DESIGNENS DNA

DESIGNENS DNA
1967–2007
40 ÅR
DESIGNENS DNA
Koncept: Barbro Kulvik, Antti Siltavuori
Text: Barbro Kulvik
Grafisk design: Tommi Jokivaara
Foto: Fiskars Oyj Abp, Hannu Hjerppe, Perttu Rista, Rauno Träskelin
Utgivare: Fiskars Oyj Abp
Tryckeri: Trio-Offset, Helsingfors
ISBN: 978-951-98234-4-7
DESIGNENS DNA
FISKARS OYJ ABP
PB 235 (Mannerheimvägen14 A), FI–00101 Helsingfors, Finland
Tfn +358 9 618 861. Fax +358 9 604 053.
[email protected]
www.fiskars.fi
DESIGNENS DNA – 1
1994
> DEN 40-ÅRIGA SAXEN har utvecklats genom
Designens DNA
BARBRO KULVIK
små men viktiga steg.
Den första förändringen i den ursprungliga modellen gjordes år 1970. Den nit som man tidi-
När man talar om konstnärer och deras verktyg
tänker de flesta på en pensel eller en mejsel, men
en sax kan också vara en konstnärs främsta redskap.
gare hade slipat ned till bettytan ersattes med en
1980
nit med runt huvud. Den åtgärden sparade in en
hel del efterarbete. Följande steg var att använda
sig av nitar med platt men inte nedsänkt huvud,
eftersom det runda nithuvudet hade visat sig ge
På en designkonferens i Aspen, Colorado, i slutet
upphov till varierande kvalitet i saxleden. År 1975
av 1980-talet hade italienska designers i världsklass
började man facettslipa saxbetten. Eggvinklarna
optimerades också. En eggvinkel på 60° hade
samlats för att tala om italiensk design. Virtuosen och
visat sig vara effektiv och samtidigt hållbar.
1975
modekonstnären Gianfranco Ferré höll en fantastisk
Den största förändringen upplevde saxserien
föreläsning om sitt skapande. Inför ögonen på publiken
åren 1980-81 då samtliga handtagsmodeller
klippte han till en dräkt på en modell som stod på
förnyades. Plastmaterialen optimerades att
scenen. Inte ett stygn sydde han. Synen av Ferré
tåla diskmaskin, autoklav, UV-ljus, slag och
utmattning.
med sax i hand gjorde ett oförglömligt intryck. Då han
skapade sin kreation var det som att se en skulptör i
arbete.
Under nittiotalet utvecklades en ny tillverkningsmetod, som avsevärt minskade efterjusteringar,
bl.a. behövdes inte mera den plastklack som
1972
fungerade som stoppare för klipprörelsen och
som alltid avstämdes för hand.
1970
FISKARS ANNONS i tidskriften Form Function
från 1989.
2 – DESIGNENS DNA
DESIGNENS DNA – 3
Det finns förstås en organisk koppling mellan mode och
EN SMIDD SAX gav inte möjlighet att ta fram en
saxar: saxen är det redskap en designer alltid använder
tillräckligt plastisk form för handtagen. Man löste
för att klippa den första modellen av ett klädesplagg,
och foga dem till de smidda betten. Principen
trots att det i dag är datorstyrda maskiner som senare
och ergonomin är precis de samma idag. Hand-
problemet genom att gjuta handtag av mässing
tagens material är ändå nytt: lätt och hållbar
i produktionen skär i stora tygpackar. Förr var det
plast. Man har räknat ut att en 1800-talsskräd-
annorlunda: på 1800-talet var det bara saxen som
dare måste använda en hel månadslön för att
kunna köpa en professionell skräddarsax.
gällde för en skräddare eller sömmerska och redan då
var det Fiskars som tillverkade de bästa saxarna.
> FISKARS KATALOG från slutet av 1800-talet:
smidda saxar till vänster och skräddarsaxar för
professionellt bruk för sömmerskor och skräd-
När Fiskars på 1960-talet förnyade sin saxproduktion
föll det sig naturligt att bygga vidare utgående från
bolagets anor. Saxtillverkningen i Fiskars började
på 1830-talet då brukets dåvarande ägare Johan
Julin grundade en finsmedja. Yrkesmän anställdes
från England och Sverige eftersom det fordrade stor
hantverksskicklighet att slipa saxar och tillverka bestick.
