Ta hand om din hjärna
www.aivoliitto.fi
Vad kan du göra för att minska
risken att drabbas?
En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du
har samtidigt, desto större är risken att du drabbas. Riskfaktorerna är huvudsakligen de som även utsätter dig för kranskärlssjukdomar och åderförkalkning dvs. ateroskleros.
Högt blodtryck
Sköt om ditt blodtryck
Ett högt blodtryck är den överlägset viktigaste riskfaktorn som utsätter dig för
både stroke och hjärnblödning. Att effektivt sköta om ett högt blodtryck
minskar risken att drabbas med upp till
40 % under en femårsperiod.
Ärftlighet och livsstil är bidragande faktorer till ett högt blodtryck. Du kan sänka
ditt blodtryck genom livsstilsförändringar såsom att minska ditt saltintag och öka
mängden motion. Medicinering kan behövas om blodtrycket fortfarande är högt
trots livsstilsförändringar.
Ett optimalt blodtrycksvärde ligger på under 120/80 mmHg.
Ett ännu normalt värde dvs. ”ett
högt normalt” värde ligger på
130–139/85–89 mmHg.
Ett förhöjt blodtryck ligger på
140/90 mmHg eller högre.
Rökning
Det lönar sig alltid att sluta
Risken att drabbas av stroke ökar med
minst det dubbla om du röker och rökning är en av de största orsakerna till
kranskärlssjukdomar. Efter att man har
slutat röka återgår risken för kärlsjukdomar på några år till samma nivå som för
icke-rökare.
En hög kolesterolhalt i blodet
En sänkning lönar sig alltid
Man har upptäckt att en hög totalkolesterolhalt i blodet har en del samband med
ökad risk för stroke. Totalkolesterolhalten
borde vara under 5 mmol/l och LDL-kolesterolhalten under 3 mmol/l, ännu lägre
hos riskgrupper: under 4.0–4.5 och under
2.0–2.5.
Övervikt och begränsad
motion
Gå ner i vikt och rör dig regelbundet
Man har kunnat påvisa att övervikt och
begränsad motion medför en viss risk att
drabbas. Till dessa tillkommer ofta även
andra riskfaktorer, såsom förhöjt blodtryck och blodsocker samt en dålig fettbalans i blodet, vilka i sig medför risker för
kärlsjukdomar.
TIA-attack
En TIA-attack är ett allvarligt symptom på
en hotande stroke. Den tiodubblar risken att drabbas. Man bör ta en TIA-attack
väldigt allvarligt och dess anledning bör
utredas och en stroke måste förhindras
med rätt typ av behandling.
Övriga riskfaktorer
Övriga riskfaktorer är ålder, manligt kön,
ärftliga faktorer och klimakteriet. En stroke beror ofta på en samverkan av många
faktorer som har pågått under tiotals år.
Ibland framkommer det att den utlösande faktorn t.ex. är en infektionssjukdom,
riklig alkoholanvändning eller en exceptionell fysisk eller psykisk påfrestning.
Hjärtsjukdom
Behandla tillsammans med din läkare
En tredjedel av strokefallen kan härledas
till orsaker som rör hjärtat. Förmaksflimmer (oregelbunden och ojämn hjärtrytm)
kan orsaka att blodet i hjärtat koagulerar
och kan därefter börja röra sig och då täppa igen en pulsåder i hjärnan. Även hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och klaffsjukdomar ökar risken. Behandla riskfaktorer för
hjärtat tillsammans med din läkare.
Typ 2-diabetes
Få ordning på glukoskontrollen
Typ 2-diabetiker löper tredubblad risk
att drabbas och ett förhöjt blodtryck fördubblar ytterligare risken. Få ordning på
diabetesens glukoskontroll.
Identifiera
symptomen
Symptom som pekar på en stroke är
• Förlamningssymptom: kraftlöshet eller
känslolöshet i ena sidans arm eller ben
• Hängande mungipa
• Talsvårigheter
• Synstörning antingen i ena eller båda
ögonen eller dubbelseende
• Försämrad balans, svårigheter att gå
samt yrsel
Symptomen är ofta smärtfria. Dock kan
en plötslig och kraftig huvudvärk komma
i samband med hjärnblödning.
Ring 112
Ring omedelbart larmnumret 112, om du
eller en närstående får plötsliga symptom
som pekar på en stroke. Det är nödvändigt med en snabb ambulanstransport till
sjukhusets jourpoliklinik (inte vårdcentralen) eftersom blodproppslösande behandling måste påbörjas omgående.
Ring efter hjälp även om symptomen går
över. Ju fortare behandlingen påbörjas,
desto mer hjälper den.
Snabba insatser räddar hjärnan!
www.aivoliitto.fi
Stroke
En stroke uppkommer av att en blodåder i hjärnan har täppts igen dvs.
en hjärninfarkt eller en blödning orsakad av att en blodåder i hjärnan har
spruckit.
Vid en stroke täpps någon av pulsådrorna till hjärnan igen. Om blockeringen inte öppnas i tid, dör nervcellerna i området där blodflödet
saknas. Orsaken till hjärninfarkt är ofta en förträngning som orsakas av
åderförkalkning. Det kan också vara fråga om en koagulering från hjärtat eller en stor blodåder som hamnar i hjärnan.
Vid en hjärnblödning blöder det som en följd av en spricka i blodåderns
vägg in blod i hjärnvävnaden eller hjärnans yta. Den kan uppkomma av
en åder som har skadats av blodtryckssjukdom, pulsåderbråck dvs. aneurysm eller som en följd av skada.
TIA (transient ischemic attack) är en övergående störning i blodflödet till en
del av hjärnan. Symptomen påminner om hjärninfarkt, men är snabbt övergående. Symptomen varar vanligtvis 2–15 minuter (oftast under en timme).
Hjärnan reglerar människans funktioner. En vävnadsskada orsakad av
stroke påverkar därför på många olika sätt den drabbades fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga. Följderna är alltid individuella och beror
på skadans läge samt dess omfattning. En stroke kan orsaka bestående
eller övergående förlamningssymptom i kroppen, störningar i talfunktionen samt i övriga psyket.
Stroke är en vanlig sjukdom. I Finland har cirka 82 000 personer drabbats
av stroke.
Hjärnförbundet rf
Suvilinnavägen 2, 20900 Åbo
Tfn 02 2138 200
[email protected]
www.aivoliitto.fi
07/2012