3.3 FAS/ IFRS

SKILLNADER MELLAN FAS OCH IFRS
OCH
GENOMFÖRANDET AV ETT PROJEKT I TEORI
OCH PRAKTIK
Multiprofessionella team och trender (projektdel)
Handledare: Maj-Britt Granström och Karolina Söderlund
Charlotta Fagerlund 3800, Leena Haase 4687, Jaakko Lehikoinen
Kim Lindberg 4968, Katri Liukkonen 4886, Sonja Lönnqvist 0400214
Johanna Nyman 0400216, Eva-Maria Pomoell 4712, Niki Saarinen 5093
Belinda Söderlund 4032, Anne Tillman, Tommi Varhama 4749
29.1.2006
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING ..................................................................................................................................... 4
2
INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS .................................................................... 4
3
4
5
2.1
BAKGRUND ................................................................................................................................ 5
2.2
RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING ................................................................................ 6
FISKARS ........................................................................................................................................... 7
3.1
FISKARS IDAG ............................................................................................................................ 8
3.2
EKONOMISK INFORMATION OM FISKARS .................................................................................... 9
3.3
FAS/ IFRS ............................................................................................................................... 10
3.4
IFRS BESTÄMMELSER .............................................................................................................. 10
3.4.1
Biologiska tillgångar .......................................................................................................... 10
3.4.2
Värdering av jordområden och annullering av uppskrivningar ......................................... 11
3.4.3
Klassificering av leasingavtal som finansiella instrument (IAS 17 Leasingavtal) .............. 11
3.4.4
Ersättningar till anställda (IAS 19) .................................................................................... 12
3.5
WÄRTSILÄ................................................................................................................................ 12
3.6
IAS 27 – KONCERNREDOVISNING OCH REDOVISNING AV INNEHAV I DOTTERFÖRETAG ............ 12
PROJEKTASPEKTER .................................................................................................................. 13
4.1
PROJEKTLEDARE OCH PROJEKTLEDNING .................................................................................. 13
4.2
PROJEKTLEDARE OCH PROJEKTLEDNING UNDER PROJEKTETS LIVSCYKEL ................................ 14
4.3
PROJEKTGRUPPEN .................................................................................................................... 15
4.4
PROJEKTGRUPPENS DYNAMIK .................................................................................................. 16
4.5
PROJEKTGRUPPENS UTVECKLING ............................................................................................. 17
4.6
PROJEKTETS FASER .................................................................................................................. 18
4.6.1
Definitionsfasen .................................................................................................................. 18
4.6.2
Planeringsfasen .................................................................................................................. 19
4.6.3
Genomförandefasen ............................................................................................................ 19
4.6.4
Reflektionsfasen .................................................................................................................. 19
4.6.5
Problem under och mellan olika faser ................................................................................ 20
AVSLUTNING ................................................................................................................................ 20
KÄLLFÖRTECKNING........................................................................................................................... 22
BILAGOR ................................................................................................................................................. 23
BILAGOR
Bilaga 1: Avstämning av nettoresultat, meur ................................................................. 23
Bilaga 2: Avstämning av eget kapital, meur................................................................... 23
Bilaga 3: Nyckeltal i bokslutet för 2004 ......................................................................... 24
Bilaga 4: Resultaträkning 1.1.-31.12.2004 ..................................................................... 24
Bilaga 5: Balansräkning 31.12.2004 .............................................................................. 26
1 INLEDNING
I kursen Projektledning fick vi i uppdrag att undersöka skillnaden mellan bokslut enligt
den vanliga finländska bokföringslagen (FAS)och IAS (International Accounting
Standards), en grupp standarder som används av alla börsnoterade företag inom EU från
och med de räkenskapsperioder som börjar 1.1.2005 eller senare.
I denna rapport har vi undersökt Fiskars bokslut och inspekterat vilka de största
skillnaderna varit. Vi kommer först att berätta allmänt om IAS samt företaget Fiskars,
och därefter redogör vi grundligare hur ett projekt går till både i teorin och praktiken.
2
INTERNATIONAL ACCOUNTING STANDARDS
När de nya standarderna presenterades, så kallades de för International Accounting
Standards, IAS. Men varefter tiden går, så kommer denna standardgrupps namn att
övergå till International Financial Reporting Standards, IFRS. I detta arbete kommer vi
att använda oss av det senare namnet när vi talar om standardgruppen och enskilda
standarder skriver vi med båda förtecknen eftersom dessa ännu förekommer.
Redovisning används för att berätta vad som händer i ett företag. Bokslutet är en grund
för beskattning, dividender, finansiering m.m. I det nya systemet International Financial
Reporting Standards, IFRS, har inte beskattningen en stor betydelse, man koncentrerar
sig mer på vad ägaren av företaget vill ha ut av bokslutets information.
Inom den finländska bokföringslagen skall resultaträkning, balansräkning,
verksamhetsberättelse, finansieringsanalyser m.m. komma fram. Alla små och
medelstora företag följer den lagen. Inom den finländska bokföringslagen anser man att
en god bokföringssed är den viktigaste punkten att följa. Man bör även ge tillräckliga
och riktiga uppgifter, man bör uppge alla uppgifter som kan mätas i pengar.
Redovisningen skall vara objektiv och innehålla väsentliga uppgifter och den bör vara
jämförbar och öppen.
