ANDERS JONZON – ATT VÄLJA PACEMAKER FÖR BARN Informationsträff 30 oktober 2010 Att fundera över: Finns det symtom? Vid låg hjärtfrekvens ökar sannolikheten för symtom hos barnet, såsom svimning och utveckling av hjärtsvikt. Alltså vid låg hjärtfrekvens under 55 sl/min bör man överväga att sätta in pacemaker. Vid hjärtfrekvens över 60‐65 sl/min kan man avvakta om barnet är utan symtom.
Hur stort är barnet? Har barnet förmåga att variera hjärtfrekvensen? Ett hjärta med block som kan variera sin hjärtfrekvens fungerar bättre än ett hjärta med samma låga puls trots t ex ansträngning Finns det risker med att vänta? Vid 15 års ålder bör alla barn med ett AV‐block III ha en pacemaker. Hos mindre barn bör pacemaker inplanteras om barnet uppvisar symtom. Finns det risker med att behandla för tidigt? Risken för infektioner är större vid operation om man är nyfödd. Det föreligger också större risk för andra komplikationer om barnet inte hunnit ställa om från fostercirkulation till ”vanlig” cirkulation.
Vilket pacemakersystem skall användas? Vilken typ av pacemaker ska man välja? Man kan sätta pacamakern epicardiellt dvs utanpå hjärtat eller endocardiellt inuti hjärtat. Detta gäller elektroderna och dosan placeras ofta under nyckelbenet, eventuellt nere på magen om barnet är mycket litet. Den första pacemakern sätts oftast Epicardiellt det vill säga med elektroderna fästa på utsidan av hjärtat om man får pacemaker som mycket liten. Detta för att man skall kunna använda blodbanan och elektroder fästa inne i hjärtat vid senare tillfällen. I och med att barnet växer och elektroderna slits behöver man göra en del byten. Det finns olika typer av pacemakrar som känner av hjärtats egen rytm och stimuelar på olika ställen. Storleken på pacemakern skiljer sig utifrån kapaciteten på pacemakern. Barn har stort spann i sin hjärtfrekvens vilket man behöver ta hänsyn till då man ställer in och programerar den.
