Linköpings Universitet Ekonomiska Institutionen Statsvetenskap 3, C-uppsats 10p., Ht. 2006 Handledare: Joakim Ekman Danmarks och Sveriges syn på trafficking och prostitution Denmark’s and Sweden’s perspective on trafficking and prostitution Hedvig Järnemar LIU-IEIFILG--07/00004--SE Sammanfattning Det internationella samfundet är ovanligt eniga till att fenomenet trafficking är fel och skall bekämpas. Däremot är de oeniga kring när något egentligen skall räknas som trafficking, alltså var gränsen dras mellan prostitution och trafficking. Syftet med uppsatsen är att ta reda på Danmarks och Sveriges syn på trafficking och prostitution. Detta då de har valt helt olika lagstiftning för att hantera frågan gällande prostitution. Detta trots kulturell såväl som geografisk närhet. Båda länderna är även medlemmar i såväl FN som EU vilket gör att hänsyn tas till dessas normer. Detta är några av orsakerna till att Danmark och Sverige är intressanta länder för att representera definitionsproblemet. Till hjälp för att göra detta används två teorier gällande vad prostitution är och var gränsen mellan trafficking och prostitution skall dras. Den första går ut på att prostitution är ”utnyttjande” och att all prostitution över gränserna skall räknas som trafficking. Den andra på att prostitution är ”arbete”. Endast ”ofrivillig” prostitution skall bekämpas och endast ”ofrivillig” prostitution över gränserna skall räknas som trafficking. För att förklara ländernas olika syn kommer bland annat lagstiftning och övriga åtgärder att jämföras och delas in under dessa teorier. Slutsatsen av undersökningen är att Sverige ligger nära den förbjudandepositionen som går ut på att prostitution är utnyttjande. Danmark å andra sidan lutar mer åt arbetspositionen. Mycket tyder även på att länderna rört sig allt mer bort från varandra och mer mot de rena positionerna gällande vad prostitution är under den period 1999-2006 vilken den här uppsatsen undersöker. Innehåll 1 Inledning ...................................................................................................................................................... 4 1.1 Introduktion .......................................................................................................................................... 4 1.2 Syfte och frågeställningar ..................................................................................................................... 5 1.3 Avgränsningar ...................................................................................................................................... 5 1.4 Material och källkritik .......................................................................................................................... 6 1.5 Metod.................................................................................................................................................... 7 1.6 Metodkritik ........................................................................................................................................... 8 1.7 Disposition............................................................................................................................................ 9 2. Den internationella synen på trafficking och prostitution ......................................................................... 10 2.1 Teoretiska utgångspunkter.................................................................................................................. 10 2.2 FN ...................................................................................................................................................... 14 2.2.1 FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor ................................. 14 2.2.2 FN konventionen om transnationell organiserad brottslighet (2000).......................................... 15 2.2.3 FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor särskilt kvinnor och barn...................................................................................................................... 15 2.2.4 FN konventionen om barns rättigheter (1989) ............................................................................ 16 2.3 EU:s arbete mot trafficking................................................................................................................. 16 2.4 Andra Internationella initiativ och överenskommelser mot trafficking............................................. 17 2.4.1 International Labour Organization (ILO).................................................................................... 17 2.4.2 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)..................................................... 17 2.4.3 Nordic-Baltic Campaign against trafficking in women............................................................... 18 2.4.4 Europol........................................................................................................................................ 18 2.5 Internationella nätverksorganisationer mot människohandel ............................................................ 18 3. Hur ser nationell lagstiftning ut? ............................................................................................................... 19 3.1 Vad är trafficking?.............................................................................................................................. 19 3.1.1 Trafficking i Danmark................................................................................................................. 19 3.1.2 Trafficking i Sverige ................................................................................................................... 20 3.2 Prostitutionens omfattning.................................................................................................................. 20 3.2.1 I Danmark ................................................................................................................................... 20 3.2.2 I Sverige ...................................................................................................................................... 20 3.3 Hur ser nationell lagstiftning ut i Danmark?....................................................................................... 21 3.3.1 Lagstiftningens Intention............................................................................................................. 22 3.3.2 Lagstiftningens konsekvenser ..................................................................................................... 23 3.4 Hur ser nationell lagstiftning ut i Sverige? ......................................................................................... 23 3.4.1 Lagens intention .......................................................................................................................... 23 3.4.2 Lagstiftningens konsekvenser ..................................................................................................... 24 3.5 Nationellt stöd till offer för trafficking ............................................................................................... 24 3.5.1 I Danmark ................................................................................................................................... 24 3.5.2 I Sverige ...................................................................................................................................... 25 3.6 Nationellt stöd till prostituerade ......................................................................................................... 25 3.6.1 I Danmark ................................................................................................................................... 25 3.6.2 I Sverige ...................................................................................................................................... 26 3.7 Danmarks regerings aktions plan för att förhindra trafficking ........................................................... 27 3.8 Sveriges regerings aktionsplan för att förhindra trafficking ............................................................... 27 4. Analys och slutsatser................................................................................................................................. 28 Referenser ..................................................................................................................................................... 34 Appendix 1 EU: s arbete ............................................................................................................................... 37 Appendix 2 Nätverksorganisationer mot trafficking ..................................................................................... 38 Appendix 3 Förkortningar............................................................................................................................. 39 1 Inledning 1.1 Introduktion Trafficking av människor är ett globalt fenomen där kvinnor och barn är extra utsatta1. Enligt det internationella samfundet är trafficking en modern form av slaveri och ett brott mot mänskliga rättigheter. Kvinnor och barn utsätts ofta för trafficking med syfte till sexuell exploatering2. Genom att de flesta länderna ratificerat barnkonventionen och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor har de åtagit sig att uppfylla kvinnors och barns mänskliga rättigheter och arbeta mot trafficking3. Människohandel kan ses såväl som en utvecklingsfråga som en fråga om bristande jämställdhet. Detta har berett frågan plats på den utvecklingspolitiska agendan och gjort den till föremål för åtgärder inom ramen för internationellt utvecklingssamarbete. Detta har lett till att allt fler aktörer såväl statliga som ickestatliga har börjat angripa problemet. Problemet angrips från flertalet olika utgångspunkter såsom migration, organiserad brottslighet och mänskliga rättigheter. Trots olika utgångspunkter kan en tredelad åtgärdsstrategi urskiljas förebyggande åtgärder, stärkt lagstiftning och lagföring av förövarna och slutligen hjälp och skydd av offren4. Att problemet kan angripas på många olika sätt beror bland annat på att vad som är trafficking tolkas mycket olika. Coalition Against Trafficking in Women (CATW) ser prostitution i sig som en form av slaveri och alltså ett brott mot mänskliga rättigheter. De har på senare tid arbetat för att prostitution ska inkluderas i FN konventioner mot slaveri och tvångsarbete. Global Alliance Against Trafficking in Women (GAATW) har å andra sidan rört sig mot positionen att behandla kvinnor som har trafikerats som migrerande arbetskraft och att de därför skall skyddas av internationell arbetslag5. I flera av EU-länderna är till exempel prostitution, bordellverksamhet och sexköp lagligt. I de flesta av dessa länder är omfattningen av sexköp och prostitution betydligt större jämfört med Sverige6. Dessa två olika föreställningar gör att trots det internationella samfundets enighet om att trafficking är ett problem som måste bekämpas så är de mycket oeniga om definitionen av trafficking. Många länder utgår i sin definition om vad trafficking är från FN protokollet om ”förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor särskilt kvinnor och barn”. Detta protokoll var ett stort steg i rätt riktning mot en entydig definition men lämnade fortfarande mycket utrymme för tolkningar7. 1 GAATW (2001) Human Rights and Trafficking in Persons, A Handbook s 26 Ministry for Foreign Affairs (2001) Trafficking in Women and Children in Asia and Europe, A background presentation of the problems involved and the initiatives taken s 3 3 Ibid. s 4 4 Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 20 5 Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce s 11 6 Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 57 7 Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 9 2 4 Denna uppsats syftar till att undersöka Danmarks och Sveriges syn på trafficking och prostitution av kvinnor och barn. I sitt arbete mot trafficking stöter de på olika definitioner och det är därför intressant att se hur de valt att tolka dem. Det faktum att länderna ligger nära varandra kulturellt och geografiskt, men samtidigt har mycket olika lagstiftning kring prostitution gör de till intressanta objekt för en jämförelse. De är även båda medlemmar i EU och FN och deltar i regionala samarbetsprojekt mot trafficking såsom Nordic-Baltic kampanj mot trafficking. 