TOLKSERVICE

TOLKSERVICE
för döva, dövblinda och talskadade
Tolkcentralen erbjuder olika typer av tolkservice. Här är en sammanfattning av
den tolkservice som erbjuds.
- Teckenspråkstolkning
Teckenspråkstolkning innebär att tolken antingen tolkar från teckenspråk till
svenska eller från svenska till teckenspråk och på så sätt möjliggör
kommunikation mellan teckenspråkiga och icke teckenspråkiga personer.
- Dövblindtolkning
Inom dövblindtolkningen använder man olika tolkmetoder beroende på vilket
kommunikationssätt den dövblinde använder sig av. Det kan vara visuellt eller
taktilt teckenspråk, handalfabete, skrivtolkning, tydligt tal eller slingtolkning.
Med tydligt tal menas att tolken upprepar vad andra sagt; ibland direkt i örat på
den syn/hörselskadade. Sedan finns ”slingtolkning” där man ger stöd till en
person som hör det mesta talet på hörselslinga. Stödet kan vara tydligt tal eller
handalfabete, ibland med enstaka tecken.
I dövblindtolkning ingår också ledsagning samt syntolkning, det vill säga
beskrivning av miljön och omgivningen.
- Vuxendövtolkning
Det finns olika tolkmetoder att välja mellan även för vuxendöva.
Skrivtolkning
Tolken skriver på dator antingen med vanligt tangentbord eller på så kallat
Veybord. Texten kan avläsas på dataskärm, tv-skärm eller på storbild.
Tecken som stöd (TSS)
Tolken använder tecken som stöd till talet men kan även återge det talade
språket med extra tydlig artikulation.
Mun-handsystemet( MHS)
En annan tolkmetod för vuxendöva är mun- handsystemet som innebär att
tolken använder 18 olika handrörelser som stöd till talet.
Mun-handsystemet används dock inte i samma utsträckning som tidigare.
- Taltjänst
Taltjänst erbjuds personer med funktionsnedsättning i tal och röst.
Funktionsnedsättningen kan vara medfödd eller förvärvad, t ex stroke eller
afasi. Taltjänsttolkarna hjälper till och förtydligar den talskadades tal för andra
personer.
- Utbildningstolkning - Universitet, högskolor och privata skolor
Vid tolkning på universitet och högskolor är det viktigt att tolken är väl
förberedd och insatt
i kursens innehåll. Tolken får ta del av både kursplan och kurslitteratur före
kursstart och inför varje föreläsning måste tolken noga förbereda sig och läsa
de texter som skall användas för att bli bekant med termer och ord som
förekommer under den aktuella föreläsningen. I utbildningarna ingår ofta
grupparbeten, som också tolkas. Det ger döva studenter möjlighet
till social samvaro med kurskamraterna under utbildningen. Utbildningstolkar
arbetar normalt enbart med utbildningstolkning och har ingen vardagstolkning.
Kom ihåg att utbildningstolkning inte bekostas av landstingen. Den som
anordnar utbildningen måste också stå för tolkkostnaden. Vissa universitet har
fast anställda tolkar. Inom kommunala vuxenutbildningen och i privata skolor
saknas ofta ekonomiska resurser för att täcka tolkkostnaderna i utbildningen.
- Kurser på fritid och kvällar
Kurser på fritiden och på kvällar räknas som vardagstolkning och ger döva rätt
till tolk. Detta gäller även fortbildning på arbetet.
- Tolkning till utvecklingsstörda
Vid tolkning till utvecklingsstörda är det viktigt att tolken kan anpassa sig och
använda ett enkelt språk med inte alltför många varierande tecken och att det
framförs tydligt och relativt långsamt. Det är viktigt att utvecklingsstörda känner
trygghet, därför är det bra om man vid olika tolktillfällen anlitar samma tolkar i
så stor utsträckning som möjligt. Det underlättar både för tolkarna och de
utvecklingsstörda om de blir vana vid varandra. Det är också bra om de
utvecklingsstördas assistenter är med vid tolkningstillfället. Assistenterna kan
då fungera som relätolkar. Vid tolkning för döva med fysiska funktionshinder
används inte något särskilt anpassat teckenspråk.
- Tolkning till invandrare
Tolkning till invandrare avser främst personer som söker uppehållstillstånd
eller som har flyktingstatus men kan också avse utländska döva som befinner
sig i Sverige av annan anledning till exempel, semester.
Vid invandrartolkning medverkar förutom teckenspråkstolken en tolkstödjare,
det vill säga en person som behärskar både svenskt teckenspråk och
invandrarens teckenspråk. Tolkstödjaren fungerar som en relätolk och
översätter vad teckenspråkstolken säger. En annan metod är att
teckenspråkstolken använder sig av en enklare form av teckenspråk där man
istället använder mycket kroppsspråk. Ytterligare en metod är att använda
teckenspråkstolk och vanlig språktolk samtidigt. Invandraren får då försöka
avläsa teckenspråkstolkens tecken och gester och språktolkens läppar.
