Är cirkulär ekonomi
lösningen?
Sverige har bland de största ekologiska fotavtrycken och
hamnar på tionde plats jämfört med andra länder. För att leva
som vi gör i Sverige behövs 3,7 planeter. Att detta inte håller
i längden förstår vi. Hur löser vi detta? Kan cirkulär ekonomi
vara en del av lösningen?
Vatten - en fråga om
mat och kläder
Det vanligaste skräpet Bara var 5:e mobil
återvinns
i havet - är plast
I takt med allt vi blir allt fler på jorden kommer det
att bli hårdare och hårdare tryck på vattnet. Det
förutspås att vi är 9 miljarder människor globalt
2050. Enlit FAO kommer detta att kräva en ökning
av matproduktionen med 70 procent från mitten
av århundradet. En stor del av världens produktion
bygger idag på ett ohållbart utnyttjande av grundvatten samtidigt som vattnet hotas av jordbrukskemikalier.
Det vanligaste skräpet i havet är plast. Plast kastas
från fartyg, blåser från land, driver i åar och bäckar
ner i havet. Det tar lång tid för plast att brytas ner.
Under tiden sönderdelas det i små partiklar som
fiskar och fåglar tror är mat. Dessa små partiklar
kan sätta sig som stopp i magen och orsaka att
djuren svälter ihjäl. EU överväger nu att förbjuda
den tunna plastpåsen som finns t.ex. vid grönsaksdisken. Detta som ett första steg för att få
bukt med problemet.
Endast var femte mobiltelefon återvinns. De andra
ligger förmodligen i byrålådor. Detta är tråkigt då
den innehåller metaller som tantal, antimon och
kobolt, vilka kan återanvändas i ny elektronik.
Tillverkningsprocessen för en mobiltelefon ger upphov till ca 75 kilo avfall innan den är klar. Den har
en genomsnittlig livslängd på 18 månader. Visst vore
det bättre om alla mobiltelefoner lämnades in till
återvinning istället för att ny metall behöver brytas
och att så mycket avfall behöver skapas?
Från linjär ekonomi, där vi producerade,
konsumerade och kastade, till cirkulär
ekonomi där materialet förs tillbaka in
kretsloppet.
Framtidens kläder - återvinningsbara
I somras presenterades det första klädesplagget - en
gul sommarklänning - som gjorts på återvunna textilfibrer. Genom en ny teknik, utvecklad på Kungliga
Tekniska Högskolan och GreenHouse Labs, har
man för första gången lyckats återvinna fibrer från
bomullsplagg till nya textilfibrer. Tekniken innebär
att man blandar gamla och nya fibrer, precis som
när man återvinner papper.
Miljöfakta om textilier:
Nu blir det möjligt att skapa kretslopp även på
textilier. Detta är nödvändigt då jordens växande
befolkning behöver tillgång till basfibrer.
• Bomullsproduktion förbrukar ca 16 % av
världens ofta giftiga insektsmedel
• Produktionen av 1 kg textil ger i genomsitt
upphov till 15 kg koldioxid.
• För att producera bomull som räcker till ett par
jeans förbrukas 8000 liter vatten.
• 2013 var inflödet av kläder och hemtextil till
Sverige totalt 121.000 ton, vilket blir nästan
12,5 kilo per person. Av dessa slängs cirka 8
kilo i soporna och förbränns.
Redan nu kan du dock se till att dina textilier
återanvänds. Lämna dem i Human Bridges textilinsamling så kommer de att återanvändas. Du hittar
insamlingen vid återvinningsstationerna. Detta är
mycket bättre än att du kastar dem till förbränning.
Foto: Borås högskola
Är cirkulär ekonomi lösningen?
Det talas mer och mer om cirkulär ekonomi. EU,
Världsekonomiskt forum, näringslivet… fler och fler
ser detta som en lösning som kan minska på våra
stora råvaruuttag från jorden. Vi i Sverige förbrukar
ca 3,7 jordklot i vår konsumtion och andra länder i
västvärlden ligger däromkring. Detta håller givetvis
inte i längden. Råvaruuttagen är för stora.