4 – DESIGNENS DNA
dare till höger.
SAFTCENTRIFUGEN OCH KAFFEMUGGEN var
redan i produktion när saxarnas prototyper gjordes, det orange plastmaterialet fanns således
färdigt i formsprutningsmaskinen.
Design i orange plast
Fiskars har tillverkat plogar, ångmaskiner och sluss-
en designikon när den industriella designen äntligen
anläggningar för export främst till S:t Petersburg,
fick en egen avdelning på Ateneum (Konstindustriella
Baltikum och Sverige. Det är ändå inför de mindre
läroverket).
Fiskarsprodukterna man stannar upp, fångad av
skönheten i en citronkniv eller en sysax. Man förnimmer
den kunskap och den skicklighet som har gått i arv
inom bolaget från generation till generation. Att den
moderna Fiskarssaxen blev en succé var ingen slump.
Den skräddarsax som Fiskars tillverkade på 1830-talet
var en naturlig grund att bygga vidare på. Det som var
nytt år 1967 var inte att saxen skulle vara bekväm att
använda, utan att man började foga ihop plast och
metall – i stället för att kombinera handtag av mässing
med bett av stål, som i skräddarsaxen från 1800-talet.
När vi i dag tänker på Fiskars så är det kanske främst
de orangefärgade plasthandtagen vi ser framför oss.
Att det blev just orange var ingen självklarhet. I mitten
av 1900-talet var Fiskars ett mångsidigt företag och
företagsledningen tyckte det nya materialet plast var
spännande och intressant. I början av 1960-talet
tillverkade Fiskars en saftcentrifug i vitt och orange som
har noterats i ett otal designpublikationer och som var
6 – DESIGNENS DNA
SAXENS ORANGE FÄRG var inte ett medvetet val, utan en ren tillfällighet. De planerade färgalternativen var karminrött, svart och grönt.
När man på plastfabriken skulle tillverka modellhandtagen fanns det
orange färg kvar i maskinen efter att man hade tillverkat saftcentrifugar.
I den slutliga omröstningen besegrade de orange handtagen de svarta
med rösterna 9–7. Idag är den orange färgen en viktig del av varumärket
Fiskars. På bilden ses de två modellerna som gick vidare till slutomröstningen samt det handskrivna protokollet.
Saxens segertåg
Fiskars orangefärgade saxar för olika användningsändamål har funnits på marknaden i fyrtio år. Det är
en lång livstid för en produkt, i synnerhet som det inte
är frågan om någon retroprodukt utan om en produkt
som hela tiden utvecklas. Det är en produkt vars
kvalitet är optimal och som enligt Fiskars chefsdesigner
Olavi Lindéns kungstanke hela tiden förbättras.
Produktutvecklingen fortsätter hela tiden och ny
teknologi tillkommer. Nya idéer föds och för att den
minsta idé ska nå fram till produktionsstadiet krävs en
lång process.
För att den första generationen av dagens Fiskarssax
med orange handtag skulle se dagens ljus krävdes
också en hel del nytänkande. Trots att Fiskars ledning
förstod att det här med design var viktigt och trots att
Bertel Gardbergs Fiskarsbestick år 1957 belönades
med en medalj vid Triennalen i Milano utgjorde
finsmidet nämligen endast en procent av bolagets
DE INTERNATIONELLT SETT sett mest eftertraktade designprisen på 1950-60-talen delades ut på Triennalen i Milano.
Bertel Gardbergs Fiskarsbestick belönades med en guld-
omsättning i början av 1970-talet. I dag har Fiskars sålt
SNABBTILLVERKADE TRÄMODELLER är fortfarande
oöverträffade som utgångspunkt för designarbetet.
närmare en miljard saxar världen över.
medalj år 1957.
