Kajsa Sundberg
2007-06-28
Preliminär version
Samverkansdagen 2007 – Att hålla näsan över vattnet?
- Sammanfattning
Välkommen
Sören Häggroth, ordförande i Samverkansforums styrgrupp
Samverkansdagen inleddes med att Sören Häggroth hälsade välkommen och gav en överblick över
Samverkansforum och dess verksamhet sedan tillkomsten för sex år sedan. Syftet är ett brett
erfarenhetsutbyte och utveckling i gemensamma frågor bland statliga byggherrar och förvaltare.
Samverkansforum vill bidra till att statligt byggande och förvaltning utvecklas till ett föredöme såväl
inom Sverige som i ett internationellt perspektiv. Visionen för arbetet är "Helt rätt i statligt byggande
och förvaltning". För detta krävs engagemang och samverkan för en konstruktiv utveckling inom
statligt byggande och förvaltning.
Samverkansforum arbetar inom områden som är av gemensamt
intresse för medlemmarna. Styrgruppen fastställer verksamhetsplanen och ledningsgruppen håller samman arbetet och ansvarar
för intressebevakning mot omvärlden, däribland FoU inom
byggande och förvaltning (BIC, Formas, universitet och högskolor,
BQR, UFOS, FIA, BKK), Branschorganisationer (Byggherrarna
m.fl.). Just nu pågår ett projekt om hur samarbetet med dessa kan
styras upp för att minska dubbelarbete och inom Samverkansforum
mer fokusera på det som är specifikt för statlig verksamhet.
Samverkansforum representerar
merparten av statligt ägda
fastigheter och ansvarar
tillsammans för
- närmare 10 miljoner m2
byggnadsarea
- c:a 100 000 kilometer vägar
- 17 000 kilometer järnvägar
- 15 000 kilometer kraftledningar
- 39 flygplatser
- 8 miljoner hektar mark, c:a 17
% av Sveriges yta.
Nätverk genomför seminarier, studiebesök och utvecklingsprojekt.
Samverkansforum har gedigen erfarenhet av att arbeta i nätverk,
Samverkansforums nätverk
det är en bra teknik som ger engagemang hos de medverkande.
2007:
De som ingår i nätverken har vanligen möjlighet att påverka och
- Arkitektur och kulturmiljö
implementera nätverkets arbetsresultat inom den egna organisa- Förvaltning
- Ekologiskt hållbar utveckling
tionen. Det gör att erfarenheter och kunskap kan spridas och
- Projektledning
komma till praktisk nytta hos medlemmarna relativt snabbt, inte
- Regler & avtal
minst då det gäller åtgärder som innebär att föra in nya rutiner i
- Verksamhetsledningssystem
organisationernas verksamhetsledningssystem. Resultaten från
utvecklingsprojekten sprids inom medlemsorganisationerna och till andra aktörer bl.a. genom
rapporter, som kan hämtas på Samverkansforums hemsida (www.samverkansforum.nu).
Temat för årets samverkansdag var, liksom vid förra årets, klimatförändringar. FN:s klimatpanel
(IPPC) anser att det inte längre råder något tvivel om att vi människor bidrar till uppvärmningen av
klimatet på jorden och Sören Häggroth knöt an till bl.a. till IPPCs senaste expertrapport från maj i år.
Den lyfter fram
- en god nyhet: det finns åtgärder att vidta som minskar takten i temperaturökningen och det är
inte så dyrt.
- en dålig nyhet: det är inte möjligt att helt hindra en temperaturhöjning under de närmaste 50-100
åren
Det är delvis nya problem och för att lösa dem bidrar samarbetet inom Samverkansforum och det
goda kontaktnät som finns där. Sören Häggroth redovisade att man inom Fortifikationsverket i stort
sett har tagit bort olja från uppvärmningssystemen och minskat CO 2-utsläppen med 37 % och såg
fram emot få höra mer om arbetet inom infrastrukturmyndigheterna.
