Riskfaktorer för infektion vid
implantation av elektroniska
enheter vid hjärtsjukdom
Av Konstantinos A. Polyzos,
Legitimerad läkare,
Central Sjukhuset Karlstad
Implanterbara elektroniska enheter (CIED) används allt mer i behandlingen av hjärtsjukdom. I Sverige utförs cirka 7 000 implantationer av pacemaker,
1 500 av ICD (implanterbar defibrillator) och 1 000
CRT (bioventrikulär pacing) varje år. Mellan 2004
och 2014 ökade ICD-implantationsfrekvensen med
78 procent.1
Eftersom indikationerna för CIED-behandling ökar
och implantationer utförs på allt sjukare patienter
har antalet infektioner ökat markant. Det är märkligt
att infektionsfrekvensen kopplad till CIED i USA ökar
snabbare än implantationsfrekvensen.2 CIED-infektioner delas in i ytliga och djupa. Ytliga infektioner
drabbar endast operationssåret och behandlas framgångsrikt med antibiotika, medan djupa infektioner,
som kan delas in i dosfickinfektioner, bakteriemi
och CIED-endokardit, kräver explantation av hela
CIED-systemet.
De djupa infektionerna är allvarligast och associeras med en kraftig ökning av dödlighet och sjukvårdskostnader. Korttidsdödligheten i CIED-relaterade infektioner varierar mellan 3,7 och 11,3 procent
i olika studier. Den extra kostnaden per infektion har
rapporterats uppgå till cirka 15 000 USD i USA och
7 000 euro i Europa. Ett effektivt förebyggande av
infektioner kräver bättre kunskap och ökad kännedom om vilka patientgrupper som löper störst risk
att utveckla infektion i samband med CIED-implantation. Syftet med denna studie var att sammanfatta
6 • BestPractice xxx 2017
det tillgängliga vetenskapliga faktaunderlaget om
riskfaktorer för CIED-infektion genom en systematisk
litteraturöversikt och metaanalys. Artikeln är baserad
på en studie publicerad i den medicinska tidskriften
Europace.3
Metod
Databaserna PubMed, Scopus och Web of Science
genomsöktes av två personer, oberoende av varandra, i januari 2014. Den sökstrategi som användes
innehöll följande söktermer: (pacemaker* OR defibrillator* OR resync*) AND (infect* OR endocarditis) AND (risk OR predict*). Dessutom granskades
opublicerade studier och litteraturhänvisningar i relevanta artiklar. Inga begränsningar gjordes vad gäller
språk och publikationsdatum.
Som inklusionskriterier valdes studier som studerade
riskfaktorer för CIED-relaterade infektioner hos individer som genomgått implantation av pacemaker,
implanterbar defibrillator (ICD) och biventrikulär pacing (CRT). Både prospektiva (randomiserade kontrollerade studier, kohortstudier) och retrospektiva
studier (fall–kontrollstudier, retrospektiva kohortstudier) var inkluderade. Alla studier med relevanta
data inkluderades oberoende av vilken infektionsdefinition som används. Studier på pediatriska populationer och studier av riskfaktorer hos patienter med
blodflödesinfektion uteslöts.
