Malmö Högskola
Global Political Studies
Freds- och konfliktvetenskap
Praktikkurs
VT 2010
Examinator: Ane Kirkegaard
Praktikrapport
Women´s International League for Peace and Freedom
Hadil Zainal Kamil
Akronymer
WILPF
Women´s International League For Peace and Freedom
IKFF
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
CEDAW
Committee of the Elimination on Discrimination against Women
ECOSOC
United Nations Economic and Social Council
IWRAW
International Women's Rights Action Watch
SIPRI
Stockholm International Peace Research Institute
UNDP
United Nations Development Programme
UNESCO
United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization
UNCTAD
United Nations Conference on Trade and Development
Innehållsförteckning
1
Introduktion ............................................................................................................ 1
1.1
2
3
4
Praktikplatsen ..................................................................................................... 1
Min praktik ............................................................................................................. 3
2.1
Praktik i IKFF..................................................................................................... 3
2.2
Praktik i WILPF ................................................................................................. 4
Omdefiniering av säkerhet? ................................................................................... 7
3.1
Syfte och frågeställning ...................................................................................... 7
3.2
Vad är säkerhet? ................................................................................................. 7
3.3
Omdefiniering av säkerhet med stöd av FN? ..................................................... 9
Egna reflektioner .................................................................................................. 12
1
Introduktion
Hösten 2009 fick jag möjligheten att påbörja en praktik på Women´s International
League for Peace and Freedom. Jag inledde min praktik på organisationens svenska
sektion i Stockholm från och med augusti fram till oktober, därefter fortsatte praktiken
på organisationens internationella kontor i Genève, vilket slutfördes mars 2010.
Praktikrapporten kommer att beskriva WILPF: s verksamhet, mina arbetsuppgifter och
erfarenheter samt ett utvalt ämne som jag anser är väsentligt och anknytbar med mina
erfarenheter i praktiken och med mina studier inom Fred och konfliktvetenskap.
Avslutningsvis, kommer jag att kort reflektera över min tid som praktikant i
fredsorganisationen.
1.1
Praktikplatsen
Women´s International League for Peace and Freedom är en internationell icke statlig
organisation framförallt erkänd som den äldsta fredsorganisationen med kvinnor i
ledningen. WILPF etablerades under Första Världskriget, 1915 i Haag. Tusentals
kvinnor samlades i Haagkongressen för att gemensamt hindra kriget att fortskrida. En
international kvinnokommitté bildades under kongressen som kom att bli underlaget för
WILPF. Organisationens första ordförande blev den ambitiösa Jane Adams, som 1931
fick Nobels fredspris för sina utmärkta insatser för den kvinnliga kampen inom
fredskapande. Under kongressen skapades tjugo resolutioner som tydligt framförde att
kriget inte var lösningen utan nyckeln låg i medling och ickevåldaktioner. Dessa
resolutioner kom att få väldiga effekter och blev värderade av den dåvarande
amerikanska presidenten Woodrow Wilson som betydelsefulla handlingar för krigets
utveckling. Som den äldsta kvinnoorganisationen arbetar WILPF med att stärka och
uppmärksamma kvinnors roller inom alla positioner. Organisationens verksamhet
uppvisar ett tydligt genusperspektiv inom alla sina huvudmål som är att uppnå fred
genom icke-våld, statlig nedskärning av militära resurser och respekt för mänskliga
rättigheter. WILPF är en feministisk organisation med många radikala idéer som har
1
många gånger verkställts i praktiken. Ett viktigt arbete som WILPF har åstadkommit i
modern tid är deras insats vid antagandet av resolution 1325 (om kvinnor, säkerhet och
fred) år 2000 i FN: s säkerhetsråd. Resolution 1325 är den första resolutionen som tagit
upp kvinnors roller vid fredskapande och även den första resolutionen som fått
genomslag i säkerhetsrådet tack vare insatser av det civila samhället. WILPF: s har som
ledande syfte att stärka säkerheten i världen och medverka i skapandet av en fredligare
värld. WILPF har en rådgivande status i FN inom ECOSOC, UNESCO, UNCTAD, av
kategori B vilket innebär att organisationen betraktas ha en utmärkande kunskap och är
kompetent nog för att bli företrätt vid FN:s högkvarter. WILPF har dessutom speciella
relationer med övriga organ i FN.1
I nuläget har fredsorganisationen 37 sektioner utspridda världen över och antalet
medlemmar är stigande. WILPF: s centrala arbetsplats det internationella sekretariatet är
placerad i Genève. Generalsekreteraren är organisationens ansikte utåt men mycket av
arbetet går ut på att koordinera det internationella kontoret med sektionernas planer och
idéer. WILPF är konstruerad med en internationell styrelse (ca 15 medlemmar) där varje
post är utvald av sektionerna, till följd blir det många idéer som flödar och som måste
tas hänsyn till men med hjälp av sina sektioner verkar WILPF genom att förena lokala
med internationella sammanhang. Organisationen utvecklar sina idéer och mål genom
att nätverka och samarbeta med andra internationella institutioner och organisationer.