Sören Häggroth lämnade därmed över ordet till Åsa Söderström Jerring, moderator under dagen.
1
Hur möter staten hoten om klimatförändringar?
Åsa Söderström Jerring - moderator
Dagen fortsatte med presentationer inför den efterföljande paneldiskussionen om hur sårbart vårt
samhälle är då det gäller infrastrukturen och den fysiska planeringen. Flera av Samverkansforums
medlemmar deltar i Klimat- och sårbarhetsutredningen, se http://www.sou.gov.se/klimatsarbarhet/.
Inför presentationerna uppmanade Åsa Söderström Jerring Samverkansforums medlemmar att visa
upp vad som görs och vederlägga den artikel i DN 30 april som hade rubriken ”Statliga företag dåliga
förebilder i miljöfrågor” och visa att detta inte stämmer med verkligheten. Åsa refererade också till
miljöministerns framträdande på Samhällsbyggardagen 29 maj då han betonade att klimat- och
energifrågorna är viktiga i regeringens arbete.
Arkitektur för livet!
– om hållbar arkitektur och fysisk planering,
Louise Nyström, adj. prof i fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola
Vår tids utmaning är hållbar utveckling – att leva så att vi inte äventyrar kommande generationers
förutsättningar för ett gott liv. Det betyder både att vårda de byggnader vi har och att nya byggnader
måste ”hålla” länge, både konstruktivt, funktionellt och utseendemässigt. Klimatförändringen ger nya
utmaningar som kräver omtänkande för oss alla. Med detta som start redogjorde Louise Nyström för
hur energianvändningen i Sverige förändrats 1870 – 1997 med en radikal ökning per capita, hur
hushållens storlek minskat, bostadsytan per boende ökat och hur städerna glesats ut och
transporterna ökat m.m., se presentationerna, och frågade hur man ska möta hoten från
klimatförändringar: Är det med tätare städer, minskad kontors- och bostadsyta, färre vägar, mindre
flyg, mer tåg, ökad urbanisering + avfolkning, omtänk i fastighetsförvaltningen och beträffande
kulturmiljön – kan man sätta solpaneler på kyrktaken? Efter detta ställde Louise Nyström frågan till
Samverkansforum och dess medlemmar:
- Ska staten bli föregångare i omställningen från användningen av ändlig energi till oändlig?
- Vilken roll har Samverkansforum?
och avslutade med att uppmana Samverkansforum att ta tag i detta.
LFV och klimatfrågan
- vilken roll har LFV, vad gör LFV och hur påverkas LFV
Håkan Jonforsen, LFV
Luftfarten står för en betydande del av den klimatpåverkan som sker i dagens samhälle och flygets
miljöpåverkan står alltmer i fokus både internationellt och nationellt. En betydande del – flygningarna
utanför start och landning – ligger utanför LFV ansvar. Men på det nationella planet är LFV en
avgörande aktör när det gäller miljöprövningar. När flygets miljöpåverkan prövas enligt Miljöbalken av
Miljödomstolarna tas frågor upp om:
• flygtrafik inom LTO-cykeln, dvs. utsläpp härrörande från landning, taxning och starter av flygplan.
• passagerarnas marktransporter till och från flygplatsen.
• anställdas resor till och från arbetet på flygplatsen.
• provning av flygmotorer.
• energiproduktion inom flygplatsen inklusive uppvärmning av byggnader.
• servicetrafik med markfordon inom flygplatsområdet.
• transport av flygbränsle och drivmedel till flygplatsen.
• övriga transporter av gods, post och förnödenheter till och från flygplatsområdet.
Håkan Jonforsen belyste några klimataspekter och vad de kan betyda för flyget:
• Häftiga snöfall?
• Dimma?
• Översvämningar?
• Höjd havsnivå?
• Elkraftförsörjning?
• Mycket kraftig sidvind?
• Åska?
2
• Varmare klimat –
- Mer eller mindre avisning av banor och flygplan?
