Trender i insjuknande och riskfaktorer för hjärtkärl-sjukdom 1986-2009

Fetare men friskare –
25 års hjärtkärlsjukdom och
diabetes med MONICA i
norra Sverige
Mats Eliasson
Adjungerad professor
Institution för folkhälsa och klinisk medicin
Umeå Universitet
Överläkare, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus
MONICA
• Multinational Monitoring of Trends and
Determinants in Cardiovascular disease
• Initierades av WHO på 80-talet, start i norra
Sverige 1985
• Kartlägga tidstrender i risk-faktorer för och
förekomst av hjärt-kärlsjukdom; hjärtinfarkt
och stroke
• Baserad på befolkningen i Norr- och
Västerbotten
• Högst dödlighet i hjärtkärlsjukdom i Sverige
vid start
MONICA befolkningsundersökningar 1986-2009
1986
1625 deltagare
(81,3%)
1990
1583 deltagare
(79,2%)
1994
1921 deltagare
(76,8%)
1999
1823 deltagare
(72,9%)
2004
1905 deltagare
(76,2%)
2009
1729 deltagare
(69,2%)
• 2500 män och kvinnor 25-74 år bjuds in (1986-90: 2564 år)
• Ett kringresande team i Norrbotten, ett i Västerbotten
• Standardiserade mätningar av längd, vikt, midja, höft,
blodtryck, kolesterol, frågor livs- och arbetssituation och
livsstil
• Blodprover sparas i medicinska biobanken i Umeå för
framtida forskning
• Nästa undersökning år 2014
Blodtryck 1986-2009
P <0,001 test
för trend
Andel behandlade med
blodtrycksläkemedel
P <0,001 test
för trend
Kolesterolnivåer
P <0,001 test
för trend
Behandlade med kolesterolsänkande läkemedel
P <0,001 test
för trend
Kolesterolnivåer i olika
utbildningsgrupper
Män
Åldersjusterade värden
Kvinnor
Tobaksbruk, 25- 64 år
Män
45
Kvinnor
45
40
40
35
35
30
30
25
25
20
20
15
15
10
10
5
5
0
0
1986 1990 1994 1999 2004 2009
1986 1990 1994 1999 2004 2009
Snuff
Smoking
Andel rökare i olika utbildningsgrupper 25-64 år
Män
Åldersjusterade värden
Kvinnor
BMI
P <0,001 test
för trend, 25-64 år
P 0,14 för test
för trend 65-74 år
Kroppsmasseindex i olika
utbildningsgrupper, 25-64 år
Män
Åldersjusterade värden
Kvinnor
Utbildningsnivå 25-64 år
MONICA 1986-2009
Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom
• Rökning ↓
• Blodtryck ↓
• Kolesterol ↓
• Fetma ↑
• Diabetes oförändrat
• Utbildningsnivå
↑
Risken att insjukna i stroke
1986-2006
Men,
25-74 years
Risken att insjukna i stroke
1986-2006
Women,
25-74 years
Andel avlidna inom 28 dagar,
stroke 25-74 år
Antal avlidna i stroke i
Norr- och Västerbotten 1997-2007
Totalt 277 sparade
liv år 2007 jfr med
1997
600
500
-178
400
300
-99
Män
Kvinnor
200
100
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2009-12-15, alla åldrar
Risken att insjukna i hjärtinfarkt Norr- och Västerbotten
1985-2006 25 till 64 år
600
Per 100000 per year
500
400
Men
Women
300
200
100
0
1985-1987
1988-1990
1991-1993
1994-1996
1997-1999
YEAR
2000-2002
2003-2004
2005-2006
Antal avlidna i hjärtinfarkt i
Norrbotten och Västerbotten 1997-2007
900
Totalt 417 sparade
liv år 2007 jfr med
1997
800
700
600
-281
500
Män
400
300
Kvinnor
-136
200
100
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2009-12-15, alla åldrar
Långtidsöverlevnad efter
första infarkt, män och kvinnor
Långtidsöverlevnad efter
första infarkt hos patienter
med och utan diabetes
Orsaker till minskad hjärtdöd i
Sverige
9%
Minskat kolesterol
40%
Minskad rökning
9%
Lägre blodtryck
7%
Mer fysisk aktivitet
6%
Ökat BMI
-2%
Ökad diabetesförekomst
-5
36%
55%
Förbättrade
riskfaktorer
Förbättrad
sjukvård
Oförklarat
Samband samhälle och
hjärtkärlsjukdom
Samhälls- och
miljöfaktorer
Kunskap och medvetenhet om
riskfaktorer. Attitydförändringar.
Livsstilsförändringar. Behandling
av personer med hög risk.
Samhälls- och
miljöfaktorer
Förändringar i riskfaktorbelastning
och i risk att insjukna
Förändrad överlevnad
på kort och lång sikt
Förändrade dödstal i hjärtkärlsjukdom i befolkningen
Slutsats
• Det är möjligt att genomföra stora förändringar i
befolkningens livsstil
• Livsstilsförändringar har räddat fler från en förtida död i
hjärtinfarkt eller stroke än rena sjukvårdsinsatser
• Kvarstår stora sociala skillnader
• Stort utrymme kvar för förbättringar avseende blodtryck,
rökning hos kvinnor och övervikt
• Tilltagande fetma kan delvis omintetgöra hälsovinsterna
• Sjukvård, folkhälsa och samhälle hör ihop