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsen syftar till att göra en studie mellan Danmarks och Sveriges syn på prostitution och människohandel (trafficking). Detta både med syfte att kartlägga ländernas syn på fenomenen men även med syfte att skapa förståelse för hur definitionsproblemen skapar svårigheter när det gäller internationella samarbeten. Frågeställningar: – Hur ser de internationella föredragen ut från till exempel FN och EU? – Hur ser den nationella lagstiftningen ut? – Vad är ländernas intention med lagstiftningen? – Vilka är konsekvenserna med lagstiftningen? – Var dras skillnaden mellan människohandel och prostitution i Danmark respektive Sverige? 1.3 Avgränsningar Trafficking och människohandel kommer att användas som synonymer i denna uppsats. Uppsatsen kommer endast att undersöka prostitution och trafficking för sexuella ändamål. Grupperna den kommer att se till är kvinnor och barn. Det beror på att dessa grupper är extra utsatta för trafficking för sexuella ändamål8. Den kommer dock mest att fokusera på trafficking av kvinnor. Detta då enigheten kring när det skall räknas som trafficking av barn är betydligt större. Att både prostitution och trafficking kommer att undersökas beror på att gränsdragningarna ofta är oklara. Uppsatsen kommer att utgå från de två dominerande feministiska teorierna gällande vad prostitution är. Teorierna belyser de olika synerna gällande prostitution och de drar gränsen för när något skall räkas som trafficking Länderna som skall undersökas är Danmark och Sverige. När det gäller tidsperspektivet kommer uppsatsen att utgå från de största lagändringarna i länderna vilka skedde år 1999. Uppsatsen kommer att granska tidsperioden därifrån till mitten av år 2006. År 1999 blev det lagligt att köpa sex i Sverige men inte att sälja. Samma år 1999 avkriminaliserades prostitution i Danmark. En viss tillbakablick tidigare än 1999 kommer dock att ske då bakgrunden till lagstiftningen kan vara intressant att beakta. Av de FN fördrag som tas upp har de mest aktuella valts ut. Det finns tidigare fördrag som tar upp trafficking9 men de FN fördrag som presenteras i uppsatsen är de som idag är mest centrala. Det grundar sig bland annat på att det är de som tas upp i mycket av litteraturen som 8 9 www.against-trafficking.org/uploads/files/129.pdf s 7 Till exempel FN:s anti trafficking från 1949 5 används. Det är även utifrån dessa som Danmark och Sverige arbetar och tar ställning. Detta gäller även det EU arbete som presenteras. 1.4 Material och källkritik ”CEDAW rapporterna” kommer att användas för att undersöka hur Sverige och Danmark själva ser på sin lagstiftning och sitt arbete mot prostitution och trafficking. I uppsatsen kommer de mest aktuella rapporterna som finns tillgängliga att användas. Regeringsrapporter, som CEDAW rapporterna, är sällan självkritiska. De återger i de flesta fallen existerande juridiska och konstitutionella bestämmelser. Det väljer sällan att analysera tillämpningen av dessa eller hinder för att uppnå jämlikhet10. ”Kännedom om prostitution 2003” är en lägesbeskrivning från Socialstyrelsen som innehåller bland annat uppföljning av den nya sexköpslagen och en utvärdering av olika verksamheter och resurser. Den bygger bland annat på information från ett antal informanter11 som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med prostituerade. Den kan användas som underlag för myndigheters ställningstagande12. ”The politics of prostitution” används mycket som bakgrund. Den är resultatet av ett samarbete inom Research Network on Gender Politics and State (RNGS)13. Sverige är ett av länderna som undersöks i boken, dock inte Danmark. Bokens syfte är främst att se hur kvinnoorganisationer påverkar policy utfall. I boken ”The idea of prostitution” argumenterar Jeffreys för att prostitution är sexuellt utnyttjande. I denna uppsatts kommer boken att användas till att beskriva den synen på prostitution14. ”Reading, Writing and Rewriting the Prostitute body” används som underlag till teorin om prostitution som arbete. ”Trafficking in Women and Children in Asia and Europe” använd som bakgrund. Den har getts ut av regeringskansliet och det är intressant att se på vilka fördrag och organisationer de ansett intressanta i arbetet mot trafficking. ”Fattigdom och människohandel” har även den getts ut av regeringskansliet. I den finns Sveriges strategi för bekämpning av människohandel. ”Nordic-Baltic Campaign Against trafficking in women” är en slutrapport från kampanjens arbete 2002. Därifrån har till exempel mycket av Danmarks lagstiftning fram till dess hämtats. ”FN och de mänskliga rättigheterna” tas inte upp särskilt mycket i uppsatsen utan användes mest som bakgrundsläsning om FN:s arbete. ”Läget i världen” tar främst upp trafficking i Asien. Därifrån har dock en viktig term för trafficking bland annat tagits. ”Human Rights and Trafficking in Persons” Den ges ut av GAATW och har även den mest använts som bakgrundsläsning. ”Förbud mot köp av sexuella tjänster” ges ut av brottsförebyggande rådet (BRÅ) och granskar tillämpningen av den Svenska sexköplagen (från 1999) under det första året. ”SOU:1995:15” är ett betänkande av prostitutionsutredningen från år 1993.”FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor” används för att presentera den FN konventionen. ”Samhällsvetenskapernas förutsättningar” används som 10 Dunér (1995) FN och de mänskliga rättigheterna s 49 Informanterna representerar följande verksamheter. Prostitutionsgruppen i Stockholm, Göteborg och Malmö. KAST, Socialtjänsten i Haparanda och Norrköping. Spiralprojektet – i Stockholm. Polisens prostitutionsgrupp i Stockholm, Göteborg och Malmö. Rikskriminalpolisen. Sprutbytesverksamheten i Malmö. Nattis och Klaragården i Stockholm. Statsmissionens natthärbärge i Malmö. Hvilan i Stockholm. RFSU-kliniken i Stockholm. RFSL Rådgivningen i Skåne. Göteborgs domkyrka. Kvinnojouren Iris i Luleå. Kulturföreningen Bellas Vänner i Umeå. Alkohol och drogterapeut med erfarenhet av arbete på behandlingshem. Enheten för hemlösa kvinnor i Stockholm. En kvinna med egna erfarenheter av prostitution (Kännedom om prostitution 2003 s 17-18). 12 Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 2 13 Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce s xiii 14 Jeffreys (1997) The idea of prostitution s 6 11 6 reflektion över värdefri forskning. Detta då prostitution och trafficking är normativt laddade ord vilket kan göra det bra att reflektera över sådana faktorer. ”Metodpraktikan” används som metodbok till hjälp för hur en uppsats skall läggas upp. Danmarks aktionsplan mot trafficking15 och appendixet16 till denna visar hur Danmark har lagt upp sitt arbete för att bekämpa fenomenet och deras syn på frågan. Många källor är svenska vilket kan ge ett visst svenskt perspektiv. De mest centrala rapporterna från Danmark finns dock översatta till engelska till exempel aktionsplanen mot trafficking. Även i Nordic-Baltic Campaign finns översättningar av dansk lagstiftning. I CEDAW rapporterna beskriver länderna själva sitt arbete, så trots en viss svensk övervikt på källor torde det inte påverka bilden av länderna i någon större utsträckning. När det gäller siffror över antalet kvinnor i trafficking eller prostitution är de svårvärderade. Källorna beskriver problemet med insamlande och många siffror bygger på uppskattningar. Dock kan användas som en indikation på problemet. Olika källor uppger även lite olika siffror på antalet prostituerade i länderna. 1.5 Metod Uppsatsen är komparativ på så sätt att samma variabler kommer att undersökas i båda länderna för att sedan jämföras. Uppsatsen har samtidigt en viss beskrivande karaktär. Detta då synen på trafficking och prostitution ska försöka klassificeras under två teorier. För att göra det så krävs en teoretisk konstruktion17. En sådan har även satts upp i form av figur 1 i kapitel 2.1 teoretiska utgångspunkter. Då prostitution och trafficking är två värdeladdade ord kommer en reflektion över värdefri forskning att ske i metodkritiken. Uppsatsen utgår från de två dominerande feministiska teorierna gällande vad prostitution är. Dessa teorier sätter även gränser för när något skall räknas som trafficking. Teorierna har valts ut då de belyser den olika synen som finns på prostitution och den synen påverkar även synen på trafficking eller snarare när något skall räkas som trafficking. Definitionsproblemet kan skapa stora problem när internationella fördrag skall sättas ihop. Därför kommer uppsatsen även att se till FN och EU arbete, detta då båda analysländerna är medlemmar i dessa organisationer. För att undersöka Danmarks och Sveriges syn på prostitution och trafficking kommer bland annat deras lagstiftning att undersökas. Denna kommer att undersökas i tre olika steg: 1. Intentionen bakom lagstiftningen. 2. Själva lagstiftningen. 3. Lagstiftningens konsekvenser, med särskild fokusering på vad intentionen bakom lagstiftningen var. Sveriges och Danmarks aktionsplaner för att motverka trafficking kommer även att undersökas. Här går det att utläsa hur länderna lagt upp sina strategier mot trafficking. Detta 15 http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf http://ligeuk.itide.dk/Files/PDF/appendix-children.pdf 17 Esaiasson m.fl. (2004) Metodpraktikan- konsten att studera samhälle, individ och marknad s 151 16 7 bland annat till hjälp att besvara var gränsen dras mellan människohandel och prostitution i länderna. I teoridelen har en sammanställning (Figur 1) över de två positionerna gällande vad prostitution är gjorts som kommer att användas till att dela in de två olika positionerna. Där har även en tabell (Figur 2) ställts upp över Sverige och Danmark där senare deras lagstiftning med mera skall sättas in för att se vilken syn på prostitution som ligger närmast deras egen. 1.6 Metodkritik När det gäller uppdelningen av prostitution i två teorier så kan de delas in i så mycket som mellan fyra till två olika positioner. Böckerna som använts som utgångspunkt sträcker sig där emellan. Valet att dela in dem i två motiveras utifrån hur de skall användas som analysram. Sverige har valt modellen att kriminalisera köparna av sexuella tjänster och avkriminalisera säljarna. Danmark har valt att inte kriminalisera vare sig köpare eller säljare, dock vissa eventuella mellanhänder. Hade ett tredje land som valt den reglerande modellen såsom Nederländerna, valts hade det varit nödvändigt att utöka teoridelen med till exempel Matthews idé om radikal reglering istället för idéer om total avkriminalisering18. Det skulle även eventuellt kunna vara intressant att ta med prostituerade rättighetsrörelser för att ytterliggare belysa de teoretiska utgångspunkterna. Dock är sådana grupper såsom COYOTE och WHISPER minst lika oeniga om prostitutionens verkningar och hur den bör hanteras att det inte skulle skapa någon ytterliggare klarhet i teorierna19. I begreppen prostitution och trafficking, vilket denna uppsats undersöker, ingår det normativa element. Begreppen prostitution och trafficking kan kallas för ”institutionellfakta” till skillnad från ”renfakta”. Begreppen är för dem som förstår vad de betyder förbundet med en förståelse av fenomenet bundet till en norm20. I syfte med att komma runt att lägga mer värderingar än nödvändigt i begreppen och att beskriva fenomen på ett rättvist sätt används källornas egna begrepp så långt som möjligt. Beskrivs prostitution som sexarbete i litteraturen kallas den även för det i uppsatsen och vice versa. Gilje och Grimmens slutsatts när det gäller värderelaterad forskning är att det ofta inte går att särskilja värderingar från beskrivningar21. Oavsett hur det är med det strävar denna uppsats efter att inte lägga in mer värderingar än nödvändigt eller ta ställning genom att kalla prostitution och trafficking det ena eller det andra. Läsaren uppmanas i sin läsning att vara medveten om att trafficking och prostitution är värdeladdade ord. 18 Shrage (1994) Moral dilemmas of feminism, prostitution, adultery, and abortion s 86 Jeffreys (1997) The idea of prostitution s 342 20 Gilje och Grimen (2004) Samhällsvetenskapernas förutsättningar s 274 21 Ibid. s 280 19 8 1.7 Disposition I de nästkommande tre kapitlen kommer först i kapitel två teorierna vilka denna uppsats bygger på att tas upp. De är till för att beskriva två av de dominerande synerna på vad prostitution och trafficking är. De sammanfattas även i figur 1. I figur 2. presenteras den kommande analysramen som kommer att användas på Danmark och Sverige. I kapitel två följer sedan internationella fördrag med FN:s och EU:s arbete i fokus. Även andra intresseoch nätverksorganisationer presenteras där. Detta för att se till den internationella arenan. I kapitel tre läggs fokus på Danmark och Sverige. Här kommer bland annat lagstiftning att undersökas i tre steg. I kapitel tre presenteras även omfattningen av prostitution och trafficking i de båda länderna och arbetet som görs för att hantera det. I kapitel fyra följer analys och slutsatser. Där besvaras frågeställningarna och länderna delas in i anlysramen (Figur 2). Detta med syfte att se hur deras olika syner går att dela in under de två teorierna gällande vad prostitution är och vilken teori de ligger närmast. 