Behandlingsöverenskommelse pacemaker
Berörda enheter
Gemensam vårdenhet, medicin, Gällivare sjukhus
Processbeskrivning
Pacemakerkod
I
II
III
IV
V
Kammare
Kammare
Svar på
Frekvens-
Antitachy-
pacad
sensad
sensing
reglering
funktion
0= ingen
0
0
0
0
A = förmak
A
T= triggar
R
P= pacad
V= kammare V
I= inhiberar
S=chock
D= både A+V D
D= både T+I
D= både P+S
Alla nya pacemakertyper kan man kommunicera med. Med hjälp av
programmeraren kan man läsa av hur pacemakern har fungerat, hur den har
pacat etc. Vissa pacemakrar har en telemetrifunktion.
Vanliga pacemakertyper och inställningar
1. VVI (en elektrod i höger kammare där den pacar/sensar och endast
kan inhiberas vid egen aktivitet)
AAI (en elektrod i höger förmak, för övrigt som ovan) exempel
SE688, Dialog, Multilog, Regency SC (Pacetter/St Jude)
2. VVIR (en elektrod i höger kammare där den pacar/sensar och kan
inhiberas av egen aktivitet, kan dessutom svara med högre frekvens
vid aktivitet)
AAIR (som ovan men elektrod i höger förmak) exempel Sensolog,
Sensorithm, Regency SR (Pacetter/St Jude), Rhytmyx (Vitatron),
TheraS (Medtronic)
3. VDDR (en elektrod i höger kammare med en sensor som sitter på
elektroden med läge i höger förmak och som kan sensa både i
förmak och kammare, kan både inhiberas och trigga aktivitet, raterespons-funktion kan också inprogrammeras) exempel Saphir
(Vitatron)
4. DDD (en elektrod i höger förmak och en i höger kammare där den
pacar/sensar och kan inhiberas vid egen aktivitet och vid sensad
aktivitet i förmak kan den trigga i kammare) exempel Paragon,
Genesis, Trilogy DC (Pacetter/St Jude), TheraDR (Medtronic)
Huvudprocess
[Process]
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Mårten Isaksson
Mårten Isaksson
1 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-3853
2016-04-25
1.0
5. DDDR (som 4 men med rate-respons-funktion) exempel Synchrony,
Trilogy DR, Integrity, Affinity (St Jude), Diamond, Clarity, C60
(Vitatron), Kappa 700 (Medtronic)
6. ICD Ventrikeltachycardi/flimmerbrytande funktion i kombination
med pacemaker av olika typer.
7. Förmaksflimmerbrytande pacemaker. Implanteras inte idag. Typ
DDDR-funktion, exempel Selection.
8. Biventrikulär pacemaker. En kammarelektrod i HK och en i sinus
coronarius som stimulerar i VK. Behandling av svår svikt framför
allt då det även finns annan pacemakerindikation kombineras även
med ICD.
Arytmi/block - Pacemakertyp
1. AV-block II-III: VDD, DDD
2. Sick sinus syndrom: DDDR alternativt AAIR
3. Förmaksflimmer + bradycardi: VVIR
4. Syncopé hos äldre: VVI
Pacemakerproblem
Exitblock: Pacemakerspike som inte följs av capture, dvs aktivitet i
kammaren. Tröskeln (lägsta amplitud av en spike som ger capture) i
kammaren är hög och/eller pacemakeramplituden är för låg.
Tröskeln kan stiga efter hjärtinfarkt intill elektrodspets, efter DCkonvertering eller infektion i pacemakersystemet. (Pacemakern skall
därför alltid kontrolleras efter dessa tillstånd). Elektroden kan vara
dislocerad, vilket vanligen inträffar inom första veckorna efter
implantation.
Undersensing: Pacemakern känner inte av egen aktivitet utan går in
och pacar inadekvat. Det kan vara vulnerabelt om pacemakern pacar
i T-vågen och startar en VT.
Oversensing: Pacemakern känner av aktivitet från exempelvis
muskler eller mobiltelefon och tolkar som aktivitet från hjärtat. Det
kommer alltså ingen spike trots att RR-intervallet är långt. Patienten
svimmar.
Pacemakermedierad tachycardi: Kan förekomma i 2kammarsystem. T ex efter ett VES som retrograt överleds till
förmaket. Pacemakern känner av detta och stimulerar i kammaren.
Retrograd överledning av denna depolarisation i kammaren leder till
retrograd P-våg. En tachycardi har startat. Pacemakern har olika
program för att bryta dessa tachycardier.
Pacemakersyndrom: Enkammarsystem då förmaket aktiveras och
samtidigt pacar pacemakern i kammaren. Förmaket kontraherar sig
då mot stängda klaffar och det blir en "kanonvåg" retrograd.
Utbyteskriterier
Pacetters/St Jude enkammar - Pacemaker - magnetfrekvens sjunker
från 99 till 85.
Huvudprocess
[Process]
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Mårten Isaksson
Mårten Isaksson
2 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-3853
2016-04-25
1.0
Pacetters/St Jude tvåkammar - Pacemaker - batterispänningen
sjunker från 2,8 till 2,4 V och den programmerade basfrekvensens
RR-intervall stiger med 100 msek.
Vitatron och Metronic Pacemaker anger via programmeraren om
batterifunktionen är bra
Uppföljning
Första gång cirka 1 månad efter implantation. Tröskeln stiger postoperativt
pga inflammation kring elektrodspets. Initialt är amplituden ofta ställd på 3,5
- 5 V. Efter 1 månad kan man ofta sänka till cirka 2,5 V. Man förlänger
livsländen på pacemakern med detta. Vissa pacemakerar har autocapture och
kan själv ställa in en låg stimuleringsamplitud.
Därefter kontroll efter 18 månader tills man ser påverkan på
batterifunktionen eller det har gått 7 - 10 år efter implantation. Patienten
kommer då på tätare kontroller.
Vid uppföljning bedömer man batterifunktion, mäter tröskeln, kontrollerar
sensing, läser av pacemaker- rapporterna. Viktigast är hur patienten mår.
Vi kopplar då in pacemakerprogrammeraren via internet och man kan då se
programmeringsskärmen även i Umeå. Via telefon kan vi få instruktioner om
hur vi skall testa. Även om det är problem med andra pacemakrar kan man få
hjälp därifrån eller via pacemakerfirman.
Patient som avlidit och som har ICD skall programmeras om så att det inte
stöter vid avlägsnandet. Om man sätter på en magnet över ICD-dosen så
upphör terapierna. Man kan alltså göra detta om patienten kommer in med
upprepade inadekvata defibrilleringar.
Huvudprocess
[Process]
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Sida
Mårten Isaksson
Mårten Isaksson
3 av 3
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-3853
2016-04-25
1.0