(Söderlund 2005)
4
2.1 Bakgrund
Införandet av IFRS började i maj 1999 då EU-kommissionen publicerade ett
ställningstagande om en gemensam kapitalmarknad vilket betyder fri rörelse av kapital,
personer och varor. Man tänkte att om boksluten blir mer förenhetligade, kommer
pengar att röra sig friare. I juni 2000 bestämde man att alla börsnoterade bolag bör
använda sig av IFRS fr.o.m. den räkenskapsperiod som börjar 1.1.2005 eller senare.
Standarderna för IFRS uppgörs av en privat organisation som är baserad i London.
P.g.a. att organisationen är privat blir IFR- standarderna inte automatiskt lagstadgade.
IFRS ger alltså ca 40 olika standarder, tolkningsdirektiv samt teoretiska referensramar
att utgå ifrån. Redovisning enligt IFRS ger information om resultaträkning,
balansräkning, förändringar i det egna kapitalet, finansieringsanalyser samt övriga
dokument som t.ex. segmentrapportering.
Enligt IFRS skall man gå enligt prestationsprincipen, man bör värdera sitt lager i
enlighet med att verksamheten kommer att fortsätta. Man skall redovisa väsentliga,
relevanta, sanningsenliga och realistiska uppgifter. IFRS vill poängtera objektivitet,
försiktighet, fullständighet och jämförbarhet. Med detta vill man säga att
bokslutssiffrorna skall presenteras på ett neutralt sätt och att man skall presentera sådant
som vem som helst kan behöva veta om företaget.
(Söderlund 2005)
5
2.2 Resultaträkning och balansräkning
I resultaträkningen skall följande punkter finnas med:

Omsättning

Rörelseresultat

Finansiella kostnader

Minoritetsandel

Direkta skatter

Extraordinära poster

Räkenskapsperiodens resultat
I intäkterna skall redovisas både realiserade och orealiserade uppgifter, till skillnad från
den finska bokföringslagen. I kostnaderna skall både utgifter och förluster vara
medräknade.
I balansräkningen skall följande tillgångar vara med: materiella, immateriella och
finansiella. Aktier, omsättningstillgångar, kund- och andra fordringar samt kassan skall
vara redovisade för. Skulder, såsom leverantörsskulder, långfristiga räntebelagda
skulder och skatteskulder, reserver, minoritetsintresse samt eget kapital skall synas i
balansräkningen.
Man bör också ge en rapport över förändringar i det egna kapitalet, där
räkenskapsperiodens resultat, poster som bokförts i det egna kapitalet, fel som
korrigerats, kapitalöverföringar, ackumulerade vinstmedel, aktiekapital och förändringar
i fonder finns med.
I noterna skall framgå att man använt sig av IFRS, vilket i sin tur betyder att man bör ha
följt alla bestämmelser IFRS ger. Redovisningsprinciper och värderingsprinciper skall
också medtas i noterna.
I segmentrapporteringen kan man indela sig antingen enligt verksamhet eller
geografiska områden. Man väljer enligt vilken som är viktigast.
6
I segmentsindelningen visar man följande, för varje verksamhet:

Försäljning

Rörelseresultat

Tillgångarnas balansvärde

Skulder

Investeringar

Avskrivningar och övriga kalkylerade kostnader
De största skillnaderna mellan IFRS och den finska bokföringslagen är synvinkeln
borgenär - investerare; i IFRS utgår man alltid från investerarna. Man anser också att
IFRS ger en mer dynamisk teori istället för en statisk.
(Söderlund 2005)
3 FISKARS
Fiskars Oyj Adp är Finlands äldsta industriföretag som fortfarande bedriver verksamhet.
Företaget grundades för mer än 350 år sedan vid älven (ån) Fiskars; som med sina tre
forsar var en utmärkt plats för ett järnbruk.
Då Fiskars Bruk grundades lydde Finland under Sverige. Sverige var då en av de största
järnproducenterna i Europa. År 1649 fick Peter Thorwöste ett privilegium av drottning
Kristina att bygga en masugn och en stånghammare i Fiskars och börja tillverka gjutna
och smidda produkter som bl.a. spik, tråd och järnbeslagna hjul.
År 1822 köpte apotekaren Johan von Julin Fiskars Bruk och under hans tid inrättades
Finlands första fin-smedja i bruket. Nu började man tillverka knivar, bestick och saxar.
Den första finländska ångmaskinen tillverkades även i Fiskars maskinverkstad.
Flera viktiga sociala reformer gjordes även under von Julins tid; bruket fick en egen
skola och ett sjukhus. Utöver det utvecklade han även jord- och skogsbruket. Under
hans tid blev Fiskars känt för sina jordbruksredskap och hushållsverktyg, och namnet
Fiskars började associeras med kvalitet.
Efter von Julins död år 1883 tog en
7
förmyndarstyrelse över ledningen av fabriken, och bildade aktiebolaget Fiskars som år
1915 noterades på Helsingforsbörsen. Under 1900-talet var Fiskars ett
flerbranschföretag, men de senaste decennierna har man koncentrerat sig på sina
kärnområden: tillverkning och distribution av konsumentvaror.
(Fiskars Historiebok 2005, Fiskars Koncernen 2005a)
3.1 Fiskars idag
Under de senaste årtiondena har Fiskars expanderat mycket och är nu ett internationellt
företag med verksamhet på fyra kontinenter. Största delen av verksamheten är belägen i
Nordamerika, men företagets kärna är ändå i Finland. Verkställande direktör är Heikki
Allonen som även är chef för koncernen. Omsättningen var 31.12.2004 ca 597,0
miljoner euro. Koncernen hade ca 3 500 anställda varav ca en tredje del arbetade i
Finland.