9 2. Den internationella synen på trafficking och prostitution 2.1 Teoretiska utgångspunkter De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är de två huvudföreställningarna gällande vad prostitution är. Kvinnorörelser är djupt delade i frågan. Teoretiskt sätt kan så många som fyra olika positioner skönjas ur feministiska debatter om prostitution. Det finns dock två dominerandeföreställningar. Dels den som definierar prostitution som sexuell dominering och den fundamentala naturen av kvinnoförtryck. Den andra föreställningen går ut på att prostitution är arbete som kvinnor kan välja, sexarbetarpositionen. Den första positionen kallar för straffeftergift av prostitution genom att straffa dem som gör vinster på det förutom den prostituerade. Den andra riktar sig mot lagstiftningen. Detta vanligtvis genom att göra prostitution laglig, samtidigt som någon sorts reglering med syfte att normalisera sexhandel och garantera prostituerades rättigheter. Rörelsegrupper som håller fast vid någon av dessa båda positioner reser väldigt olika krav i policyprocessen och kan placera kvinnors policybyråer i dilemma om vilken strategi som skall följas22. Figur 1: Sammanställning av de två olika positionerna gällande vad prostitution är23. Teori Vad är Prostitution? ”Frivillig prostitution” ”Ofrivillig prostitution” Position 1. den förbjudande Prostitution är utnyttjande/exploatering Existerar inte. (Ingen skulle ”välja” att vara prostituerad) All prostitution är ofrivillig Prostitution över gränserna Skall alltid räknas som trafficking Lagstiftning Säljaren bör avkriminaliseras ej köparen Position 2 den tillåtande Prostitution är arbete Existerar och utgör arbete. ”Ofrivillig” prostitution ska motverkas Endast ”ofrivillig” prostitution över gränserna skall räknas som trafficking Prostitution bör avkriminaliseras helt Position 1 den förbjudande I ”The idea of prostitution” argumenterar Jeffreys för att prostitution representerar en varietet av mäns sexuella våld24 mot kvinnor. Prostitution är ett resultat av, men även något som leder till våld. Ett stort antal studier visar att en stor andel av kvinnorna inom prostitution blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn. Det finns även dokumenterat att prostituerade kvinnor utsätts för mycket våld i anslutning till sitt ”arbete”. Men åsikten att prostitution i sig är sexuellt våld är en relativt ny teori25. Enligt Jeffreys undviker de flesta feminister som analyserar mäns våld mot kvinnor helt att ta upp ämnet prostitution. Det finns dock vissa undantag som McKinnon. Hon placerar tydligt in prostitution under sexuellt utnyttjande. När 22 Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce s 9 23 Tabellen är gjord utifrån kapitel 2.1 Teoretiska utgångspunkter. Egen bearbetning. 24 Ordet ”abuse” är ibland översatt till utnyttjande och ibland våld 25 Jeffreys (1997) The idea of prostitution s 243 10 det gäller att definiera sexuellt våld anser Jeffreys att definitionen i Kellys bok ”Surviving sexuell violence” ger en tydlig beskrivning på vad sexuellt våld är. Kelly nämner inte prostitution i sin bok, men Jeffreys anser att termen passar in på prostitution. Det som skiljer Kellys definition från många andra är att den inte nämner val eller medgivande. Definitionen beskriver sexuellt utnyttjande som följande: ”any physical, visual, verbal or sexual act that is experienced by the woman or girl, at the time or later, as a threat, invasion or assault, that has the effect of hurting or degrading her and/or takes away her ability to control intimate contact” 26. Att det är svårt att namnge prostitution som våld mot kvinnor beror inte bara på att det enligt feminister som Jeffreys har ignorerats eller ansetts naturligt. Det har även döpts om för att få en mer neutral eller positiv klang. Genom att kalla prostitution för ”arbete” eller underhållning blir det svårt för kvinnor att identifiera det som händer dem som utnyttjande. Det kan bero på ett behov av att inte se sig själva eller bli sedda som offer. Jeffreys beskriver en studie som Hoigard och Finstad genomförde på gatuprostituerade kvinnor i Oslo. Den visade att kvinnorna i början minimaliserade sina upplevelser. De beskrev inte sina upplevelser av våld på ett seriöst sätt innan de kommit att lära känna och lita på intervjuaren27. Summer, en ex-prostituerad, beskrev hur hon ljög för sig själv för att det fick henne att känna sig bättre. Detta gjorde hon genom att inte beskriva sina upplevelser som utnyttjande eller våld. Forskning under de senaste 20 åren visar på att prostituerade utsätts för mycket misshandel och våldtäkter. Detta är våld som är relaterat till prostitution men inte samma sak som våldet prostitution är i sig enligt Jeffreys. I Farley och Hotalings studie visade det sig att 55 procent av dem de intervjuade hade blivit slagna av klienter varav 19 procent under den senaste veckan. 88 procent hade utsatts för fysiska hot och 68 procent hade utsatts för våldtäckt varav 48 procent mer än fem gånger28. Giobbe drar enligt Jeffrey paralleller mellan traditionella äktenskap och prostitution. Hon anser att den typen av äktenskap är ett ägande av en kvinna av en man emedan prostitution är att hyra en människa. Det faktum att pengar ingår i prostitution ändrar inte på faktumet att sexköparna begår våldtäkt eller misshandel på en kvinna eller ett barn. Det döper endast om brottet till prostitution. Hon konstaterar att prostitution är kommersialiseringen av sexuellt våld. I prostitution låter kvinnor sina kroppar utnyttjas på ett sätt som de aldrig skulle tolerera om inte deras försörjning hängde på det29. I sexindustrin normaliseras en stor del sexuella trakasserier genom att kvinnorna får betalt. Prostituerade måste i särskilt stor utsträckning acceptera ”sexuella trakasserier” som en del av sitt jobb. Sexindustrin marknadsför en form av sexuellt våld mot betalning vilket utgör ett stort hinder för feminister att motverka sexuellt våld. Gibbone argumenterar för att prostitution påminner om våldtäkt. Detta då effekterna av det såsom skam, degradering och smutsighet och svårigheten att etablera en nära intim relation med en man är mycket lika30. En rapport från allmänna sjukhus om självmord visade att 15 procent av självmordsoffren var prostituerade. Sådana uppgifter pekar i hög grad på att prostitution inte är ett brott utan offer enligt Giobbe. Hennes studie visade även på att de prostituerade kvinnorna ofta skyllde på sig själva. Farley och Hoting gav ut en rapport på världskonferensen om kvinnor i Beijing 1995. Där beskrev de skadorna som uppstår ur lång tids prostitution som posttraumatisk stress. De beskriver prostitution som erfarenhet av att bli 26 Ibid. s 247 Ibid. s 252 28 Ibid. s 254, 255 29 Ibid. s 260, 261 30 Ibid. s 266, 267, 268 27 11 sexuellt utnyttjad upprepade gånger, dominerad slagen och terroriserad31. I deras intervju av 130 prostituerade kvinnor uppfyllde 45 procent kriteriet för att diagnostiseras för posttraumatisk stress. Prostituerade kvinnor praktiserar i likhet med barn som blir sexuellt utnyttjade disassociation för att skydda sitt ”jag” från våld. Detta beteende är så likartat skriver Jeffreys att det bevisar att de två erfarenheterna är lika skadliga. Enligt Finstad och Hoigard utvecklar prostituerade kvinnor komplexa system för att skydda sitt riktiga jag från att bli invaderat och förstört av kunder. Dessa metoder kan bestå av allt från att tänka på något annat som till att använda sig av alkohol och olika typer av droger. Ett annat sätt är att reservera vissa delar av sig själva till annat än prostitution till exempel att inte låta kunder kyssa dem och att försöka korta ner tiden med klienten så mycket som möjligt 32. De använder sig även ofta av peruker och nya namn i försök att skydda sin riktiga identitet33. Att se prostitution som manligt sexuellt våld möjliggör enligt Jeffrey det för forskare att höra och ta seriöst vad prostituerade kvinnor säger om skadorna de utsätts för och konsekvenserna av dessa. Position 2 den tillåtande Prostitution kan alltså ses som utnyttjande eller sexuellt våld. Det finns dock en helt annan uppfattning om vad prostitution är. Där ses det istället som ett sexistiskt arbete med låg status. Något som inte skiljer det särskilt mycket från andra typer av sådana arbeten. Trots att många feminister är oeniga om vad prostitution symboliserar är de för de mesta eniga om att de legala och politiska medlen som finns för att kontrollera prostitution är problematiska. I allmänhet är även både feminister som är ute efter att eliminera sexkommers och de som inte är det, för att ta bort de lagliga förbuden mot det. Att de för det mesta kan enas runt den frågan beror på att ett förbud oftast placerar straffansvaret för prostitution på den prostituerade kvinnan. Trots att lagarna kan göras om för att omfördela skulden tror många feminister att lösningen på prostitution inte ska involvera en straffande stat utan en omfördelning av ekonomiska och sociala möjligheter. Ytterligare tycks inte prostitution orsaka skada hos en tredje part, dock kan det i somliga fall utgöra social irritation34. Utan att ignorera irritationsfaktorn är de flesta feminister emot mindre disciplinerande/straffande system av social reglering som designats för att minimera den potentiella allmänna irritationen som skapas av prostitution. De som ser prostitution som legitimt men stigmatiserande arbete tenderar att vara emot sådana system då det till största delen inte är till för att skydda den prostituerade utan för att begränsa hennes rättigheter. Den typen av system är inte generellt straffande mot konsumenter av prostitution men de är straffande på mer subtilt sätt mot den prostituerade. Ett exempel på detta kan vara registrering av prostituerade eller en begränsning av var de får utföra sitt arbete. Liberala feministers krav på avkriminalisering av prostitution motiveras av att de bara är en irritation för alla andra och är ett brott ”utan offer”. De anser att användandet av straffande eller reglerande metoder kan öka självskadandet i prostitution eller orsaka obalans på distributionssidan35. Bell beskriver i sin bok “Reading Writing, and Rewriting the Prostitute body” Rubins syn på prostitution. Rubin anser att prostituerade blir kriminellt stämplade på grund av sina sexuella aktiviteter. Hon menar även att när prostituerade åtalas så beror det på en ideologi som 31 Ibid. s 269 Ibid. s 270, 271, 272 33 Ibid. s 274 34 Shrage (1994) Moral dilemmas of feminism, prostitution, adultery, and abortion s 82 35 Ibid. s 83 32 12 klassificerar dem som farliga och underlägsna icke välkomna36. Hon identifierar prostitution som ett yrke. Hon kritiserar även samhället för hur kriminalisering och stigmatisering av sexarbetare påverkar dem negativt. ”The underlying criminality of sex-oriented business keeps it marginal, underdeveloped, and distorted…it…renders sex workers…vulnerable to exploitation and bad working conditions. If sex commerce were legal, sex workers would be more able to organize and agitate for higher pay, better conditions, greater control, and less stigma37” Detta påminner om hur förespråkare för sexarbetarpositionen enligt Jeffreys tenderar att se på våld mot prostituerade som ”arbetsskador”. De skall därför bekämpas genom att arbetsförhållandena och den sociala statusen för prostituerade kvinnor förbättras38. Analysram för Sverige och Danmark Följande analysram har satts upp över länderna som skall undersökas. I analysramen skall resultatet av empirin sättas in för att göra det lättöverskådligt var länderna står i förhållande till de två positionerna gällande vad prostitution är. Analysramen kommer att presenteras ifylld i kapitel 4. Analys och slutsatser. Figur 2. Analysram för Danmark och Sverige39 Prostitution Danmark Sverige Själva lagstiftningen Intention med lagstiftning Antalet sexköpare Antalet prostituerade Synen på ”frivillig” prostitution Synen på den prostituerade ”Frivillig” prostitution över gränserna ”Ofrivillig” prostitution över gränserna 36 Bell (1994) Reading, Writing, and Rewriting the Prostitute body s 96 Ibid. s 96 38 Jeffreys (1997) The idea of prostitution s 255 39 Analysramen har ställts upp med teorierna i 2.1 som utgångspunkt. Egen bearbetning. 