ABC
i social innovation
och finansiering
En publikation från
Mötesplats Social Innovation
1
Inledning
Social innovation
– ett tillväxtområde
M
4 Det här är social innovation 8 När
SOCAP kom till Malmö… 12 Danska
pionjärer som vill göra skillnad 16 Behovet
av nya m
­ etoder för finansiering 22 Norska
­Voxtra 25 ”­ Skillnaden är varför du väljer
att investera” 28 På gång i världen, Europa,
Norden och ­Sverige 34 Sida investerar i
­samhällsentreprenörer38 Toniic: ett globalt
affärsängel-nätverk 40 Lost in translation?
2
ABC i Social Innovation
och finansiering
Juni 2012
Utgivare:
Mötesplats Social Innovation
Redaktör: Erika Augustinsson
Texter: Erika Augustinsson
och Lotta Solding
Foto: Leif Johansson/XRAY
ötesplats Social Innovation är ett n­ationellt
kunskapscentrum inom området social inno­
­
vation och samhällsentreprenörskap. Vi samlar aka­
demi, näringsliv, offentliga och ideella aktörer. Och vill
vill bidra till att vi i Sverige ska kunna komma snabbare
framåt, kunna skala upp kunskap och e­rfarenheter
och mer systematiskt skapa ­förutsättningar för att
utveckla området SI till ett nationellt s­ tyrkeområde.
Social innovation och samhällsentreprenörskap är,
såväl i Sverige som internationellt, ett fram­växande
tillväxtområden och en grogrund för helt nya
­innovativa idéer och processer. Men sociala innova­
tioner kräver finansiella innovationer och nya former
för finansiering är ett av våra prioriterade arbets­
områden. Vi ser idag en flora av nya finansierings­
lösningar växa fram, såsom nya affärs- och organi­
sationsmodeller och nya investeringsformer som
t ex impact investment och venture philantrophy.
Det här är den andra i en serie handböcker i fick­
format. Här ger vi förklaringar till begreppen och samlar
några av de röster som är tongivande inom området.
Läs om Hampus Jakobsson som gått från att vara
traditionell affärsängel till social investerare och om
Toniic, ett globalt affärsängelnätverk. Vi berättar om
sociala investeringsfonder i Danmark och Norge och
om vad som hände på SOCAP Designing The Future,
årets stora konferens om impact investment.
Trevlig läsning, insikt och inspiration! På www.socialinnovation.se
Eva Engquist, ordförande i styrgruppen för Mötesplats
Social Innovation och Hanna Sigsjö, projektledare
h­ ittar ni mer ­information
och där kan ni också ladda
ner skriften.
3
Det här är
social innovation
B
egreppet social innovation brukar förklaras som
initiativ som strävar efter att möta samhällets
utmaningar, och som innefattar innovativa idéer och
metoder för hur vi ska lösa samhällsproblem på
nya sätt. I många fall används det för att beteckna
entreprenörskap inom områden som kommit att
uppfattas som ett ansvar uteslutande för offentliga,
politiskt styrda organ.
Sociala innovationer finns inom alla delar av sam­
hället i form av:
gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala
behov som inte tillgodoses av marknaden eller
den offentliga sektorn.
samhälleliga innovationer där gränsen mellan
olika samhällssektorer suddats ut och där inno­
vationen riktar sig till hela samhället.
systemförändrande sociala innovationer som
vill förändra värderingar, kulturer, strategier och
politik.
Att lyfta upp och främja dessa nya innovativa lös­
ningar blir allt viktigare i ett samhälle som präglas av
ansträngd offentlig ekonomi, demografiska föränd­
ringar, folkhälsoutmaningar, migration och klimat­
förändringar. Det är alltmer tydligt att samhällets
offentliga institutioner inte kan klara sådana utma­
4
ningar utan att engagera, stimulera och samverka
med företag och frivilligorganisationer och tillsam­
mans hitta mer innovativa arbetssätt.
Varfö r social in n ovation ?
Men just dessa utmaningar kan också bli några av de
områden där vi hittar framtida tillväxtmöjligheter.
Inom EU lyfter man fram hälsoområdet, sjukvård
och gröna produkter och tjänster som områden
som redan idag skapar jobb och tillväxt i Europa
och visar på nya tillväxtområden där social innova­
tion kommer att spela en stor roll. Det är i första
hand inom områden med en blandad ekonomi och
där både offentliga, privata och ideella organisatio­
ner är verksamma.
I samband med detta uppstår nya sorters före­
tag, en slags hybrider som kombinerar vinstintresse
med ett mål att göra en samhällsinsats, de kallas
sociala företag (social enterprises). EU räknar med
att det idag finns ca 2 miljoner så kallade ”social
economy enterprises” vilket motsvarar ca 10% av
Europas företag. Enbart i Storbritannien räknar man
med att det fanns för några år sedan drygt 60.000
sådana företag som omsatte ca 24 miljarder pund
och har fler än 800.000 anställda.
Inom ramen för Innovationsunionen, Europa
2020 som ska skapa tillväxt i Europa har innova­
tionsbegreppet breddats till att även innefatta social
innovation.
Mötesplats Social Innovation har genomfört ett
10%
EU räknar med att det idag
finns ca 2 miljoner så kallade
”social economy enterprises”
vilket motsvarar ca 10% av
Europas företag.
5
dialogmöte tillsammans med Regeringskansliet som
ett inspel till den svenska innovationsstrategin som
presenteras hösten 2012.
Några av de områden som behöver ­utvecklas
och förstärkas är ökad kunskap inom området, nya
affärs- och organisationsmodeller, nationell sam­
ordning och sist men inte minst, tillgång till kapital.
Nya forme r av f ina ns ie r i n g
Det finns ett stort behov av en utveckling av olika
sorters stöd för olika typer av sociala innovationer
– och för olika faser i innovationsprocessen. Ofta
spänner sociala innovationer över bransch- och
sektorsgränser i syfte att ta sig an ett samhällspro­
blem, och det är just denna gränsöverskridande
karaktär som hindrar samhällsentreprenörer och
sociala företag från att ta del av traditionella åtgär­
der i form av t ex banklån och riskkapital eller i
form av stöd och rådgivning.
För att en social innovation skall vara uthål­
lig krävs att det finns en bra affärsmodell, och där
skiljer sig inte sociala innovationer från kommer­
siella innovationer. Men eftersom verksamhetens
syfte har en annan karaktär än den traditionella
kommersiella så krävs nya typer av affärsmodeller,
som tar hänsyn till målet att göra samhällsnytta
samt verksamhetens tvärsektoriella utformning. I
många länder har man därför idag tagit fram sär­
skilda ­organisationsformer som bättre lämpar sig
för verksamheter inom detta område.
