MILITÄRT!
Aktuellt om militära händelser, vapen
och förband
Det var två bombflygplan Tu-22M3
som under långfredagen 2013 i princip
nosade på svenska
gränsen. FOTO:
Vitalij Kuzmin
Eld mot svenska plan
Av Lars Gyllenhaal
I samband med ryska flygövningar under 2013 var det
svenska luftförsvaret med om flera extraordinära händelser. Händelserna har nu också förändrat vardagen
vid våra tre flygflottiljer. Det är dock ännu en bit till
1980-talets beskjutningar av svenska Viggen-plan, eller?
Den 12 januari i år framkom i svenska medier ytterligare
uppgifter om fjolårets största kända incident RysslandSverige, den som inträffade under långfredagens natt. Att
två ryska kärnvapenbombare av typen Tupolev Tu-22M3,
eskorterade av fyra Suchoj Su-27, flög bara 35 kilometer
från svenska gränsen skulle man kunna tycka var illa nog.
Uppgifterna i januari i år innebär dock ytterligare belägg
för att det de ryska planen gjorde var att öva angrepp mot
två svenska militära anläggningar.
Under den rekordstora rysk-vitryska höstövningen Zapad-13 dök så det högt respekterade planet Su-34 upp,
som både är ett jakt-, attack- och bombflygplan. Planet kan flyga 400 mil på en tankning och ta med sig upp
En spanings-Viggen i Polen. På flygmuseet
i Krakow kan man numera beskåda denna
skönhet. FOTO: Daniel Delimata
Su-34, nykomlingen
över Östersjön 2013.
Under övningen Zapad-13 (Väst-13) flög
Su-34:orna uppdrag
till stöd för landstigningsfartyg, svävare
och helikoptrar som
övade på att inta kust.
FOTO: Vitalij Kuzmin
till åtta ton vapen. Su-34:orna kom från Sankt Petersburgsområdet, flög genom Finska viken och fortsatte
längs mittlinjen i Östersjön till den ryska enklaven Kaliningrad.
Zapad-13 innebar att den svenska incidentroten med
JAS 39 Gripen fick rycka ut 70 gånger. Normalbilden över
Östersjön under en hel månad var då cirka 25 insatser.
Härom veckan blev det så offentligt, men föga uppmärksammat, att flygvapnet nyligen beordrats vara redo att
dygnet runt rycka ut med två Gripenplan. Nu är alltså det
svenska flygets incidentberedskap dygnet runt tillbaka.
Intressant nog var det långt ifrån normalt med den beredskapsnivån under det klassiska kalla krigets epok.
Vad innebär den just höjda svenska flygberedskapen
mer konkret? Jo, det blir inte bara mer jobb för piloterna
utan även för stridsledarna, flygledarna, flygteknikerna,
flygmeteorologerna och en hel del annan stödpersonal.
Därmed givetvis även ökade personalkostnader. Man kan
undra varifrån de pengarna ska tas. Det kan nog bli en hel
del begränsningar i flygvapnets övriga verksamhet …
Hur långt gick det förresten under det klassiska kalla
kriget, alltså hur pass många våldsamma incidenter var
det svenska flygvapnet med om, alltså bortsett från hundratals dödliga olyckor? Sannolikt känner du till de två
svenska plan som sköts ned av sovjetiska MiG-15 år 1952,
men vad har du läst om beskjutningarna 1984? Vid två
olika tillfällen 1984 besköts Viggen-spaningsflygplan av
automatkanoner och med två luftvärnsrobotar. Jag hade
aldrig läst om dessa händelser, och flera andra, förrän jag
öppnade den nya boken ”Flygvapnets spaningsflyg: Sveriges ögon och öron under kalla kriget”. Den är skriven av
Lennart Andersson, en av Sveriges absolut bästa författare inom flyg.
Det är svårt att inte bli imponerad av flera av de svenska
spaningsflygare som jag för första gången får stifta
bekantskap med tack vare Lennarts gedigna bok.
Som det också står i boken:
”Krigserfarenheterna visar, att de bästa spaningsförarna vanligen är utpräglade individualister.
Detta är helt naturligt, eftersom spaningsföraren för
att nå sitt mål ofta tvingas att på djupet penetrera
motståndarens luftförsvar. Han är då helt utlämnad
att utan jaktvarning från egen luftbevakning eller
förbandskamrater navigera till målet, lösa sin uppgift, vid behov försvara sig själv och därefter ta sig
hem till basen med sitt spaningsresultat.”
Jag säger bara, läs mer i Lennarts Flygvapnets
spaningsflyg.
Det skrivs för lite!
Svenska medier rapporterar alldeles för lite vad som sker utvecklingsmässigt i det militära. Detta är
något som jag länge har försökt att råda bot på genom mina böcker och min blogg, men för att nå ut
ytterligare ville jag skapa ett nyhetsbrev innehållande kortare faktamässiga artiklar om den militära
utvecklingen efter 1945 – därigenom uppkom nyhetsbrevet ”Militärt!”.
I samarbete med Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB) försöker jag därför att öka upplysningsgraden rörande vad som både hänt under kalla kriget, vad som sker i vår nutid och även vad som kan komma att ske i framtiden. SMB är en intresseklubb som drivs av stiftelsen Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, som har
till syfte att öka kunskapen om det militära kulturarvet i allmänhet och
förståelsen för behovet av ett svenskt försvar i synnerhet. För att läsa
mer och ansöka om medlemskap, vänligen se www.smb.nu/bli medlem
Det finns inga kostnader eller krav i samband med att du prenumererar på nyhetsbrevet.
Med vänlig hälsning
Lars Gyllenhaal