Tabell 1
Riskfaktorer för CIED-infektion i enskilda studier
Ref. Identifierade riskfaktorer *
Prospektiva studier
(4) Ingen antibiotikaprofylax
(5)(6) Ingen antibiotikaprofylax
(7)(8) Ingen antibiotikaprofylax
(9)(10)(11)(12)Ingen antibiotikaprofylax; reintervention; operationslängd; oerfaren operatör
(13)Temporär pacing
(14)Temporär pacing
(15)Ingen antibiotikaprofylax; pacemakerdosan på buken
(16)Generatorbyte; manligt kön; kortare operationslängd
(17)Ingen antibiotikaprofylax*; temporär pacing*;
re-intervention*; feber dygnet före implantation*;
enhetsbyte*
(1) Ingen antibiotikaprofylax*; operationslängd; dosfickhematom*; generatorbyte
(18)Reintervention*; operationslängd*; hemodialys*;
dosfickhematom; ICD enhetstyp*; elektrod förskjutning
(19)Dosfickhematom
(20)Reintervention; trombocythämmande/ antikoagulerande läkemedel; tidigare kontralateralt implantat
(21)Generatorbyte*; KOL*
(22)(23)Pacemakerdosan på buken; dosfickhematom
Fall–kontrollstudier
(24)Generatorbyte*; diabetes; njurinsufficiens*; antikoagulerande läkemedel *; hjärtsvikt*; manligt
kön*; ålder
(25)Ingen antibiotikaprofylax*; enhetsbyte/ uppgradering; central venkateter; cancer; kortikosteroider*;
tidigare CIED-infektion; >2 enhetsrelaterade procedurer; >2 elektroder*
(26)Enhetsbyte/revision; pacemakerdosan på buken
(27)Enhetsbyte/revision*; diabetes; njurinsufficiens*;
förhöjt serumkreatinin; antikoagulerande läkemedel *
(28)Överläkare operatör
(29)Generatorbyte*; elektrodförskjutning; dubbel-/
trippelkammarenhet*
(30)Temporär pacing; dosfickhematom; hemodialys;
KOL*; tidigare CIED-infektion; kronisk hudsjuk-
dom; ≥3 enhetsrelaterade procedurer; vårdtidens
längd (≥2 d)*; Charlson index (≥4); epikardiell
elektrod*; postoperativ komplikation*
(31)Dosbyte/elektrodbyte; dosfickhematom; dubbelkammarenhet; tidigare CIED-infektion; postoperativt trauma
(32)Reintervention; diabetes*; dubbelkammarenhet*;
hjärtsjukdom*; samtidig invasiv procedur
Retrospektiva kohortstudier
(33)(34)Ingen antibiotikaprofylax
(35)Sårdränage
(36)(37)Epikardiell elektrod
(38)Diabetes*
(39)Subkutan defibrillator*
(40)Enhetsbyte
(41)(42)Uppgradering med dubbelkammarenhet
(43)Pacemakerdosan på buken
(44)ICD-enhetstyp
(45)Operatörens erfarenhet *
(46)Pacemakerdosan på buken; tvåstegskirurgi; subkostal teknik för elektrodplacering; skada på dosfickan; trycksår
(47)Manligt kön; >1 tidigare procedurer
(48) (49) (50)Reintervention; temporär pacing
(51)Ingen antibiotikaprofylax*; generatorbyte*; dosfickhematom; antikoagulerande läkemedel; kortikosteroider; central venkateter*; ålder*
(52)Enhetsbyte (generator/elektroder)
(53)CRT-enhetstyp*; >2 elektroder; undersökningstid
(54) (55)Ingen antibiotikaprofylax*; CIED-utbyte; dubbelkammarenhet; manligt kön*; yngre ålder (20–49
år)*; implantation under de första åren av studien*; komplex operation; antalet tidigare operationer*; indikation (AV-block)
(56)KOL; ålder; ras (svart > kaukasisk ); dialystyp (hemodialys > peritonealdialys)*; nyligen genomgången infektion*; cerebrovaskulär händelse/
TIA*; GI-blödning
(57)Njurinsufficiens; njursjukdom i slutskedet
(58) (59) (60) (61) (62)Generatorbyte/uppgradering; CRT-enhetstyp
Förkortningar: ref, referens; ICD, implanterbar cardioverter defibrillator; KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom;
CIED, cardiac implantable electronic device; d, dagar; TIA, transitorisk ischemisk attack.
* Faktorer som är markerade med asterisk (*) identifierades som oberoende prediktorer för infektion i multivariat analys.