37 13 2.2 FN FN har en central roll i formandet av synen på trafficking och gränsdragningen till prostitution. Det beror på att när stater ratificerar olika FN konventioner ligger de till grund för nationell lagstiftning. Detta är något som gäller i stor utsträckning inom områdena mänskliga rättigheter, kvinnors och barns rättigheter och även frågor gällande tvångsarbete och slaveri40. Under 1980- och 1990-talet började GAATW genom lobbying att motarbeta den förbjudande diskursen gällande trafficking och försökte få in möjligheten av frivillig prostitution i relevanta FN föredrag. Det ledde till att CATW började pressa för en konvention mot sexuell exploatering och senare även för ett nytt FN protokoll gällande trafficking. Det primära syftet var att förhindra en åtskillnad mellan trafficking och prostitution. Det första skiftet FN gjorde bort från förbudspositionen var i Wien deklarationen om ”eliminering av våld mot kvinnor” och FN konferensen i Pekings ”Plattform för aktion”. Plattformen behandlade endast tvingad prostitution och trafficking inte prostitution i sig. Detta fick NGO:s att börja framföra mänskliga rättigheter som argument för att bekämpa trafficking. Under år 2000 enades till slut FN kring ett protokoll gällande trafficking. Det var ett internationellt försök att hejda trafficking men definitionen av trafficking ger möjlighet till flera tolkningar. En del hävdar att protokollet säger att vilken som helst migration som involverar prostitution nu faller under trafficking och att alla migrerande sexarbetare kommer att behandlas som offer för trafficking. Andra som GAATW anser att protokollet internationellt inte definierar vad exploatering av prostitution eller vad andra former av sexuell exploatering innebär. Detta på grund av att det inte fanns någon konsensus hos staterna på vad det skulle betyda. Protokollet anses då tillåta stater att fokusera bara på tvingad prostitution vilket skulle tillåta dem att ta itu med vuxen prostitution på andra sätt en genom förbud. Då dessa kontroverser existerar återstår det att se huruvida protokollet kommer att fungera som ett effektivt instrument mot trafficking41. 2.2.1 FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor I november 2006 hade över 90 % av FN:s medlemmar ratificerat konventionen. Såväl Danmark som Sverige skrev på den redan 198042. Konventionen antogs den 18 december 1979 och är ett resultat av FN:s kvinnoårtionde 1975-1985. De länder som har godkänt och ratificerat konventionen åtar sig att avge en rapport för granskning43. Denna rapport skall ges till en särskild övervaknings kommitté, CEDAW, och ska innehålla redogörelse av lagstiftning och andra rättsliga administrativa åtgärder och även framsteg. Den första skall lämnas inom ett år och därefter minst vart fjärde år och när kommittén begär det44. FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor innehåller ingen uttrycklig skyldighet att vidta aktiva åtgärder45. Enligt artikel 6 i FN resolutionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor skall ”konventionsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa alla former av handel med kvinnor 40 Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce s 10 41 Ibid. s 11 42 www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/states.htm 43 Wadstein (1990) FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor s 9 44 Ibid. s 10 45 Ibid. s 14 14 och utnyttjande av kvinnoprostitution”46 . Enligt medföljande dokument skulle detta inte nödvändigtvis tolkas som att prostitution i sig skulle bekämpas men ingen definition gavs av exploatering47. 2.2.2 FN konventionen om transnationell organiserad brottslighet (2000) Stater vilka ratificerar konventionen åtar sig att med seriösa metoder arbeta mot transnationell organiserad brottslighet. Det innebär att lagstiftning gällande den typen av frågor måste ses över och ett upprättande av ramverk för samarbete, teknisk assistans och träning. Staterna kommer att kunna stödja sig på varandra när det gäller utredningar och åtal av organiserade kriminella grupper vars brott ingriper någon typ av transnationell aktivitet. Som ett supplement till konventionen finns två tilläggsprotokoll som behandlar specifika områden av transnationell organiserad brottslighet. Ett av dessa ett protokoll riktar sig särskilt mot trafficking48. 2.2.3 FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor särskilt kvinnor och barn Definitionen i protokollet lyder som följer: ”Handel med människor: rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av personer genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjandet skall innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ”49. Även vid samtycke skall det räknas som trafficking om något medel som anges i definitionen har använts. Det är också värt att notera att det alltid skall räknas som trafficking om en person är under 18 år. Definitionen av trafficking avser handel över nationsgränser. Protokollet avser alla former av utnyttjande och alltså inte endast sexuellt utnyttjande. Definitionen i protokollet har gjorts bred för att kunna tillämpas på många olika situationer men lämnar i och med det utrymme för tolkningar50. 46 Ibid. s 37 Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce s 10 48 www.unodc.org/unodc/en/crime_cicp_convention.html#final 49 Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 9 50 Ibid. s 9 47 15 2.2.4 FN konventionen om barns rättigheter (1989) FN konventionen om barns rättigheter (CRC) omfattar alla personer under 18 år51. I konventionen går det att läsa att:52 ”Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra: a) att barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling; b) att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet; c) att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material”53. I konventionen tas det upp att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder med syfte att förhindra bortförande av såväl som försäljning och handel med barn. De skall även skydda barnet mot alla former av utnyttjande som på något sätt kan skada barnet i fråga54. 2.3 EU:s arbete mot trafficking När det gäller arbete mot och synen på trafficking och prostitution måste länder som är medlemmar i EU även ta hänsyn till unionens lagstiftning. Även här går det att se att de två olika positionerna gällande vad som är trafficking respektive prostitution har kommit att påverka. I Europaparlamentets första resolution i frågan 1989 fördömdes både trafficking och prostitution i sig. Dessa separerades senare som fråga, vilket gjorde det möjligt med rekommendationer mot trafficking och tvingad prostitution 1997. Trafficking tenderar att hamna under frågor gällande olaglig invandring och människosmuggling. Det nya Schengen avtalet med dess strikta regler gällande inträde i EU gjorde återigen diskussionen intressant. Den Europeiska kommissionen skilde trafficking från prostitution i en kommunikation om trafficking 1996. 1997 tog ministerrådet fram en förenad aktion mot trafficking. Den uppmuntrade medlemsstaterna att straffa trafficking av personer, genomföra åtgärder för att åtala dem som tjänade på trafficking och konfiskera deras vinster samt att skydda och stödja offren för trafficking. Dessa aktiviteter hade dock lite effekt och därför lade Europeiska kommissionen fram ett förslag för ett ”Council Framework” för att arbeta emot trafficking av människor. Ett problem var dock att etablera en gemensam definition av brottet. Den slutgiltiga definitionen ligger i linje med FN:s protokoll från år 2000. Ramverket uppmanar staterna att straffa människohandlare, skydda offren och utveckla gemensam policys mot olaglig invandring. Senare EU-policys gällande trafficking tar inte upp prostitution i sig. Detta indikerar att bandet mellan trafficking och prostitution har blivit en känslig fråga även i EUsammanhang. Trots lobbying för det motsatta har policy gällande prostitution lämnats till den enskilda medlemsstaten. Detta är i linje med principerna om suveränitet i Maastricht och Amsterdam fördragen. Stater kan alltså bestämma sig för att förbjuda, legalisera eller reglera 51 Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 21 52 Hela konventionen på engelska går att hitta bland annat under: www.ohchr.org/english/law/ 53 SOU:1995:15 s 205 54 Ibid. s 205 16 prostitution utifrån sin egen nationella policypreferens55. Några av de viktigaste punkterna i EU:s arbete mot trafficking är Haagdeklarationen, DAPHNE, Rådets rambeslut om bekämpande av människohandel, Brysseldeklarationen och STOP-projektet (se appendix 1). 2.4 Andra Internationella initiativ och överenskommelser mot trafficking 2.4.1 International Labour Organization (ILO) Sverige ratificerade 2002 ILO konventionen 182 om förbud mot och omedelbara åtgärder för avskaffande av de värsta formerna av barnarbete från 199956. Alla personer under 18 år skall enligt konventionen räknas som barn. Enligt konventionen skall effektiva och omedelbara åtgärder antas med syfte att säkerställa förbud mot och avskaffande av de värsta formerna av barnarbete. De värsta formerna av barnarbete innefattar bland annat barnprostitution. Typerna av arbete som avses skall fastställas av behöriga myndigheter eller i nationell lagstiftning. Det skall kartläggas var dessa former av arbete förekommer. Handlingsprogram för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete skall utformas och genomföras. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för införande och efterlevnad av bestämmelser som uppfyller konventionen. Medlemsstaterna ska vidta effektiva och tidsbestämda åtgärder med syfte att hindra att barn anlitas för de värsta formerna av barnarbete. De skall även tillhandahålla hjälp för avlägsnande av barn från den typen av arbete samt sörja för rehabilitering och återanpassning i samhället för barnen. En behörig myndighet med ansvar för tillämpning av konventionen skall utses och lämpliga åtgärder skall vidtas för samarbete och bistånd mellan staterna. 2.4.2 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Alla medlemsländer i OSSE åtar sig via den Europeiska säkerhetsstadgan från 1999 att arbeta för att eliminera alla former av människohandel57. För detta har OSSE satt upp särskilda riktlinjer. De arbetar även med insatser vars syfte är att öka medvetenheten om problemet gällande trafficking. De arbetar även för anpassning och harmonisering av nationell lagstiftning och med utbildningsarbete för personal inom rättsväsendet. OSSE samarbetar också med olika organisationer för rehabilitering och återintegrering av personer vilka har utsatts för trafficking58. 55 Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce s 12 56 www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/38cc7148081ba1942b640523b2f0c38f/ilo_ 182.pdf 57 www.against-trafficking.org/uploads/files/86.pdf 58 Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 24 17 2.4.3 Nordic-Baltic Campaign against trafficking in women Kampanjen använder sig av FN:s protokoll “to Prevent, Suppress and Punish Trafficking in Persons, Especially Women and Children, Supplementing the United Nations Convention against Translational Organized Crime” som referenspunkt för sin kampanj såväl som de nationella kampanjerna. Protokollet indikerar att för ett så effektivt arbete mot trafficking som möjligt måste samarbete mellan stater uppmuntras. Protokollet tar upp vad initiativ som görs mot trafficking av människor och då särskilt kvinnor och barn bör fokusera på. Det går ut på att ge skydd och hjälp till offren med respekt för deras mänskliga rättigheter samt att åtala de nätverk och grupper som sysslar med trafficking. Arbetsgruppen för kampanjen bemöter också efterfrågan vilken uppmuntrar till trafficking. Detta genom att de deltagande länderna ska börja med eller stärka lagliga eller andra metoder, som utbildning, sociala och kulturella metoder, vilket inkluderar bilaterala eller multilaterala samarbeten. Detta för att motarbeta efterfrågan som leder till trafficking59. 