WILPF arbetar genom att publicera, presentera och aktivera människor via diverse
hemsidor, konferenser, publikationer och projekt. Det internationella sekretariatet i
Genève och även kontoret i New York kan genom sin placering vid FN och sin
behörighet i byggnaden få övervaka och ta emot aktuell information, vilket de använder
till att överföra informationen till sektioner, medlemmar och resterande publik.
Den svenska sektionen Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet etablerades
1919. Huvudkontoret finns i Stockholm och det finns även 10 lokalgrupper runt om
landet. IKFF eftersträvar självfallet efter samma mål som det internationella kontoret,
men deras projekt utgår från ett nationellt perspektiv.2 Stockholmkansliet är bland de
mest aktiva sektionerna inom organisationen som har kontinuerligt projekt på gång. Det
är genom de man söker en praktik för att få plats i WILPF vare sig det är Genève, New
York eller Stockholm.
1 ”Highlights from WILPF´s History”, 2009
2
2
Min praktik
2.1
Praktik i IKFF
Jag började som praktikant hos IKFF i slutet av augusti, praktikperioden inleddes med
en djupgranskning av organisationens historia och verksamhet. Jag blev presenterad för
mina arbetsuppgifter och för min plats på kontoret. Eftersom praktikperioden varade
endast en kort period fick jag inte påbörja större uppgifter/projekt, istället fungerade jag
som en assistent till de resterande anställda och projekt på kontoret. Under min
praktikperiod hade IKFF tre pågående projekt:
”Peace Yes Please” är ett årligt informationsprojekt som går ut på att utbilda
och engagera gymnasieelever om fred, konflikter och media. På grund av det
svenska ordförandeskapet i EU, 2009 berörde forna årets tema politik och
säkerhet inom EU: s gränser. Ändamålet var att genom en kreativ metod
undervisa elever om Europas säkerhetspolitik. Min uppgift var att tillsammans
med projektansvarige planera en temadag som skulle äga rum på utvalda
gymnasieskolor. Jag fick lägga fram idéer om aktiviteter och även hjälpa till
med att välja och skriva lämpliga material för temadagen.
”Paying the price” inriktar sig på betydelsen av nedrustning, vilket är en del av
WILPF: s centrala målsättning. Projektet omfattade en beräkning av Sveriges
militära och sociala utgifter. Målet med projektet är att tydligt visa att den alltför
höga investeringen på militär istället för sociala resurser påverkar befolkningens
livskvalitet. Min uppgift var att bl.a. att undersöka Sveriges nationella budget för
att konkret visa vart nationen väljer att investera pengar i. Förutom statliga
2 ”Om IKFF”, 2009
3
dokument fick jag även granska dokument som gjorts av icke statliga
organisationer med särskild kunskap om vapenimport -och- export.
”Peking – En okänd Tonåring?” behandlar regeringens uppföljning av
Pekingdeklarationen. Deklarationen och dess handlingsprogram kom tillrätta
under FN: s fjärde Kvinnokonferens i Peking, 1995 och behandlar stärkandet av
kvinnor i alla delar av världen3. Eftersom projektet var endast i planeringsfas var
min uppgift att söka finansiering för kostnaderna. Jag fick skriva en
projektansökan till Olof Palme stipendiet, vilket var en utmaning men troligtvis
en användbar erfarenhet inför framtida sysslor.