- Bärighetsproblem vid mer nollgenomgångar?
• Mer nederbörd lokalt – dagvattensystem?
Håkan konstaterade att det finns en motsättning mellan arbetet att minska flygplanens buller runt
flygplatserna och utsläppen av växthusgaser och att det därför är viktigt med bättre flygmotor – tystare
och med mindre utsläpp. Avslutningsvis redovisade han att LFV har stor potential att spara energi och
att samarbetet inom Samverkansforum bör kunna stödja detta.
Södertälje kanal och sluss
- hur Sjöfartsverket arbetar för att möta ökade vattenvattenflöden från Mälaren
Tage Edvardsson, Sjöfartsverket
Sjöfarten är en viktig länk för export och import och svarar för 90 – 95 % av dess transporter. Fartygen
blir allt större och bredare.
Hur sjöfarten påverkas av klimatförändringar belyses av Klimat- och sårbarhetsutredningen, som
Sjöfartsverket medverkar i. I ett delbetänkande från hösten 2006 I konstateras att riskerna för
översvämningar i Mälaren och Vänern är stora, att vitala samhällsfunktioner i Stockholm hotas och att
mer än 3,5 miljoner m2 byggnadsyta kan ställas under vatten runt Mälaren och Vänern. Utredningen
föreslår i sitt delbetänkande därför kraftigt ökade avtappningsmöjligheter vid Slussen, i Södertälje och
från Vänern.
För att belysa hur Sjöfartsverket arbetar för att möta förändringar som har sin bakgrund i
klimatförändringar presenterades ett exempel avseende Södertälje kanal och sluss. Sjöfartsverket har
genomfört en studie och tagit fram förslag till förändringar för att kunna öka avtappningen den vägen
och därigenom minska riskerna för översvämning runt Mälaren samtidigt som kanalen är en viktig
transportled in i Mälaren. Hur ska man kunna trafikera kanalen - ofta med stora fartyg som bl.a.
transporterar farligt gods – och samtidigt kunna släpp ut mer vatten från Mälaren? Och hur kan man
då skydda kanalen mot erosion?
Alternativa slusslägen, stadsmiljön och markanvändningen har studerats och olika alternativ har
värderats med avseende på stadsmiljö och markanvändning, miljö, sjöfart, genomförande och
kostnader. Arbetet är ännu inte avslutat. Liknande arbeten görs även för andra områden som bedöms
utsatta och målet är att åstadkomma en säker sjöfart för människa och miljö.
Några frågor och svar om avbördningen av Mälaren ut i Saltsjön:
F: Vad gör man om man inte klarar tillräcklig avbördning genom Södertälje kanal?
S: Man arbetar med att öka kapaciteten på flera sätt, förutom genom Södertälje kanal även via
Slussen och Hammarbyslussen
F: Kan man nyttja energin i en sluss? Det görs ju med tidvattnet.
S: Det har inte förts några diskussioner om det, men i en eventuell tunnel från Vänern till Uddevalla
beräknar man att producera el. På 1990-talet utreddes frågan om elproduktion i Norrström – det
materialet bör vara möjligt att få tag i.
F: Kan man avbörda genom en sluss?
S: Man får använda slussen växelvis för avbördning och för slussning, och kör då båtarna i konvoj
några gånger per dygn.
Kraftnätsystem och klimatfrågan
– Svenska Kraftnäts bedömningar i samband med klimat- och sårbarhetsutredningen
Lillemor Carlshem, Svenska Kraftnät
Svenska Kraftnät sköter stamnätet för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen
samt även för naturgasmarknaden. Stamnätet omfattar totalt ca 15 000 km 220 kV och 400 kV
kraftledningar med bl.a. stationer, förbindelser med utlandet och kontrollsystem - IT-system och
optofiber för bredbandskommunikation.