Fiskarskoncernen är uppdelad i tre större delar: fastigheter, industriell verksamhet och
intressebolaget Wärtsilä. I moderbolaget sköts fastighetsverksamheten, Fiskars
fastighetsgrupp handhar förvaltningen av närmare 15 000 hektar mark och fastigheter i
Västnyland.
Bolagets största industriella verksamhet är konsumentprodukterna (såsom t.ex. saxar
och trädgårdsredskap) som är organiserade i dotterbolaget Fiskars Brands Inc. Fiskars
produkter har blivit världskända och de förknippas ofta med god kvalitet, funktionalitet
och design. Dessutom har de belönats med flera designpris.
Dotterbolaget Inha Bruk tillverkar produkter av stål och aluminium. Deras mest kända
produkter (för konsumenten) är Buster-båtarna av aluminium. En viktig del av
koncernen är också intressebolaget Wärtsilä, där Fiskars har en betydande andel av
aktierna. Wärtsiläs omsättning var 2,5 miljarder euro år 2004.
(Fiskars Koncernen 2005b, Fiskars Fiskars Brands Inc. 2005, Fiskars Affärsområden
2005)
8
(Fiskars Koncernen 2005c)
3.2 Ekonomisk information om Fiskars
Fiskarskoncernen har vid tidigare ekonomiska rapporteringar följt bestämmelserna för i
Finland börsnoterade företag (FAS), men i och med de nya bestämmelserna övergick
hela koncernen till att från och med den 1.1.2005 uppgöra ekonomiska rapporter enligt
de nya internationella redovisningsstandarderna (IFRS). (Fiskars Börsmeddelande
21.3.2005.)
I IFRS 1 behandlas övergången för de företag som för första gången använder sig av
standarden. Den föreskriver att ett företag vid övergången från nationella
redovisningsprinciper skall presentera minst ett års jämförande information enligt IFRS.
Därför uppgjorde Fiskars redan för år 2004 sin ekonomiska rapportering enligt IFRS.
(Hagströmer & Qviberg 2005.)
De uppgjorde den ekonomiska rapporteringen enligt de standarder som trädde i kraft
31.3.2004, med undantag av IAS 39 (Finansiella Instrument: Redovisning och
värdering) och IAS 32 (Finansiella Instrument: Upplysningar och klassificeringar).
Undantaget beror på att IAS 32 och IAS 39 löpande reviderats och antagits senare av
EU-kommissionen än övriga standarder.
(Hagströmer & Qviberg 2005.)
9
3.3 FAS/ IFRS
I Fiskars översikt över den ekonomiska rapporteringen för år 2004, har det framställts
en preliminär information över de viktigaste skillnaderna mellan årsredovisningen som
var uppgjord enligt FAS och den som var uppgjord enligt IFRS. Under detta kapitel
nämner vi först några finansiella nyckeltal och hur de påverkades av den nya standarden
och vilka tre faktorer som betydde mest för förändringen. Senare går vi närmare in på
faktorerna och varför de skiljer sig från talen i FAS
Nettoresultatet i slutet av år 2004 var med FAS 44,9 miljoner euro och med IFRS 54,6
miljoner euro. De tre största faktorerna som förändringen berodde på var intressebolaget
Wärtsilä, goodwillavskrivningar och -nedskrivningar, samt ersättningar till anställda.
(Fiskars Börsmeddelande 21.3.2005.) Se Bilaga 1
Det egna kapitalet var i slutet av år 2004 enligt FAS 318,8 miljoner euro och enligt
IFRS 335,7 miljoner euro. Skillnaden på 16,9 miljoner euro berodde i stor del på
ändringar i värdering av biologiska tillgångar, två andra faktorer var annullering av
uppskrivningar samt ersättningar till anställda. (Fiskars Börsmeddelande 21.3.2005.) Se
Bilaga 2
Några andra nyckeltal för Fiskars årsberättelse 2004 som kan jämföras är rörelsevinst
som med FAS var 39 miljoner euro och med IFR-standarden blev 52,1 miljoner euro.
Räkenskapsperiodens vinst ökade från 44,9 miljoner euro till 54,6 miljoner euro och
soliditeten sjönk från 50 % till 49 % på grund av IFRS bestämmelser. Övergången till
rapportering enligt IFRS har medfört en positiv inverkan på Fiskars resultat jämfört med
rapporteringen med FAS. (Fiskars Börsmeddelande 21.3.2005.) Se Bilaga 3
3.4 IFRS bestämmelser
I följande text har vi jämfört IFRS bestämmelserna med Fiskars bokslut.
3.4.1 Biologiska tillgångar
Enligt standarden IAS 41 skall de biologiska tillgångarna som jordbruk och skogsbruk
värderas till verkligt värde efter avdrag för
uppskattade försäljningskostnader. Fiskars
10
skogar finns i Finland, och deras värdering bygger på prisnivån vid periodens utgång,
volym- och kvalitetsinformation i planer för skogsvård, samt de förverkligade
försäljningskostnaderna.
Vid balansräkningen 31.12.2004 var Fiskars biologiska tillgångar enligt FAS
0,0miljoner euro och enligt IFRS 30,4 miljoner euro. Eftersom värdet av trädbeståndet
vid användningen av IFRS inkluderas i balansen ökade både balansomslutningen och
det egna kapitalet. (Fiskars Börsmeddelande 21.3.2005.) Se Bilaga 5
3.4.2 Värdering av jordområden och annullering av uppskrivningar
Fiskars använde sig av undantagsregeln i enlighet med IFRS 1 vid värderingen av
jordområden. De värderade skogsområdena till värdet av enbart mark, värderingen av
planerad tomtmark gjordes enhetlig på basis av tidigare omvärderingar. (Fiskars
Börsmeddelande 21.3.2005.)