Stockholmskansliet bestod av två praktikanter och fyra projektanställda. Utöver arbetet
med de nämnda projekten fick jag även ta ansvar för uppdatering av hemsidan och för
inströmmande e-post, telefonsamtal och faxmeddelanden. Jag fick även bistå med
informationssökning till diverse event utformade av IKFF. Varje månad hölls det ett
styrelsemöte och arbetsutskottsmöte som behandlade utvecklingen av och utmaningarna
i organisationens verksamhetsplan. Jag fick möjlighet att delta, vilket upplevdes väl till
pass då jag fick ytterligare förståelse för hur och med vad IKFF arbetar med, även för
hur en NGO i allmänhet verkar. Min tid i IKFF gav mig en inblick över hur en NGO
verkar men det förberedde mig även inför det internationella arbetet som skulle komma
inom WILFP: s internationella sekretariat i Genève.
2.2
Praktik i WILPF
Efter två månader i Stockholm reste jag vidare till Genève för att fortsätta praktiken hos
WILPF: s internationella kontor. Jag blev den nya ”Fundraising and Economic Justice
intern” och liksom i Stockholm fick jag börja med att läsa om organisationens historia
och verksamhet. Jag mottog en personlig välkomstpärm som innehöll detaljerad
information om mina ansvarsområden. Välkomstpärmen blev mitt viktigaste hjälpmedel
3 Beijing Declaration, 1995
4
under praktikperioden, den var alltid något jag gick tillbaka till för att få svar på mina
frågor.
Redan under första veckan insåg jag att ansvaret låg i mina egna händer, vilket kan
tyckas vara en självklarhet men samtidigt inväntar många en order. Inväntande av order
var något som jag snabbt gick ifrån eftersom jag tidigt insåg att min personliga
utveckling skulle komma genom att ta egna initiativ.
WILPF: s kontor låg inte långt ifrån FN:s huvudbyggnad så redan under de första
dagarna fick jag en rundtur i området även min FN bricka så jag kunde komma och gå
som jag ville. Kontoret i Genève var inte mycket större än Stockholmkansliet som
bestod av organisationens generalsekreterare och sju praktikanter. Dock som det
internationella kontoret var det självfallet mycket mer arbete som skulle göras.
Som ”Fundraising and Economic Justice intern” hade jag uppgiften att hålla ordning på
och uppdatera WIPLF: s kontaktlista på bidragsgivare. Jag hade även ansvaret för att
utveckla kontaktlistan med nya passande bidragsgivare. En viktig del i WILPF: s
hemsida är granskningen av militära resurser runt om i världen. Som Economic Justice
praktikant hade jag ansvaret att uppdatera granskningen kring länders miltära utgifter
samt deras stöd till FN. Undersökningen avsåg de stater som har WILPF sektioner,
vilket jag utförde genom att använda mig av data tillförda av SIPRI. Det var många
siffror och tabeller på en gång men uppgiften ökade min känsla för forskning och
organisering.
FN: s Kvinnokommitté (CEDAW) höll sitt 45:e sammanträde under januari 2010. Det
årliga sammanträdet behandlar uppföljningen av staters implementering av avskaffande
av diskriminering hos kvinnor. Jag fick före och under sammanträdet organisera
CEDAW utbildningshelger vilket jag gjorde tillsammans med en samarbetsorganisation,
IWRAW Asia Pacific som har sitt säte i Malaysia. Programmet som WILPF håller
årligen med IWRAW benämns som ”det globala till lokala programmet” (the Global to
Local Programme). Syftet med programmet är att involvera och utbilda kvinnor från
diverse organisationer och länder om FN-kommitténs arbete. Min främsta uppgift var att
informera deltagarna och underlätta deras deltagande till utbildningen i Genève. Mycket
av min tid gick åt att utföra det som IWRAW inte kunde göra på distans. Till exempel
fick jag ordna med boende, FN gästpass och översättare till deltagarna. Tack vare detta
arbete fick jag erfarenhet i interkulturell samordning, mer förståelse för partnerskap
mellan icke-statliga organisationer och för FN: s arbete kring de mänskliga
rättigheterna.
