Sociala hänsyn, miljö och de nya direktiven

Sociala hänsyn, miljö och de nya
direktiven
T3 vt2016
Henrik Norinder
Introduktion – sociala hänsyn
• Upphandlingsstrategi på nationellt plan
• Undvika social dumping
• Koppling till arbetsrätt
• Nya direktiv som inte blir transformerade i tid
Sociala hänsyn
• Upphandlingslagstiftningen handlar om hur
man köper, vanligtvis inte vad!
– I vilken del/fas av upphandlingen kan sociala krav
ställas?
– Hur kan särskilda kontraktsvillkor ställas?
– Hur kan krav ställas/vad kan beaktas?
– Planering, organisation och uppföljning
– Ex. där risker kan finnas?
– Nya upphandlingsdirektiv i korthet
Gemensamt för miljö och sociala krav
• När är det relevant att ställa miljö och sociala
krav?
• Miljö och sociala krav måste vara relevanta för
den aktuella upphandlingen.
• Kraven måste ha ett naturligt samband med
det som upphandlas och inte vara onödigt
långtgående i förhållande till sitt syfte (ej
diskriminering)
UM kan ställa krav under förutsättning att:
• Har ett samband med kontraktets föremål,
• Är uttryckligen angivna i annons och
förfrågningsunderlag,
• Är förenliga med de grundläggande EU-rättsliga
principerna, särskilt ickediskrimineringsprincipen,
• Inte ger myndigheten en obegränsad valfrihet,
d.v.s. kriterierna är objektiva och mätbara.
Grundläggande principer
• 1:9 LOU
• bör-regeln i 1:9 a LOU
Upphandlande myndigheter bör beakta
miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig
upphandling om upphandlingens art
motiverar detta
• …inom de gränser som följer av de
grundläggande principerna...
Förordning (2006:260) om antidiskrimineringsvillkor i
upphandlingskontrakt
• Avser bestämmelser om vissa särskilda
kontraktsvillkor för fullgörande av kontrakt enligt 6 kap. 13
§ (6 kap. 14 § LUF) och 15 kap. 2 § LOU
• En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala,
miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt skall
fullgöras. Dessa villkor skall anges i annonsen om
upphandling eller i förfrågningsunderlaget
• En antidiskrimineringsklausul i ett offentligt kontrakt är ett
villkor (en förpliktelse) som den leverantör som tilldelas
kontraktet måste acceptera och som reglerar hur
kontraktet ska utföras i vissa avseenden.
LOU – särskilda villkor
• 6 kap. 13 § Särskilda villkor för fullgörande av
kontrakt (15 kap. 14 § LOU)
– EU-direktivet: artikel 26
– En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga
och andra villkor för hur ett kontrakt skall fullgöras. Dessa villkor skall
anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget.
Särskilda kontraktsvillkor – hur ska villkoren
uformas?
•
•
•
•
Ett lämpligt sätt att ställa sociala krav
Bekräftas under upphandlingen
Uppfylls (kontinuerligt) under kontraktstiden
Hur ska villkoren utformas?
– Hänsyn till de grundläggande principerna
– Krav får inte gynna en leverantör eller leverantörer
ur en viss grupp
Särskilda kontraktsvillkor
• Särskilda kontraktsvillkor har varken med
kvalificeringen eller anbudsutvärderingen att
göra, de får inte direkt eller indirekt verka
diskriminerande i förhållande till anbudsgivare
från andra länder eller i övrigt vara
oproportionerliga i förhållande till vad som
man avser ska uppnås.
• Tvärtom kan ett särskilt kontraktsvillkor vara
mindre ingripande än ett obligatoriskt krav
eftersom leverantörer ”fasas in” till bättre
miljöprestanda och konkurrensen upprätthålls.
Hur ska villkoren utformas? 2
• Krav får inte ge utrymme för skönsmässiga
bedömningar/valfrihet åt upphandlaren.
– Om krav formuleras genom hänvisning till märkning,
regelverk eller norm måste det vara möjligt för alla
leverantörer att tillgodogöra sig innehållet och visa att de
uppfyller motsvarande standard
– Det måste gå att förutse hur varje krav kommer att
bedömas/tillämpas
• Proportionalitet
– Relevans för upphandlingsföremålet
– Möjlighet att uppnå resultat
– Balans mellan upphandlingsföremålet, krav och möjligt
resultat
Hur ska villkoren tillämpas?
• Villkoren ska tillämpas, d.v.s.
– Villkor i upphandlade kontrakt får inte efterges
– De får som huvudregel inte ändras
– De ska följas upp och kontraktets sanktioner mot
avtalsbrott ska användas
Vilka hänsyn kan tas?
• Mänskliga rättigheter – arbetsförhållanden
och anställningsvillkor
• Samhällspåverkan – jämställdhet,
diskriminering och mångfald, sysselsättning
• Upphandlingsföremålet (varan, tjänsten) kan
definieras med hänsyn till sociala krav under
vissa förutsättningar
Vilka typer av sociala krav kan beaktas i
upphandling, exempel
• EU-kommissionens vägledning avseende vilka typ av
sociala hänsyn som kan beaktas är följande
– Sysselsättningsmöjligheter (särskilda kontraktsvillkor)
• praktikanter
– Anständiga arbetsvillkor
• Aktuellt vid produktion i låglöneländer. Problematiskt att
kontrollera. Ofta underleverantörer/produktionskedjor
– Sociala rättigheter och arbetsrättigheter.