2.4.4 Europol European Law Enforcement Organisation (Europol) har en nyckelroll i arbetet mot trafficking i Europa60. Därför har de kommit att delta i flera internationella utredningar gällande frågan. De arbetar även för att motverka handel med barn och såväl produktion som distribution av barnpornografi61. Europol anser att trafficking av människor är ett stort problem som involverar skapandet av kriminella nätverk62. 2.5 Internationella nätverksorganisationer mot människohandel När det gäller internationella organisationers arbete mot människohandel präglas även det av oenigheten kring vad prostitution och trafficking egentligen är. Delningen har lett till att olika internationella nätverksorganisationer som arbetar mot människohandel har fått mycket olika mål63. Två av de största som representerar de olika synerna på vad prostitution är och när ”trafficking” skall motarbetas är Coalition Against Trafficking in Women (CATW) och Global Alliance Against Trafficking in Women (GAATW)64 (se appendix 2). 59 Nordic Council of Ministers (2004) Nordic-Baltic Campaign against trafficking in women, Final report 2002 s 27 60 http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf s 12 61 Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 24 62 http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf s 13 63 Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce s 9 64 Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 26, 27 18 3. Hur ser nationell lagstiftning ut? 3.1 Vad är trafficking? Ordet trafficking betyder i princip samma sak som människohandel. Coomarasway beskriver trafficking som: ”Smuggling av personer främst kvinnor och flickor som förs bort, med eller mot sin vilja till annat land eller ort där de säljs och tvingas arbeta under slavliknande förhållanden, exempelvis som prostituerade”65 Trafficking är ett allvarligt och växande problem som förekommer över hela världen.66 Trafficking är dessutom extremt lönsamt. Det beror på den ökade globaliseringen av ekonomin och den snabba expansionen av sexindustrin. Trafficking av kvinnor och barn är ett brott med relativt låg risk och hög vinst något som attraherar individuella traffickers såväl som organiserade kriminella nätverk i den Nordisk-Baltiska regionen men även andra delar av världen. Det uppskattas att grupper som sysslar med trafficking tjänar miljarder Euro varje år, vilket gör trafficking av människor till världens tredje lönsammaste brott efter trafficking av droger och vapen. Totalt beräknas ungefär 120 000 kvinnor och barn vara offer för trafficking i västra Europa67. Av de kvinnorna som smugglas in i Skandinavien kommer de flesta från de Baltiska staterna, Ryssland och Central Europa68. 3.1.1 Trafficking i Danmark Trafficking av kvinnor kom först upp på agendan under början av det här århundradet. Det visade sig snart att största delen av personerna som trafikerades till Danmark var kvinnor i syfte till sexuell exploatering69. Under 2005 upptäcktes konkreta fall av handel med barn vilket resulterade i ett appendix till Danmarks ursprungliga aktionsplan mot trafficking. Som en aspekt av dessa aktiviteter behöver polis och det lagliga systemet att uppgraderas för att bättre kunna hantera fall som involverar barn. Arbetet involverar även att ta reda på hur många barn som utsätts för trafficking då det just nu saknas en översikt över hur många barn som egentligen är offer för trafficking med syfte till bland annat prostitution70. 65 Eriksson och Granath (2001) ”Läget i världen FN rapporterar om mänskliga rättigheter 2001” s 59 www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/061002/71489fbf9bd1f2c14a91a7c21c364a24/FAkt abladMR.pdf 67 http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf s11 68 Ministry for Foreign Affairs (2001) Trafficking in Women and Children in Asia and Europe, A background presentation of the problems involved and the initiatives taken s 27 69 http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf s 12 70 Ibid. s 12 66 19 3.1.2 Trafficking i Sverige År 2006 tillsatte Sveriges regering en särskild ambassadör mot människohandel71. I Sverige uppskattar rikskriminalen antalet offer för människohandel för sexuella ändamål till mellan 400-600 kvinnor 200372. För polisens arbete mot människohandel år 2004-2006 har regeringen öronmärkt 30 miljoner kronor73. 3.2 Prostitutionens omfattning 3.2.1 I Danmark Mellan 2000-2500 utländska prostituerade kvinnor lever i Danmark varav en del är offer för trafficking74. Totalt levde det 2002 ungefär 6000 prostituerade i Danmark. Danska PRO centret sammanfattar att de senaste åren har antalet kvinnor från fattiga länder och Östeuropa som hamnar på Danmarks prostitutionsmarknad mer än tiofaldigats. Det går inte att ta reda på det exakta antalet. Kvinnorna stannar ofta i Danmark av tre olika anledningar enligt aktionsplanen: Den första är att de är i Danmark på turistvisa vilka ofta gäller för en vistelse på tre månader. För det andra giftemål som arrangeras av individer vilka arbetar i den typen av miljö. För det tredje giftemål där en man tar med sin fru till Danmark och sedan fungerar som hennes hallick75 Prostitution existerar i flera olika former men typiskt sett har alla formerna skadliga effekter på den enskilda prostituerade enligt utredningen som gjordes gällande den danska aktionsplanen. Dessa effekter kan vara sociala, mentala, medicinska och/eller finansiella. Problemens komplexitet bidrar till att låsa individer i svåra situationer. Detta stämmer in på kvinnor i prostitution oavsett om de är offer för trafficking eller inte. Aktionsplanen presenterar idéer om hur man ska arbete med de sociala problemen vilka är relaterade till dansk prostitution. Polisen är ofta de första som får kontakt med prostituerade. Detta leder till att polisen och NGO:s är de viktigaste aktörerna i arbetet mot prostitution76. 3.2.2 I Sverige Enligt Socialstyrelsen uppgick antalet prostituerade kvinnor år 2004 till ungefär 150077. I Sverige definieras prostitution i (SOU 1981:71) som ”Prostitution är när minst två personer köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilket utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten”78. Denna definition gjordes i den senaste statliga utredningen79. I den rapporten vill betoning på den prostituerade kvinnan undvikas. Detta då 71 www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/061002/71489fbf9bd1f2c14a91a7c21c364a24/FAkt abladMR.pdf 72 www.against-trafficking.org/uploads/files/86.pdf s 4 73 Ibid. s 5 74 http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf s 11 75 http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf s 8 76 http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf s 12 77 www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060925/486aa308637111d8a263c26801ab7883/CE DAW%20rapport%206%20och%207%20%2dSLUTLIG%20SVENSK.pdf s 21 78 SOU 1995:15 s 209 79 Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 19 20 prostitution är ”ett socialt fenomen som ingriper minst två parter”. I Socialstyrelsens rapport skiljs offer för människohandel från prostituerade. Detta trots att båda fenomenen är en del av den Svenska prostitutionsmiljön80. Nyrekryteringen av prostituerade anses vara liten. I Malmö förekommer dock en viss nyrekrytering enligt polisen. Den sker främst bland heroinmissbrukare. Så mycket som 90 % av de prostituerade kvinnorna i Malmö uppskattas missbruka heroin81. När det gäller inomhus prostitution är gränsen mellan det och gatuprostitution ofta flytande. Det är även betydligt svårare att skapa sig en bild av den82. När det gäller kvinnornas åldrar har den en stor spridning. När det gäller riktigt unga kvinnor träffas de sällan på i gatuprostitution83. Könshandel påverkar samhället negativt. Det förmedlar en negativ syn på sexualitet. Kvinnor kommer att betraktas som en handelsvara något som inte är ”förenligt med den människosyn som bör råda i ett modernt samhälle”. Kvinnor och män skall vara jämställda och ha samma människovärde och rätt till respekt och integritet84. Prostitution är oförenligt med individens rätt till självbestämmande. Det hindrar hennes utveckling som människa och skapar eller förstärker social utslagenhet. I samband med prostitution förekommer ofta brottslighet och missbruk har ofta samband med prostitution85. Prostitution som arbete är en bild som Socialstyrelsen genom sina intervjuer inte upplevt. Det skulle dock kunna bero på att informanterna inom sina verksamheter främst arbetar med att hjälpa kvinnor ur prostitution och blir uppsökta av personer som vill ta sig ur sin livsstil. Östergren skriver i sin magisteruppsatts att de flesta kvinnor hon har intervjuat har en positiv inställning till det de gör. Det menar dock ProstitutionsCentrum är en vanlig hållning så länge en kvinna är aktivt prostituerad86 3.3 Hur ser nationell lagstiftning ut i Danmark? När det gäller Danmark tar lagen om prostitution upp att sedan 1999 är prostitution i sig inte längre ansett som ett brott. Det inkluderar även köpare av prostituerade. I mars 2003 lades en justering till den danska straffkodexen som breddade sektion 223(a). Den gjorde det olagligt att för klienter köpa sexuella tjänster av en person under 18 år baserat på betalning eller löfte om betalning. Maxstraffet för det brottet är två års fängelse87. När det gäller åtal av dem som sysslar med trafficking och torskar går det under sektion 228 (1). En person som får någon annan att söka förtjänst genom sexuell omoral med någon annan, eller för syftet med egen vinning, uppmuntrar någon annan till att delta i sexuell omoral med andra eller hindra andra som sysslar med sexuell omoral som yrke att sluta med det, eller har en bordell, skall anses skyldiga till att göra vinst och dömas till fängelse för någon tid som inte överstiger fyra år. 80 Ibid. s 20, 21 Ibid. s 23 82 Ibid. s 25, 26, 27 83 Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 9 84 SOU:1995:15 s 148 85 Ibid. s 149 86 Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 56, 57 87 http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdf?OpenElement s 20 81 21 Enligt sektion 228(2) gäller samma straffsats för någon som motiverar eller hjälper någon under 21 år att delta i sexuell omoral som ett yrke, eller till vilken person som helst som hjälper någon att lämna landet med syfte att den senare skall ägna sig åt sexuell omoral som yrke utomlands eller skall utnyttjas för sådan omoral, när den personen är under 21 eller vid den tidpunkten ovetande om det syftet. Enligt artikel 229 ska en person som för syftet av vinning eller vid upprepade tillfällen, uppmuntrar sexuell omoral genom att agera som en mellanhand, eller som får ut vinst från aktiviteterna som ett yrke, dömas till fängelse för någon tid som inte överstiger 3 år eller vid förmildrade omständigheter till böter. I juni 2002 lades en ny straffsatts för mänsklig trafficking till i lagen. Sektion 262 a. säger att (1): En person som rekryterar, transporterar, förflyttar, får utdelning eller får in en person genom medel, antingen under eller efter i) olagligt tvång enligt sektion 260, ii) fråntagande av frihet enligt sektion 261, iii) hot under sektion 266, 1v) olagligt skapande, konfirmering eller exploatering av ett misstag eller, v) vilken som helst annan icke godtagbar metod88 med syftet av exploatering av den personen genom bland annat sexuell omoral. Skall dömas till fängelse för någon tid som inte överstiger 8 år för trafficking av personer. (2) Samma straff ska gälla för en person som med syfte av exploatering av offret genom sexuell omoral, tvingad arbetskraft eller service, slaveri eller praktiseringar likartade slaveri, i) en person som rekryterar, transporterar, förflyttar, får utdelning eller efter det får ut en person under 18 år eller ii) ger betalning eller andra fördelar för att få ut medgivande till sådan exploatering från en person som har kontroll över offret, och att till den personen ge sådan betalning eller fördel89. Något som är intressant att ta upp under rubriken nationell lagstiftning är: "sexualitet - oavsett handikapp" från 2001. Det är dock inte en lag utan en vägledning från det danska Socialdepartementet. I vägledning går det att läsa: "Det finns personer som behöver mer konkret hjälp än bara muntlig vägledning. Det kan till exempel vara kontakt med en prostituerad. Vårdpersonal kan ibland följa personen till den prostituerade. Det kan också vara relevant att vårdpersonalen har ett samtal med den prostituerade, för att tillsammans med personen framföra önskemål och se till att tillräckligt mycket tid blir avsatt90." 