6
Behovet av kapital till sociala innovationer och
samhällsentreprenöriella initiativ har således lett till
en mängd olika nya finansieringslösningar:
Mikrolån
Crowdfunding
Social Stock Exchange
Social Impact Bonds
Social banking
Sociala investeringsfonder
Impact in vestme n t
Flera av dessa initiativ är, eller är direkt kopplade
till, vad man kallar för impact investments. Ett nytt
och växande område som handlar om att investera
i företag som har som primärt mål att göra en sam­
hällsinsats men som även vill göra en ekonomisk
vinst. Dessa företag kallas ofta för sociala företag
(social enterprises).
Allt fler investerare ser impact investment som
ett mer effektivt alternativ framförallt till traditio­
nell filantropi, främst för att man kan ställa krav på
avkastning, monetär men i första hand i form av
påverkan på samhället.
7
När SOCAP
kom till Malmö…
Malmö högskola, Malmö stad och Region Skåne var
värdar för SOCAP: Designing the Future, en platt­
form som vill samla investerare, entreprenörer och
andra aktörer som är intresserade av sociala inves­
teringar och impact investments.
450 personer ägnade två dagar i maj åt före­
läsningar, workshops, idépitchning och spontana
möten, allt i syfte att försöka hitta nya lösningar på
en rad samhällsproblem.
– Det betydde mycket för oss att arrangera
SOCAP. Det behövs både nya modeller och nya
partnerskap för att vi tillsammans ska kunna lösa
framtida samhällsutmaningar inom frågor som rör
till exempel integration, miljö och en åldrande
befolkning. På konferensen fick vi möjlighet att visa
upp hur vi arbetar i Skandinavien samtidigt som vi
fick se hur man arbetar på andra håll i världen, säger
Eva Engquist, vicerektor på Malmö högskola och
ordförande för Mötesplats Social Innovation.
Det finns idag en växande kategori investerare
som vill stödja en mer utpräglat entreprenöriell och
affärsmässig lösning på samhällsproblem än vad de
t. ex. kan hitta hos de traditionella ideella organi­
sationerna.
SOCAP:s amerikanska grundare, Kevin Jones till­
hör den kategorin. 2008 grundade han investerings­
fonden Good Capital, som investerar i företag vars
främsta mål är att göra en samhällsinsats, det kan
vara inom miljöområdet eller på det sociala områ­
det. Varje år arrangerar Good Capital konferensen
8
Kevin Jones
”För att förstå var
vi är idag och hur
vi tillsammans ska
skapa en bättre
värld, gäller det att
förstå varifrån vi
kommer.”
SOCAP, som vill samla sociala investerare från hela
världen. I år var det Malmö och Sveriges tur att stå
värd för arrangemanget i Europa.
– För att förstå var vi är idag och hur vi tillsam­
mans ska skapa en bättre värld, gäller det att förstå
varifrån vi kommer. En viktig fråga just nu är hur
sociala företagare ska kunna skala upp sina företag
och arbeta större och bredare än vad många av dem
gör i dag, sa Kevin Jones när han invigde SOCAP.
Konferensen inleddes med en ­
paneldiskussion
kring hur tre olika sociala företag arbetat fram sina
modeller och lyckats skala upp sina verksam­heter
till en global nivå. I panelen satt Nicolas Hazard från
det franska företaget Groupe SOS, ­Jurgen van der
Tas från holländska Aga Khan ­Development Net­
work och Jean-Philippe de ­Schrevel från ­Bamboo
Finance i Genève.
De kunde alla tre vittna om att en uppväxling
ofta föregås av många års slit i det tysta. Och att det
ibland handlar om tillfälligheter som gör att nästa
steg plötsligt blir möjligt att ta.
– De första 21 åren av vårt företags 28 aktiva år
arbetade vi i väldigt liten skala. Under 1980- och
1990-talen var det ingen som visste vad ett ­socialt
företag var. När sedan samhällsfrågorna plötsligt
fanns på agendan gick det att skala upp. Att våra
­frågor om till exempel hemlöshet och social utslag­
ning plötsligt kunde ta plats kan vi tacka bland annat
den franska staten och den krisande ekonomin för,
sa Nicolas Hazard.
SOCAP: Designing the
Future ägde rum 8–10 maj,
på Malmö högskola och hade
fyra huvudteman: Inclusion,
Biosphere Economy, Public
Private Partnerships och
Scaling Social Enterprise.
Det är andra gången SOCAP
arrangeras i Europa. 2011, i
Amsterdam, deltog 600 per­
soner vid SOCAP Europe.
Eva Engquist
9
Kapitalet finns, lösningarna finns, men ofta hand­
lar det om brist på kunskap eller mandat att agera
som gör att pengar och innovationer inte kan mötas.
Investmentbanken JP Morgan har i en rapport från
2010 slagit fast att det finns utrymme att investera
mellan 400-1 miljard dollar de kommande 10 åren
i s k impact investments på låginkomstmarknader.
Tone Rosingholm är ansvarig för JP M
­ organs Social
Finance grupp.
– Det är cirka 10 gånger mer än vad som skänks
årligen i USA. Vi ser att det tillkommer en del nya
pengar till impact investment sektorn, men vi ser
också ett skifte från att donera till traditionella
organisationer till att istället investera.
Förutom privata investerare som brinner för
att utveckla investeringsområdet och samhällsen­
treprenörer med idéer och driv så krävs det en
sammanhållen politik för att investeringar i sociala
innovationer och företag ska öka. Det är här som
regeringar världen över spelar en viktig roll.
Det menar Joe Ludlow, som arbetar med impact
investment på brittiska Nesta och han lyfter fram
Malmö/Skåne som en viktig aktör och förebild inom
området.
– Region Skåne och Malmö stad blir mer och
mer kända internationellt som ett ledande kluster
för social innovation, med initiativ som SOCAP,
Mötesplats Social Innovation, Malmö Living Lab för
nya medier och Uppstart Malmö.
10
Investeringsfakta Good Capitals fond, Social Enterprise
Expansion Fund (SEEF) investerar i såväl organisationer som
social enterprises, huvudfokus är att verksamheten drivs
utifrån entreprenöriella metoder samt har en innovativ idé
för en samhällsnyttig verksamhet. De ser sig som en hybridinvesterare som rör sig i gränslandet mellan filantropi och
traditionell investering. I sin portfölj har de verksamheter som:
Better World Books, Adina for life, Alter Eco och Root Capital.
De förväntar sig en positiv avkastning på sina investeringar,
såväl finansiell som en vad man kallar ”catalytic social return”.
De använder olika metoder för att mäta resultat beroende på
företagens inriktning, däribland SROI. Fonden räknar med att
göra sin första exit i april 2013 och de har en investerings­
horisont på 5–7 år.