En lösning på detta kan vara cirkulär ekonomi.
I den cirkulära ekonomin är avfall en råvara och
det ska tillbaks in i systemet. Produkter designas
redan från början utifrån att det ska vara lätt att
återvinna och att kunna använda materialet flera
gånger. Samtidigt blir det inte lika viktigt att äga.
Det är snarare att ha tillgång till funktionen som
betyder något. Att dela tillgången med andra,
hyra, låna, prenumerera på tillgång är en del av
formerna för det. Detta är redan nya trender i vårt
samhälle, med second hand mode i kläder, Spotify,
bilpooler, hyra verktyg istället för att äga…
Återanvända, återvinna
Grunderna i cirkulär ekonomi är att vara aktsam
om materialet och i första hand söka återanvända
det. Om man inte själv kan det, kanske någon annan vill. Går inte det, så blir materialet ny råvara.
Det är alltså inget som bara slängs vidare till
förbränning. Det sorteras och återvinns.
EU riktar in sig mot cirkulär ekonomi
EU riktar nu in sig mot cirkulär ekonomi och har
förslag om flera nya mål när det gäller att höja återvinningen. EU menar att om vi använder resurser effektivare kommer det också att medföra tillväxt och
arbetstillfällen. Bättre ekodesign, förebyggande och
återanvändning av avfall kan ge besparingar för företagen samtidigt som det skulle minska de årliga utsläppen av växthusgaser.
Viktiga områden framåt
Att få till stånd en hållbar konsumtion är viktigt för
att kunna använda resurser effektivt inom alla områden. Det finns dock viktiga områden framåt som
prioriteras t.ex. att minska matsvinnet och matavfallet. Att producera mat har en betydande inverkan på
miljön genom till exempel utsläpp av växthusgaser,
användning av mark och vattenresurser, föroreningar,
utarmning av fosfor, samt effekterna av olika bekämpningsmedel. Elektronik är ett annat sånt område då
vi är i stort behov av att metallerna i elektroniken kan
användas på nytt.
Allt fler företag intresserade
Fler och fler företag visar intresse för de nya hållbara
affärsmodellerna som växer fram. Det handlar om
att trygga råvarutillgång men även att hitta nya affärsmodeller för att ge tillgång och funktion utan att
kunderna behöver köpa varan.
Kortfakta
Cirkulär ekonomi är inspirerat av naturens kretslopp. Det innebär att produkterna antingen är
biologiskt nedbrytbara, eller att de återinförs i det
tekniska kretsloppet. Därav uppmaningen- återanvänd, minimera, återvinn. Avfall ska inte existera
utan ses som en råvara. Produkterna ska designas
så att de är lätta att återanvända eller återvinna.
För att ställa om från en linjär till en cirkulär
ekonomi kan ett företag eller organisation:
1. Ta bort miljöfarliga ämnen.
2. Designa produkterna så att de materialmässigt
går att ta isär i sina beståndsdelar.
3. Använda förnyelsebar energi till produktion och
transporter.
4. Återföra tillbaka material enligt önskvärdhetslistan ovan.
5. Dela, hyra eller leasa produktionsmedel snarare
än att äga dem själva, och på samma sätt hyra
eller leasa ut produkterna till sina kunder
snarare än att sälja dem. På så sätt säljer man
“funktionen” snarare än produkten.
Läs mer på internet:
The Ellen MacArthur Foundation
Cradle to Cradle
“Det är dags att lämna den kastande konsumtionen bakom oss.
Nu gäller att spara våra resurser och se till att de återanvänds och återvinns”
Din soppåse - en del av lösningen
Ju mer vi kan återvinna desto mer resurser sparar vi.
Därför är din soppåse en del av lösningen.