3.4.3 Klassificering av leasingavtal som finansiella instrument (IAS
17 Leasingavtal)
Några avtal som Fiskars enligt finsk redovisningspraxis redovisade som övriga
hyresavtal har nu i och med den nya lagen klassificerats som finansiella leasingavtal.
Eftersom byggnader hyrda med finansiella leasingavtal motsvarar skulder, skall de i
enlighet med IFRS ingå i balansen. Detta har medfört för Fiskars att deras
balansomslutning har växt. (Fiskars Börsmeddelande 21.3.2005.)
11
3.4.4 Ersättningar till anställda (IAS 19)
De aktuella vinster och förluster som uppstått genom skillnaden mellan förpliktelser för
förmånsbestämda pensionsplaner och motsvarande förvaltningstillgångar ingår i
balansen i sin helhet.
Skulden för invaliditetspensionsansvaret i pensionssystemet i Finland (TEL) av de
finska koncernbolagen ingår i den ingående balansen 1.1.2004. Den har återförts i
resultatet för sista kvartalet 2004 i och med att den har förändrats till en avgiftsbestämd
plan. Skulderna redovisas bland provisioner. (Fiskars Börsmeddelande 21.3.2005.)
3.5 Wärtsilä
Wärtsilä övergick samtidigt som Fiskars till att uppgöra redovisnings- och
bokslutsbestämmelserna enligt IFR-standarden, så Wärtsiläs skillnader i resultat och
eget kapital är med i Fiskars IFRS bokslutssiffror. I enlighet med IFRS redovisas
Fiskars andelar i Wärtsilä bland intressebolag i den ingående balansen.
Fastän användandet av IFRS hade en negativ inverkan på Wärtsiläs resultat, så var
skillnaderna mellan FAS och IFRS så stora, att justeringen av Wärtsiläs resultat som
ingår i Fiskars jämförelsesiffror blev positiv.
(Fiskars Börsmeddelande 21.3.2005)
3.6 IAS 27 – Koncernredovisning och redovisning av innehav i
dotterföretag
Vid användandet av FAS avskrivs goodwill normalt på fem år, men vid användningen
av IFRS avskrivs goodwillen inte. Enligt IAS 27 skall minoritetsintressen redovisas i
balansräkningen inom eget kapital, men som en separat post. Därtill skall separat
upplysning lämnas om minoritetens andel av årets resultat. (Hagströmer & Qviberg
2005.)
All goodwill som har uppstått inom Fiskarskoncernen under tiden december 2003 eller
senare har redovisats enligt IFRS. Alltså i
stället för att avskriva goodwillen gör
12
Fiskars regelbundna bedömningar av nedskrivningsbehov. Den goodwill på 32,5
miljoner euro som ingår i den ingående balansen för 2004 hör enbart till Fiskars Brand
verksamhet och största delen hör till enheten för Trädgårds- och fritidsprodukter. Detta
att goodwillavskrivningarna inte mera redovisas gjorde att Fiskars rörelseresultat ökade.
(Fiskars Börsmeddelande 21.3.2005.)
4 PROJEKTASPEKTER
Ett projekt är ett speciellt uppdrag, en uppgift av engångskaraktär. Man kan inte
göra om samma projekt en andra gång. För att ett projekt ska fungera som en
process, behövs det en projektledare samt kunskap om projektledning i
allmänhet. Denna kunskap baserar sig på projektledningsfunktionen.
Projektledaren är huvudansvarig för projektet och ansvarar således för
projektledningsfunktionen. Med projektledningsfunktionen menas
arbetsuppgifter som syftar på att nå projektresultatet, t.ex. att planera, organisera,
styra, motivera och följa upp arbetsskeden. Det är bra om alla individer
involverade i projektet har kunskap om projektledning, så var och en person kan
fastställa sina egna uppgifter. (Macheridis 2001; 60 – 61.)
I MPTT – projektet har Charlotta Fagerlund valts till projektledare. Emedan alla
projektmedlemmar har genomfört teori - delen av projektledningskursen har
gruppen en god kunskap om projektledning, åtminstone i teorin. Till följande
redogörs projektledaren som person, projektledarens uppgifter samt
projektledningsfunktionen i allmänhet.
4.1 Projektledare och projektledning
Projektledaren förväntas kunna planera, organisera, motivera, styra och uppfölja
de olika arbetsskeden i projektet som tilldelas de övriga projektdeltagarna.
Projektledaren behöver således goda sociala kunskaper, inte minst för att denne
fungerar som ansiktet till projektbeställaren (basorganisationen) och eventuella
övriga organisationer. Det finns projektledare som är mycket auktoritära till sin
ledarstil, och det finns ledare som är mer demokratiska till sitt tillvägagångssätt.
13
Vidare så kan en projektledare utgå från att människor är lata och behöver
ständigt styras, eller sen från att människor ständigt tar eget initiativ och kräver
litet stöd. Den allmänna projektledaren implementerar och är en blandning av
dessa antagelser och egenskaper.
Projektledningen kan delas upp i projektuppfattning, projektavgränsning och
projektprocesser. Projektuppfattning definierar projektets alla gränser.
Projektavgränsningen handlar om att ställa mål för och skapa visioner om
projektet samt att sätta ramar för verksamheten i ett styrningssyfte.