Isbarksstorm, extremt höga vindar utan is och extrema islaster med moderata vindförhållanden är
klimatfaktorer som stamnätet är känsligt för. Dock har väderrelaterade haverier på stamnätet varit
relativt begränsade de senaste 40 åren. Men det är svårt att läsa av klimatmodellerna för att få fram
3
belastningar som man bör räkna med sett på 100 år framåt och mer forskning behövs. För att minska
risken för haverier har sträckor med tidigare extrem islast byggts om, provning av islastvarningssystem
pågår och en organisation för reparationsberedskap byggts upp m.fl. åtgärder.
Svenska Kraftnät strävar också efter att kunna koppla in vindkraft och förnybar energi på nätet.
Vägverket och klimatfrågan
– Vägverkets bedömningar i samband med klimat- och sårbarhetsutredningen
Ebbe Rosell, Vägverket
De klimatfaktorer som bedöms påverka vägsystemet är temperatur, nederbörd, vind, isbeläggning,
flöden och havsnivå. Det är svårt att dra någon entydig slutsats om hur förändringar av dessa inverkar.
T.ex. beräknas drift- och underhåll bli dyrare i norr och billigare i söder och benägenheten för skred
ökar i vissa områden medan de minskar i andra. I västra Götaland och västra Svealand bedöms
skredsäkerheten redan på kort sikt att bli för låg. Broar över vatten kan få problem vid höga
vattenflöden, t.ex. dämning vid låga broar och till erosionsskador vid brostöd och broändar. Efter 1988
har broar byggts med lägre krav på fri höjd över vatten än tidigare. För att anpassa
vägtransportsystemet till förändrat klimat behövs:
- kompetensuppbyggnad,
- utveckling
- förändring av regelverk
- bedömning av befintliga anläggningar
- djupstudier, bl.a. av permanenta höjningar av grundvattennivåer och ökad varaktighet av höga
grundvattennivåer och höga flöden i de stora älvarna.
För att minska risken för problem med vägsystemet har Vägverket redan påbörjat åtgärder för broar,
trummor och vägslänter i vatten och ytterligare åtgärdsförslag har tagits fram. Samtidigt är utveckling
av fordon, drivmedel och transportsystem viktiga för att minska transporters klimatpåverkan – men det
ligger delvis utanför Vägverkets ansvar.
Några frågor och svar:
F: Vad gör ni för att hindra ”att det händer”?
S: informerar om risker och åtgärder
F: Hur väljer Vägverket mellan ekologi och ekonomi?
S: Båda är viktiga
F: Vad ser du för hinder för att eko-driving ska få stort genomslag?
S: Motorjournalisters bristande intresse
Paneldiskussion
om hur arbetet med fysisk planering och infrastrukturen påverkas under ledning av Åsa Söderström
Jerring. Övriga deltagare Sören Häggroth, Louise Nyström, Håkan Jonforsen, Tage Edvardsson,
Lillemor Carlshem och Ebbe Rossel.
Inför paneldebatten tog Åsa Söderström Jerring upp tre frågor, som hon önskade få svar på under
diskussionen:
- Borde de statliga verksamheternas arbete kring miljömålen samordnas?
- Har Samverkansforum någon roll i detta sammanhang och i så fall vilken?
- Finns det tillräckliga förutsättningar eller krävs insatser från regering och riksdag?
Om samordning av de statliga verksamheternas arbete kring miljömålen:
Ebbe Rosell: Vägverkets arbete ska leda till att vägtransportsystemet har god standard, att det är
samhällsekonomiskt effektivt och tillgängligt för alla människor och att det är säkert, miljöanpassat,
jämställt och bidrar till regional balans. Kraven är inte helt lätt att förena. Mycket förenklat kan man
säga att Vägverket ska bygga vägar, men se till att de helst inte används.
Håkan Jonforsen: LFV påverkar flygtrafiken bl.a. vid miljöprövningar men arbetar även för att minska
den miljöbelastning som verksamheten vid en flygplats orsakar, t.ex. ges vissa fördelar för miljötaxi vid
Arlanda.