Nicholas Hazard
Läs mer: http://www.socapsweden.com
http://www.goodcap.net
11
EXEMPEL
Danska pionjärer
som vill göra skillnad
Samhällsentreprenörer faller ofta ­mellan
­stolarna när det gäller finansiering: de
är antingen för sociala för ­kommersiella
investerare eller för kommersiella för
donationer och bidrag. För att råda bot
på detta lanserades i februari Den ­Sociale
­Kapitalfond i Danmark.
– Vi såg behovet och vill bidra med kapital och kom­
petens till samhällsentreprenörer som vill göra skill­
nad för utsatta grupper i Danmark. Vi vill bidra till
att skapa nya jobb, nya möjligheter och nya resurser
till socialt utsatta grupper, säger Lars J­annick Johan­
sen, vd för Den Sociale Kapitalfond.
Lars Jannick Johansen har många års erfaren­
het av arbete med samhällsentreprenörer. Han
var bland annat med och skrev Danmarks första
nationella strategi för socialt entreprenörskap och
­arbetade som direktör under flera år på den danska
tanke­smedjan Mandag Morgen.
Tre sama r bets pa rtn e r s
Den Sociale Kapitalfond drivs i nära samarbete med
TrygFonden (som donerat 25 miljoner och instiftat
en investeringsfond), Accura och KPMG (som båda
bidrar med tid och kompetens via pro bono-avtal).
Den offentliga lanseringen skedde i februari 2012, i
samband med fondens första investering i Specialis­
terne, som anställer människor med olika former av
autism i sitt IT-företag.
12
Lars Jannick Johansen
Marknaden för samhällsentreprenörskap bubblar
och är klart på uppåtgående i Norden, enligt Lars
Jannick Johansen:
– Vi har förnuftiga nätverk och bra samarbeten
på ett nordiskt plan. Vi är alla pionjärer, med goda
möjligheter till samarbete och dialog. Jag tror att
vi framöver kommer att få se ett brett spektrum
utveckla sig inom impact investment, med mer
pengar och fler aktörer. Impact investment är en
viktig förutsättning för utvecklingen av hela den
samhällsentreprenöriella sektorn i Norden.
Satsa på utbildn in g
”Vi har förnuftiga
nätverk och bra
samarbeten på ett
nordiskt plan.Vi är
alla pionjärer, med
goda möjligheter
till samarbete och
dialog. ”
Han menar att det, utöver kapital och kompetens,
behövs två saker för att sektorn ska växa:
– Dels behövs utbildning i entreprenörskap, med
betoning på samhällsentreprenörskap. Utbildnings­
satsningen är redan påbörjad och den måste fortsätta.
Dels behöver vi få fart på marknaden och se till att
öka efterfrågan på sociala, inkluderande produkter.
Den största utmaningen i uppbyggnaden av Den
Sociale Kapitalfond har varit att lösa en rad juridiska
frågor. Att skapa en plattform för att kunna agera
i både den sociala och den kommersiella sektorn
har inte varit helt enkelt. Å andra sidan har positiva
inslag i arbetet inte saknats.
Stor efterfrågan
– Vi har mött ett enormt stort intresse för vår
verksamhet bland sociala entreprenörer i Danmark.
13
Det är stor efterfrågan på vårt kapital och vår kun­
skap. Vi behövs och det känns positivt, säger Lars
Jannick Johansen.
De entreprenörer som Den Sociale Kapitalfond
väljer att investera i ska alltså sträva efter att göra
skillnad för utsatta grupper i Danmark. Entrepre­
nören själv behöver däremot inte vara dansk. Så
är du svensk samhällsentreprenör med ambitioner
att expandera i Danmark går det utmärkt att söka
finansiellt stöd hos Den Sociale Kapitalfond.
Läs mer: www.socialkapitalfond.dk
Investeringsfakta:
Fonden investerar i verksamheter som kan påvisa att de:
levererar en effektiv social lösning
arbetar utifrån företagslogik
har tillväxtpotential
har goda ledarskapsegenskaper
har bra track-record
är innovativa
kan återbetala investeringen
Fonden kallar sig för ”social first investor” vilket innebär att de
prioriterar sociala mål före finansiella. Före en investering kart­
läggs samhällsentreprenörens strategi för att nå sina sociala/
samhällsmål i en s k impact map. Där fastställer man konkreta
mål och KPI:er, key performance indicator. Finansiellt mål är
att få tillbaka investerat kapital. De räknar med att det tar
upp till 7 år för de verksamheter som fonden investerar i att
återbetala investerade pengar.
Fonden har gjort sin första investering på 3 miljoner
danska kronor i Specialisterna. Enligt en SROI-beräkning på
­investeringen kommer en 1 krona investerat i Specialisterna ge
tillbaka socialt mervärde till samhället motsvarande 3 kronor.
14
15
Behovet av nya metoder
för finansiering
S
ocial innovation är ofta sektorsövergripande
till sin natur och innefattar en användning av
nya metoder och logiker för att lösa samhälls­
utmaningar.Tyvärr är dagens stöd­struktur uppbyggd
utifrån ett mer traditionellt perspektiv där ideellt
och kommersiellt är varandras motsatser och där
samhällsutmaningar i första hand är ett uppdrag för
samhället att lösa med traditionella medel.
Det innebär att mängder av goda idéer kring hur
vi ska möta några av samhällets stora utmaningar
hamnar i papperskorgen eller mellan stolar och
stuprör. När det traditionella systemet misslyckas
med att identifiera och stödja nya innovationer och
initiativ så uppstår ett behov av att hitta nya finan­
sieringslösningar.
Här är några exempel:
Yunus
En av pionjärerna på området är nobelpris­tagaren
Muhammad Yunus och den sociala innovationen
­Grameen bank. Ett flertal olika mikrolånsinitiativ har
uppstått i kölvattnet av hans arbete med att ge mikro­lån
till fattiga i Bangladesh. Inom ramen för Grameen finns
idag olika verksamheter, bland annat ­Grameen Fishe­
ries, Grameen Phone, Grameen Education, G
­ rameen
Solutions och Grameen Shokti. ­Gemensamt för alla
verksamheter är Grameens principer att erbjuda
fattiga människor möjlighet att, genom mikro­
lån
bli e­ ntreprenörer och i förlängningen självförsörjande.
16
Crowdfun din g
Ett annat initiativ som vill ge mikrolån för att stötta
människor att bli entreprenörer och ­självförsörjande
är Kiva.org. Det bygger på crowdsourcing/­funding/
gräsrotsfinansiering vilket är ett begrepp som
­betyder att man söker finansiellt stöd från många
olika håll samtidigt. Ofta handlar det om små bidrag
eller lån från privatpersoner som av olika skäl vill
stötta ett projekt eller initiativ. Det bygger på samma
tanke som mikrofinansiering, d v s att ge lån eller
stöd till människor som vanligtvis inte kan få stöd
från traditionella banker och finansinstitutioner.