Projektprocesser i sin tur kan delas upp i processer som är direkt relaterade till
projektarbete, t.ex. uppbyggnad av ett byggprojekt, och i
projektledningsprocesser som vidare kan delas in i bl.a. planerings-, styrnings-,
organiserings-, och uppföljningsprocesser. Projektledarens uppgift är att leda
dessa processer och att ständigt analysera processverksamheterna samt de resultat
som de genererar. Projektledaren bör ”med facit i hand” ständigt kunna
effektivera projektverksamheten; inte minst för sin egen del. Kvalitet är en
avgörande faktor med tanke på filosofin bakom projektledningen. (Macheridis
2001; 61 – 65.)
Utformningen av MPTT – projektets mål har i praktiken utformats under
gruppens möten, som har hållits med jämna mellanrum. Alla medlemmar har
varit aktiva med att bidra till innehållet; projektledaren (Charlotta) har styrt,
uppföljt och analyserat arbetsprocesserna. Korrigeringar har gjorts ifall det har
funnits behov för det.
4.2 Projektledare och projektledning under projektets
livscykel
Det gäller för projektledaren att vara proaktiv, d.v.s. att kunna förutsäga
eventuella problem som kan uppstå i projektprocessen. Projektledarrollen under
ett projekt beror i stor grad på projektets art. Ifall projektet är av en mekanisk
karaktär, är projektledarens uppgift att främst ställa klara mål, organisera
arbetsuppgifter, styra projektprocessen som en helhet och uppfölja resultatet av
projektet. I dylika projekt tilldelas ofta
knappa möjligheter för
14
projektmedarbetarnas åsiktsyttrande. I projekt av organisk karaktär är målen ofta
diffusa och skapar således en naturlig miljö inom projektgruppen som består av
åsiktsyttrande, växling av åsikter, m.a.o. en mycket öppen, demokratisk miljö. I
detta fall gäller det för projektledaren att skapa ett fungerande nätverk mellan
projektaktörerna, så att information kan spridas problemfritt. Med en öppen
kultur som denna kan man effektivt tackla eventuella problemsituationer och
reflektera över projektprocessens gång. (Macheridis 2001;65 – 67.)
I vårt fall har projektet definitivt varit av organisk karaktär. Målet med projektet
har vid planeringsfasen lämnats öppen, och har därmed resulterat i kreativa
diskussioner om projektinnehållet. Kommunikationen har fungerat totalt utan
restriktioner.
Projektledaren har en avgörande roll att skapa en viss struktur till projektet; i
mekaniska projekt gäller det helt enkelt att fastsälla konkreta tids- och
aktivitetsplaner, i organiska projekt att framföra en gemensam vision angående
projektresultatet och att fastställa prioriteringar. Det är även projektledarens
ansvar att skapa en stimulerande arbetsmiljö för projektgruppen. Medarbetarna
skall motiveras till uppgiften och det bör finnas tid för var och en
projektmedarbetare att kunna utveckla sitt eget kunskapsområde. Ledaren ska
även leda skapandet av en projektkultur där ansvars- och initiativtagande samt
öppen kommunikation råder. (Macheridis 2001; 65 – 67.)
4.3 Projektgruppen
Projektgruppen består av ett visst antal personer som genom sin arbetsinsats
bidrar till att nå projektmålet. Efter att detta är gjort, upphör gruppverksamheten.
Projektgrupper kan indelas i formella och informella grupper. En projektgrupp i
sig är av formell karaktär med dess anställda medarbetare som bidrar med en viss
kunskap; dock kan det finnas informella grupper inom projektgruppen som
uppstår spontant. Det går även att dela projektgruppen i primär- och
sekundärgrupper. En primärgrupp kännetecknas av att grundmedlemmarna är
oersättliga, emedan en sekundärgrupp består av medlemmar som kan utbytas utan
att detta skulle riskera uppfyllandet av projektmålet. Det finns även virtuella
15
projektgrupper där medlemmarna - oberoende av var dessa befinner sig – arbetar
tillsammans på kunskapsbasis. (Macheridis 2001; 69 – 71.)
Under MPTT – projektet bildades flera informella grupper som åtog sig diverse
arbetsuppgifter. Gruppbildningen var mycket spontan; dels grundades dessa
grupper på basis av projektmedlemmarnas kompetensområden.
Projektgruppen består i regel av projektledare, delprojektledare och
projektmedarbetare. Delprojektledare används främst i större projekt för att leda
diverse delprojekt. Det kan även anställas en projektadministratör, som vid stora
projekt styr de olika administrativa processerna som uppstår. Vid val av
projektledare gäller det att analysera de kunskapsområden som krävs för
genomföringen av projektet. Valet kan också utgå ifrån viljan att utveckla
framtida ledare för företaget. Anställandet av projektmedarbetare kräver likväl en
genomgång av vilken nivå av kompetens som krävs för projektets genomförande.
Man måste även beakta mängden samarbete som krävs i projektet och vilka krav
på personligt engagemang som förutsätts. I ett mekaniskt projekt väljs
medarbetare främst med tanke på den kompetens som dessa besitter; i ett
organiskt projekt utgår man ifrån potentialet för kompetensutveckling som
medarbetarna har. Projektledningen ska främja effektiviteten i projektsamarbetet
i enlighet med projektmedarbetarnas funktion i projektet och därmed även enligt
projektformen. (Macheridis 2001; 69 – 71.)