4
Sören Häggroth: Minskad energianvändning är centralt för Samverkansforums medlemmar.
Försvarsmakten har problem med ett stort byggnadsbestånd som ska värmas upp och behöver
samtidigt spara. Den borde kunna frigöra mark för vindkraft, inte minst där marken är förorenad såsom
i Grytan i Östersund. Nyttja statlig mark för vindkraft. Regeringen borde ställa tuffa krav inom
energiområdet på statliga verk och bolag.
Lillemor Carlshem: På lång sikt bör stamnätet utformas så att överföringsförlusterna minskar och så
att det blir möjligt att koppla in el producerad från förnybar ”energiråvara”. På kortare sikt genomförs
ett tufft program för underhåll och i det ingår att minimera farliga ämnen i olika anläggningar. Då det
gäller den biologiska mångfalden i ledningsgator så samarbetar Svenska Kraftnät med SLU.
Tage Edvardsson: Sjöfartsverket är aktivt i internationella sammanhang för att minska utsläpp från
fartyg, både utsläpp till luft och till vatten. Verket använder solpaneler på fyrar för elförsörjningen.
Louise Nyström: Var proaktiva och fråga vad kan vi göra själva och inom Samverkansforum!
Vindkraftfälten på försvarsmark borde passeras av Svenska Kraftnät!
Om en roll för Samverkansforum
Åsa Söderström Jerring : Kan Samverkansforum ha en roll?
Ebbe Rosell: Samverkansforum har redan idag en roll som forum för erfarenhetsutbyte. Vägverket har
dock ett längre gående samarbete direkt med Banverket bl.a. inom FIA (och med Vattenfall?) även om
Banverket också ingår i Samverkansforum.
Håkan Jonforsen: Stort erfarenhetsutbyte är bra
Lillemor Carlshem: Den största nyttan är utbyte av erfarenheter
Tage Edvardsson: Riskbedömning på infrastrukturområdet borde samordnas bättre. Flera
transportsätt kan ju slås ut samtidigt.
Om förutsättningarna: Är de tillräckliga eller krävs insatser från regering och riksdag?
Åsa Söderström Jerring: Behövs en kris för att komma vidare eller kan vi göra något själva?
Lars Lidén: Staten bör vara ett föredöme och det mycket görs redan nu.
Åsa Söderström Jerring: Måste man invänta regeringskansliets krav?
Sören Häggroth: De statliga verken och bolagen har eget ansvar för att ta initiativ! Det finns stor
potential att använda!
Louise Nyström: Många utredningsuppdrag från regeringen har sitt ursprung hos de statliga verken
och verken kan ju framföra när det behövs gemensamma uppdrag.
Sören Häggroth: Att alla inom Samverkansforum har regeringen som huvudman och att man verkar på
en offentlig marknad utan konkurrens sinsemellan förenar medlemmarna. Utvecklingsarbete med
benchmarking borde användas mer!
Åsa Söderström Jerring avslutade paneldiskussionen och konstaterade att hon fått svar på sina frågor:
- Det är bra med samordning av arbetet kring miljömålen och det sker redan i viss utsträckning.
- Samverkansforum roll är främst forum för erfarenhetsutbyte – och det kan leda långt, inte minst om
det kombineras med benchmarking.
- Det finns goda förutsättningar för Samverkansforum och dess medlemmar att bidra i arbetet för
hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan, men regering och riksdag kan gärna vara tydligare
med sina krav på verk och bolag inom dessa områden.
Sammanfattning och avslutning
Lars Lidén, ordförande i Samverkansforums ledningsgrupp, avslutade seminariet med att tacka
föredragshållare, moderator och övriga deltagare för intressanta presentationer och diskussioner. Lars
uppmärksammade det stora antal projektrapporter som utarbetats inom Samverkansforum och visade
även upp skrifter från våra samarbetspartners, däribland Offentliga fastigheter – en tematidning om
energi från U.F.O.S. Samverkansdagen avslutades därefter med gemensam lunch.
5
