EU och NATO
Uppsala 27 januari 2012
URSPRUNG
NATO:yttre hot (Sovjetunionens
politik, ex Pragkuppen 1948)
EU: inre hot (den traditionella
fiendskapen mellan vissa europeiska
länder)
Kalla kriget
EU – ekonomi
NATO - försvar
NATOs roller idag
Försvar
Krishantering
Stabilisering
Sverige i NATO
Afghanistan sedan 2002: nu 596
personer
KFOR (Kosovo) sedan 1999: nu 62
personer
Partnerskap för fred (PFF) sedan
1994
NATOs nya strategiska koncept
Kollektivt försvar
Förhindra kriser, hantera konflikter och
stabilisera situationen efter konflikter
”We will develop the capability to defend
our populations and territories against
ballistic missile attack as a core element of
our collective defence...actively seek
cooperation on missile defence with
Russia”
EU och freden
EU som fredsskapare för de egna
medlemmarna: stor framgång.
EU som fredsskapare i Europa: dålig
start men allt större framgång.
EU som global aktör: den svåraste
rollen.
EU efter Jugoslavienkonflikten
Ökad klyfta EU – USA. Ökad samsyn
Storbritannien – Frankrike om EU
som aktör.
Militära hot inte lika stora som under
kalla kriget
EU enigt om att ta större ansvar för
de europeiska hoten.
Utvidgade Petersbergsuppgifterna
Konfliktförebyggande
Humanitära insatser och
räddningsinsatser
Fredsbevarande insatser
Militära insatser, inklusive
fredsframtvingande insatser
Stabilisering efter en konflikt, ex
säkerhetssektorreformer
EU-missioner
1. Militära insatser (ex. Bosnien, Mak.)
2. Polisinsatser (ex. Bosnien, Maked.)
3. Övervakningsinsatser (ex. Aceh)
4. Gränsövervakningsinsatser (ex.
Moldavien-Ukraina)
5. Rättsstatsinsatser (ex. Irak, D R
Kongo)
6. Säkerhetssektorreform, SSR (ex D
R Kongo, Guinea-Bissau)
EU som pelare i en multipolär
värld måste ha en…
säkerhetspolitisk strategi
sammanhållen säkerhetspolitik
lösning på de ekonomiska problemen
tillväxtstrategi
gemensam syn på utvidgningen
gemensam asyl- och
migrationspolitik
gemensam grannskapspolitik
EUs medlemsländer
Små – stora
”Atlanticistiska” – ”europeiska”
Östliga, västliga, nordliga och sydliga
Allierade – icke-allierade
Nettobidragstagare –
nettobidragsgivare
Olika ekon. struktur och situation
Den europeiska säkerhetsstrategin
2008
HOTEN
Spridning av massförstörelsevapen
Terrorism och organiserad
brottslighet
Energisäkerhet
Klimatförändring
Europeiska säkerhetsstrategin
fortsättning
Inget land kan hantera dagens
komplexa problem på egen hand
Inga hot kan lösas med enbart
militära medel
Upplösningen av gränser mellan
extern och intern säkerhet
EU - NATO
USA:s roll
Cypern
Frankrike/Storbritannien/Tyskland
Nya och gamla medlemsstater
Variabel geometri
Stater samarbetar i grupper vars
sammansättning beror på syftet med
samarbetet
Samarbete inom mindre grupper av
stater inom EU
Direktorat (de största länderna)
Delegering med återkoppling till EU
Regionalt samarbete
Samarbete mellan villiga stater
Enskilda staters roller och rum för
agerande
Hotens natur medför gemensamt
agerande – Brysselisering men också
nordiskt samarbete
Aktivitetsnivå bestäms av länderna själva
Fler beslut måste fattas av länderna själva
eftersom många och ofta små operationer
Militära aktiviteter och global politik leder
ofta till större inflytande för stora länder
...men inget är givet – små länder kan
ofta ha större engagemang i kriser