à
BestPractice xxx 2017 • 7
Tabell 2
Sammanvägda effektmått för potentiella riskfaktorer för CIED-infektion
Faktor
Studier (n)
Antal
Sammanvägt effektmått
patienter (n)
(95 % KI) §
Patientrelaterade faktorer
Ålder
Manligt kön
Diabetes
Njurinsufficiens
Njursjukdom i slutskedet
Serumkreatinin
Förmaksflimmer
Kranskärlssjukdom
Hjärtsvikt
Ejektionsfraktion
Klaffprotes
KOL
Cancer
Hudsjukdom
Orala antikoagulantia
Trombocythämmare
Kortikosteroider
Tidigare CIED-infektion
Procedurrelaterade faktorer
Ingen antibiotikaprofylax
Enhetsbyte/ revision/uppgradering
Dosbyte
Elektrodförskjutning
Dosfickhematom
Temporär pacing
Operationslängd
Enhetsrelaterade faktorer
ICD-enhetstyp
CRT-enhetstyp
Dubbelkammarenhet
≥2 elektroder
Pacemakerdosan på buken
P-värde
11
16
18
5
8
4
6
6
6
4
4
6
6
4
9
4
10
4
6295
18770
11839
2033
3045
612
872
968
1277
2837
649
2810
1555
6810
8527
6748
3432
463
WMD= -1.27 (-3.08, 0.55)
017
OR= 1.12 (0.89, 1.41)
035
OR= 2.08 (1.62, 2.67) <0,000001
OR= 3.02 (1.38, 6.64)
0,006
OR= 8.73 (3.42, 22.31)
0,00001
WMD= 12.78 (-9.78, 35.33)
0,27
OR= 1.12 (0.63, 1.98)
0,69
OR= 1.26 (0.92, 1.73)
0,15
OR= 1.65 (1.14, 2.39)
0,008
WMD= -0.78 (-3.32, 1.76)
0,55
OR= 1.42 (0.72, 2.81)
0,31
OR= 2.95 (1.78, 4.90)
0,00003
OR= 2.23 (1.26, 3.95)
0,006
OR= 2.46 (1.04, 5.80)
0,04
OR= 1.59 (1.01, 2.48)
0,04
OR= 1.37 (0.83, 2.28)
0,22
OR= 3.44 (1.62, 7.32)
0,001
OR= 7.84 (1.94, 31.60)
0,004
16
26
20
5
12
10
9
14166
21214
12134
1755
14228
10683
4850
OR= 0.32 (0.18, 0.55) 0,00005
OR= 1.98 (1.46, 2.70)
0,00001
OR= 1.74 (1.22, 2.49)
0,002
OR= 6.37 (2.93, 13.82)
0,000003
OR= 8.46 (4.01, 17.86) <0,000001
OR= 2.31 (1.36, 3.92)
0,002
WMD= 9.89 (0.52, 19.25)
0,04
14
9
14
6
7
16594
13308
45224
1146
4017
OR= 1.19 (0.84, 1.68)
0.32
OR= 1.92 (0.90, 4.10)
0.09
OR= 1.45 (1.02, 2.05)
0.04
OR= 2.02 (1.11, 3.69)
0.02
OR= 4.01 (2.48, 6.49) <0,000001
Förkortningar: n, antal; KI, konfidensintervall; WMD, vägd medelskillnad; OR, oddskvot; KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom; CIED, cardiac implantable electronic device; ICD, implanterbar cardioverter defibrillator;
CRT, cardiac resychronization therapy.
§
Effektmåttet signifikant om konfidensintervallet inte omfattar 0 för WMD och 1 för OR.
Efter att varje studies relevanta uppgifter hade sammanställts genomfördes en deskriptiv sammanfattning av de patient-, enhets- och procedurrelaterade
faktorer som var statistiskt signifikant associerade
med CIED-infektion. För riskfaktorer med tillgängliga
data från fler än fyra enskilda studier kombinerades
resultaten till en sammanvägd oddskvot genom metaanalys.