4.4 Projektgruppens dynamik
Att skapa en utförlig gruppdynamik är väsentligt för kvaliteten på
projektsamarbetet. En god gruppdynamik skapar man genom att skapa öppenhet
och gemenskap i gruppen. Kommunikationen spelar en stor roll i hur väl
samarbetet fungerar, och det gäller för deltagarna att öva upp
kommunikationsförmågan redan före projektet inleds. Gruppmedlemmarna
besitter olika mängder kompetens, livserfarenhet, kompetensutvecklingsförmåga
o.s.v. Detta kan skapa motstridigheter inom gruppen. För att undvika konflikter
krävs det av projektledaren att skapa en miljö där aggressivitet och rivalitet är
uteslutet. Ledaren bör klargöra projektgruppens mål för alla medarbetare; på
16
detta sätt får man gruppen att styra åt samma håll, mot målet. Projektledaren bör
också analysera behovet av utbildning och det behövliga utrymmet för
kompetensutveckling.
Projektdeltagarna intar olika roller i projektarbetet, vilket sker antingen genom
formella vägar eller informellt. På det informella planet handlar det om att
personkemin skapar ett visst maktförhållande mellan gruppmedlemmarna. Det
krävs mycket uppmärksamhet och arbete från projektledarens sida för att
samarbetet inom gruppen ska fungera smidigt. På 1990 – talet har metoden team
management fått fäste, vilket handlar om att leda och styra gruppverksamheten.
(Macheridis 2001; 71 – 73)
4.5 Projektgruppens utveckling
Projektgruppens utveckling präglas av tydligt urskiljbara skeden. Strävan är att
uppnå en god gruppeffektivitet. I planeringsfasen inleds projektet och därmed
också samarbetet. Initialfasen består ofta av osäkerhet och rivalitet mellan
gruppmedlemmarna. Smekmånadsfasen är en fas där medlemmarna är orimligt
ödmjuka gentemot varandra; inga konstruktiva konflikter uppstår. I
integrationsfasen bildas roller i gruppen och detta skapar förhoppningsvis
konstruktiva planeringar inom gruppen. Konfliktfasen kännetecknas av problem
och alliansbildning. En platåfas kan uppstå i planeringsfasen och innebär en
stagnation i gruppverksamheten. Problem inom gruppen kan lösas exempelvis
med hjälp av workshops, där åsiktsuttalande och problemlösning främjas. I
genomförandefasen sätts det konkreta projektarbetet igång. I detta skede borde
gruppen ha nått mognadsfasen. I denna fas råder samhörighet i gruppen.
Gruppmedlemmarna respekterar varandra beträffande åsikter, beslut görs med
hela gruppen genom utförliga, rationella diskussioner och individuella
prestationer bidrar till ett lyckat resultat. I reflektionsfasen upphör det egentliga
projektarbetet, och här finns risken att engagemanget i projektet sinar, och ett
ordentligt framförande av resultatet utfaller. Det gäller för projektledaren att så
länge som det krävs upprätthålla samarbetet, så att inte överföringen av
17
projektresultatet lider i kvaliteten. (Macheridis 2001; 73 – 75.)
Det har gått att urskilja en del av de ovannämnda faserna i vårt MPTT – projekt.
Smekmånadsfasen har varit närvarande ganska länge i gruppen, men under den
senare hälften av projektet har såväl integrationsfasen som mognadsfasen trätt in.
Till följande går vi djupare in på de olika faserna i projektprocessen.
4.6 Projektets faser
De olika faserna i ett projekt är definitionsfasen, planeringsfasen, genomförandefasen
och reflektionsfasen.
4.6.1 Definitionsfasen
Definitionsfasen är ofta en slags förstudie under vilken man upptar kunskap om
projektämnet. Denna kunskap hjälper när man sedan bestämmer om man skall utföra
projektet eller inte. Det viktigaste under definitionsfasen är att skapa medvetenhet om
projektet och dess värde hos projektmedarbetarna och inte bara hos beställaren och i
kundföretaget. I denna fas skall projektets totala ekonomi också kartläggas.
Definitionsfasen slutar i och med att beställaren och uppdragstagaren undertecknar
kontrakt och det väljs en projektledare. (Macheridis 2001; 83-85.)
I vårt projekt kan man säga att de två första möten var definitionsfasen. Första mötet var
det inledande mötet med Maj-Britt Granström och projektmedlemmarna från Arcada
och det andra mötet den gemensamma introduktions-/mötesdagen tillsammans med
medlemmarna från Yrkeshögskolan Sydväst. Efter det andra mötet hade vi valt det
specifika ämnet som vi skulle undersöka och skriva om. Dessutom valde vi då Charlotta
Fagerlund till projektledare.
18
4.6.2 Planeringsfasen
Planeringsfasen börjar när projektbeslutet är gjort och man har utsett en projektledare.
Under denna fas är det meningen att man gör en tydlig struktur för projektet och
bestämmer deadlines för olika delmål och aktiviteter. (Macheridis 2001; 86-88.)
Vårt projekt var i planeringsfasen under det tredje och fjärde mötet. Under det tredje
mötet bestämdes det att alla skulle bekanta sig med Fiskars bokslut från år 2004 och
forska andra möjliga källor. I det fjärde mötet diskuterades olika källor och vad som
borde finnas med i arbetet. I slutet av mötet fick var och en uppgifter som man började
arbeta på under jullovet.
4.6.3 Genomförandefasen
I genomförandefasen förverkligas delmål och aktiviteter som planerats tidigare och
slutprestationen slipas så att den fyller beställarens önskemål. Det är också viktigt att
projektledningen upprätthåller arbetsgruppens engagemang, motivation och
prestationer. (Macheridis 2001; 88-90.)
Under genomförandefasen av vårt projekt gjorde gruppmedlemmarna sina delar av
arbetet och lämnade in dem enligt planerade datum. I denna fas kontaktade
projektledaren Charlotta Fagerlund alla i gruppen regelbundet och övervakade att allt
blev färdigt i tid och hjälpte vid behov.
