Behov av stöd?
Antidepressiva läkemedel bland
militära utlandsveteraner
Försvarsmakten
Om du, eller någon du känner, är militär utlandsveteran och i
behov av stöd, tveka då inte att kontakta Försvarsmakten för
råd och vägledning. På hemsidan www.forsvarsmakten.se
under fliken ”Information och fakta” finns telefonnummer
till lokala veteransamordnare på förband och övriga
organisationsenheter. Vill du komma i kontakt med
Försvarsmakten centralt gör du det via HR-direkt: 08 514 393 00. Vid akutpsykiatrisk problematik skall alltid
SJUKVÅRDSRÅDGIVNINGEN, 1177, kontaktas. Här lotsas du
sedan vidare till rätt sjukhus/mottagning. Du kan också alltid
kontakta din vårdcentral.
Invidzonen
Är du anhörig och behöver prata med andra i liknande
situation? Invidzonen är en ideell organisation för anhöriga
till personal på internationell tjänst. För mer information se
vår hemsida: www.invidzonen.se
Svenska Soldathemsförbundets
veteran- och anhörigstöd
Sedan 2008 har svenska Soldathemsförbundet ett uppdrag
att genom ekonomiskt stöd från Försvarsmakten stödja
veteraner och anhöriga till soldater i utlandstjänst.
Soldathemsförbundets Familjestöd är ett centralt åtagande
med lokal förankring vid landets 16 soldat- och örlogshem.
Läs mer om oss på www.soldathem.org
Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna
Sveriges
Veteranförbund
Fredsbaskrarna
är
en
intresseorganisation och ett förbund för alla veteraner,
civila som militära. Vi finns här för dig och tillsammans gör
vi skillnad, det vet vi. För mer information: 08-25 50 30 eller
www.sverigesveteranforbund.se
Detta är en delstudie i en serie av registerbaserade studier
utförda av företaget Aux Analysis.
Foto: Försvarsmakten
Studierna finansierades av Försvarsmakten.
Aux Military
www.auxmilitary.se
STUDIEN
RESULTAT
Ett stort antal svenska soldater genomför varje år militär
utlandstjänst. Enligt uppgifter i Försvarsmaktens register
över utlandspersonal tjänstgjorde år 2010 cirka 2000
svenska soldater i olika insatsområden, bland annat i
Afghanistan och Kosovo. Enligt samma datakälla har drygt
50 000 svenskar tjänstgjort militärt sedan 1960-talet under
mer än 70 000 missionsperioder.
• Efter hemkomst från mission hämtade de militära
utlandsveteranerna i denna studie ut antidepressiva
läkemedel i mindre utsträckning än individer i den matchade
jämförelsegruppen. Detta gällde året efter hemkomst såväl
som efter fem och tio år efter hemkomst.
• Troligast är att denna lägre förekomst av psykisk ohälsa
förklaras av ”the healthy soldier effect”, alltså en bättre hälsa
på grund av urvalsprocessen till militär utlandstjänst.
Syftet med denna studie var att undersöka svenska
militära utlandsveteraners psykiska hälsa genom analys av
uthämtning av antidepressiva läkemedel 1, 5 och 10 år efter
hemkomst från mission.
Studien baserades på en länkning av register vid
Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån,
Rekryteringsmyndigheten och Krigsarkivet. Studien var
godkänd av regionala etikprövningsnämnden vid Karolinska
Institutet och alla analyser genomfördes på anonymiserade
data för att skydda de militära utlandsveteranernas
integritet.
Via Försvarsmaktens register identifierades militära
utlandsveteraner som varit på mission mellan 1995 och
2011. Till varje veteran matchades fem jämförelseindivider.
Såväl veteraner som jämförelseindivider följdes avseende
uthämtning av antidepressiva läkemedel 1, 5 och 10 år efter
hemkomst.
Information om uthämtning av antidepressiva läkemedel
länkades på från Läkemedelsregistret som hålls av
Socialstyrelsen sedan juli 2005. Antidepressiva läkemedel
används för behandling av exempelvis depression och
ångesttillstånd såsom posttraumatiskt stressyndrom
(PTSD).
SLUTSATSER
Första året efter hemkomst hämtade 1.3 procent av de
militära utlandsveteranerna ut antidepressiva läkemedel
jämfört med 2.7 procent i jämförelsegruppen (se graf).
Femte året efter hemkomst var motsvarande andelar 2.8
procent jämfört med 4.6 procent, och under det tionde året
efter hemkomst 3.0 procent jämfört med 5.4 procent. Dessa
skillnader var statistiskt säkerställda.
Samtidigt finns möjligheten att den lägre användningen av
antidepressiva läkemedel bland militära utlandsveteraner
speglar en högre tröskel för att söka medicinsk hjälp, vilket
inte kunde undersökas i den registerbaserade studien. Dock
observerades också en lägre risk för självmord, vilket talar
emot att en mycket större grupp skulle undvika att söka hjälp
för psykisk ohälsa bland de militära utlandsveteranerna
eftersom obehandlad psykisk ohälsa, såsom depression
eller PTSD, ökar risken för självmord.
Militär utlandstjänstgöring föregås av omfattande fysiska
och psykologiska uttagningstester, vilket leder till att militära
utlandsveteraner utgör en selekterad grupp med ovanligt
god hälsa. I studier av militära utlandsveteraner benämns
detta ”the healthy soldier effect” i den vetenskapliga
litteraturen. För att reducera denna effekt matchades
jämförelseindivider till de militära utlandsveteranerna på
flera variabler som är viktiga för den psykiska hälsan, och
analysen tog hänsyn till ytterligare potentiella störfaktorer
såsom resultat från begåvningstest, psykologbedömning
och tidigare psykisk ohälsa.
• Dessa resultat gäller militära utlandsveteraner som
grupp. Individuella fall av svår psykisk ohälsa efter militär
utlandstjänst förekommer givetvis. Det är därför viktigt att
Försvarsmakten och övriga samhället är uppmärksamma
på militära utlandsveteraners psykiska hälsa och erbjuder
adekvat hjälp vid behov.
Vill du veta mer?
Ladda ner den fullständiga rapporten:
www.auxmilitary.se/reports
eller kontakta:
Carl-Martin Pethrus
[email protected]
Foto: Försvarsmakten