3.3.1 Lagstiftningens Intention I Danmarks femte CEDAW rapport står det att år 1999 ändrades straffkodexen med syfte att respektera prostitution så att hälsan och den sociala konditionen för den utsatta gruppen skulle komma att förbättras. Trots att prostitution i sig inte är olagligt i Danmark syftar justeringen till att ytterliggare avkriminalisera prostitution. För att ytterliggare förbättra livskvaliteten för prostituerade och deras sociala status har lagen gällande mellanhänder ändrats. Det är nu möjligt för prostituerade att lagligt leva med en man såvida han inte lever på hennes inkomst av prostitution i en sådan omfattning att räknas som exploatering91 88 Nordic Council of Ministers (2004) Nordic-Baltic Campaign against trafficking in women, Final report 2002 s 29 89 Ibid. s 30 90 www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=466584 91 http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N00/523/85/IMG/N0052385.pdf s 55 22 3.3.2 Lagstiftningens konsekvenser Danish Women Society (DWS) uppskattar att den danska sexindustrin har ökat dramatiskt från ungefär 1500 personer år 1999 som sysslade med prostitution till ungefär 7000 år 2002. De uppskattar även att 50 % av kvinnorna inom prostitution numera är utländska92. 3.4 Hur ser nationell lagstiftning ut i Sverige? Den första januari 1999 trädde lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster i kraft. ”Den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse, döms – om inte gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken – för köp av sexuella tjänster till böter eller fängelse i högst fem månader”. För försök döms ansvar enligt 23:e kapitlet i brottsbalken93. När det gäller övrig lagstiftning om prostitution är enligt brottsbalken 6 kap. 8 § och 9 § koppleri straffbart. Brottsbalkens 6 kap. § 10 Förförelse av ungdom alltså köp av sexuella tjänster av någon som är under 18 år är förbjudet. Även försök till förförelse av ungdom och koppleri är straffbart. När det gäller grovt koppleri är även förberedelse och stämpling straffbart. Det är även straffbart att låta bli att anmäla ett sådant brott om någon känner till att det pågår. Brottsbalken 6 kap. 3 § och 4 § regler om sexuellt utnyttjande och sexuellt utnyttjande av underårig kan vara aktuella. Brottsbalken 6 kap. 7 § 2 stycket, sexuellt ofredande94. Människohandel för sexuella ändamål är straffbart sedan 2002 enligt proposition 2001/02:124 Straffet är fängelse i 2 till 10 år95. I Sveriges sjätte och sjunde CEDAW rapport står det att i april 2005 utvidgades bestämmelserna om sexualbrott till att omfatta fall där ersättning utlovats eller getts av tredje person96. 3.4.1 Lagens intention Bakgrunden till den nya lagen om förbudet av köp av sexuella tjänster som trädde i kraft 1999 beskrivs i Sveriges femte CEDAW rapport som att staten inte anser det ansvarsfullt att straffa personen som säljer sexuella tjänster. Det beror på att då straffas den svagare parten. Lagen skall även vara till för att motivera prostituerade att söka hjälp att ge upp sin livsstil. De ska inte riskera straff för att de varit aktiva som prostituerade. Genom att förbjuda köp av sexuella tjänster anser den svenska staten att prostitution och dess skadliga effekter kan motarbetas mer effektivt än tidigare. Staten anser dock att ett förbjudande aldrig kan fungera som mer än ett komplement i försöken att reducera prostitution. Det krävs även bredare sociala aktioner97. 92 http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdf s 88 BRÅ (2000) Förbud mot köp av sexuella tjänster – tillämpning av lagen under det första året s 11 94 Ibid. s 16 95 http://www.against-trafficking.org/templates/page.aspx?page_id=401 96 www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060925/486aa308637111d8a263c26801ab7883/CE DAW%20rapport%206%20och%207%20%2dSLUTLIG%20SVENSK.pdf s 21 97 http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N00/802/05/IMG/N0080205.pdf s 23 93 23 3.4.2 Lagstiftningens konsekvenser När det gäller Sveriges nya lag om köp av sexuella tjänster har kritik mot den riktats från flera håll både före och efter införandet. Innan införandet gällde oron främst att den nya lagen skulle driva prostitution under jorden98. De som stödde den nya lagen argumenterade innan lagändringen för att 2/3 delar av prostitutionen redan skedde under jorden och att en ny lag skulle komma att minska efterfrågan99 Om mer prostitution drevs under jorden skulle det kunna leda till ökade risker för såväl de prostituerade som sexköparna. Rädslan gällde även huruvida de prostituerades skulle kunna nås av social hjälp. Kontroll och efterlevnad av lagen förutsågs även bli svårt. Lagen har även anklagats för att vara ineffektiv då den lett till mycket få lagföringar. Lagen har dock varit framgångsrik på så sätt att gatuprostitutionen har minskat. Den har även lett till att prostituerade som vill bryta sig loss har sökt sig till Socialtjänsten för hjälp.100 I Sveriges femte CEDAW rapport står det att gatuprostitution har minskat sedan förbudet mot köp av sexuella tjänster trädde i kraft. Dock har dold prostitution ökat101. Det har förekommit diskussioner gällande huruvida den nya sexköpslagen lett till att kvinnor inom prostitution kommit att utsättas för mer våld. Detta är en bild som socialstyrelsens informanter i stort sätt delar102. En orsak skulle kunna vara att när kunderna minskat är det de ”farliga” som blivit kvar. Samtidigt visar olika källor till exempel Renland på att prostitution och våld är nära förknippade oavsett lagstiftning. Polisen har inte funnit belägg för att våldet har ökat. Det går alltså inte med den informationen socialstyrelsen har idag med säkerhet att säga huruvida våldet har ökat sedan den nya lagstiftningen infördes103. 3.5 Nationellt stöd till offer för trafficking 3.5.1 I Danmark I Danmarks aktionsplan mot trafficking från 2002 går det att läsa att stöd för offer för trafficking är viktigt.104 Offer för trafficking som befinner sig i eller arbetar olagligt i Danmark ges generellt sett en period på femton dagar att lämna landet enligt Danmarks sjätte CEDAW rapport. Detta till skillnad från andra personer som befinner sig olagligt i landet vilka vanligtvis utvisas omedelbart105. Under den förlängda perioden kan offren för trafficking stanna på säkra härbärgen där de får tillgång till akut stöd i form av social, medicinsk och psykisk hjälp. Det ger även Danska myndigheter och NGO:s möjligheter att ta kontakt med kvinnans hemland för att se till att myndigheterna där är redo att ta emot personen och ge den fortsatt stöd. Att Danska myndigheter generellt deporterar kvinnorna efter bara femton dagar har dock lett till kritik från såväl EU som FN håll enligt DWS106. 98 BRÅ (2000) Förbud mot köp av sexuella tjänster – tillämpning av lagen under det första året s 11, 12 Outshoorn (2004) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce s 239 100 BRÅ (2000) Förbud mot köp av sexuella tjänster – tillämpning av lagen under det första året. s 12 101 http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N00/802/05/IMG/N0080205.pdf s 23 102 Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 17-18 103 Ibid. s 30, 31, 32 104 http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf s 14 105 http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdft s 21 106 Ibid. s 89 99 24 Appendixet till Danmarks aktionsplan mot trafficking tar upp att barn som utsätts för trafficking skall få en tillfällig förmyndare tillsatt. Dennes arbete går ut på att representera barnet och göra upp en individuell aktionsplan för det. Den skall även se till att barnet tas om hand om i ett passande familjehem. Barnet skall inte kunna deporteras innan danska myndigheter kan vara säkra på att barnet kommer att tas emot på ett ansvarsfullt sätt i sitt hemland.107. Danmark bekostar skydd av offer för trafficking i fall där de är bundna av internationella fördrag att göra det. De tvingar inte heller personer att återvända till länder där de riskerar åtal vilka skyddas under internationella konventioner108. 3.5.2 I Sverige Sedan 2004 kan personer som utsätts för grova brott i Sverige till exempel trafficking beviljats tillfälligt uppehållstillstånd. Detta uppehållstillstånd är till för att underlätta utredning av grova brott genom att de som utsatts för sådana får möjlighet att stanna under tiden det tar att utreda den typen av brott. Under den tidsperioden får personerna rätt till samma hälsovård och sjukvård som personer bosatta i Sverige. De får även rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen på samma villkor109. 3.6 Nationellt stöd till prostituerade 3.6.1 I Danmark När det gäller utländska prostituerade kvinnor i Danmark gjordes det under 2004 ett speciellt utformat informationsmaterial riktat till dem. Materialet upplyste kvinnorna om deras rättigheter och möjligheter till försörjning i Danmark. Detta såväl som stöderbjudande riktade till dem när de återvänder till sina hemländer110. Under 2004 hade Danmark en kampanj riktad till köparna av prostitution. Den gick ut på att informera om brott som ofta låg bakom utländska kvinnors prostitution i Danmark och få dem att reflektera över sina egna köp av sexuella tjänster. Gatugrupper har satts ihop med syfte att ge information till utländska såväl som danska prostituerade kvinnor om social, hälsa och lagliga aspekter. Projektet genomförs från början i bland annat Köpenhamnområdet111. Danish Women Society (DWS) anser dock att stödet för danska kvinnor i prostitution är så gott som obefintligt och påpekar att ett av de två rådgivningsprojektet som tidigare fanns har lagts ner112. 107 http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf s12 http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdf s 22 109 http://www.against-trafficking.org/uploads/files/86.pdf s 10 110 http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdf s 22 111 Ibid. s 23 112 Ibid. s 90 108 25 3.6.2 I Sverige Det finns inga särskilda bestämmelser i socialtjänstlagen om prostitution. I sin utvärdering gällande frågan tar dock socialstyrelsen upp andra paragrafer som kan vara tillämpliga. Ett exempel är 2 kap. 2 § i SoL ”kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver”. I 3 kap. 2 § i SoL går det att läsa att det är socialnämndens uppgift att ”svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd, och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det”113. Socialtjänstens arbete ska bygga på respekt för människors integritet och självbestämmanderätt. I sin rapport skriver socialstyrelsen att det är viktigt att stödet till människor inom prostitution bygger på detta och att frigöra individens egna resurser och stötta denne i sin situation. Lagen om vård av Unga är till för att tillgodose barns och ungdomars behov av skydd, vård och behandling. En förutsättning för att vård skall beslutas är missbruk, brottslig verksamhet, eller annat socialt nedbrytande beteende. En förutsättning för det är dock att beteendet medför en påtaglig risk för att den unge själv kommer att ta skada något som regelmässigt torde gälla vid prostitution114. Insatserna för kvinnor i prostitution påverkas av att det är ett mångfasetterat problem. Prostitution förknippas ofta med skam och en kombination av rädsla för myndigheter gör att prostituerade sällan självmant berättar för socialtjänsten om sina erfarenheter. Även missbruk och prostitution är ofta förknippat med varandra. Detta gör att det inom missbrukarvården är viktigt att ämnet tas upp. Detta för att hjälpa kvinnorna att gå vidare och minska återfallsrisken inom såväl prostitution som missbruk115. Det finns ett antal specialdesignande verksamheter i storstäderna. I de tre storstäderna finns prostitutionsgrupperna i socialtjänstens regi, vilka är specialdesignade för att hjälpa kvinnor och män att ta sig ur prostitution. Deras arbete går ut på uppsökande arbete, behandling och kunskapsspridning. Prostitution är dock inte endast ett storstadsfenomen. Då det sällan finns underlag för prostitutionsgrupper på mindre orter kan ett alternativ vara samarbete med andra orter, konsultera specialkompetens eller utse en socialsekreterare med spetskompetens. Även ideella organisationer och speciella gynekologmottagningar gör olika stödinsatser. Det finns även insatser för sexköparna till exempel KAST (köpare av sexuella tjänster). Insatser görs även för att tidigt upptäcka, förebygga och hjälpa kvinnor ur prostitution. När det gäller att förhindra nyrekrytering krävs flertalet förebyggande åtgärder. Detta gäller särskilt för unga människor. Det beror på att de sällan själva ser sina handlingar som prostitution om de ger sexuella tjänster i utbyte mot, droger, krogbesök, kläder med mera116. 