8 • BestPractice xxx 2017
Resultat
Sammanlagt 60 studier uppfyllde inklusionskriterierna och ingick i litteraturöversikten: 21 prospektiva (8 randomiserade kontrollerade studier och 13
kohortstudier) och 39 retrospektiva studier (9 fall–
kontrollstudier och 30 retrospektiva kohortstudier).
Majoriteten av studierna fokuserade på djupa infektioner och den genomsnittliga infektionsfrekvensen
var 1,0–1,3 procent. Mer än hälften av dessa infek-
tioner orsakades av stafylokocker (Stafylococcus aureus: 30 procent; koagulasnegativa stafylokocker: 25
procent), medan en minoritet orsakades av gramnegativa organismer (5 procent) eller var polymikrobiella (6 procent). De riskfaktorer för infektion som
identifierats av enskilda studier sammanfattas i tabell
1. Resultaten av metaanalysen för varje riskfaktor visas i tabell 2.
Diskussion
Denna artikel sammanfattar alla tillgängliga studier om riskfaktorer för infektion i samband med
implantation av CIED-enheter. Patientrelaterade
faktorer som var signifikant associerade med infektion i metaanalysen var diabetes, njurinsufficiens,
hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, cancer,
tidigare CIED-infektion, hudsjukdom, kortikosteroider och orala antikoagulantia. Signifikanta procedurrelaterade riskfaktorer var icke användning av
antibiotikaprofylax, systemuppgradering/revision,
generatorbyte, dislokation av elektroder, hematom,
temporär pacing och operationslängd. När det gäller
enhetsrelaterade faktorer var ICD, CRT, dubbelkammarenheter och placering av två eller fler elektroder
förknippade med ökad risk för infektion.
Referenser
1. de Oliveira JC, Martinelli M, Nishioka SA, Varejao T, Uipe D, Pedrosa AA, et al. Efficacy of antibiotic prophylaxis before the implantation of pacemakers and cardioverter-defibrillators: results of a large, prospective, randomized, double-blinded, placebo-controlled trial. Circulation Arrhythmia and Electrophysiology 2009
Feb;2(1):29-34. 2. Greenspon AJ, Patel JD, Lau E, Ochoa JA, Frisch DR, Ho RT, et al. 16-year trends in the infection burden for pacemakers and implantable cardioverter-defibrillators in the United States 1993 to 2008. Journal of the American College of Cardiology 2011 Aug;58(10):1001-1006. 3. Polyzos KA, Konstantelias
AA, Falagas ME. Risk factors for cardiac implantable electronic device infection: a systematic review and meta-analysis. Europace 2015 May;17(5):767-777. 4. Muers
MF, Arnold AG, Sleight P. Prophylactic antibiotics for cardiac pacemaker implantation. A prospective trail. British Heart Journal 1981 Nov;46(5):539-544. 5. Ramsdale DR, Charles RG, Rowlands DB, Singh SS, Gautam PC, Faragher EB. Antibiotic prophylaxis for pacemaker implantation: a prospective randomized trial. Pacing
and Clinical Electrophysiology 1984 Sep;7(5):844-849. 6. Bluhm G, Jacobson B, Julander I, Levander-Lindgren M, Olin C. Antibiotic prophylaxis in pacemaker
surgery - a prospective study. Scandinavian Journal of Thoracic and Cardiovascular Surgery 1984;18(3):227-234. 7. Bluhm G, Nordlander R, Ransjo U. Antibiotic
prophylaxis in pacemaker surgery: a prospective double blind trial with systemic administration of antibiotic versus placebo at implantation of cardiac pacemakers.