8 – DESIGNENS DNA
DESIGNENS DNA – 9
SAXMODELLER i trä från 1960-talet.
Från idé till produktion
Ett viktigt steg tog bolaget i slutet av 1950-talet. Fiskars
bearbetning av alla sidor av de blivande saxbetten.
dåvarande verkställande direktör Fjalar Holmberg var
Saxbetten kunde tillverkas rationellt med höga tolerans-
intresserad av nya material och produkter. Han bad
krav och med den krävande geometri som fordras
Olof Bäckström formge ett mera ergonomiskt sax-
för kvalitetssaxar. Bakom framgången låg ett idogt
handtag i plast. Bäckström var utbildad eltekniker och
systematiskt utvecklingsarbete där den dåvarande
förman för bolagets skafttillverkning och intresserade
fabrikschefen med medarbetare var nyckelpersoner.
sig också för det som skedde inom design och kultur.
PÅ PRODUKTUTVECKLINGSSAVDELNINGEN granskar man
en ny tredimensionell modell. Produktutveckling är en process som engagerar många sakkunniga, i synnerhet som man
Den nya saxen var bekväm, effektiv och praktisk och
också utvecklar produktionsverktygen i samma process. Trots
att många av de första modellerna görs för hand används CAD
Under tiden fortsatte utvecklingen av slipmetoderna
då den dessutom var konkurrenskraftig prismässigt var
i den slutliga utformningen. Stereolitografi används för att
för saxbetten. Avgörande var bl.a. investering i en ny
succén ett faktum.
producera testföremål i plast.
slipmaskinsutrustning som möjliggjorde noggrann
10 – DESIGNENS DNA
Ännu på 1970-talet utgick man från smidda saxbett
Överraskande succé
som därefter slipades till slutlig form. Senare stansade
man noggrant materialet ur färdiga måttbeställda
År 1967 gjordes ett provparti på 1 000 saxar som
plåtar. År 1975 började man slipa en facett på betten
såldes slut inom några veckor i Asko möbelaffär
för att ge saxen ett smidigare utseende, men den nya
i Stockholm. Året därefter producerades 30 000
modellen klippte också bättre. Plasten har många fina
exemplar, av vilka flertalet gick på export.
egenskaper, den är kemiskt tålig, diskmaskins-, stötoch reptålig. De ändringar som gjorts under årens lopp
är mest design- och produktionstekniska, allt onödigt
> PROVKLIPPNING AV TYG var redan tidigt en
viktig åtgärd för att garantera en hög produktkva-
efterarbete har mer eller mindre försvunnit. Tio procent
litet. Samma test används fortfarande i Fiskars
av efterarbetet finns kvar idag jämfört med processerna
saxfabrik. Vid behov kan man i det skedet ännu
justera klippningen genom att spänna skruven
på 1960-talet. Handtagens form har utvecklats att
på saxens bett eller trimma betten. Om ingen-
bättre motsvara handens ergonomi. Idag testas varje
ting hjälper går produkten till fortsatt granskning
sax genom provklippning av tyg innan den lämnar
fabriken. Först klipper man med saxen i luften och då
skall den låta på ett bestämt sätt. En äkta Fiskarssax
kan man lätt känna igen. När man klipper med saxen
förflyttas klippunkten längs med betten hela vägen ut till
spetsen.
12 – DESIGNENS DNA
och i värsta fall skrotas den. Sekunda produkter
levererar fabriken inte.
I STOCKMANNS VARUHUS i Helsingfors har
man sålt saxar som har tillverkats i olika länder.
Produktkatalogen visar att priset återspeglar
saxens kvalitet: för en Fiskarssax var kunderna
beredda att betala hälften mer än för en Solingensax från Tyskland. Katalogen är från 1915.
Tillverkningen av succésaxen hade börjat i liten
på klippande redskap för trädgården. USA bedömdes
skala i Fiskars. Fiskars hade inköpt en plastfabrik i
vara den största marknaden för Fiskars saxar och
Ekenäs dit betten transporterades och där handtagen
sålunda uppstod rätt snart planer på att bygga en fabrik
pressades direkt på dem. I takt med efterfrågan var det
även i USA med det tekniska kunnandet från Billnäs.
bara att utvidga produktionen: en ny fabrik med nya
En nära kopia av fabriken i Billnäs byggdes i Wausau i
produktionslinjer och plastpressar byggdes i Fiskars.