5
Den mest utmanande uppgiften under praktiken i WILPF fick jag genom min roll i
utvecklingen av WILPF: s nyaste projekt ”CENTS”: Changing Every Nations Thinking
on Security. CENTS är ett långisktig projekt och har som huvudmål att påvisa en
minskning av världens militära utgifter till 2015. Syftet är att få individer att inse
konsekvenserna med en ökning av militära medel, i synnerhet hur ökningen påverkar
kvinnor. Under projektets gång ska en omdefiniering av termen "säkerhet” verkställas:
när man hör termen säkerhet bör tankarna gå till utbildning och hälsovård istället för
bilder om militära medel. Internationella lagar som hävdar att miltära resurser måste
minskas, ska under projektets gång användas som argument för minskning av den
nuvarande nivån av militära medel i världen. Genom att undervisa och aktivera
individer om dessa lagar och avtal kan de pressa sina regeringar till förändring. Målen
ska därmed uppnås med hjälp av utbildning, internationella juridiska avtal och aktivism.
För att bistå i utvecklingen av projektet fick jag arbeta tillsammans med personalen i
Genève och New York. Jag var ansvarig för att stärka det nybildade projektet genom att
förbereda och samordna information och dokument för personalen i New York. Jag
hann utveckla en del material på egen hand som visat sig vara mycket användbara för
CENTS utveckling.
Under tiden projektet CENTS förbereddes hölls The Commission on the Status of
Women sitt 53:e sammanträde i New York. Då projektet var i inledningsfasen valde
projektledaren att utnyttja CSW som försöksscen för CENTS. Bland annat fick jag
utveckla ett program för hur stödet och förståelsen kring FN: s åtta Kommittéer för
Mänskliga Rättigheter (Human Rights Treaty Bodies) kan stärkas. Programmet
presenterades av mina kollegor i New York.
I likhet med i IKFF var det mycket kontorsarbete i det internationella kontoret, mycket
sitta framför datorn för att ha koll på hemsidan och e-posten. Men tack vare min FNbricka kunde jag smita iväg från WILPF kontoret för att medverka på diverse FNmöten. Det blev många intressanta möten, somliga rapporterade jag vidare till kontoret,
andra gick jag till enbart för att lyssna. Jag fick även möjlighet att få hålla ett uttalande
åt WILPF: s vägnar i Human rights Council, under ett special möte om
jordbävningskatastrofen i Haiti. Det var en oförglömlig erfarenhet.
Tack vare min period i Genève fick jag många oförglömliga erfarenheter genom alla
arbetsuppgifter och alla nya kontakter. Jag fick ta del av hur en internationell NGO
arbetar och jag fick även en djupare förståelse för FN- systemet.
6
3
Omdefiniering av säkerhet?
Arbetet med projektet CENTS inspirerade mig till att fortsätta utforska projektets mål.
Målet med CENTS är som redan benämnd att minska världens militära resurser till
2015 och få individer att tänka om vid termen säkerhet. När man hör ordet ”säkerhet”
skall bilder av skolor och sjukhus framhävas istället för bilder av vapen och
stridsvagnar. Den globala definitionen av säkerhet skall omdefinieras. För att uppnå
målen använder projektet internationella juridiska avtal och dess bestämmelser. FN,
framförallt dess åtta Kommittéer för Mänskliga Rättigheter (Human Rights Treaty
Bodies) kommer att vara i fokus. Dessa internationella avtal ska under projektets gång
användas som motangrepp för både köpare och säljare av vapen i världen.
3.1
Syfte och frågeställning
Under perioden som jag arbetade med projektet CENTS upplevde jag att det inte
förekom en tydlig definition av säkerhet som projektet skulle arbeta efter. Säkerhet
refererades enbart till sociala resurser istället för militära medel, vilket erbjöd en något
otydlig beskrivning av vad säkerhet är och vad det kan innebära. Jag har därmed som
fördjupningsämne valt att fokusera mig på definitionen av säkerhet, och även om
säkerhetstermen kan omdefinieras med internationella avtal tillskrivna inom FN. Mina
frågeställningar är:
I enlighet med CENTS mål: Vad är definition av global säkerhet?
o Kan global säkerhet omdefinieras med hjälp av FN och dess mekanismer?
3.2
Vad är säkerhet?