Pacing and Clinical Electrophysiology 1986 Sep;9(5):720-726. 8. Glieca F, Luciani N, Di Giammarco G, Romolo M, Falcone F, Di Nardo E, et al. The role of antibiotic
prophylaxis in the implantation of pacemakers. Minerva cardioangiologica 1987 Oct;35(10):549-552. 9. Mueller X, Sadeghi H, Kappenberger L. Complications after
single versus dual chamber pacemaker implantation. Pacing and Clinical Electrophysiology 1990 Jun;13(6):711-714. 10. Bru P, Cointe R, Metge M, Mallet MN,
Moyal C, Dolla E, et al. Value of systematic preventive antibiotherapy in cardiac pacemaker implantation. Annales de Cardiologie et d’angeiologie 1991 Apr;40(4):171174. 11. Luninghake F, Gottschalk A, Stierle U, Potratz J, Sack K, Diederich K. Antibiotic prophylaxis for pacemaker implantation: a prospective randomized trial in
302 patients. Pacing and Clinical Electrophysiology 1993 May;16:1138. 12. Mounsey JP, Griffith MJ, Tynan M, Gould FK, MacDermott AF, Gold RG, et al. Antibiotic
prophylaxis in permanent pacemaker implantation: a prospective randomised trial. British Heart Journal 1994 Oct;72(4):339-343. 13. Chauhan A, Grace AA, Newell
SA, Stone DL, Shapiro LM, Schofield PM, et al. Early complications after dual chamber versus single chamber pacemaker implantation. Pacing and Clinical Electrophysiology 1994 Nov;17(11 Pt 2):2012-2015. 14. Aggarwal RK, Connelly DT, Ray SG, Ball J, Charles RG. Early complications of permanent pacemaker implantation:
no difference between dual and single chamber systems. British Heart Journal 1995 Jun;73(6):571-575. 15. Kron J. Clinical significance of device-related complications in clinical trials and implications for future trials: insights from the Antiarrhytmics Versus Implantable Defibrillators (AVID) trial. Cardiac Electrophysiology Review
2003 Dec;7(4):473-478. 16. Bertaglia E, Zerbo F, Zardo S, Barzan D, Zoppo F, Pascotto P. Antibiotic prophylaxis with a single dose of cefazolin during pacemaker
implantation: incidence of long-term infective complications. Pacing and Clinical Electrophysiology 2006 Jan;29(1):29-33. 17. Klug D, Balde M, Pavin D, Hidden-Lucet F, Clementy J, Sadoul N, et al. Risk factors related to infections of implanted pacemakers and cardioverter-defibrillators: results of a large prospective study.
Circulation 2007 Sep;116(12):1349-1355. 18. Romeyer-Bouchard C, Da Costa A, Dauphinot V, Messier M, Bisch L, Samuel B, et al. Prevalence and risk factors related
to infections of cardiac resynchronization therapy devices. European Heart Journal 2010 Jan;31(2):203-210. 19. Krahn AD, Lee DS, Birnie D, Healey JS, Crystal E,
Dorian P, et al. Predictors of short-term complications after implantable cardioverter-defibrillator replacement: results from the Ontario ICD Database. Circulation
Arrhythmia and Electrophysiology 2011 Apr;4(2):136-142. 20. Metais M, Hebrard A, Duparc A, Mondoly P, Delay M, Lepage B, et al. Cardiac implantable devices:
surveillance of surgical site infections and assessment of professional practices. Archives of Cardiovascular Diseases 2011 May;104(5):325-331. 21. Landolina M,
Gasparini M, Lunati M, Iacopino S, Boriani G, Bonanno C, et al. Long-term complications related to biventricular defibrillator implantation: rate of surgical revisions
and impact on survival: insights from the Italian Clinical Service Database. Circulation 2011 Jun;123(22):2526-2535. 22. MacFadden DR, Crystal E, Krahn AD, Mangat I, Healey JS, Dorian P, et al. Sex differences in implantable cardioverter-defibrillator outcomes: findings from a prospective defibrillator database. Annals of Internal Medicine 2012 Feb;156(3):195-203. 23. Uslan DZ, Gleva MJ, Warren DK, Mela T, Chung MK, Gottipaty V, et al. Cardiovascular implantable electronic device