4.6.4 Reflektionsfasen
I reflektionsfasen görs slutrapporterna som kan vara både muntliga och skriftliga. Efter
att allt är gjort upplöses projektgruppen och kunskap överförs och kompetenser
utvecklas för nya projekt. (Macheridis 2001; 90-91.)
19
4.6.5 Problem under och mellan olika faser
Det uppstår alltid problem när man arbetar med projekt. Problemens karaktär varierar
beroende på när de uppstår, hur länge det tar tills projektledningen reagerar på dem och
hur de påverkar det kommande resultatet. Eftersom man kan förutspå problem, så kan
man redan på förhand förbereda sig för dem. Varje projektfas har problem som är
kännetecknande just för den fasen. I definitionsfasen är bristande analyser ett vanligt
problem. Oklara mål är kännetecknande för planeringsfasen. Under genomförandefasen
är dålig kommunikation mellan projektgruppmedlemmarna vanligt. Projektets
avslutning kännetecknas möjligtvis av problem som projektmedarbetarnas dåliga lust att
börja med nya projekt, vilket är ett problem för t.ex. konsultbyråer. Ett problem kan
också vara att överföringen av erfarenhet blir svag p.g.a. dålig dokumentation av
arbetet. (Macheridis 2001; 91-94.)
5 AVSLUTNING
Som detta arbete visar, så förekommer det skillnader mellan ett bokslut som är uppgjort
enligt Finnish Accounting Standards (FAS) och ett som är uppgjort enligt International
Financial Reporting Standards (IFRS). Här kunde man se lite på för- och nackdelarna av
införandet av IFRS på ett allmännare plan. Till fördelarna kan gott räknas det faktum att
alla bokslut i EU ska se likadana ut och att möjliga investerare kan få ut mera nyttig
information från ett bokslut. Dessutom så blir det lättare för en vanlig medborgare att
förstå ett företags bokslut eftersom två av kraven på ett bokslut som är uppgjort enligt
IFRS är, att det ska vara lätt förståeligt samt att informationen ska vara användbart. Å
andra sidan så är en stor nackdel med IFRS helt säkert omvärderingarna av posterna. Nu
hamnar bokförare, redovisare, revisorer och annan ekonomipersonal att först och främst
lära sig de nya direktiven och standarderna och därefter lära sig att tillämpa dem i
praktiken. Det sistnämnda kan vara svårt eftersom en vana att räkna ut saker på ett sätt
kan vara svår att ändra på.
Förutom nya bokslutsstandarder så behandlade vi i vårt arbete genomförandet av ett
projekt, projektledaren och hennes uppgifter samt projektledning överlag. Som case
hade vi då detta projekt. I teorin framkommer det vad som är av vikt i vilken del av
projektet. I praktiken så fördelas den
vikten nog utöver hela projektets
20
livscykel. I och med att vi har fått vara med om detta projekt, så har vi kunnat
konstatera hur viktigt det är att ha klara spelregler för projektet från och med första
mötet. Spelreglerna bör vara klara för projektgruppen, projektledaren och i skolprojekt
handledaren. En annan sak som vi konstaterade varefter projektet gick var hur viktigt
det är att välja rätt ämne att göra ett projekt om. Vi menar här med rätt ämne ett ämne,
som ger alla i gruppen något att tugga på.
Vårt projekt började kanske lite långsamt, men till vårt försvar kan vi säga att detta var
det första större gemensamma projektet för oss alla och så var projektmedlemmarna från
två olika skolor, Arcada och Sydväst.
När det gäller projektfaserna, så stämde teorin mycket bra med praktiken. När vi väl
hade kommit igång, så gick det bara framåt. Visst kändes det att vi stampade på ställe
ett par gånger, men i och med att denna text skrivs, så har vi kommit på slutrakan av vår
genomförandefas, det är bara presentationen och reflektionen över det gjorda projektet
som är kvar på schemat.
21
KÄLLFÖRTECKNING
Fiskars. 2005. Affärsområden [www]. Hämtat 8.1.2006.
http://www.fiskars.fi/affarsomraden/index.html
Fiskars. 2005. Börsmeddelande 21.3.2005. [www]. Hämtat 15.1.2006.
(http://www.fiskars.fi/linked/se/investor/ifrsSE.pdf)
Fiskars. 2005. Fiskars Brands Inc. [www]. Hämtat 8.1.2006.
http://www.fiskars.com/FI/sv/Om+Fiskars%C2%AE
Fiskars. 2005. Historiebok [www]. Hämtat 8.1.2006.
http://www.fiskars.fi/pdf/Fiskars_history_sve.pdf
Fiskars. 2005a. Koncernen [www]. Hämtat 8.1.2006.
http://www.fiskars.fi/koncernen/konserni_2_1.html
Fiskars. 2005b. Koncernen [www]. Hämtat 8.1.2006.
http://www.fiskars.fi/koncernen/konserni_1.html
Fiskars. 2005c. Koncernen [www]. Hämtat 8.1.2006.
http://www.fiskars.fi/koncernen/konserni_6.html
Hagströmer & Qviberg. 2005. Ändrade redovisningsprinciper 2005 [www]. Hämtat
15.1.2006.
http://www.hagqvi.com/File_folder/%C3%84ndrade%20redovisningsprinciper.pdf
Macheridis, Nikos. 2001. Projektaspekter. Lund: Studentlitteratur. 213 s. ISBN 91-4401052-4.
Söderlund, Karolina. 2005: International Accounting Standards [muntl.]. Föreläsning
10.11.2005.
