Psykisk ohälsa bland
militära utlandsveteraner
Behov av stöd?
Försvarsmakten
Afghanistan 2009-2011 (FS17-FS19)
Om du, eller någon du känner, är militär utlandsveteran och i
behov av stöd, tveka då inte att kontakta Försvarsmakten för
råd och vägledning. På hemsidan www.forsvarsmakten.se
under fliken ”Information och fakta” finns telefonnummer
till lokala veteransamordnare på förband och övriga
organisationsenheter. Vill du komma i kontakt med
Försvarsmakten centralt gör du det via HR-direkt: 08 514 393 00. Vid akutpsykiatrisk problematik skall alltid
SJUKVÅRDSRÅDGIVNINGEN, 1177, kontaktas. Här lotsas du
sedan vidare till rätt sjukhus/mottagning. Du kan också alltid
kontakta din vårdcentral.
Invidzonen
Är du anhörig och behöver prata med andra i liknande
situation? Invidzonen är en ideell organisation för anhöriga
till personal på internationell tjänst. För mer information se
vår hemsida: www.invidzonen.se
Svenska Soldathemsförbundets
veteran- och anhörigstöd
Sedan 2008 har svenska Soldathemsförbundet ett uppdrag
att genom ekonomiskt stöd från Försvarsmakten stödja
veteraner och anhöriga till soldater i utlandstjänst.
Soldathemsförbundets Familjestöd är ett centralt åtagande
med lokal förankring vid landets 16 soldat- och örlogshem.
Läs mer om oss på www.soldathem.org
Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna
Sveriges
Veteranförbund
Fredsbaskrarna
är
en
intresseorganisation och ett förbund för alla veteraner,
civila som militära. Vi finns här för dig och tillsammans gör
vi skillnad, det vet vi. För mer information: 08-25 50 30 eller
www.sverigesveteranforbund.se
Detta är en delstudie i en serie av registerbaserade studier
utförda av företaget Aux Analysis.
Foto: Försvarsmakten
Studierna finansierades av Försvarsmakten.
Aux Military
www.auxmilitary.se
STUDIEN
RESULTAT
SLUTSATSER
Sedan 2002 har Sverige bidragit med trupp till International
Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. I samband
med presidentvalet i Afghanistan år 2009 försämrades
säkerhetsläget i landet och svenska soldater (missionen
FS17) utsattes för upprepade anfall där soldater sårades.
Hotbilden mot svensk trupp var förhöjd även under de
efterföljande missionerna FS18 och FS19.
• De svenska militära utlandsveteranerna som tjänstgjorde
i Afghanistan 2009-2011 vid FS17-FS19 hade i denna studie
lika bra eller bättre psykisk hälsa efter hemkomst jämfört
med liknande individer från allmänbefolkningen bedömt
utifrån registerdata över självmord, självmordsförsök,
uthämtning av psykofarmaka och läkarbesök med psykiatrisk
diagnos.
Syftet med denna studie var att undersöka den
psykiska ohälsan efter hemkomst bland de militära
utlandsveteranerna som tjänstgjorde i Afghanistan 2009 till
2011 vid FS17-FS19.
• Dessa resultat gäller de militära utlandsveteranerna
som grupp. Individuella fall av psykisk ohälsa efter mililtär
tjänstgöring i Afghanistan 2009 till 2011 kan givetvis
förekomma. Det är därför viktigt att Försvarsmakten
och övriga samhället är uppmärksamma på militära
utlandsveteraners psykiska hälsa och erbjuder adekvat hjälp
då det behövs.
Studien baserades på en länkning av register vid
Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån,
Rekryteringsmyndigheten och Krigsarkivet. Studien var
godkänd av regionala etikprövningsnämnden vid Karolinska
Institutet och alla analyser genomfördes på anonymiserade
data för att skydda de militära utlandsveteranernas
integritet.
Totalt identifierades via Försvarsmaktens register närmare
2000 individer som tjänstgjort i Afghanistan mellan 2009 och
2011 vid FS17-FS19. Till dessa skapades en jämförelsegrupp
genom att matcha fem individer som mönstrat men inte
gjort militär utlandstjänst till varje veteran. Matchningen
skedde efter födelseår, kön, mönstringsår, samt tidigare
läkarbesök med psykiatrisk diagnos och uthämtning av
psykofarmaka.
Från
Läkemedelsregistret,
Patientregistret
och
Dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen inhämtades
information om uthämtade psykofarmaka, läkarbesök med
psykiatrisk diagnos (exklusive primärvårdsbesök), självmord
och självmordsförsök. Sista datum för uppföljning var 201112-31.
Figuren ovan visar överrisk (>1) eller underrisk (<1)
bland de militära utlandsveteranerna jämfört med
jämförelsegruppen.
Fram till studieuppföljningens slut 2011-12-31 registrerades
inget självmord eller självmordsförsök bland de militära
utlandsveteranerna. De militära utlandsveteranerna
uppvisade färre sjukvårdsbesök med psykiatrisk diagnos
än jämförelsegruppen, men uthämtning av psykofarmaka
var lika vanligt i båda grupperna. Bland de militära
utlandsveteranerna var den psykiska hälsan året före utfärd
jämförbar med status året efter hemkomst utifrån de
registerbaserade utfallsmåtten som undersöktes.
Militär utlandstjänstgöring föregås av omfattande fysiska
och psykologiska uttagningstester, vilket leder till att militära
utlandsveteraner utgör en selekterad grupp med ovanligt
god hälsa. I studier av militära utlandsveteraner benämns
detta ”the healthy soldier effect” i den vetenskapliga
litteraturen. För att reducera denna effekt matchade vi
jämförelseindivider till de militära utlandsveteranerna på
flera variabler som är viktiga för den psykiska hälsan, och
analysen tog hänsyn till ytterligare potentiella störfaktorer
såsom resultat från begåvningstest, psykologbedömning
och tidigare psykisk ohälsa.
Vill du veta mer?
Ladda ner den fullständiga rapporten:
www.auxmilitary.se/reports
eller kontakta:
Carl-Martin Pethrus
[email protected]
Foto: Försvarsmakten