Mest känd är Kiva, en digital plattform där man
kan hitta projekt och entreprenörer som man vill
stödja. Det minsta lånet som du kan ge är på 25 dol­
lar och du väljer själv vilken entreprenör du vill låna
pengar till. Det finns inga mellanhänder, inga dyra
omkostnader och när lånen betalats tillbaka kan de
lånas ut igen. Med samma logik som många andra
som arbetar med mikrolån och social finansiering
handlar det om att ”återvinna” pengarna och på så
vis öka antalet entreprenörer och samhällsnytta. I
Sverige har vi en liknande plattform, FundedByMe
som är en tjänst som vill hjälpa entreprenörer,
­kreatörer och forskare etc att hitta finansiering till
sina projekt.
So cial Sto ck E xchan ge
Det finns planer på att inrätta en etisk börs, en
”social stock exchange” i London och bakom initia­
17
tivet står bland andra Rockefeller Foundation och
statliga Big Society Capital i Storbritannien. Gro­
grunden för en etisk börs i London bedöms som
den bästa eftersom Storbritannien tidigt har gjort
en bred satsning för att lyfta social enterprise/­socialt
företagande. Det finns omkring 60 000 sociala före­
tag i Storbritannien, varav några av de största är lis­
tade på den traditionella London-börsen. Fram­över
hoppas man att en social stock exchange ska fungera
som en samlingspunkt för brittiska sociala företag.
Social Im pac t B on ds
Den brittiska tankesmedjan, Young Foundation
står bakom framtagandet av vad man kallar “Social
Impact bonds”. Det innebär att om ett socialt före­
tag hittar riskvilligt privat kapital så går staten in
som garant för att finansiären ska få sina pengar
tillbaka. Dock endast om man uppnått de överens­
komna sociala och samhälleliga målen. I Storbritan­
nien är det organisationen Social Finance, en sorts
bank för investeringar i den offentliga sektorn, som
arrangerar och agerar mellanhand för dessa finans­
lösningar sedan mars 2010.
Det första pilotprojektet i Storbritannien gjordes
i ett fängelse i Peterborough, med syftet att minska
återfallsfrekvensen i brott för 3000 korttidsinterner
i fängelset. Arbetet genomförs med hjälp av pri­
vata investerare och om man lyckas med målet att
minska återfallsförbrytelser med minst 7.5% så får
investerarna sina pengar tillbaka.
18
So cial ba n kin g
Ekobanken är idag den enda svenska bank som ingår
i den internationella rörelsen ”Social Banking”, som
syftar till att ändra på den logik som de flesta ban­
ker arbetar utifrån, d v s att strävan efter finansiell
avkastning går före arbetet för en socialt och ekolo­
giskt hållbar livsstil.
Inom social bankingrörelsen finns ett växande
antal alternativa banker och andra finansiella aktö­
rer t ex Triodos bank i Nederländerna och Merkur
bank i Danmark. Ekobanken är en medlemsbank
och de lånar bara ut pengar till verksamheter som
skapar sociala, ekologiska och kulturella mervärden.
So ciala in vesterin g sfon der
Över hela världen etableras just nu sociala inves­
teringsfonder vars främsta syfte är att investera i
social enterprises/sociala företag med innovativa
lösningar på samhällsutmaningar.
Nyligen startades den första europeiska sociala
investeringsfonden, The Social Venture Fund. De
investerar i ”sociala företag som har entrepre­
nöriella och innovativa lösningar för brådskande
samhälleliga och miljömässiga utmaningar”. Bakom
fonden står privata investerare i form av t ex
privat­
personer, banker, stiftelser och kapitalför­
valtare.
Andra kända exempel på fonder är Good
­Capitals Social Enterprise Expansion Fund (SEEF),
Acumen Fund som sedan starten 2001 har investe­
19
rat över 35 miljoner dollar i sociala företag världen
över, och Root Capital.
Ett exempel på en statlig social investeringsfond
vars syfte är att stimulera utvecklingen av sociala
innovationer och sociala företag nationellt är brit­
tiska Big Society Capital som startades 2011 med
ett kapital på omkring 600 miljoner pund.
I Sverige har flera kommuner inrättat s.k. sociala
investeringsfonder för att markera att man t.ex. ser
förbättrade skol- och boendemiljöer som en lång­
siktig investering för att undvika senare och väsent­
ligt högre samhällskostnader.
SROI och Socio-ekonomiska bokslut.
För att mäta avkastning och vinst i form av påver­
kan på samhället finns det två kända mätmetoder
idag, SROI, social return on investment och socioekonomiska bokslut.
Båda metoderna bygger på att man redovisar
samhällets kostnader för ett samhällsproblem och
väger kostnaden för en viss insats mot kostnaderna
för att inte göra insatsen. Det kan vara kostnader
för en person som befinner sig i utanförskap, t ex
på grund av missbruk, arbetslöshet, handikapp m.m,
jämfört med att denna person befinner sig i någon
form av verksamhet och är delaktig i samhället.
Detta sätt att värdera samhällsinsatser kan jäm­
föras med det arbete som pågår med att värdera
naturens ekosystemtjänster, där man på olika sätt
försöker sätta ett pris på de tjänster som naturen
20
tillhandahåller gratis, för att visa på vikten av en håll­
bar utveckling.
En annan mätmetod är IRIS, Impact reporting and
investment standards, som fokuserar på att mäta
organisationens/företagets arbete med samhällsoch miljöutmaningar.
Nya organ isation smo deller
Vi ser också framväxten av nya affärsmodeller och
nya organisationsmodeller som bättre lämpar sig
för samhällsentreprenörers hybridliknande organi­
sering. CIC:s, Community Interest Company i Stor­
britannien är en relativt ny form specifikt utvecklat
för ”företag som bedriver handel med ett socialt
syfte”. I USA har man utvecklat en certifiering som
kallas B Corps. Ett B Corp kan den bli som använ­
der affärer och företagande för att lösa sociala eller
ekologiska utmaningar och uppfyller vissa kriterier
t ex då det gäller transparens och redovisning.
Det här är några av de nya finansieringslösningar
som uppstått för att traditionella aktörer inte har
kunnat möta behovet av nya innovationer på sam­
hällsområdet. Samma behov leder också till att en ny
typ av CSR-initiativ håller på att utvecklas där före­
tagen knyter sitt CSR-arbete närmare sin kärnverk­
samhet och samverkar med samhällsentreprenörer.
21
EXEMPEL
Frå n ven tur e ­p h ila n tr o p h y
ti ll impac t in v e s tmen t:
Norska Voxtra
E
n av de första nordiska sociala investerings­
fonderna är norska Voxtra, som har gjort en resa
från traditionell stiftelse med fokus på donationer
och välgörenhet till att idag även arbeta med impact
investments.
