Hygienkonferens
Våren 2015
Program
•
•
•
•
•
•
Antibiotika resistenta bakterier i livsmedel
Astrid Danielsson
Vårdrelaterade urinvägsinfektioner
Bakteriespaning
Annica Blomkvist, Marianne Janson
Kaffe
Erfarenheter från arbete med Ebola i Liberia
Gunnar Hagström
Övriga frågor
Bakteriespaning
För att minska vårdrelaterade infektioner en ny metod
Många patienter har en ökad risk för att få en VRI
Den vanligaste smittvägen indirekt kontaktsmitta
Florence Nightingale visade att bakterier sprids via händerna
1800-talet
Ignaz Semmelweiss visade betydelsen av handdesinfektion
inom förlossingsvården
Båda blev ifrågasatta av sin samtid
Hur ser det ut idag?
Bakteriespaning
Städningens betydelse för uppkomst av VRI
• Mikroorganismer på ytor i vårdmiljö kan spridas till patienter
indirekt eller direkt
• 20-40% av VRI bedöms bero på kontamination via
personalens händer
• Tagytor i vårdmiljö har betydelse för spridning av t.ex
Clostridium difficile
Bakteriespaning
Studie på Karolinska universitetssjukhuset
• Följsamheten till basala hygienrutiner i nationella
mätningar inte nått över 65%
• Syftet att identifiera riskfaktorer och minska
smittspridning
Bakteriespaning hur gick man
tillväga?
Utgick från en inneliggande patient
• En sjuksköterska eller en läkare + en person med annat yrke
spanade. En spanare var i närheten av patienten den andra
följde personalen
• Rapport efter varje spaning, fotografier illustrerade
riskområden
• Utifrån resultatet genomfördes baslinjesodlingar med syfte att
screena för potentiella smittkällor.
Resultat
Riskfaktorer
På specialavdelningarna; föräldrar, syskon, KAD,
andningshjälpmedel, immunsupprimerade, kuvöser
Städning; städpersonalen använde inte handsprit, handskar
användes oreflekterat, otydligheter om städansvar vårdpersonalstäd
Följsamhet till basala hygienrutiner; samma förkläde
användes under bäddning, såromläggning och matning.
Handskar under-, över- och fel användes.
Resultat
Miljö; privata toalettartiklar på handfat, överbelamrade ytor,
urinflaskor på sängbord, medicinkoppar, glas ingen städning
gjordes
Textildraperier som sällan tvättades
Problem ta ut ett par handskar eller plastförkläde utan att flera
följde med; de extra plockades tillbaka igen
Slangar; KAD slangar på golvet. Oskyddade infarter med
aggregat nära patientens mun eller nära blöjor.
Resultat ytodlingar
För att studera korrekt handdesinfektion före handskpåtagning
togs odlingar från handskpaketen närmast uttagshålet
• Fynd av enterokocker, stafylokocker, enterobakteriacae.
• Clostridium difficile hittades på flera provpunkter
Sängbord och sängar hade höga bakteriehalter
Urinvägsinfektion
1.
2.
3.
4.
Fyra olika nivåer
Asymtomatisk bakterieuri: bakterier i urinen utan symtom, tex
vid kateterbehandling. Bör vanligtvis inte behandlas
Cystit: bakterier i urinen med symtom från urinblåsan men
utan feber
Febril UVI och pyelonefrit: bakterier i urinen med symtom
(oftast) från urinblåsan. Med eller utan flanksmärtor
Sepsis – urosepsis: Bakterier i urinen och/eller blodet med
kliniska tecken på sepsis
Vårdrelaterad urinvägsinfektion
Förkortas VUVI
• Symtomgivande infektion som patienten fått i samband med
sjukhusvistelse och/eller i samband med kateterbehandling
• Fynd av bakterier i urinen 48 timmar eller senare efter
inläggning, utan krav på föregående negativ odling
Vårdrelaterad urinvägsinfektion
Symtom
• Nytillkommen sveda, trängningar
• Ökad frekvens till vattenkastning
• Feber, blod i urin
• Smärta över urinblåsan
• Smärta i nedre delen av ryggen
Ospecifika symtom räknas inte in i definitionen
• Förvirring, trötthet, illaluktande urin
Vårdrelaterade urinvägsinfektioner
Ofullständig blåstömning gynnar uppkomsten av UVI
• Sängläge
• Avflödeshinder ex. prostataförstoring, framfall, blåsdivertiklar
• Förstoppning
• Narkos, ryggbedövning och operation
• Neurologiska störningar i blåsans funktion
• Nedsatt känsel i urinblåsan p.g.a.diabetes
• Sänkt medvetandegrad
Vårdrelaterad urinvägsinfektion
• KAD är den dominerande orsaken till VUVI
• Skärp indikationerna för användande av KAD
• Begränsa behandlingstiden
• VUVI orsak till många antibiotika kurer och driver
utvecklingen mot antibiotika resistens
Vårdrelaterade urinvägsinfektioner• Överanvändningen av KAD är stor
• Läkarordinerad
• Daglig utvärdering av behovet
Urininkontinens eller hög vårdtyngd är inte en indikation för
KAD-behandling!
