationer) och
utvärderingskriterier (tilldelningskriterier).
• Miljö-och hållbarhetsmärkningens
obligatoriska krav blir då de tekniska
specifikationerna i upphandlingen.
• Miljö-och hållbarhetsmärkningens
poängsystem kan då användas som
tilldelningsmodell. Poängen fördelas efter hur
många poäng som uppfylls av anbudet.
De nya direktiven
Tre nya direktiv
•
•
•
Tilldelning av koncessioner 2014/23 - LUK
Klassiska området 2014/24 - LOU
Försörjningssektorn 2014/25 – LUF
•
18 April 2016 deadline – vad händer?
Direkt effekt, direktivkonform tolkning
•
Prop 2015/2016:195 totalt runt 3000 sidor
Överimplementering för Sverige?
• Lagförslag om kollektivavtalsnivå
• Kommande utredning om vinster i välfärden
Vad är nytt?
•
•
•
•
Förenklade och mer flexibla förfaranden vilket bl.a.
innebär ökade möjligheter att förhandla vid offentlig
upphandling.
Förändrade bestämmelser om utvärdering och
tilldelningskriterier där det ekonomiskt mest
fördelaktiga anbudet sätts i första rummet. Det
kommer dock fortsatt vara möjligt att upphandla till
lägsta pris.
Ökade möjligheter att ställa sociala krav och
miljörelaterade krav samt använda miljömärken.
Uppdelningen i A- och B-tjänster försvinner. Flertalet
tjänsteupphandlingar får samma regler.
Exempel på nyheter
Upphandlingsdirektivens tillämplighet
Dynamiska inköpssystem
Uppdelning i A- och B-tjänster försvinner
Elektroniska kataloger
Juridiska tjänster
Inköpscentraler
Tjänster avseende civilförsvar och räddningstjänster m.m.
Tekniska specifikationer
Interna kontrakt och samarbeten
Krav på tillgänglighet
Separata operativa enheter
Märken
Reservera kontrakt
Uppdelning av upphandlingar och anbud på delkontrakt
Upphandlingar ska genomföras elektroniskt
Prövningen av leverantörer
Förfaranden
Uteslutning av leverantörer
Förhandlat förfarande
Kvalificering av leverantörer
Konkurrenspräglad dialog
Det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet
(ESPD)
Innovationspartnerskap
Att åberopa extern kapacitet
Konstnärliga skäl
Underleverantörer
Tekniska skäl
Tilldelningskriterier
Annonsering och tidsfrister
Onormalt låga anbud
Ramavtal
Ändringar av upphandlingskontrakt