Stiftelsen Voxtra etablerades 2008 av några
norska privatpersoner som ville arbeta med välgö­
renhet och filantropi men med ett mer utpräglat
affärsperspektiv vilket också går under namnet Ven­
ture philantrophy. Man var kritisk mot traditionella
frivilligorganisationer och att mycket av pengarna
som doneras försvinner på vägen i stora omkost­
nader. Redan här myntade de mottot “Investing
for Social Impact” för att förtydliga sitt perspektiv
att bidrag är en investering och bör behandlas på
samma vis.
– Det finns inte direkt någon tradition av väl­
görenhet i Norden, vi har betalat så mycket skatt
och anser att staten ska stå för kostnaden för att
lösa samhällsproblem. Det börjar ändra sig dock,
men vi upplevde att det finns ett större motstånd
mot att ge pengar än att investera, säger Tellef
Thorleifsson, från investeringsfonden Northzone
­Ventures och en av grundarna till Voxtra.
I och med att intresset för donationer och väl­
görenhet ökar fanns det också ett ökat intresse för
att mer tydligt kunna se och mäta resultat av såväl
skänkta som investerade pengar.
– Då fick vi idén att bygga upp ett team som
kunde arbeta med specifika projekt, kanalisera
22
Tellef Thorleifsson
pengar dit och därefter mäta påverkan och r­ esultat.
Vi ville använda samma metoder och verktyg som
traditionella investerare men inom ramen för
­filantropi.
Här väcktes intresset för impact investments
och ett år senare, 2011 var Voxtra East Africa Agri­
business Fund lanserad. Då hade Voxtra engagerat
människor som de visste var intresserade av ett
nytt sätt att göra samhällsnytta samt ett flertal
kända norska profiler inom investeringsområdet
som de visste gav projektet trovärdighet.
– Men det fanns svårigheter i uppstarten. Många
av de vi mötte förstod inte att man kan kombinera
investeringar med samhällsnytta. Sen finns såklart
problemet att många t. ex. institutionella investerare
kan förstå logiken, men de har inte mandat att agera,
de ska sätta finansiell vinst i första hand.
Voxtra East Africa Agribusiness Fund fokuserar
på investeringar i småskaligt jordbruk i östra Afrika.
Där präglas jordbruket av låg produktivitet; vilket
är en stor bidragande orsak till fattigdom och svält
i området. Genom att investera i olika företag som
kan öka produktiviteten hos jordbrukare, och på så
vis få ökad effektivitet och fler marknadsandelar, kan
man minska fattigdom, svält och undernäring. Det
kan t ex vara företag som utvecklar och distribu­
erar förbättrat utsäde för småskaliga jordbrukare.
Fonden hade 65 miljoner norska kronor att
investera i november 2011 varav en tredjedel kom­
mer från norska statliga investeringsfonden Nor­
”Vi ville använda
samma metoder
och verktyg som
vi använder
som ­traditionella
­investerare men
inom ramen för
filantropi.”
23
EXEMPEL
”Skillnaden är varför
du väljer att investera”
fond och resten från privata investerare i Norge
och Sverige.
– Vi har lovat investerare att de ska få tillbaka
insatt kapital med en mindre vinst men om man
vill investera så är det i första hand för den sam­
hällsnytta och samhällsvinst som det handlar om,
­berättar Pål Dale, ansvarig för fonden.
Investeringsfakta:
Voxtras finansiella mål är att ge investerare 5–10 procent i
årlig avkastning. Målet då det gäller påverkan på samhället
är att de 8-10 företag som Voxtra investerar i ska växa och
få ytterligare 200 000 nya kunder och leverantörer i form
av småskaliga jordbrukare. Dessa ska i sin tur nå en årlig
intäktsökning på cirka 70 dollar per år.Voxtra använder sig av
SROI som metod för att mäta påverkan på samhället och på en
tioårsperiod räknar de en ”social return on investment” på
8 gånger investeringen.
Det förväntade resultatet har Voxtra beräknat genom ett
samarbete med en partner i Uganda med lokalkännedom samt
genom traditionell research. Uppföljning av resultat planeras
genom en enkätundersökning bland jordbrukare på plats och
samt en utvärdering i samarbete med KPMG.
Att fonden når förväntat resultat kan de veta säkert 2022, men
de räknar med att ha tillförlitliga indikationer 2015-2016.
Läs mer: www.voxtra.org
24
Malmöbaserade Hampus Jakobsson är
entreprenör och investerare. Han har
grundat och sålt det framgångsrika itföretaget TAT (The Astonishing Tribe)
och investerat i Barista, en etisk och
ekologisk kaffe-kedja.
– Jag har aldrig brytt mig om pengar, vilket jag tror
jag delar med många entreprenörer. Istället för att
köpa sig till genvägar tror jag på begränsningar; det
tvingar mig att prioritera och tänka efter. Ett sätt att
använda pengar är dock att investera, vilket bidrog
till att jag började med det, säger Hampus Jakobsson.
Vi möts på Barista vid Anna Lindhs plats i Malmö,
där Hampus dricker dagens kopp kaffe. Ska man
dricka endast en kopp ställs högre krav än annars på
denna kopp, menar Hampus. Att kaffet intas just på
Barista är ingen slump. Att det blev just Barista han
valde att investera i är däremot mer av en slump.
Hampus mötte Björn Almér, en av Baristas grun­
dare, på ett ”date-evenemang” för företag. När
Björn berättade att Barista stod inför ett vägskäl,
där en investering på en miljon kronor var avgö­
rande för att de skulle kunna ta nästa steg, väcktes
Hampus intresse. Diskussionen tog fart och slutade
med att Hampus investerade i Barista.
– Det som händer det händer. Det är ofta så här
det går till när jag möter människor, säger Hampus.
I mötet med en entreprenör har Hampus en inre
checklista. Först och främst vill han gilla personen i
Hampus Jakobsson
25
fråga. För det andra vill han känna att han är intres­
serad av det problem eller den lösning entrepre­
nören presenterar. Slutligen vill han inte ha ett skevt
förhållande till entreprenören, när det till exempel
gäller pengar.
– Jag vill kunna säga: detta har de entreprenörer
jag stöttat gjort och jag är stolt över dem. Jag vill
också känna att han eller hon är genuint äkta och
verkligen tror på sin idé, säger han.
Ro ligt i M almö
En effekt av att Hampus vill träffa trevliga människor
och ha kul är att han väljer att investera i entrepre­
nörer i Malmö med omnejd. Han vill helt enkelt att
det ska finnas roliga bolag i Malmö.
– Där det finns många roliga människor finns det
också många restauranger, events och andra trevliga
ställen. Jag investerar alltså också av egoistiska skäl.
Jag bor i Malmö och vill att det ska vara enkelt att
träffa roliga människor här, avslutar han.