replacement infections and prevention: results from the REPLACE Registry. Pacing and Clinical Electrophysiology 2012 Jan;35(1):81-87. 24. Bloom H, Heeke B, Leon
A, Mera F, Delurgio D, Beshai J, et al. Renal insufficiency and the risk of infection from pacemaker or defibrillator surgery. Pacing and Clinical Electrophysiology 2006
Feb;29(2):142-145. 25. Sohail MR, Uslan DZ, Khan AH, Friedman PA, Hayes DL, Wilson WR, et al. Risk factor analysis of permanent pacemaker infection. Clinical
Infectious Diseases : an official publication of the Infectious Diseases Society of America 2007 Jul;45(2):166-173. 26. Marschall J, Hopkins-Broyles D, Jones M,
Fraser VJ, Warren DK. Case-control study of surgical site infections associated with pacemakers and implantable cardioverter-defibrillators. Infection Control and
Hospital Epidemiology 2007 Nov;28(11):1299-1304. 27. Lekkerkerker JC, van Nieuwkoop C, Trines SA, van der Bom JG, Bernards A, van de Velde ET, et al. Risk
factors and time delay associated with cardiac device infections: Leiden device registry. Heart 2009 May;95(9):715-720. 28. Gould PA, Gula LJ, Champagne J,
Healey JS, Cameron D, Simpson C, et al. Outcome of advisory implantable cardioverter-defibrillator replacement: one-year follow-up. Heart Rhythm 2008
Dec;5(12):1675-1681. 29. Nery PB, Fernandes R, Nair GM, Sumner GL, Ribas CS, Menon SM, et al. Device-related infection among patients with pacemakers and
implantable defibrillators: incidence, risk factors, and consequences. Journal of Cardiovascular Electrophysiology 2010 Jul;21(7):786-790. 30. Sohail MR, Hussain S,
Le KY, Dib C, Lohse CM, Friedman PA, et al. Risk factors associated with early- versus late-onset implantable cardioverter-defibrillator infections. Journal of Interventional Cardiac Electrophysiology 2011 Aug;31(2):171-183. 31. Raad D, Irani J, Akl EG, Choueiri S, Azar E, Abboud J, et al. Implantable electrophysiologic cardiac
device infections: a risk factor analysis. European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases 2012 Nov;31(11):3015-3021. 32. Herce B, Nazeyrollas P,
Lesaffre F, Sandras R, Chabert JP, Martin A, et al. Risk factors for infection of implantable cardiac devices: data from a registry of 2496 patients. Europace 2013
Jan;15(1):66-70. 33. Rao G, Ford WB, Zikria EA, Miller WH, Samadani SR. Incidence and prevention of infection in patients with permanent cardiac pacemakers.
International surgery 1974 Oct;59(10):559-561. 34. Mugica J, Brichler J. Value of systematic antibiotic therapy after implantation of a pacemaker. Study of 2,016
cases. La Nouvelle Presse Medicale 1977 Mar;6(9):733-734. 35. Hartstein AI, Jackson J, Gilbert DN. Prophylactic antibiotics and the insertion of permanent trans
BestPractice xxx 2017 • 9
à
För att minska CIED-infektionsfrekvensen är det
viktigt att identifiera de patientgrupper som löper
större infektionsrisk samt vilka åtgärder som minskar infektionsrisken. En åtgärd som har visats minska
frekvensen av CIED-infektioner i många studier är
antibiotikaprofylax. I Sverige ges isoxazolylpenicillin
i engångsdos en halvtimme före operationen.63 SLUTSATS
Denna artikel sammanfattar det vetenskapliga
faktaunderlaget om riskfaktorer för CIED-infektion och kan ligga till grund för studier av ytterligare förebyggande åtgärder (antibiotikaval,
användning av lokala antibiotika, antibakteriellt
kuvert) som kan minska infektionsrisken hos högriskpatienter och vid högriskoperationer.