I en genomsnittlig soppåse som går till förbränning
finns det 30% förpackningar och 35% matavfall.
Det blir 65% återvinningsbart som brinner upp!
När det går till förbränning så försvinner materialet
för gott. Det är så klart ett väldigt dåligt sätt att hushålla med våra resurser. Allt som kastas är resurser
men representerar även den mängd resurser det tog
att producera det.
Plastförpackningar är ett exempel där återvinning
sparar råolja och för varje kilo plast som återvinns
minskar koldioxidutsläppen två kilo.
Den mat vi slänger representerar vad som gått åt
för att producera maten; vattnet som behövs, marken
som används, bekämpningsmedel, bränsle för transporter, arbetstid och energi. Produktionen ger upphov
till andra miljöproblem som utsläpp av klimatgaser,
övergödning, spridning av farliga ämnen t.ex. växtskyddsmedel och är en av de mest vattenkrävande
sektorerna.
Köp hem endast det du behöver – och du sparar
både pengar och miljö! Matavfall som måste uppstå
– kasta det i matavfallspåsen så blir det biogas och
biogödsel.
Matavfall 35 %
Förpackningar 30 %
Restavfall 35%
Så här liten kan din soppåse bli
om du sorterar ut mer!
Från linjär ekonomi, där vi producerade,
konsumerade och kastade, till cirkulär
ekonomi där materialet förs tillbaka in
kretsloppet.
Framtidens kläder - återvinningsbara
I somras presenterades det första klädesplagget - en
gul sommarklänning - som gjorts på återvunna textilfibrer. Genom en ny teknik, utvecklad på Kungliga
Tekniska Högskolan och GreenHouse Labs, har
man för första gången lyckats återvinna fibrer från
bomullsplagg till nya textilfibrer. Tekniken innebär
att man blandar gamla och nya fibrer, precis som
när man återvinner papper.
Miljöfakta om textilier:
Nu blir det möjligt att skapa kretslopp även på
textilier. Detta är nödvändigt då jordens växande
befolkning behöver tillgång till basfibrer.
• Bomullsproduktion förbrukar ca 16 % av
världens ofta giftiga insektsmedel
• Produktionen av 1 kg textil ger i genomsitt
upphov till 15 kg koldioxid.
• För att producera bomull som räcker till ett par
jeans förbrukas 8000 liter vatten.
• 2013 var inflödet av kläder och hemtextil till
Sverige totalt 121.000 ton, vilket blir nästan
12,5 kilo per person. Av dessa slängs cirka 8
kilo i soporna och förbränns.
Redan nu kan du dock se till att dina textilier
återanvänds. Lämna dem i Human Bridges textilinsamling så kommer de att återanvändas. Du hittar
insamlingen vid återvinningsstationerna. Detta är
mycket bättre än att du kastar dem till förbränning.
Foto: Borås högskola
Är cirkulär ekonomi lösningen?
Det talas mer och mer om cirkulär ekonomi. EU,
Världsekonomiskt forum, näringslivet… fler och fler
ser detta som en lösning som kan minska på våra
stora råvaruuttag från jorden. Vi i Sverige förbrukar
ca 3,7 jordklot i vår konsumtion och andra länder i
västvärlden ligger däromkring. Detta håller givetvis
inte i längden. Råvaruuttagen är för stora.
En lösning på detta kan vara cirkulär ekonomi.
I den cirkulära ekonomin är avfall en råvara och
det ska tillbaks in i systemet. Produkter designas
redan från början utifrån att det ska vara lätt att
återvinna och att kunna använda materialet flera
gånger. Samtidigt blir det inte lika viktigt att äga.