In gen skil l na d
Hampus, som själv gått från att ha varit en mer ”tra­
ditionell” investerare till att bli en social sådan, ser
ingen skillnad på ”impact investment” och vanliga
investeringar.
– Skillnaden är snarare varför du väljer att inves­
tera. En del gör det för att få avkastning, andra av
skuld eller för att skryta. Sen gör vissa det för att
göra skillnad, det är så jag skulle vilja säga att jag
gör, säger han.
Hampus har tre kriterier för hur han lever sitt
eget liv, vilket också påverkar vilka entreprenörer
han väljer att stödja: Han vill lära sig saker, han vill
addera värde och han vill träffa intressanta männis­
kor samt ha kul.
– Jag vill vara lagom ovetande om de projekt jag
stöttar. Inte veta för mycket och inte heller vara
helt ointresserad. Det är alltså inte den eventuella
vinsten jag kan få tillbaka som lockar mig, säger
Hampus.
26
”Jag vill kunna
säga: detta har de
­entreprenörer jag
stöttat gjort och jag
är stolt över dem.”
Hampus Jakobsson vill:
Lära sig saker.
Addera värde.
Träffa intressanta människor och ha kul.
I mötet med en entreprenör vill han:
Tycka om personen, som ska vara ärlig och
genuin.
Vara ”lagom” i­ntresserad av problemet eller
lösningen.
Inte ha ett ”skevt” förhållande.
27
På gång i världen, E
­ uropa,
Norden och Sverige
D
en 18 november 2011 var en stor dag för
­sociala företag i Europa. Då samlades tjänste­
män, rådgivare, finansiärer, samhällsentreprenörer
och innovatörer under en dag i Bryssel för att
ge sina första synpunkter på ”Social Business Ini­
tiative”, SBI som antogs av EU-kommissionen några
veckor tidigare. Syftet med SBI är att arbeta fram
riktlinjer för en gemensam politik för samhälls­
entreprenörskap i Europa.
Den sociala ekonomin representerar 10 procent av
alla företag i Europa och sysselsätter över 11 miljo­
ner människor. Det är en växande sektor som kom­
missionen vill stärka ytterligare framöver genom
specifika åtgärder de närmaste två åren:
Tillgång till kapital, genom bland annat EU:s struk­
turfonder, genom särskilda sociala investerings­
fonder och genom nya finansiella instrument som
t ex intermediaries som fungerar som mäklare
mellan samhällsentreprenörer och investerare.
Åtgärder för ökad synlighet och genomslagskraft.
Förenklat regelverk, t ex genom nytt regelverk
för europeiska stiftelser, genomgång av upphand­
lingsförfarande och möjligheter till statsbidrag
för sociala innovationer och samhällsinsatser på
lokal nivå.
28
”Social businesses
are companies that
have a positive social
impact and address
social objectives as
their corporate aim
rather than only
maximising profit”.
EU-kommissionen i the Social
Business Initiative 25 oktober
2011.
Inom EU planeras även för det 8:e ramprogrammet,
Horizon 2020. Det är EU-kommissionens förslag till
nytt ramprogram för forskning och innovation och
där innovationer för samhällsutmaningar är en stor
del av programmet. Inom ramen för arbetet med
Europa 2020 som är Europas framtida innovations­
strategi är social innovation en viktig beståndsdel.
En annan EU-satsning är Social Innovation
Europe. En pilotsatsning som drivs under ledning
av den globala organisationen SIX, Social Innova­
tion Exchange. Satsningen har till uppdrag att vara
en digital plattform som kan samla alla intressenter
inom området i Europa. SIE kommer även att pro­
ducera rapporter som ska fungera som vägledning i
utformandet av nya politiska beslut och riktlinjer för
social innovation i Europa. Den första rapporten,
Financing Social Impact kom ut i maj 2012. Några
konkreta förslag på åtgärder som presenteras i rap­
porten är:
Skapa en webb enbart för investeringar från EU:s
institutioner i social innovation.
Skapa ett nätverk av plattformar för social inno­
vation med fokus på lärande, kunskap och kom­
petensutveckling
10 procent av budgeten i den kommande ­Horizon
2020 ska öronmärkas för social i­nnovation.
29
Skapa en specifik fond för investeringar i sociala
företag inom ramen för Europeiska Investerings­
fonden.
Skapa inkubatorer för social innovation.
På många sätt är Storbritannien en förebild för
övriga Europa då det gäller arbetet med att stödja
social innovation och inte minst med att förstärka
tillgången till kapital för sociala innovationer och
samhällsentreprenörer. Nyligen lanserades där en
satsning på bl a Social Impact Bonds för att öka
strömmen av riskvilligt kapital till aktörer som arbe­
tar med att lösa samhällsutmaningar vilket har rönt
uppmärksamhet världen över. Samtidigt satsar man
600 miljoner brittiska pund i en statlig social inves­
teringsfond, Big Society Capital.
Andra viktiga satsningar internationellt (Kanada,
Storbritannien, Australien) är bildandet av ”social
finance taskforces” som syftar till att se över situa­
tionen för kapital inom området. I Kanada har man
sedan 2010 arbetat med en översyn och ger i sin
första rapport, Mobilizing private capital for public
good, handfasta råd kring vad Kanada bör göra för
att öka tillgång till kapital till sociala företag.
En av de absoluta pionjärerna då det gäller impact
investment i världen är Rockefeller Foundation och
de medverkar på bred front för att göra impact
investment till en egen investeringskategori. De är
en av grundarna till det globala impact investment-­
30
nätverket Giin och de är en av huvudfinansiärerna
bakom Giirs, som arbetar med att ta fram mät- och
analysmetoder för impact investment. De driver
även en egen social investeringsfond för småskaligt
jordbruk i Östafrika.
I Sverige har intresset för social innovation och
samhällsentreprenörskap ökat jämfört med tidigare
år, dels beroende på det som händer inom EU men
också för att behovet av att hitta nya lösningar på
samhällsutmaningar blir allt större.
Mötesplats Social Innovation har genomfört ett
dialogmöte med Regeringskansliet som ett inspel
till den svenska innovationsstrategin som presen­
teras under hösten 2012. Några av de skäl som
framkom under dialogmötet är att:
Social innovation är ett tillväxtområde
Social innovation innebär ett mer innovativt och
tvärsektoriellt sätt att lösa framtida samhälls­
utmaningar
Samhällsutmaningar ses som en alltmer viktig
drivkraft för innovation. Utmaningar som i sin
natur är både bransch- och sektorsövergripande.
Inom området utvecklas nya sorters företag och
nya affärsmodeller.
31
Inom sektorn pågår arbete med att hitta nya for­
mer för att mäta resultat, framgång och tillväxt
där SROI, social return on investment, är en av
de mest kända.