Intressekonflikter: inga
venous cardiac pacemakers. The Journal of Thoracic and Cardiovascular Surgery 1978 Feb;75(2):219-223. 36. Wunderly D, Maloney J, Edel T, McHenry M, McCarthy PM. Infections in implantable cardioverter defibrillator patients. Pacing and Clinical Electrophysiology 1990 Nov;13(11:1):1360-1364. 37. Trappe HJ, Pfitzner P,
Klein H, Wenzlaff P. Infections after cardioverter-defibrillator implantation: observations in 335 patients over 10 years. British Heart Journal 1995 Jan;73(1):20-24.
38. Spinler SA, Nawarskas JJ, Foote EF, Sabapathi D, Connors JE, Marchlinski FE. Clinical presentation and analysis of risk factors for infectious complications of
implantable cardioverter-defibrillator implantations at a university medical center. Clinical Infectious Diseases 1998 May;26(5):1111-1116. 39. Smith PN, Vidaillet HJ,
Hayes JJ, Wethington PJ, Stahl L, Hull M, et al. Infections with nonthoracotomy implantable cardioverter defibrillators: can these be prevented? Endotak Lead Clinical
Investigators. Pacing and Clinical Electrophysiology 1998 Jan;21(1:1):42-55. 40. Harcombe AA, Newell SA, Ludman PF, Wistow TE, Sharples LD, Schofield PM, et al.
Late complications following permanent pacemaker implantation or elective unit replacement. Heart 1998 Sep;80(3):240-244. 41. Kiviniemi MS, Pirnes MA, Eranen
HJ, Kettunen RV, Hartikainen JE. Complications related to permanent pacemaker therapy. Pacing and Clinical Electrophysiology 1999 May;22(5):711-720. 42. Higgins
SL, Pak JP, Barone J, Williams SK, Bollinger FM, Whiting SL, et al. The first year experience with the dual chamber ICD. Pacing and Clinical Electrophysiology 2000
Jan;23(1):18-25. 43. Mela T, McGovern BA, Garan H, Vlahakes GJ, Torchiana DF, Ruskin J, et al. Long-term infection rates associated with the pectoral versus abdominal approach to cardioverter - defibrillator implants. The American Journal of Cardiology 2001 Oct;88(7):750-753. 44. Wiegand UK, LeJeune D, Boguschewski F,
Bonnemeier H, Eberhardt F, Schunkert H, et al. Pocket hematoma after pacemaker or implantable cardioverter defibrillator surgery: influence of patient morbidity,
operation strategy, and perioperative antiplatelet/anticoagulation therapy. Chest 2004 Oct;126(4):1177-1186. 45. Al-Khatib SM, Lucas FL, Jollis JG, Malenka DJ,
Wennberg DE. The relation between patients’ outcomes and the volume of cardioverter-defibrillator implantation procedures performed by physicians treating Medicare beneficiaries. Journal of the American College of Cardiology 2005 Oct;46(8):1536-1540. 46. Gil P, Fernandez Guerrero ML, Bayona JF, Rubio JM, de Gorgolas
M, Granizo JJ, et al. Infections of implantable cardioverter-defibrillators: frequency, predisposing factors and clinical significance. Clinical Microbiology and Infection
2006 Jun;12(6):533-537. 47. Catanchin A, Murdock CJ, Athan E. Pacemaker infections: a 10-year experience. Heart, Lung & Circulation 2007 Dec;16(6):434-439.