Säkerhet på individuell nivå upplevs på olika vis, vilket är självfallet då känslan av
säkerhet bland individer är beroende av deras tycke och omständigheter. Säkerhet kan
7
exempelvis innebära möjligheten att få äga ett hem, en utbildning, en inkomst, vara vid
god hälsa eller till och med bära ett vapen. Säkerhet kan självfallet innebära möjligheten
att förfoga över alla de ovan nämnda. Mycket av individers uppfattning av säkerhet kan
tyckas bero på deras omständigheter. Lever man i ett konflikthärjat land utan möjlighet
till utbildning eller arbete är chansen större att man väljer att beväpna sig än något
annat.
Även på nationell nivå är säkerhet skilt beroende på statsmakten, mycket av staternas
säkerhetssystem beror på den politik staten utövar. Det talas oftast om kollektiv säkerhet
och maktbalanspolitik. Kollektiv säkerhet innebär att säkerhet inträder när stater allierar
sig och tillsammans eliminerar potentiella hot.4 Stater som utövar maktbalanspolitik
anser att om den egna staten ökar sin makt minskar en annan stat sin makt, därför tar
staten till alla vägar för att stärka sin makt."Hegemonic Stability theory" inom
maktbalanspolitik menar att fred uppstår om staternas makt i världen är ojämnt
fördelat.5 Dessa säkerhetssystem tillhör det nationella säkerhetsperspektivet. Den
nationella säkerhetssynen utgår från statens försvar mot utomstående hot. Genom åren
har ett nytt säkerhetsperspektiv utvecklats, mänsklig säkerhet. Den nya synen på
säkerhet utgår istället från individuell säkerhet, som argumenterar att det är människans
säkerhet som ska stå i fokus och inte staternas. Termen mänsklig säkerhet (Human
security) blev framstående första gången i en rapport av FN: s utvecklingsprogram
(UNDP) år 1994 som resonerade att global säkerhet kan endast uppnås om människor
runt om i världen är försäkrade om ”freedom from want” och ”freedom from fear”. Det
är genom mänsklig säkerhet som en nationell och internationell stabilitet kan
frambringas. Säkerhetskonceptet som UNDP har presenterat, inkluderar hot som bör
försäkras, dessa är hot vid: föda, vård, miljö, politik, ekonomi, kriminalitet och
ursprung. Utvecklingsorganet menar att tillräckliga resurser bör tillsättas för att
underminera hoten så att den mänskliga säkerheten inte hotas.6
CENTS mål; omdefiniering av säkerhet, vilar mellan dessa koncept; nationell säkerhet
och mänsklig säkerhet. En omdefiniering av säkerhet från nationell säkerhet till
mänsklig säkerhet skall äga rum. Den största skillnaden mellan säkerhetskoncepten
säkerhet är deras utgångspunkt, nationell säkerhet sätter staten i fokus medan mänsklig
4
Joseph S. Nye 2006 s. 83
Joseph S. Nye 2006 s.58-59; Gustavsson, 2006 s.39
6
Human Development Report, 1994
5
8
säkerhet utgår från människors behov. Vid nationell säkerhet värderas militära medel
medan vid mänsklig säkerhet bedömas stärkande av individen som ett medel för
säkerhet. Aktörer för skapandet av nationell säkerhet är statshuvudena medan inom
skapandet av mänsklig säkerhet är både regeringsfolk och det civila samhället.7
Begreppsbestämningen av säkerhet som CENTS arbetar med är därmed omvandlingen
från nationell säkerhet till mänsklig säkerhet. CENTS definiering av säkerhetstermen är
därmed mänsklig säkerhet. Det är mänsklig säkerhet som individer ska pressa sina stater
att värdesätta. Följdaktien för att en global säkerhet ska skapas bör mänsklig säkerhet
prioriteras.
3.3
Omdefiniering av säkerhet med stöd av FN?
CENTS innefattar internationella lagar och avtal som underlag för individer att pressa
stater till att omvärdera sin definition av säkerhet. Genom att betona på relevanta
internationella avtal och fall menas ökningen av militära utgifter förhindras och som
alternativ ska stater uppskatta sociala och ekonomiska resurser eller som det har
konstaterats i forna avsnitt; värdering av mänsklig säkerhet.