Vårdrelaterade urinvägsinfektioner
Urinvägsinfektion och kateterbehandling
• Bakterier tar sig upp till urinblåsan genom att röra sig på utsidan
av katetern i 2/3 av alla kateter relaterade UVI:er
• Bakterier kontaminerar urinuppsamlingspåsen eller kateterns
insida och tar sig upp i urinblåsan i 1/3 av fallen
Vårdrelaterad urinvägsinfektion
• Vårdrelaterad urinvägsinfektion
orsakas till 80% av behandling med KAD
• Varje dag ökar bakterieväxten
med 5-7 %
• Efter 10-14 dagar har i princip alla patienter
med KAD bakteriväxt
Urinuppsamlingspåse
• Lyft eller placera aldrig urinpåsen ovanför urinblåsans höjd
• Låt inte urinpåsen komma i kontakt med golv eller toalett
• För uppegående patienter - välj en tömbar påse med kort slang
under dagen.
• Vid sänggående – koppla till en icke tömbar påse på dagpåsen
• Katetern ska inte skiljas från påsen med kortslang förrän
bytesdags, ca en vecka.
Uppsamling av urin
• Slutet system
minskar eller fördröjer
uppkomsten av bakterieuri hos patienter med
KAD
Urinuppsamlingspåse
• Töm och släng nattpåsen på morgonen!
• Undvik knickbildning på urinkateter och
påsslangen.
• Byt urinsamlingspåsen (med avtappningskran) så
sällan som möjligt! Kan sitta 7-10 dygn.
Toaletten ett riskmoment för smitta
till KAD-bäraren!
• Katetern hamnar i toaletten
• Påsen hamnar på golvet
• Patienten/brukaren tar på
katetern med orena händer
Finns andra alternativ?
• Är suprapubisk KAD ett alternativ vid långvarig
behandling?
• RIK minskar risken för VRI, förträngningar och
inflammationer
• Blöjor
• Uridom
Vårdhygieniska åtgärder för att förhindra
UVI
Basala hygienrutiner
-God handhygien
-skyddshandskar
-skyddskläder
-ibland stänkskydd
Fortsatt god hygien även
Om patienten/brukaren har en konstaterad
urinvägsinfektion
Städning av toaletten
• På avdelningar där toalettutrymmet
delas av flera patienter
rekommenderas städning av toalett,
golv och tagytor minst en gång /dag gärna oftare.
• Toaletten och tagytor torkas av med
ytdesinfektionsmedel vid synligt spill
av kroppsvätskor.
• Använd rätt teknik och turordning vid
toalettstädning
Förebygg VUVI - sammanfattning
• Basala hygienrutiner är A och O
• Undvik KAD – intermittent tömning är att föredra
• Kort KAD-tid
• Slutet urinuppsamlingssystem
• Optimera blåstömning (Följ effekten med bladderscan)
• Byt inkontinensskydd regelbundet
http://www.folkhalsomyndigheten.se/publiceratmaterial/publikationer/Rad-och-fakta-om-antibiotika--Bakterier-i-urinen/
Obligatoriska åtgärder
• Identifiera patienter med risk för VUVI ( fr.a KAD, urinretention, inkontinensskydd)
• Förebygg och diagnostisera urinretention – använd ultraljud för att tidigt
upptäcka residualurin
• Behandla urinretention korrekt
• Utred urininkontinens och behandla korrekt
• Behandla med urinkateter endast på strikt indikation efter läkarordination
• Ge korrekt omvårdnad vid behandling med urinkateter
• Dokumentera i patientens journal
• Gör en korrekt diagnostik
• Ge korrekt behandling