48. Dasgupta A, Montalvo J, Medendorp S, Lloyd-Jones DM, Ghossein C, Goldberger J, et al. Increased complication rates of cardiac rhythm management devices
in ESRD patients. American Journal of Kidney Diseases 2007 May;49(5):656-663. 49. Ito I, Kono K, Shinbo G, Tadokoro K, Abe C, Takemura N, et al. Implantable
cardioverter defibrillator in maintenance hemodialysis patients with ventricular tachyarrhythmias: a single-center experience. Hemodialysis International 2009
Jan;13(1):48-54. 50. Pakarinen S, Oikarinen L, Toivonen L. Short-term implantation-related complications of cardiac rhythm management device therapy: a retrospective single-centre 1-year survey. Europace 2010 Jan;12(1):103-108. 51. Cengiz M, Okutucu S, Ascioglu S, Sahin A, Aksoy H, Sinan Deveci O, et al. Permanent
pacemaker and implantable cardioverter defibrillator infections: seven years of diagnostic and therapeutic experience of a single center. Clinical Cardiology 2010
Jul;33(7):406-411. 52. Borleffs CJ, Thijssen J, de Bie MK, van Rees JB, van Welsenes GH, van Erven L, et al. Recurrent implantable cardioverter-defibrillator replacement is associated with an increasing risk of pocket-related complications. Pacing and Clinical Electrophysiology 2010 Aug;33(8):1013-1019. 53. Margey R, McCann
H, Blake G, Keelan E, Galvin J, Lynch M, et al. Contemporary management of and outcomes from cardiac device related infections. Europace 2010 Jan;12(1):64-70.
54. Bloom HL, Constantin L, Dan D, De Lurgio DB, El-Chami M, Ganz LI, et al. Implantation success and infection in cardiovascular implantable electronic device
procedures utilizing an antibacterial envelope. Pacing and clinical electrophysiology 2011 Feb;34(2):133-142. 55. Johansen JB, Jorgensen OD, Moller M, Arnsbo P,
Mortensen PT, Nielsen JC. Infection after pacemaker implantation: infection rates and risk factors associated with infection in a population-based cohort study of
46299 consecutive patients. European Heart Journal 2011 Apr;32(8):991-998. 56. Charytan DM, Patrick AR, Liu J, Setoguchi S, Herzog CA, Brookhart MA, et al.
Trends in the use and outcomes of implantable cardioverter-defibrillators in patients undergoing dialysis in the United States. American Journal of Kidney Diseases
2011 Sep;58(3):409-417. 57. Tompkins C, McLean R, Cheng A, Brinker JA, Marine JE, Nazarian S, et al. End-stage renal disease predicts complications in pacemaker
and ICD implants. Journal of Cardiovascular Electrophysiology 2011 Oct;22(10):1099-1104. 58. Lyman S, Sedrakyan A, Do H, Razzano R, Mushlin AI. Infrequent
physician use of implantable cardioverter-defibrillators risks patient safety. Heart 2011 Oct;97(20):1655-1660. 59. Armaganijan LV, Toff WD, Nielsen JC, Andersen
HR, Connolly SJ, Ellenbogen KA, et al. Are elderly patients at increased risk of complications following pacemaker implantation? A meta-analysis of randomized trials.
Pacing and Clinical Electrophysiology 2012 Feb;35(2):131-134. 60. Schuchert A, Muto C, Maounis T, Frank R, Boulogne E, Polauck A, et al. Lead complications, device
infections, and clinical outcomes in the first year after implantation of cardiac resynchronization therapy-defibrillator and cardiac resynchronization therapy-pacemaker. Europace 2013 Jan;15(1):71-76. 61. Peterson PN, Varosy PD, Heidenreich PA, Wang Y, Dewland TA, Curtis JP, et al. Association of single- vs dual-chamber
ICDs with mortality, readmissions, and complications among patients receiving an ICD for primary prevention. JAMA 2013 May;309(19):2025-2034. 62. Palmisano
P, Accogli M, Zaccaria M, Luzzi G, Nacci F, Anaclerio M, et al. Rate, causes, and impact on patient outcome of implantable device complications requiring surgical
revision: large population survey from two centres in Italy. Europace 2013 Apr;15(4):531-540. 63. Odenholt I. Antibiotikaprofylax vid kirurgi. Available from: http://
www.internetmedicin.se/page.aspx?id=327.
10 • BestPractice xxx 2017