Det är snarare att ha tillgång till funktionen som
betyder något. Att dela tillgången med andra,
hyra, låna, prenumerera på tillgång är en del av
formerna för det. Detta är redan nya trender i vårt
samhälle, med second hand mode i kläder, Spotify,
bilpooler, hyra verktyg istället för att äga…
Återanvända, återvinna
Grunderna i cirkulär ekonomi är att vara aktsam
om materialet och i första hand söka återanvända
det. Om man inte själv kan det, kanske någon annan vill. Går inte det, så blir materialet ny råvara.
Det är alltså inget som bara slängs vidare till
förbränning. Det sorteras och återvinns.
EU riktar in sig mot cirkulär ekonomi
EU riktar nu in sig mot cirkulär ekonomi och har
förslag om flera nya mål när det gäller att höja återvinningen. EU menar att om vi använder resurser effektivare kommer det också att medföra tillväxt och
arbetstillfällen. Bättre ekodesign, förebyggande och
återanvändning av avfall kan ge besparingar för företagen samtidigt som det skulle minska de årliga utsläppen av växthusgaser.
Viktiga områden framåt
Att få till stånd en hållbar konsumtion är viktigt för
att kunna använda resurser effektivt inom alla områden. Det finns dock viktiga områden framåt som
prioriteras t.ex. att minska matsvinnet och matavfallet. Att producera mat har en betydande inverkan på
miljön genom till exempel utsläpp av växthusgaser,
användning av mark och vattenresurser, föroreningar,
utarmning av fosfor, samt effekterna av olika bekämpningsmedel. Elektronik är ett annat sånt område då
vi är i stort behov av att metallerna i elektroniken kan
användas på nytt.
Allt fler företag intresserade
Fler och fler företag visar intresse för de nya hållbara
affärsmodellerna som växer fram. Det handlar om
att trygga råvarutillgång men även att hitta nya affärsmodeller för att ge tillgång och funktion utan att
kunderna behöver köpa varan.
Kortfakta
Cirkulär ekonomi är inspirerat av naturens kretslopp. Det innebär att produkterna antingen är
biologiskt nedbrytbara, eller att de återinförs i det
tekniska kretsloppet. Därav uppmaningen- återanvänd, minimera, återvinn. Avfall ska inte existera
utan ses som en råvara. Produkterna ska designas
så att de är lätta att återanvända eller återvinna.
För att ställa om från en linjär till en cirkulär
ekonomi kan ett företag eller organisation:
1. Ta bort miljöfarliga ämnen.
2. Designa produkterna så att de materialmässigt
går att ta isär i sina beståndsdelar.
3. Använda förnyelsebar energi till produktion och
transporter.
4. Återföra tillbaka material enligt önskvärdhetslistan ovan.
5. Dela, hyra eller leasa produktionsmedel snarare
än att äga dem själva, och på samma sätt hyra
eller leasa ut produkterna till sina kunder
snarare än att sälja dem. På så sätt säljer man
“funktionen” snarare än produkten.
Läs mer på internet:
The Ellen MacArthur Foundation
Cradle to Cradle
“Det är dags att lämna den kastande konsumtionen bakom oss.
Nu gäller att spara våra resurser och se till att de återanvänds och återvinns”
Din soppåse - en del av lösningen
Ju mer vi kan återvinna desto mer resurser sparar vi.
Därför är din soppåse en del av lösningen.
I en genomsnittlig soppåse som går till förbränning
finns det 30% förpackningar och 35% matavfall.
Det blir 65% återvinningsbart som brinner upp!
När det går till förbränning så försvinner materialet
för gott. Det är så klart ett väldigt dåligt sätt att hushålla med våra resurser. Allt som kastas är resurser
men representerar även den mängd resurser det tog
att producera det.
Plastförpackningar är ett exempel där återvinning
sparar råolja och för varje kilo plast som återvinns
minskar koldioxidutsläppen två kilo.
Den mat vi slänger representerar vad som gått åt
för att producera maten; vattnet som behövs, marken
som används, bekämpningsmedel, bränsle för transporter, arbetstid och energi. Produktionen ger upphov
till andra miljöproblem som utsläpp av klimatgaser,
övergödning, spridning av farliga ämnen t.ex. växtskyddsmedel och är en av de mest vattenkrävande
sektorerna.