113 Socialstyrelsen (2004) Kännedom om prostitution 2003 s 59 Ibid. s 60 115 Ibid. s 12 116 Ibid. s 13 114 26 3.7 Danmarks regerings aktions plan för att förhindra trafficking I Danmarks aktionsplan från år 2002 läggs särskild uppmärksamhet på att ställa personer bakom de kriminella nätverken inför rätta. Hösten 2000 började polisen systematiskt att kartlägga aktiviteter som troligtvis kunde ha ett samband med trafficking av kvinnor. Polisen har tidigare nämnt att aktiviteter som telefonavlyssning och liknande är extra användbara i fall som rör trafficking117. Tidigare danska initiativ har enligt aktionsplanen främst arbetat med att finna individerna bakom trafficking av kvinnor. Denna plan fokuserar även på stöd till offren och förebyggande arbete. Förebyggande åtgärder går ut på allt från allmänna initiativ såsom arbete för jämställdhet som till att motverka fattigdom i kvinnornas hemländer och specifika åtgärder mot brott. En annan viktig förebyggande åtgärd är att uppmuntra till samarbete118. I september år 2005 gjordes ett kompletterande appendix till den danska aktionsplanen mot trafficking från år 2002. Detta då den tidigare aktionsplanen främst fokuserade på kvinnor. Det nya appendixet fokuserar på trafficking av barn119. 3.8 Sveriges regerings aktionsplan för att förhindra trafficking Mycket av aktionsplanen tas upp under andra rubriker. Det går dock i aktionsplanen att urskilja en tredelad åtgärdsstrategi för att bekämpa trafficking. De viktigaste punkterna där är förebyggande åtgärder. Att stärka lagstiftning och lagföring av förövarna. Samt hjälp och skydd av offren120. Definitionen av trafficking i FN konventionen ”om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor särskilt kvinnor och barn” används som utgångspunkt. Den avser handel över nationsgränser men den kan också enligt aktionsplanen användas på handel med människor inom landet121. 117 http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf s 10 Ibid. s 14 119 http://ligeuk.itide.dk/Files/PDF/appendix-children.pdf 120 Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 20 121 Ibid. s 9 118 27 4. Analys och slutsatser Uppsatsen går som tidigare nämnts ut på att göra en komparativ studie mellan Danmarks och Sveriges syn på prostitution och trafficking samtidigt som den har en viss beskrivande karaktär. I detta kapitel kommer den fakta som tidigare presenteras att analyseras med syfte att kartlägga ländernas syn på trafficking och prostitution men även kort att skapa förståelse för hur definitionsproblemen skapar problem när det gäller internationella samarbeten. Dessa två definitioner är mycket centrala. Det beror på att de bland annat sätter gränser för vad som är prostitution respektive trafficking. Vilken definition som valts visar även i hög grad synen på de prostituerade. Analysen kommer att presenteras uppdelad under centrala rubriker i syfte att göra den lättöverskådlig. FN:s arbete mot trafficking Här kommer det att återkopplas till fyra av de viktigaste ”aktuella” FN fördragen som behandlar trafficking. Det finns äldre fördrag men då definitionen ändrats över tiden och dessa är de mest aktuella är det dessa som kommer att behandlas. När det gäller trafficking är det internationella samfundet mycket eniga om att det är ett dåligt fenomen och skall motarbetas. Frågan är snarare ofta hur det skall motarbetas och då handlar det inte mycket om metoden för det, utan snarare om gränsdragningen mellan trafficking och prostitution. ”FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor” Enligt artikel 6 skall alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution bekämpas. Det behövde inte nödvändigtvis tolkas som prostitution i sig. Det är ett tydligt exempel på gränsdragningsproblemet. För att hantera problemet, eller på grund av oenighet, lämnar många fördrag utrymme för tolkningar. Här är ett tydligt exempel på ett ställe där Danmark och Sverige valt att tolka fördraget olika. Nu skriver i och för sig Danmark att deras lag är till för att göra förhållandena bättre precis som Sverige beskriver sin. Kan det betyda att båda är till för att motverka kvinnoprostitution? I Danmarks fall måste slutsatsen där bli nej. Danmarks själva lagstiftning kan inte på några grunder sägas vara till för att motverka kvinnoprostitution trotts att åsikten att lagstiftningen kan fungera att minska utsattheten för prostituerade kvinnor kan finna stöd i teori två gällande vad prostitution är. ”FN konventionen om transnationell organiserad brottslighet” Är till för att staterna ska kunna stödja sig på varandra när det gäller utredningar och åtal av organiserade kriminella grupper vars brott ingriper någon typ av transnationell aktivitet till exempel trafficking. Här om någonstans torde bristen på konsensus skapa problem. Hur skall lagar harmoniseras om det saknas enighet kring vad trafficking innebär? När det gäller den smala definitionen kan alla staterna gå med på den. Men när det gäller den breda definitionen förlorar konventionen viss kraft då länderna saknar harmoniering. Även när det gäller närliggande länder som Sverige och Danmark kan detta skapa problem. 28 ”FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor särskilt kvinnor och barn” Även här finns utrymme till tolkningar. Definitionen i protokollet gällande vad trafficking är fungerar som utgångspunkt för de flesta länderna. Problemet med definitionen är att den har lämnats mycket öppen. Detta beror med stor sannolikhet på att det alltid är svårt att få länder att enas kring en definition och det beror även på oenighet om när något skall räknas som prostitution respektive trafficking. Med syfte att få ett stort antal länder som möjligt att skriva på har definitionen lämnat stort utrymme för tolkningar. Sverige har valt att tolka den mer brett än Danmark. Detta genom att bland annat tolka den som om den kan användas för ”trafficking” inom landet. ”FN konventionen om barns rättigheter” I FN konventionen om barns rättigheter finns det i fallet Sverige och Danmark få tolknings problem. Det fanns dock tidigare innan 2002 då Danmark gjorde en lagändring som gjorde att det inte skulle räknas som prostitution vid köp av sex från prostituerade under 18 år och alltså olagligt. Danmark har efter uppgifter om att trafficking av barn förekommer lagt till ett appendix i sin aktionsplan mot trafficking där barn särskilt behandlas. EU:s arbete mot trafficking När det gäller EU finns det inte heller någon klar konsensus gällande vad som är trafficking respektive prostitution. Den slutgiltiga definitionen av trafficking ligger i linje med FN:s protokoll ”om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor , särskilt kvinnor och barn”. Men som tidigare skrivits finns det där utrymme för tolkningar. EU har dock i likhet med FN gått ut och fördömt trafficking. Detta trots avsaknad av en entydig gränsdragning mellan prostitution och trafficking. Det har även lett till att de valt att lämna det öppet för de enskilda staterna själva att bestämma sig för att förbjuda, legalisera och/eller reglera prostitution. Hade EU valt en entydig definition av trafficking hade det i mycket hög grad påverkat Sverige och Danmark då de som medlemmar i EU blir bundna av unionens lagstiftning. Men då detta inte är fallet blir inte påverkan lika stor och svårigheterna som istället skapas är i stort sätt samma som de som beskrivs under FN. Det är även anledningen till att EU:s arbete inte kommer att analyseras ytterliggare här. Andra Internationella initiativ och överenskommelser mot trafficking När det gäller andra initiativ är det svårt att säga hur de påverkat länderna. Detta då många arbetsplaner mot trafficking och/eller prostitution är likartade. Därför kommer endast två av de som nämnts i arbetet att tas upp. Enligt ILO ska personer under 18 år räknas som barn. Här finns en koppling till teori två gällande vad prostitution innebär. Detta då barnprostitution kallas en av de värsta formerna av barnarbete. Nordic-Baltic Campaign mot trafficking av kvinnor tas främst upp då det är ett regionalt samarbete där både Danmark och Sverige medverkar. Deras strategi i olika steg för bekämpning av trafficking påminner om båda ländernas aktionsplaner. De kom dock vid ungefär samma tidpunkt och då båda aktionsplanerna är likartade är det svårt att säga vad som påverkat varandra. Att Länderna har likartade utgångspunkter är dock intressant i sammanhanget. 29 Danmark och Sverige. I syfte att göra det lättöverskådligt vad som har hänt sedan lagändringarna 1999 och att börja klassificera ländernas olika syn på prostitution och trafficking så har följande analysram ställts upp: Figur 2. Analysram för Danmark och Sverige sedan lagändringarna 1999. Prostitution Danmark Sverige Själva lagstiftningen Intention med lagstiftning Lagligt sälja och köpa Lagligt att sälja Förbättra villkoren för de Förbättra villkoren för de prostituerade prostituerade Antalet sexköpare Oklart Minskat Antalet prostituerade Ökat, speciellt utländska Minskat, men mer dolda Synen på ”frivillig” ”Normaliserande” ”Avskräckande” prostitution Synen på den prostituerade En ”arbetare” Ett ”offer” ”Frivillig” prostitution över Ej trafficking Oklart gränserna ”Ofrivillig” prostitution över Trafficking Trafficking gränserna Hur ser lagstiftningen ut Danmark och Sverige tog år 1999 ett kliv ifrån varandra i sin lagstiftning gällande prostitution. I Sverige blev det då olagligt att köpa sex från prostituerade men inte olagligt att sälja sex. Att försvåra för köp av sexuella tjänster utan att lägga straffansvaret på de prostituerade är en åtgärd som stöds av den första ”förbjudandepositionen” gällande vad prostitution är. Samma år 1999 avkriminaliserades prostitution i Danmark. Att avkriminalisera prostitution är en åtgärd som förespråkas av dem som stöder ”sexarbetarpositionen”. År 2002 tog länderna i sin lagstiftning ytterliggare ett steg bort ifrån varandra. Detta då sexköplagen i Sverige stärktes ytterliggare för att även göra försök till köp av sexuella tjänster straffbart. I Danmark blev det samtidigt lagligt för en prostituerad att leva ihop med en man så länge denna inte levde på den prostituerades inkomster i allt för hög utsträckning. Att försök till sexköp förbjuds går i linje med teorin om prostitution som utnyttjande. Detta då försök till andra brott som liknas vid prostitution såsom försök till våldtäkt är belagda med straff. Är prostitution i sig våld så borde även försök till sexköp vara straffbart. Danmarks nya lag som gör det lättare för en prostituerad att leva med en man borde ha stöd hos förespråkare av ”sexarbetarpositionen”. Detta då de är emot regleringar som ”stämplar” den prostituerade kvinnan. Att en prostituerad inte skulle kunna leva med en man utan att han var hennes hallick till skillnad från icke prostituerade kvinnor borde klassificera sig som inskränkning och stämpling och alltså torde lagändringen kunna ses som ytterliggare stödd i ”sexarbetarpositionen”. Vad som dock är intressant i Danmarks lagstiftning är vad prostitution kallas. När de gäller 228 (1) om mellanhänder så beskrivs uppmuntran till 30 prostitution som uppmuntran till ”sexuell omoral som yrke” 122. En sådan beskrivning borde förespråkare för sexarbetspositionen vara emot då det stämplar den prostituerade kvinnan som omoralisk. Likaväl borde förespråkare för förbudspositionen vara emot den då betoningen som omoralisk lägger mycket av skuldbördan på den prostituerade. Intentionen bakom ländernas lagstiftning Båda länderna beskriver intention med lagstiftningen att göra förhållande bättre för de prostituerade. Här kan Danmark säga sig ha rört sig allt mer mot sexarbetarpositionen. Detta då deras försök till att förbättra prostituerades situation främst har gått