Övrig tolkservice
- Distanstolkning
Videoförmedlingstjänst (bildtelefon)
Förmedlingstjänst via bildtelefon fungerar precis på samma sätt som via
texttelefon men med den skillnaden att kommunikationen sker med tecken och
tal via en bildtelefon. Tolken kan med hjälp av en bildtelefonen och ett headset
utföra tolkningen från tolkcentralen. Förmedlingen via bildtelefon ger döva
möjlighet till en naturlig kommunikation på sitt eget språk där man undviker
onödiga missuppfattningar. Allteftersom fler och fler döva skaffar sig bildtelefon
kommer säkerligen efterfrågan på den här tjänsten att öka betydligt.
Önskvärt vore att myndigheter och förvaltningar skaffade bildtelefon så att
döva som kommer dit kan ringa till förmedlingstjänsten och få hjälp med
tolkning direkt på plats via distanstolkning.
- Mobiltelefontolkning- ”Tolken i fickan”
Döva kan med hjälp av MoVi Mobil-Video-Samtal, den så kallade 3G-tekniken,
ringa en tolk via sin mobiltelefon och på distans få hjälp med tolkning i olika
situationer i vardagslivet, till exempel tågtidsförfrågningar och beställningar av
olika slag. Förhoppningsvis kommer den nya tekniken att utvecklas ytterligare i
framtiden.
- Telefontolkning
Vissa tolkcentraler erbjuder tolkanvändaren hjälp med telefonsamtal. Det
kallas besökstolkning.
Kontakta tolkcentralen
Det är bra för dig att veta vilken service just din tolkcentral kan erbjuda. Därför
är det bra om du kontaktar din närmaste tolkcentral för mer information.
Övrig Information
Brukarråd
Landstingen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att bjuda in till
Brukarråd eller Tolkråd som det heter i vissa landsting. På dessa möten deltar
chefen för tolkcentralen, representanter från brukarorganisationer såsom,
dövas länsorganisation, hörselskadades organisationer, DHB mfl samt vid
vissa tillfällen även en eller flera politiker.
På brukarrådsmötet/tolkrådet ges information bland annat om tolkcentralens
ekonomi, personal, och om allmänt övergripande frågor; dessutom diskuteras
etiska frågor, framtidsfrågor samt de idéer, önskemål och frågor som läggs
fram av representanterna från de olika brukarorganisationerna. Det är varje
representants ansvar att ta med sig de frågor som diskuterats i respektive
organisation till brukarrådsmötet.
Efter varje brukarrådsmöte skickar tolkcentralen ut
protokoll/minnesanteckningar till respektive brukarorganisation. Det är viktigt
att dessa protokoll anslås på en väl synlig plats, förslagsvis på en
anslagstavla.
Patientnämnden
Ibland händer det att tolkcentralen inte har möjlighet att tillhandahålla tolk till
det tillfälle du anmält och du blir utan tolk. Vid sådana tillfällen känner man sig
som brukare ofta frustrerad, arg och besviken, men det stannar ofta vid det;
ingen får kännedom om att du på grund av tolkbrist inte kunnat erbjudas tolk.
Det är viktigt att detta förs vidare och att berörda myndigheter och politiker får
vetskap om detta. Därför bör du, varje gång du inte får tolk, anmäla det till
Patientnämnden.
Patientnämnden är en central opartisk instans och finns i varje landsting. Dit
kan du vända dig till kostnadsfritt när du fått problem i kontakterna med:
All offentligt finansierad hälso- och sjukvård inom kommunen,
landsting och privat
-
Landstingets tandvård och privata tandhygienister
-
Landstingens omsorgs- / habiliteringsverksamhet
-
Landstingens BUP – verksamhet
Din anmälan bör innehålla:
-
Till vilket datum och tid du beställt tolk.
Till vad och vilken typ av uppdrag du beställt tolk.
Ditt namn och din adress.
Skicka din anmälan till Patientnämnden i ditt landsting. Adress till
Patientnämnden kan du hitta på landstingets hemsida eller i telefonkatalogen.
Ett exempel på hur en anmälan kan se ut, kan du se på den anmälan som
Stockholms Dövas Förening har gjort.
Anmälan till patientnämnden om utebliven tolk
Denna anmälan gäller att vederbörande person inte fått tolk när han/hon beställt.
Landstinget är enligt sjuk- och hälsovårdslagen skyldig att erbjuda tolk till döva,
dövblinda och hörselskadade boende inom landstinget. Landstinget följer ej denna
skyldighet varför vi nu anmäler detta.
Namn:______________________________________________________________________
Adress:_____________________________________________________________________
Postadress:_________________________________________________________________
Telefon:_________________________ E-post:_____________________________________
Vilken dag beställde du tolk?__________________________________________________
Vad beställde du tolk till?______________________________________________________
Vilken dag och tid beställde du tolk till?__________________________________________
När fick du besked om att du inte kunde få tolk?__________________________________
Övriga synpunkter på det som hänt:____________________________________________
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
Ev. frågor:___________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
____________________________________________________________________________
____________________________
Underskrift och datum
Skickas till:
Patientnämnden
Box 175 33
118 91 Stockholm
Eller mail:
[email protected]