Den nordiska modellen har i sin natur en begrän­
sad tillgång till filantropi och donationer vilket också
avspeglas i tillgången till kapital i form av sociala
investeringar och privata investerare.
Men inom området har Sverige ett flertal starka
offentliga finansiärer såsom Tillväxtverket, Vinnova,
SIDA och ALMI som visat stort intresse för social
innovation och samhällsentreprenörskap. Tillsam­
mans med Tillväxtverket och Vinnova har Mötes­
plats Social Innovation givit ut en idékatalog kring
social innovation och äldre. Tillväxtverket utformar
dessutom ett program för samhällsentreprenör­
skap i syfte att stärka regional tillväxt i Sverige och
de finansierade ett flertal samhällsentreprenörers
medverkan vid den stora impact investment-konfe­
rensen SOCAP: Designing the Future i Malmö. De
har även sedan tidigare kartlagt vilken typ av finan­
sieringsstöd som sociala företag tar emot idag och
vilka behov som finns för att ändra eller skapa nya
former av finansieringsstöd.
Men det finns även några privata investerings­
plattformar att nämna i Sverige.
Inkludera Invest investerar i entreprenörer
som med innovativa metoder verkar för att bryta
utanförskapet för utsatta målgrupper. Grundare är
32
Per-Olof Söderberg som också varit huvudägare
och idag är ordförande i styrelsen för försäkrings­
förmedlaren Söderberg and Partners. Förutom att
finansiera lovande projekt och företag så kommer
Inkludera Invest att stötta entreprenörer med stra­
tegiska frågor, kommunikation, affärsidéutveckling
och ge tillgång till nätverk.
Ett liknande initiativ finns i Malmö sedan våren
2011. Uppstart Malmö är en privat och icke vinst­
drivande stiftelse vars mål är att under en tre­
årsperiod skapa 1000 nya jobb genom att stötta
entreprenörer med allt från investeringskapital till
rådgivning och coachning. De har sedan starten i
mars 2011 skrivit avtal med 32 entreprenörer.
Delar av avkastningen från de bolag man driver upp
och/eller startar går tillbaka in i stiftelsen.
En nystartad aktör är riskkapitalisten Invest in
change, som tillsammans med Axel Johnsson kon­
cernen vill investera i ”konsumtionsinriktade bolag
med ett mindre resursuttag”.
Redan 2002 startades en annan svensk plattform,
Social Initiative, som är intermediärer eller mäklare
som kopplar ihop sociala entreprenörer med före­
tag.
33
EXEMPEL
Sida investerar i
­samhällsentreprenörer
Sida har för närvarande två program för
samhällsentreprenörer som arbetar med
att bekämpa fattigdom: Innovations
Against Poverty (IAP) och Sida-finansierade Outreach Accelerator, som drivs av
SE Forum. Båda programmen bedrivs i
nära samarbete med näringslivet och har
en uttalad ambition att skapa hållbara
lösningar.
– Sida vill skapa förutsättningar och möjligheter
för människor att ta sig ur fattigdom. För att nå
dit behöver vi nya insatser och nya arbetssätt. Våra
satsningar görs tillsammans med näringslivet, vilket
har en mängd fördelar, säger Johan Åkerblom på
Sidas avdelning för kapacitetsutveckling och sam­
verkan.
Inom IAP får samhällsentreprenörerna hjälp med
att hitta partners, finansiärer och även konkret stöd
i sitt arbete mot fattigdom. PwC har, som upphand­
lad konsult, varit med och utformat programmet
och på Sidas uppdrag hanterar de en fond, vars
syfte är att hitta nya lösningar som gagnar fattiga
människor.
Halva inv e s te r in g e n
De idéer som bedöms vara genomförbara, hållbara
och innovativa får via IAP hjälp med halva sin inves­
tering. Allt under förutsättning att de som ligger
bakom idén kan bidra med lika mycket.
34
– Vi är förvånade över gensvaret och har fått in
nästan 400 ansökningar. Utmaningarna är att hitta
aktörer som kan skapa bra projekt och företag
samt att se till att vi kan stötta dem på bästa vis, så
att processerna går snabbare och entreprenörerna
växer, säger Jan Sturesson på PwC, globalt ansvarig
för offentlig sektor inom PwC.
B ootcamp i två må nader
Johan Åkerblom
Någon som arbetat hårt med att forma ett program
för samhällsentreprenörer är Emma Rung från SE
Forum. Under april och maj månad 2012 har sex
utvalda entreprenörer genomgått deras ”boot­
camp” Outreach Accelerator, nämligen: Dump Tees,
moWoza, Powerfy/Sunny People, TRIU, Bridgit och
I love spam.
– Tillsammans med entreprenörerna försöker
vi hitta olika modeller och kunskap för vad som
behövs i ett nybörjarstadium av en sådan här pro­
cess. Hur går man från idé till hållbar affärsmodell?
Det handlar om allt från coachning till hur man bäst
hittar kapital. Dessutom möjliggör vi erfarenhets­
utbyte med andra, säger Emma Rung, program­
direktör på SE Forum.
Det Johan, Emma och Jan pratar om är det som
ofta kallas ”Impact investment”, det vill säga inves­
teringar med fokus på samhällsutveckling och inte
bara monetär vinst. Utmaningar saknas inte på
området:
Emma Rung
35
Ta nä sta s te g
Outreach Accelerator
Outreach drivs av SE Forum – Social Entrepreneurship Forum.
Syftet är att stödja entreprenörer som tydligt arbetar mot
fattigdomsbekämpning. Målet är att förvandla idéerna till
långsiktigt hållbara affärsverksamheter på kort tid. Under
två månader får deltagarna mentorer och coacher inom
­affärsutveckling, finansieringsrutiner, juridik samt expertis
kring utvecklingsfrågor och kommunikation.
Läs mer: http://www.se-forum.se
– En svårighet är att få samhällsentreprenörerna att
ta nästa steg, att accelerera snabbare och skala upp
sin verksamhet. Många tillbringar alldeles för lång tid
i inkubatorer. Nu behöver vi snarare acceleratorer
för att komma vidare, säger Jan Sturesson.
– En annan stor utmaning är att mäta och utvärdera
det arbete som entreprenörerna utför, alltså vilken
”impact” de har. I mötet med näringslivet och inves­
terare är detta avgörande frågor att kunna besvara,
speciellt med tanke på att skattepengar är inblan­
dade i vårt arbete, säger Emma Rung.
Jan Sturesson
Skattefinansierade Sida får sista ordet:
– Att vi går in och delar risker med investerare
är ett relativt nytt sätt att möta den här typen av
utmaningar, avslutar Johan Åkerblom.
