Vård- och omsorgsförvaltningen
Utbildningsdag 2
2010-04-15
Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa
psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv och vad som avgör rätten till stöd.
Utbildningsinnehåll dag 2
•
•
•
att kartlägga med NSSQ
tidsuppfattningens olika aspekter
Social tolk - Maria Sandberg
_________________________________________________________________________________________________________________________
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
TELEFAX
E-post
911 81 VÄNNÄS
Drottninggatan 2
0935 - 140 00
0935 - 140 12
[email protected]
2
Att kartlägga behov och förutsättningar
Beror på vilket eller vilka perspektiv man utgår ifrån:
• sjukdomsperspektiven (biologiskt - socialt)
• socialkonstruktionistiskt (institutionellt)
• sociala modeller (avvikelsen betonas, ”stigmatisering” mm)
• organisationsteoretiskt (nya strukturer och regler i stället för tidigare institutionsmodeller)
(Referens; Lindqvist, m fl; Psykiska funktionshinder i samhället, kap 3)
- Kan det dessutom vara så att vi ”väljer” perspektiv beroende på vår grundläggande
människosyn?
- Kan det också vara så att; ibland - ofta - alltid tvingas vi att inta ett visst perspektiv?
3
NSSQ - en social modell för kartläggning
Grundfrågan är ”delaktighet” - i sitt ”framtida liv”!
Social modell
Kartläggning - fokus på omgivningen, resurser, nätverk, hinder och möjligheter till ett delaktigt
liv.
Bedömning/beslut - fokus på åtgärder/insatser som är kopplade till individens delaktighet i
samhällslivet.
Handläggningsprocessen
(1) (3)
Handlingsutrymme?
_________________________________
Ansökan Kartläggning Bedömning Beslut Målsättning
_________________________________
(2) (4)
Handlingsutrymme?
Begränsande faktorer:
1.
2.
3.
4.
Omgivning och miljö
Individen i samhället - individens resurser
Medicinska/ individuella modeller - diagnosen?
Organisatoriska faktorer - vad finns?
(Referens; Lindqvist, m fl.; Psykiska funktionshinder i samhället, kap 8)
4
Att planera sin framtid - när den exekutiva förmågan är nedsatt
God exekutiv förmåga kräver att individen kan
KOGNITIVT (med tanken) och
PRAKTISKT (med hjälpmedel)
hantera SIG SJÄLV I RELATION TILL TIDEN.
Tidsbegreppets ”komponenter” (J.W. Brown, 1990)
• TIDSMEDVETENHET = individens tidshorisont, att kunna tänka bakåt och framåt (utan
hjälpmedel)
• TIDSUPPFATTNING = individens uppfattning om ”när” han/hon befinner sig, ex ”nu är
det dags att… för om X timmar så…”
• TIDSKÄNSLA = att kunna öka tempot i en aktivitet, för att hinna - eller inte bli klar för fort
• TIDSPLANERINGSFÖRMÅGA = vad skall jag hinna göra - eller prioritera på den tid jag
har på mig?
5
Tidsstrukturering
För att kunna utvecklas och fungera i relation till andra människor - och samhället behöver
människan (helst) ha minst tre olika tidsstrukturer (och hjälpmedel för dessa):
1. Dagen/dygnet
- arbetstid - fritid
- arbetstiden: aktivitet, paus, aktivitet, rast, aktivitet mm.
- personlig ADL (?) - både före, under och efter arbetet?
- tid för sömn!
2. Veckan
- vardagar = arbetsdagar = förutbestämd tidsstruktur
- helg = arbetsfri tid = kräver planering (?)
- helgdag mitt i veckan, bra eller dåligt?
Kräver också vissa ”rutiner” - städning, inköp, hushållsgöromål mm.
Veckoschema + stöd = påminnelse!
3. Månaden
- alla månader är olika och kräver olika anpassning av beteende och planering
- men samtidigt finns det enkla hjälpmedel och hållpunkter för månaden,
almanackan (ofta med årstidsbild), löne-, pensionsutbetalningsdag.
4. Året/åren
- för många är det mycket viktigt att planera semestern, födelsedagar, älgjakten
mm. - men om man alltid har semester?
- ofta ”nätverksberoende”.
För att tidsstrukturen år ska kännas meningsfull ska man vara frisk och ha arbete.
5. ”Mina sista år” = livet som pensionär
- är svårt att tidsstrukturera även för personer utan psykisk funktionsnedsättning.
6
Social tolk
- Maria Sandberg
Historik
• Sociala tolkar har alltid funnits men själva begreppet är nytt och professionen ny.
• Begreppet myntades för ca 5 år sedan.
• Sommaren 2009 första gången uppdraget som social tolk.
Funktion
• Stödjer och tolkar sociala situationer
• Medlar mellan olika perspektiv
• Skapar konstruktiva möten mellan användare och olika myndighetskontakter
En social tolk ska helst inneha specialpedagogiska kvalifikationer och även adekvat
kompetens runt den aktuella funktionsnedsättningen, eftersom man då har största möjligheten
att kunna ge stöd och tolka sociala situationer, medla mellan olika perspektiv och översätta
behov till konkreta pedagogiska mål, vid t ex. upprättandet av individuell plan.
.
7
Social tolks uppdrag
- Maria Sandberg
• Förberedelsearbetet består av att den sociala tolken försöker att sätta sig in i
användarens livssituation och skapa sig en bild av vilka behov som behöver prioriteras
och tillgodoses för att nå målet, att ha en livssituation som är hanterbar för alla parter.
Den sociala tolken hjälper till med att formulera de behoven inför mötet med myndigheten
och gör upp en struktur och strategi för förhållningssättet.
• Under det aktiva samtalet i mötet med användaren/användarna, den sociala tolken och
myndigheterna, stöttar och hjälper den sociala tolken användaren att formulera och vid
behov även exemplifiera för myndigheterna, för att i möjligaste mån nå konsensus.
• Efterarbetet består i att den sociala tolken reflekterar tillsammans med användarna om
målet nåddes under det aktiva samtalet, och om det behövs ytterligare kontakt med
samma myndighet eller om det berör någon annan myndighet eller person.
8