Wisconsin år 1978. Målsättningen var en kapacitet på
järn. När John von Julin köpte Fiskars bruk ändrade han
Man hade nu hela produktionsprocessen under samma
drygt 3 miljoner saxar per år, men rätt snart visade det
inriktningen från råvaruproduktion till manufakturindustri.
tak, men saxarnas framgång som exportvara var så
sig att det fanns rum för betydligt större ambitioner.
den första maskinverkstaden i Finland. På den här bilden från
överväldigande att man nästan genast fick börja planera
FRAM TILL 1830-TALET var Fiskars ett bruk som framställde
Han byggde en finsmidesfabrik år 1832 och några år senare
1860-talet syns finsmidesfabriken, som från början var en
envåningsbyggnad i tegel, och som år 1851 fick en andra
nya anläggningar. Fabriken i Billnäs, på gränsen
våning i trä. Finsmidesfabriken brann ner år 1888 men bygg-
mellan Pojo och Karis, invigdes högtidligt 1973 och
des upp i rödtegel redan samma år och har inte bytt skepnad
har senare förstorats för att inrymma bl a nysatsningen
14 – DESIGNENS DNA
sedan dess.
DESIGNENS DNA – 15
Funktion möter geometri
teknologi, materialval, formgivning osv kan alla samordnas
under begreppet design. Olavi Lindén talar ofta om hur
FUNKTION
Olavi Lindén kom till Fiskars 1971 som avdelningschef
viktigt det är att arbeta i team och i Billnäs har Fiskars
för saxproduktionen och det var han som fortsatte
ett mycket sammansvetsat designteam som arbetar
arbetet med att utveckla saxen. År 1972 designades den
tillsammans med den tekniska utvecklingspersonalen och
första saxen för vänsterhänta: en spegelbild av saxen
de olika funktionerna inom tillverkningen.
för högerhänta. Från att ha tillverkat skräddarsaxar
Patentbar
TEKNOLOGI
OCH MATERIAL
för vänsterhänta redan på 1800-talet blev Fiskars på
Formgivning är en långsam process där alla bidrar på
1970-talet det första företaget som massproducerade
sitt sätt. Det är genom det naturliga utvecklingsarbetet
ergonomiskt rätta saxar för vänsterhänta. Den vänster-
som man tillsammans har utfört som saxen med de
hänta saxen har röda handtag.
orangefärgade handtagen har blivit en symbol för god
design och funktionalitet.
För Olavi Lindén är funktionen det viktigaste. Utseendet
kan aldrig förbigå funktionen. Element som funktion,
Fiskarssaxen avslöjar designens DNA.
Patentbar
NO
YES
FORM
Patentbar
CLARIFICATION OF
DESIGN TASK
CONCEPTUAL
DESIGN
FIRST
MOCKUPS
AND
PROTOTYPES
RAPID
EVALUATION
AND TESTING
Accept
NO
YES
DETAILED
DESIGN
FINAL
PROTOTYPE
RAPID
EVALUATION
AND TESTING
Accept
YES
FIELD
TESTS
Accept
FINAL
DESIGN
NO
EN NY PRODUKT bör lösa ett konsumentproblem. Produktionen skall vara effektiv och tillverkningskostnaderna låga
(nya material och ny teknologi). Designen bör understryka
Designprocessen.
kvalitet, säkerhet och ergonomi.
16 – DESIGNENS DNA
DESIGNENS DNA – 17
1967
1972
1974
1973
1974
1974
1978
1974
1978
1979
1975
1974
1974
1980
1981
1981
1980
1987
1986
1987
1987
1997
1987
1995
1996
1996
1997
1995
1996
2007
1996
1985
DESIGNENS DNA. Fiskars saxars släktträd 1967–2007.