Innovations Against Poverty, IAP
Innovations Against Poverty riktar sig till entreprenörer över
hela världen som vill utveckla innovativa tjänster och produk­
ter i utvecklingsländer och därmed kunna bekämpa fattigdo­
men. IAP omfattar 50 miljoner kronor som fördelas under tre
år. Bidrag på upp till 1,8 miljoner kan sökas och kravet är att
företagen själva satsar minst lika mycket. Läs mer: http://www.sida.se/English/Partners/Private-sector/
Innovations-against-poverty/
36
37
EXEMPEL
Toniic: ett globalt
affärsängel-nätverk
– Vi tröttnade på att det tar sådan tid att
få till stånd en investering och att det är
för mycket prat och för lite action inom
fältet. Därför startades Toniic. Vi är the
Giin in the Toniic, säger Nikolaus Hutter
med ett leende.
Han är Europa-ansvarig för Toniic som startade
2010, i San Fransisco och han syftar på Giin, det glo­
bala nätverket för impact investment som är resurs­
starkt och inflytelserikt, men som också tar lång tid
på sig att avgöra vad och vem de ska investera i.
Toniic är tänkt som ett komplement, ett mer
snabbfotat nätverk av investerare och affärsänglar
där alla medlemmar betalar en årlig medlemsavgift
på 5–10 000 dollar och förväntas göra minst två
investeringar per år.
De 30 första investerarna i nätverket har utlo­
vat investeringar på omkring 100 miljoner dollar.
Många sociala företag måste inledningsvis förlita sig
på bidrag och donationer, men Toniic vill vara det
nätverk som kan stå för tillgången till startkapital.
Deras styrka är att de är globala men med
lokal förankring. I nätverket finns investerare som
kan den globala marknaden lika väl som dem vars
kompetens är solenergiinvesteringar i ett specifikt
område i Afrika. Man poängterar också vikten av
personliga relationer Silicon-Valley-style. En affär
kan gå i lås för att du kan kolla upp en person eller
en idé med ditt nätverk.
38
Nikolaus Hutter
– Grundarna är bland annat riskkapitalister med ”Cocacola är ett
en bakgrund inom high-tech sektorn och ser tydliga bra exempel; de
gemensamma drag mellan framgångsrika investe­
har ­lyckats placera
ringar där och inom impact investment sektorn.
Att intresset för sociala företag och impact socker­vatten på
investment skulle vara en ny bubbla i stil med dot. världens mest
com bubblan för cirka 10 år sedan tror inte Niko­ svåråtkomliga platser.
laus Hutter. Tvärtom, menar han att investerare har Så visst har företagen
lärt sig läxan av både den krisen och finanskrisen
bra verktyg och
2008.
– Det här är fortfarande en ganska omogen metoder – låt oss
marknad och det finns inte tillräckligt med kapital använda dem!”
i branschen för att vara en bubbla. För det andra så Nikolaus Hutter, Toniic
har inte investerare några krav på sig att investera
i sociala företag vilket inte leder till den sortens
skadlig press och flockmentalitet.
Orsaken till intresset just nu är istället ett genu­
int behov. Och ett intresse och vilja från en växande
medelklass.
– Snaran runt mänsklighetens hals håller på att
sakta dras åt i form av stora samhällsutmaningar.
Samtidigt är 50 procent av världens befolkning
medelklass dvs de behöver inte ägna all sin tid åt
att försöka överleva dagen. Då finns det tid att fun­
dera över vad som är mening med livet och ett ökat
intresse för att göra gott, säger Nikolaus Hutter.
Läs mer: www.toniic.com
39
Lost in translation?
Här är en liten ordlista:
Impact Investing: Att proaktivt investera i
företag som vill göra samhällsnytta.
Community Interest Company: ­särskild
organisationsform för social enterprises i
­Storbritannien.
Venture philantrophy: Välgörenhet och
­filantropi med ett mer utpräglat affärsperspektiv.
B Corp: Benefit Corporation, särskild
­organisationsform för social enterprises i USA.
Social finance: Övergripande namn på
­finansiering av sociala innovationer och samhälls­
entreprenörskap
Social ekonomi: Verksamheter som har
­allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse,
som främsta drivkraft.
SROI, Social return on investment: Metod
för att mäta samhällsnytta.
IRIS: Impact reporting and investment
standards: Metod för att mäta en organisations
arbete med samhällsnytta.
SRI: Social responsible investments: Att
i samband med investering minimera skador och
påverkan på samhälle och miljö.
Social Impact Bonds: En sorts obligation som
är syftar till att öka flödet av privat riskkapital till
olika samhällsinsatser.
Sociala investeringsfonder: investerings­
fonder vars främsta syfte är att investera i sociala
företag.
40
41
Om mötesplats för social
innovation och samhällsentreprenörsskap
M
ötesplats Social Innovation utvecklar forskning,
kunskap och kompetens inom de växande
områdena social innovation och samhällsentrepre­
nörskap.
Vi samlar akademi, näringsliv, offentliga och ideella
aktörer i Sverige som vill främja framväxten av
sociala innovationer. Ett samarbete som vi på sikt
vill ska leda till konkreta gemensamma projekt, nya
hållbara affärsmodeller och att nya produkter och
tjänster utvecklas.
Mötesplats Social Innovation fokuserar på specifika
tema-områden: ledarskap, samproduktionsformer,
finansiering och företags sociala ansvar, CSR.
Till vår hjälp har vi en stor grupp av aktörer från
olika sektorer, våra intressenter samt ett nätverk av
forskare och såklart alla andra som är intresserade
av att främja utvecklingen av området.
Eva Engquist
vice rektor Malmö högskola
och ordförande i styrgruppen
Mail: [email protected]
Mobil: 0708–577 914
Hanna Sigsjö
projektledare
Mail: [email protected]
Mobil: 0709–655 433
Erika Augustinsson
kunskapsutveckling
och omvärldsanalys
Mail: [email protected]
Mobil: 072–526 4009
Rebecca Allen Lamptey
webbredaktör och sociala medier
Mail: [email protected]
Mobil: 070–429 12 92
Vi har tidigare gett ut en ABC i Social Innovation,
en idékatalog kring sociala innovationer för äldre
med Vinnova samt antologin Samhällets innovatörer
tillsammans med SKL.
Allt detta och mycket mer hittar ni på vår webb,
i vårt nyhetsbrev och i sociala medier!
42
www.socialinnovation.se
https://www.facebook.com/socinn
https://twitter.com/samhallsentrepr
43
www.socialinnovation.se
I samarbete med:
Barista, Coompanion kooperativ utveckling
Jämtlands län, Coompanion Skåne, CSR
Factory, HSB Malmö, IBM, KK-stiftelsen,
Malmö Företagsgrupper, Malmö ­högskola,
Malmö stad, Mittuniversitetet, N
­ äsbygdens
Utveckling AB, Ovikenbolaget Invest,
­Playing for Change, PwC, Region
Skåne, Scandic, Skåne Stadsmission,
­Trångsviksbolaget