22
BILAGOR
Bilaga 1: Avstämning av nettoresultat, meur
1-3/2004 1-6/2004 1-9/2004 1-12/2004
Nettoresultat enligt FAS 11,1 27,8 30,5 44,9
Förändring i biologiska tillgångar (1) 0,1 0,1 1,7 2,0
Redovisning av intäkter (3) -0,2 -0,8 -0,3 -0,2
Värdering av varulagret (4) -0,3 0,2 -0,2 -0,1
Ersättningar till anställda -0,1 -0,3 -0,4 3,1
Produktutvecklingsutgifter (6) 0,0 0,0 0,1 0,1
Goodwill avskrivningar och nedskrivningar (7) 1,0 2,1 3,1 2,5
Finansiella leasingavtal (8) 0,1 0,3 0,5 -0,5
Uppskjutna skatter (9) 0,1 -0,1 -0,9 -2,8
Intressebolaget Wärtsilä (10) 0,6 1,9 2,5 5,8
Övriga justeringar (11) 0,0 0,1 0,0 -0,2
Nettoresultat enligt IFRS 12,5 31,2 36,5 54,6
Bilaga 2: Avstämning av eget kapital, meur
1.1.04 31.3.04 30.6.04 30.9.04 31.12.04
Eget kapital enligt FAS 348,3 343,8 360,2 360,8 318,8
Biologiska tillgångar (1) 28,7 28,9 28,8 30,4 30,4
Annullering av uppskrivningar (2) -9,8 -9,8 -9,8 -9,8 -9,8
Värdering av jordområden (2) 1,1 1,0 1,0 0,9 0,9
Redovisning av intäkter (3) -0,8 -0,9 -1,6 -1,0 -0,8
Värdering av varulagret (4) -2,6 -3,4 -2,9 -3,2 -2,4
Ersättningar till anställda (5) -9,7 -10,0 -10,0 -9,7 -6,6
Produktutveckling (6) 2,5 2,5 2,6 2,6 2,5
Goodwill avskrivningar och nedskrivningar (7) 0,0 1,0 3,1 3,8 3,5
Finansiella leasingavtal (8) 0,0 -0,1 -0,3 -0,4 -0,4
Uppskjutna skatter (9) -2,9 -3,7 -3,0 -3,8 -6,0
23
Intressebolaget Wärtsilä (10) 0,0 1,2 1,3 3,6 5,3
Övriga justeringar (11) 0,0 0,1 0,3 0,4 0,3
Summa IFRS-justeringar 6,3 6,7 9,5 13,7 16,9
Eget kapital enligt IFRS 354,6 350,5 369,7 374,5 335,7
Bilaga 3: Nyckeltal i bokslutet för 2004
IFRS FAS
Resultat / aktie, euro 0,70 0,58
Räkenskapsperiodens vinst 54,6 44,9
Rörelsevinst 52,1 39,0
Eget kapital 335,7 318,8
Nettoskulder 202,0 184,3
Balansomslutningen 683,5 635,0
Soliditet 49 % 50 %
Nettogearing 60 % 58 %
Bilaga 4: Resultaträkning 1.1.-31.12.2004
Resultaträkning 1.1…31.12.2004
FAS
Justering IFRS
Omsättning
597,0
-30,7
566,3
Sålda varor
-420,3
31,5
-388,8
Bruttobidrag
176,7
0,8
177,5
Övriga rörelseintäkter
3,6
0,0
3,6
Kostnader för försäljning och marknadsföring
-64,5
0,1
-64,4
Administrationskostnader
-60,6
2,7
-58,0
Övriga rörelsekostnader
-12,6
5,6
-7,1
Kostnader av engångsnatur
-3,5
3,9
0,4
Rörelsevinst
39,0
13,0
52,1
Andel i intressebolagets resultat
20,9
5,8
26,7
24
Finansiella intäkter och kostnader
-3,3
-0,5
-3,8
Resultat för kontinuerlig verksamhet
56,7
18,3
75,0
Skatter
-11,8
-3,4
-15,2
Resultat för avvecklad verksamhet
0,0
-5,3
-5,3
Periodens resultat
44,9
9,6
54,6
25
Bilaga 5: Balansräkning 31.12.2004
Balans 31.12.2004
FAS
Justering IFRS
Materiella tillgångar
124,7
8,4
133,1
Immateriella tillgångar
50,2
-15,5
34,7
Biologiska tillgångar
0,0
30,4
30,4
Andelar i intressebolag
192,2
26,9
219,1
Övriga placeringar
4,4
0,0
4,4
Uppskjuten skattefordran
40,6
6,6
47,3
Långfristiga totalt
412,2
56,8
469,0
Omsättningstillgångar
110,9
-1,2
109,7
Finansieringstillgångar
111,9
-7,0
104,8
Kortfristiga totalt
222,8
-8,3
214,5
Tillgångar till avyttringsgrupp
0,0
0,0
0,0
Totalt
635,0
48,5
683,5
Eget kapital
318,8
16,9
335,7
Avsättningar
7,3
7,4
14,7
Långfristiga räntebärande skulder
128,8
17,7
146,5
Uppskjuten skatteskuld
9,3
10,9
20,2
Övriga långfristiga räntefria skulder
5,3
0,0
5,3
Kortfristiga räntebärande skulder
71,1
0,0
71,1
Kortfristiga räntefria skulder
94,4
-4,4
90,0
Skulder hänförliga till tillgångar till avyttringsgrupp
0,0
0,0
0,0
Totalt
635,0
48,5
683,5
Aktiva
Passiva
26
27