18 – DESIGNENS DNA
DESIGNENS DNA – 19
Produktionen av saxar med plasthandtag inleddes i
Fiskars Kopparsmedja år 1967. I byggnaden finns
numera utställningsutrymmen samt designbutik och
restaurang.
På grund av saxarnas överraskande snabba åtgång
byggdes 1971 en ny fabrik i Fiskars där man också
installerade en formsprutningsmaskin.
En ny fabrik byggdes 1973, på grund av den stigande
efterfrågan, i Billnäs 10 km från Fiskars Bruk. Sedan
dess har fabriken byggts till år 1988, år 1999 och
FISKARS BRUK enligt P.A. Kruskopfs litografi från 1848. I mitten den
år 2006.
låga finsmedjan, ritad av C.L.Engel, i sin ursprungliga skepnad. Mellan
träden skymtar taket av brukskontoret, uppfört av trä på 1700-talet.
Det är ännu i användning som sådant. Till höger Stenhuset, brukspatronens hus som fortfarande är i ursprungligt skick. Fiskarskoncernen
utnyttjar det närmast för representationsändamål.
20 – DESIGNENS DNA
DESIGNENS DNA – 21
11.
FISKARS SAXAR FRÅN
ERGONOMI är en viktig utgångspunkt för Lindéns pragmatiska
TVÅ SEKLER
infallsvinkel. Han vänder också gärna upp och ned på tingen.
Gamla uppfinningar kommer i ny dager när man betraktar dem
1.
12.
10.
6.
13.
1.
Gummisax, 1924
ur en ny synvinkel. Naturen är en oslagbar konstruktör och
2.
Cigarettsax, 1897
formgivare. Lindén fascineras t.ex. av saxnäbbben (Rynchops
3.
Brodersax, 1897
niger) som flyger tätt över vattenytan och låter sin långa, flata
4.
Gipssax, 1914
undernäbb glida genom vattnet. När näbben träffar en fisk
5.
Papperssax, 1897
fångas den. ”Om man inte flyger med näbben i vattnet råkar
6.
Sax, “Classic”, 1967–
man inte på godbitar” säger han. Det är den tredje faktorn i
7.
Papperssax, 1924
hans arbete; den planerade slumpen.
8.
Skräddarsax, 1880
9.
Lampsax, 1880
10. Påssax, 1897
2.
7.
11. Skräddarsax, 1880
12. Damsax
13. Lärftsax, 1897
14. Universalsax, 1960
15. Butikssax
16. Skräddarsax
14.
3.
8.
15.
4.
9.
5.
16.
22 – DESIGNENS DNA
DESIGNENS DNA – 23
Saxens ergonomi
Eggvinkelns betydelse för klippförmågan
FINGERHANDTAGET
För god styrning behöver fingrarna stöd på sin yttersida. Den ytan måste vara väl avvägd och rundad för att
fördela belastningen. Detta är viktigt eftersom fingrarna
Eggvinkeln α
inte har tjock trycktålig hud på yttersidan.
TUMHANDTAGET
För tungt klipparbete stöder öglan tumroten. Möjligast
stora bärande ytor mot huden minskar belastning och
skador. Vid klippning åstadkommer fingrarna ett vridmoment på fingeröglan som motverkas av tummens
Eggvinkeln α
Klippförmåga / tyglager
snett nedåtriktade kraft (F) på tumöglan.
Öppningsvinkeln och klippförmåga
Sax A
Fiskars Orange ®
Klippförmåga / tyglager
Det var delvis en tillfällighet att saxen blev just orange när den skapades år 1967.
Färgen är en viktig del av det världsberömda varumärket Fiskars. År 2003
Sax B
registrerades färgen officiellt som ett varumärke i Finland, Fiskars Orange®.
Öppningsvinkeln β
Öppningsvinkeln β
Sax A
Sax B
METALLEN ÄR EN VÄRDEFULL RÅVARA
Saxarnas bett stansas ur stålskivor på ett så ekonomiskt sätt som möjligt.
Saxens hål, som görs först, ger också riktningen för precisionsarbetet.
Allt material som blivit över återanvänds.