Köp hem endast det du behöver – och du sparar
både pengar och miljö! Matavfall som måste uppstå
– kasta det i matavfallspåsen så blir det biogas och
biogödsel.
Matavfall 35 %
Förpackningar 30 %
Restavfall 35%
Så här liten kan din soppåse bli
om du sorterar ut mer!
Att köpa funktion istället för produkt
Att köpa funktion istället för en produkt sparar
material och resurser. Istället för att varje hushåll
äger saken sparas det materialet när det går att hyra
vid behov.
Det är en företagsform som ställer nya krav på att
det som hyrs ut ska hålla länge. Uthyraren står ju i
detta fallet själv för service och underhåll på varan
och vill givetvis inte behöva lägga ner för mycket
pengar på det. Kvalité på produkterna blir ett
måste.
Det kan ju som konsument kännas lite konstigt att
det kanske är först nu som kvalité prioriteras. Och
visst, något konstigt är det.
Uthyrningsmodellen har dock flertal fördelar. Underhåll och service ligger på någon annan, utrymme
sparas, pengar kan användas till annat då de inte
“ligger och vilar i garderoben”. Det är ju ändå en hel
del saker som inhandlats för dyra pengar men som
bara används ett fåtal gånger.
Idag finns flera produkter på marknaden som hyrs ut.
Dyra kapitalvaror som t.ex. fordon har funnits länge.
I takt med internets utveckling har fler kommit som
t.ex. musik och verktyg. Kan då hyra-modellen passa
all slags av produkter som vi använder oss av?
Det blir lite upp till konsumenten att avgöra det. Hur
öppna kan vi vara för att hyra och inte äga? Kan det
även gälla t.ex. kläder?
Våra värderingar skiftar över tid. I dag värderas fritid,
familj och vänner högt. Upplevelser fotograferas och
sparas på facebook eller i molnet. Kanske kan dessa
värderingar lägga grunden för en konsumtion där vi
hyr och köper tjänster istället för att köpa varor.
Kan du tänka dig att hyra kläder?
Visste du...
- att 38 procent av världens spannmål
(vete, havre, korn med mera) blir djurfoder?
- att en tredjedel av del av den totala globala
odlingsmarken används för att odla djurfoder?
- att om alla skulle återvinna minst sju
el-prylar per år skulle vi lämna tillbaka
fler elprylar än vi köper?
- att varje år köper svenskarna 60
miljoner nya små elprylar. Men vi
lämnar bara in knappt 26 miljoner uttjänta elprylar till återvinning?
Det innebär att elhögarna i våra
hem växer med 34 miljoner prylar
varje år.
- att kasta en halv hamburgare motsvarar samma
vattenförbrukning som att ta en dusch för en hel
timme?
- att 25 procent av världens totala mängd
bekämpningsmedel används i bomullsodlingen?
- att inflödet av kläder och hemtextil till
Sverige var under 2013 totalt 121.000
ton, vilket blir nästan 12,5 kilo per person. Av detta slängs cirka 8 kilo i soporna.
- En biffko lever i ca tre år. Vid slakt blir det
ca 200 kilo benfritt kött. Under sitt liv äter kon
1.300 kilo spannmål och 7.200 kilo hö samt
dricker 24.000 liter vatten
Är du med?
Tillsammans handlar vi
och slänger hållbart!
Då skapar vi framtiden nu.
Gå in på vår hemsida
Framtidsstigen.se - så får du veta mer!
Traktorvägen 16
226 60 Lund
tel vx 046 - 35 50 00
www.lundsrenhallningsverk.se
Produktion: Lunds Renhållningsverk
Faktakällor: Naturvårdsverket, Worldwatch Institute,
Världsnaturfonden,UNEP, EU, Elkretsen, Water Footprint
Network