I det här avsnittet ska jag försöka ge mig på huruvida det går att omdefiniera säkerhet
med hjälp av FN och dess mekanismer.
I enlighet med FN-stadgan har säkerhetsrådet som uppgift att upprätthålla internationell
fred och säkerhet. Art 26 i Kap 5 i FN stadgan framför att säkerhetsrådet är ansvarig för
att upprätthålla strategier för internationell fred och säkerhet med så lite användning av
militära resurser som möjligt. Säkerhetsrådet skall även ansvara för reglering av militära
medel runt om i världen.8 Nedrustning bör verkställas så att art. 26 förföljs men så är
tyvärr inte fallet i verkligheten. Militära resurser runt om i världen uppgår till 1226
miljarder9 medan staternas stöd till FN: s budget är ca 3 miljarder10. SIPRI: s
undersökningar har presenterat att staternas miltära utgifter ökar årligen11.
7 Human Development Report, 1994
8 Chapter V: The Security Council
9 SIPRI Military Expenditure Database, 2009
10 Contributions by Member States to the United Nations regular budget for year 2009
11 SIPRI Military Expenditure Database, 2009
9
FN:s Säkerhetsråd har dock upprepade gånger visat stöd för handlingar och avtal om
minskinig av militära resurser av regeringar. Under ett möte i Säkerhetsrådet uttalade
ordförandet om att stater måste satsa på bekämpning av fattigdomen och uppnå
Millennium målen. FN- rådet uttryckte en oro över ökningen av militära medel och
framförde att det är av största vikt att militära utgifter justeras så att säkerhet kan uppnås
med minst användning av vapen som möjligt.12 Säkerhetsrådet har därmed definierat sin
form av säkerhet, genom sin yttrande indikerar FN rådet att säkerhet inte innebär en
satsning på militära medel istället bör staterna investera i sociala och ekonomiska
resurser. Art. 26 är därmed ett viktigt verktyg som kan användas som motangrepp för
världens allt ökade militära medel.
Ett annat användbart verktyg är FN: s åtta mänskliga rättigheter kommittéer. Dessa
kommittéer har som uppgift att fortfölja deras respektive konventioner som prioriterar
mänskliga rättigheter och människors säkerhet.
FN: s medlemsländer bör lyda de
bestämmelser som finns i varje ratificerad konvention. Till följd bör regeringar anpassa
sina författningar efter ratificerat internationella fördrag.13 Dessa konventioner och dess
bestämmelser är därmed lämpliga att involvera för CENTS utveckling.
Så, vid frågan om FN kan stödja en omdefiniering av säkerhet – från nationell säkerhet
till mänsklig säkerhet, så riktas svaret till stor del åt ett ja! FN har redan valt sin form av
säkerhet de vill arbeta efter, synligt genom säkerhetsrådet art. 26, MR kommittéerna och
UNDP. Det är den formen av säkerhet som prioriteras i dessa FN mekanismer.
Problemet är att internationella avtal ratificerade av stater förutsätter inte att avtalet är
implementerade i staterna. Världens stater efterföljer inte de lagar formulerade i FN.
Dock, är 192 stater medlemmar av den internationella organisationen och tack vare sin
grundläggande stadga kan FN vidta åtgärder i en rad olika frågor, däribland mänsklig
säkerhet. Det är därmed av största vikt att säkerhetsfrågan påbörjas och bearbetats inom
FN: s ramar. Verka för mänsklig säkerhet kan komma att bli en prioritet bland
medlemstaterna. Målet med CENTS kan i första anblick verka överambitiöst men med
hjälp av WILPF som upplyser om FN och dess arbete, finns det stora möjligheter att nå
ut till människor, genom rekrytering och publiciteten de skapar via hemsidor, e-post,
nyhetsartiklar, broschyrer etc.
12 Säkerhetsrådet 6017:e sammankomst, 2008
13
Human Rights Treaty Bodies
10
Världens staters ovillighet att implementera internationella avtal kan problematisera
utvecklingen av omdefinieringen av säkerhet, men genom aktiva individer som tar hjälp
av FN och dess mekanismer finns det hopp för en omdefiniering. Det gäller för
individer att dra nytta av de lagar och föreskrifter som redan finns i FN, sedan gäller det
för statsmakter att beakta och följa de avtal som redan skrivits på i den internationella
organisationen. En omdefiniering av säkerhet sker inte över en natt, men med FN och
dess mekanismer äger man ett betydelsefullt instrument.