• Likabehandling p.g.a. kön, ålder, etnicitet, funktionshinder. T.ex.
ställa krav att leverantören ska utföra kontraktet så att det
främjar jämställdhet.
Vilka sociala krav kan beaktas? 2
– Social integration
• Stödja social integration ex. genom att personer med
funktionsnedsättning blir engagerade i verksamheten.
• Reserverade kontrakt (nya direktivet)
– Tillgänglighet och design för alla
• Säkerställa att personer med funktionsnedsättning får
tillgång till offentliga byggnader (design för alla).
• Tekniska specifikationer och särskilda kontraktsvillkor.
Var finns sociala risker?
• Ex. var finns sociala risker inom upphandling
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Byggmaterial,
Elektronik
Livsmedel,
Kläder och skor
IT-utrustning
Medicinteknisk utrusning
Kontorsartiklar
Textilier
Leksaker
• Svart arbetskraft inom städ, avfall, flytt, transport,
bygg, restaurang?
Nya upphandlingsdirektiven
• I det nya upphandlingsdirektivet för den klassiska
sektorn (2014/24/EU)
– förväntas införlivas i svensk lag 1 januari 2017 (tidigast)
• Dir. 2014/24/EU art. 18.2
”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att
säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av
offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och
arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten,
nationell rätt, kollektivavtal eller internationella miljö-, socialoch arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X”
Nya upphandlingsdirektiven
• Det upprepas och understryks att sociala krav
ska ställas när det är lämpligt
• De begränsningar som följer av grundläggande
EU-rättsliga principer är fortfarande relevanta
• Det blir tydligare att sociala krav får anges som
särskilda kontraktsvillkor
De nya direktiven
Tre nya direktiv
•
•
•
Tilldelning av koncessioner 2014/23 - LUK
Klassiska området 2014/24 - LOU
Försörjningssektorn 2014/25 – LUF
•
18 April 2016 deadline
Vad är nytt?
•
•
•
•
Förenklade och mer flexibla förfaranden vilket bl.a.
innebär ökade möjligheter att förhandla vid offentlig
upphandling.
Förändrade bestämmelser om utvärdering och
tilldelningskriterier där det ekonomiskt mest
fördelaktiga anbudet sätts i första rummet. Det
kommer dock fortsatt vara möjligt att upphandla till
lägsta pris.
Ökade möjligheter att ställa sociala krav och
miljörelaterade krav samt använda miljömärken.
Uppdelningen i A- och B-tjänster försvinner.
Flertalet tjänsteupphandlingar får samma regler.
•
•
•
•
Bestämmelser om hur upphandlande myndigheter
ska agera när leverantörer har deltagit vid
förberedande arbeten inför upphandlingen
Nya regler för upphandling av hälso- och
sjukvårdstjänster
En mer strategisk användning av offentlig
upphandling som svar på samhälleliga utmaningar.
Ett nytt upphandlingsförfarande introduceras,
innovationspartnerskap. Syftet är att möjliggöra ett
strukturerat långsiktigt partnerskap både för
utveckling och köp av en innovativ produkt eller
tjänst som ännu inte finns på marknaden.
Nya upphandlingsdirektiven
• Praxis om ändring av avtal kodifieras
– Ändring får ske (a) i enlighet med ändringsklausul,
(b) i form av kompletterande inköp, (c) till följd av
oförutsebara omständigheter och (d) i form av
leverantörsbyte
– Ändringar ”som inte är väsentliga” tillåts
• Genomförandeutredningen föreslår att
reglerna om ändring införs i lag
•
•
•
•
Förändringar i reglerna om ramavtal.
Dynamiska inköpssystem för maximal konkurrens
vid anskaffning av standardprodukter.
Obligatoriska bestämmelser om e-upphandling.
Förändringar av bestämmelser om tekniska
specifikationer.
•
•
•
Kortare anbudstider.
Förtydligande regler gällande onormalt låga
anbud.
Regler om ändring av och avslutande av kontrakt
som bl.a. reglerar under vilka förutsättningar ett
kontrakt kan ändras utan att en ny upphandling
behöver göras.
•
•
•
•
Ökade möjligheter för små- och medelstora samt
nystartade företag att lämna anbud i
upphandlingar.
Det ska bl.a. uppnås genom krav på att annat dela
upp upphandlingar och kontrakt samt regler om
hur höga omsättningskrav som får ställas. Nya
regler om underleverantörer.
Regler som syftar till att skapa så kallade
upphandlingar och förfaranden för att minska
riskerna för korruption och jäv.
Obligatorisk uteslutning på grund av obetalda
skatter och sociala avgifter.
Highlights
•
•
•
•
Artikel 18: principer för upphandling
Artiklarna 26-32 om förfaranden
Artikel 42 tekniska specifikationer
Artikel 46 uppdelning av kontrakt i delar
Fler highlights
•
•
•
•
•
Artikel 57.2 om uteslutning
Artikel 67 om tilldelningskriterier
Artikel 68 om livscykelkostnader
Artikel 70 om villkor för fullgörande av
kontrakt
Artiklarna 74-77 om sociala tjänster och
andra tjänster
Så egentligen; vad handlar det nya direktivet
om?
•
Ökad flexibilitet
•
Miljökrav
•
Sociala hänsyn