11
4
Egna reflektioner
Jag anser att styrkan hos en NGO är dess obundenhet, dess kapacitet att kritisera och
verkligen få ifrågasätta lagar och normer formade av staten och av samhället. WILPF
har framvisat dessa faktorer som fredsorganisation. Dock har en icke-statlig
organisation sällan en säker och oproblematisk utvecklig. För NGO: s är det viktigt att
vara strategiska för att kunna utvecklas och för att få finansiering. Det gäller att
nätverka med ”rätt” tjänstmän och organisationer, och att vara vid ”rätt” plats vid ”rätt”
tillfälle. Nätverka är grundläggande, det överlämnar nya idéer, bredare medlemskara,
finansieringar etc. Dock, är nätverkning inte det enda grundläggande mekanismen inom
en NGO, det behövs även tillräcklig med finansiering. Ett utmärkande dilemma som
icke-statliga organisationer får uthärda är att anställningar på icke-statligorganisationer
oftast innebär lågavlönade jobb. Det blev särskilt synligt när jag kom till Genève, som
redan benämnd bestod kontoret av sju praktikanter, majoriteten obetalda. Dock var
arbetsinsatsen väldig hög, mina kollegor visade stor passion för sina uppgifter och
organisationens mål. De var alla medvetna om att organisationen inte hade mycket
pengar och att dess framtid såg oviss ut men det hindrade inte de från att fortsätta arbeta
hårt. Tyvärr är så fallet hos många icke-statliga organisationer som kämpar för lika
viktiga frågor som WILPF. En ljusglimt är dock att det finns eldsjälar som mot alla
odds fortsätter att kämpa för mänskliga rättigheter och för en bättre värld, några av dem
hade jag möjligheten att träffa under min praktikperiod. Det är viktigt att individer som
arbetar inom dessa fält får en form av erkännande och ersättning så att arbetet kan
fortgå, men det inger hopp när människor oavsett vad fortsätter att arbeta för viktiga
frågor.
Jag är oerhörd tacksam för min praktikperiod i WILPF som gav mig en inblick både i en
nationell och i en internationell icke-statlig organisation. Följdaktien, tack vare min
praktikperiod i Genève fick jag även en närmare inblick i FN-systemet och nya
intressanta kontakter. Min praktik i fredsorganisationen skänkte en massa nya
erfarenheter och upplevelser som tillsammans med mina studier kommer att komma väl
till hands inför framtida yrken.
12
5
Referenser
Gustavsson, Jakob och Jonas Tallberg, 2006. Internationella relationer. Sverige:
Studentlitteratur.
Joseph S. Nye, 2006. Understanding international conflicts: An introduction to Theory
and History. Longman.
Beijing Declaration. 1995. United Nations:
http://www.un.org/womenwatch/daw/beijing/platform/declar.htm. [2010-05-20]
Chapter V: the Security Council. Security Council:
http://www.un.org/en/documents/charter/chapter5.shtml. [2010-05-31]
”Contributions by Member States to the United Nations regular budget for year 2009”.
2009
United Nations:
http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=ST/ADM/SER.B/755. [2010-0520]
”Highlights from WILPF´s History”. 2009. WILPF:
http://www.wilpfinternational.org/AboutUs/index.htm#briefhistory. [2010-04-29]
Human Development Report. ”New dimensions of human security”. 1994. UNDP:
http://hdr.undp.org/en/reports/global/hdr1994/. [2010-05-20]
Human Rights Treaty Bodies. OHCHR:
http://www2.ohchr.org/english/bodies/treaty/index.htm. [2010-05-31]
”Om IKFF”. IKFF: http://www.ikff.se/om-ikff/. [2010-05-20]
SIPRI Military Expenditure Database. 2009. SIPRI:
http://milexdata.sipri.org/result.php4. [2010-05-20]
Säkerhetsrådet 6017:e sammankomsten. 19 november 2008. Security Council:
http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D27-4E9C-8CD3CF6E4FF96FF9%7D/Disarm%20SPRST200843.pdf. [2010-05-20]
13