ut på att legalisera den typen av verksamhet. Enligt den teorin blir även villkoren bättre för prostituerade vid legalisering då det öppnar upp den typen av verksamhet vilket ger kvinnorna mer möjlighet att ta vara på sina rättigheter. Skulle de till exempel råka ut för något ska de inte behöva vara rädda för att kontakta myndigheterna. I längden kan det även motverka att stämpla de prostituerade kvinnorna och att normalisera prostitutionsverksamhet. Allt detta positivt enligt förespråkare för sexarbetarpositionen. Sveriges lag som gör det lagligt att sälja sex men inte köpa motiveras istället med att de inte anser det ansvarsfullt att straffa den prostituerade kvinnan. Även här skulle det bli lättare för den prostituerade att söka hjälp. Kvinnan kommer dock i och med att hon stämplas som någon som behöver hjälp trotts att socialstyrelsen talar om respekt för människors val att stämplas som ett offer. Detta går i och för sig i linje med den förbjudande positionen gällande prostitution som menar att alla kvinnor som är prostituerade blir utnyttjade. De som inte anser det har bara inte insett det ännu. Detta beroende bland annat på försvarsmekanismer som att inte vilja se sig själva eller att andra ska se dem som offer. Hur beskrivs de prostituerade/trafikerade? I båda länderna beskrivs de prostituerade som en utsatt grupp. Socialstyrelsen i Sverige skriver uttryckligen att de inte håller med om bilden av prostitution som arbete. Ett tydligt ställningstagande mot ”sexarbetarpositionen”. I bakgrunden till den nya sexköplagen från 1999 beskrivs även den prostituerade kvinnan som den ofta svagare parten. I Danmarks aktionsplan väljs beskrivningen handel med barn och inte barnprostitution. Detta går i linje med deras nya lag att en person under 18 år inte skall räknas som en prostituerad. Denna beskrivning har definitivt stöd i den förbjudande positionen gällande prostitution men då internationella föredrag satt gränsen 18 år för barn borde den även ha stöd i ”sexarbetspositionen”. Det som är intressant är snarare hur sent Danmark införde den lagen. 122 Översatt från engelska 31 Konsekvenserna av ländernas nya nationella lagstiftning I Danmark är en konsekvens som lagstiftningen gett upphov till att prostitutionen har ökat dramatiskt från ungefär 1500 till 7000 sedan lagändringen 1999123. Antalet utländska prostituerade uppges nu var uppe i 50 %. Av de 2500 kvinnor som danska myndigheter uppskattar var utländska prostituerade står det bara att en del uppskattas vara offer för trafficking så huruvida trafficking har ökat är svårt att säga. I Sverige har gatuprostitutionen minskat sedan den nya lagen infördes. Vad som däremot tycks ha ökat är den dolda prostitutionen. Sedan lagen infördes har en del prostituerade kvinnor sökt hjälp. Att prostitution går ner är något som den förbjudandepositionen ser som något bra. Sexarbetarpositionen torde vara ganska neutral i frågan. Attityder . När det gäller attityder till prostitution är ”Sexualitet oavsett handikapp” intressant att se på. Tolkningen som görs utifrån dess existens måste nog bli att prostitution ses som arbete och inte exploatering annars borde den inte kunna existera. Skulle prostitution ses som utnyttjande skulle det innebära att vissa potentiella sexköpare gavs ett högre värde än de prostituerade. Ses prostitution däremot som arbete behöver inte värde att läggas in på samma sätt då det i sådana fall endast är ett yrke som andra yrken. . När det gäller attityder så spelar det faktum huruvida prostitution är lagligt eller inte en viktig roll. Att något är olagligt sänder ut en signal om att det är fel, är något lagligt kan det istället komma att normaliseras. Sedan den nya lagen infördes i Sverige tycks sexköparna ha minskat i antal. Detta beror antagligen på att de riskerar straff efter lagens införande. I den förbjudandepositionen är prostitution alltid utnyttjande och alltså fel. Att göra det olagligt att köpa sex är ett sätt att signalera detta. Sexarbetarpositionen å andra sidan talar om val. Även i Sverige tas det upp att Socialstyrelsen skall respektera människors val. Men valet prostitution målas så gott som alltid ut som en konsekvens av bristande val eller missbruk vilket gör att Sverige återigen lutar mot förbudspositionen. Enligt den andra utgångspunkten är frivillig prostitution inte fel. Här görs en tydlig åtskillnad mellan trafficking (ofrivillig prostitution) och frivillig prostitution. Frivillig prostitution är i princip ett arbete som alla andra och eventuella problem skall tacklas som arbetsmiljöproblem. Genom att legalisera prostitution kan det även komma att normaliseras vilket är bra då det ger möjligheter att skydda personerna som sysslar med det. Danmark har genom sin legalisering tagit ett steg mot sexarbetarpositionen genom att göra prostitution legitimt. Ökningen av antalet prostituerade sedan lagändringen indikerar ett samband mellan attityder och antalet prostituerade. En intressant sak som danska myndigheter ville förmedla till sexköparna var att de skulle uppmärksamma eventuell trafficking. Där sker en tydlig gränsdragning mellan prostitution och trafficking. Denna åtskillnad av trafficking och prostitution är även direkt stödd i sexarbetarpositionen. 123 Då jag saknar en källa till hur siffrorna över antalet prostituerade vilka kommer från statligt danskt håll såg ut innan 1999 kommer här DWS siffra att användas för att beskriva vad som hänt sedan lagändringen. Deras aktuella siffra skiljer sig dock från statens aktuella. I figur 3. om prostitutionens omfattning I länderna kommer dock siffror från statligt håll att användas I båda. 32 Gränsdragningen mellan trafficking och prostitution. Ett sätt att se på var länderna drar gränserna för prostitution respektive trafficking är hur de presenterar problemen. Figur 3. Omfattningen av prostitution i Danmark respektive Sverige124 Antal prostituerade kvinnor Totalt Antal utländska prostituerade Offer för trafficking Danmark Sverige 6000 2000-2500 - 1500 400-600 Antal prostituerade kvinnor i Sverige uppskattas totalt till ungefär 1500 varav offer för människohandel uppskattas till mellan 400-600 stycken. Antalet prostituerade kvinnor i Danmark uppskattas totalt till ungefär 6000. Varav 2000-2500 är utländska prostituerade kvinnor. En del av dem uppskattas vara offer för trafficking. Ser man på denna indelning ser man att Danmark inte har valt att dela in all prostitution över gränserna som trafficking vilket tyder på en stark koppling till sexarbetarpositionen. I Sverige å andra sidan nämns inte utländska prostituerade som en egen grupp. Det indikerar att prostitution över gränserna där räknas som trafficking ett ställningstagande som starkt kan kopplas till den förbjudandepositionen. I Sveriges aktionsplan mot trafficking tas det även upp att definitionen av trafficking i FN protokollet som planen utgår ifrån kan användas inom landet. Sammanfattande slutsats Sveriges och Danmarks syn gällande prostitution och människohandel skiljer sig betydligt åt. Denna uppsatts går inte ut på att försöka förklara exakt vad den skillnaden beror på utan snarare belysa det faktum att den existerar och att dela in länderna under de två dominerande feministiska teorierna gällande vad prostitution är. Detta för att visa hur synen på fenomenen ser ut i de olika länderna. Danmark placerar sig då nära sexarbetarpositionen och Sverige nära den förbjudandepositionen. Teorier gällande vad prostitution är har lyckats existera sida vid sida under en lång period inom det internationella samfundet, vilket har lett till vissa tolkningsproblem som tas upp i analysen. Det som är slående efter att ha gått igenom frågorna är att det kan finnas en sådan enighet kring att fördömda ett fenomen samtidigt som det saknas konsensus över vad fenomenet innebär. 124 Tabellen är uppställd utifrån fakta i kapitel 3. Egen bearbetning. 33 Referenser Litteratur Bell, Shannon, Reading, Writing, and Rewriting the Prostitute body, (1994) Indiana University Press, Bloomington and Indianapolis- USA Dunér, Bertil, FN och de mänskliga rättigheterna (1995) Scandbook – Falun Eriksson Lars, Berith Granath ”Läget i världen FN rapporterar om mänskliga rättigheter 2001” (2001) Bulls tryckeribolag- Halmstad Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, Metodpraktikankonsten att studera samhälle, individ och marknad(2004) Norstedts Juridik AB- Stockholm Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Regeringskansliet, Utrikesdepartementet (2003)Xerox Grafisk Service- Stockholm Förbud mot köp av sexuella tjänster – tillämpning av lagen under det första året – Brottsförebyggande rådet (2000) Tierps tryckeri AB - Tierp Gilje, Nils och Grimen, Harald, Samhällsvetenskapernas förutsättningar (2004) Bokförlaget Daidalos AB- Göteborg Human Rights and Trafficking in Persons, A Handbook, (2001) Global Alliance Against Traffickin in Persons- Bangkok Jeffreys, Sheila, The idea of prostitution (1997) Spfnifex Press Ltd- Melbourne Australia Kännedom om prostitution 2003 (2004) Socialstyrelsen, KopieCenter- Stockholm Nordic-Baltic Campaign against trafficking in women, Final report 2002. Nordic Council of Ministers (2004) Scanprint as- Århus Outshoorn, Joyce (editor) The politics of prostitution- Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce (2004) Cambridge University PressCambridge, Storbritannien Shrage, Laurie, Moral dilemmas of feminism, prostitution, adultery, and abortion (1994) Routledge- New York Trafficking in Women and Children in Asia and Europé, A background presentation of the problems involved and the initiatives taken. Ministry for Foreign Affairs (2001) XBS Grafisk service Wadstein, Margareta FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law, Report No. 7 (1990) Reprocentralen –Lund 34 Internet Staterna som skrivit på och länkar till CEDAW rapporterna (hämtat 2006-11-05) www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/states.htm Direkt länkar till Danmarks fjärde till sjätte CEDAW rapport (hämtat 2006-11-05) www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/cedaw27/den4.pdf http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N00/523/85/IMG/N0052385.pdf http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N04/545/83/PDF/N0454583.pdf Direkt länkar till Sveriges fjärde och femte till sjunde CEDAW rapport (hämtat 2007-01-04) http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N96/312/31/IMG/N9631231.pdf http://daccessdds.un.org/doc/UNDOC/GEN/N00/802/05/IMG/N0080205.pdf www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060925/486aa308637111d8a263c2 6801ab7883/CEDAW%20rapport%206%20och%207%20%2dSLUTLIG%20SVENSK.pdf Sexualitet oavsett handikapp i Danmark (hämtat 2006-12-12) www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=466584 Danmarks aktionsplan mot trafficking (2002) (hämtat 2007-01-06) http://ligeuk.itide.dk/Files/pdf/traffic_women.pdf Appendix till Danmarsk aktionsplan mot trafficking (2005) (hämtat2007-01-07) http://ligeuk.itide.dk/Files/PDF/appendix-children.pdf Perspektiv på Danmarks aktionsplan (hämtat 2007-01-04) http://ligeuk.itide.dk/files/PDF/Perspective_actionplan_2006.pdf CATW:s hemsida (hämtat 2006-11-22) www.catwinternational.org GAATW:s hemsida hämtat (hämtat 2006-11-22) www.gaatw.net/ www.gaatw.net/index.php?option=com_content&task=blogsection&id=2&Itemid=59 Regeringskansliets hemsida om mänskliga rättigheter. www.manskligarattigheter.gov.se www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/061002/71489fbf9bd1f2c14a91a7c 21c364a24/FAktabladMR.pdf Nordic-Baltic task force against traffickings hemsida www.against-trafficking.org/ (hämtat 2007-01-06) www.against-trafficking.org/uploads/files/68.rtf www.against-trafficking.org/uploads/files/86.pdf www.against-trafficking.org/uploads/files/95.pdf www.against-trafficking.org/uploads/files/129.pdf www.against-trafficking.org/uploads/files/183.pdf Lägesrapporter från STOP projektet (hämtat 2007-01-05) www.against-trafficking.org/templates/page.aspx?page_id=398 35 FN konventionen om transnationell organiserad brottslighet (hämtat 2007-01-05) www.uncjin.org/Documents/Conventions/dcatoc/final_documents/index.htm FN konventionen om barns rättigheter (CRC) (hämtat 2006-12-20) www.ohchr.org/english/law/ DAPHNE (hämtat 2007-01-05) http://europa.eu/scadplus/printversion/sv/lvb/l33062.htm ILO (hämtat 2007-01-06) www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/38cc7148081ba1942b640 523b2f0c38f/ilo_182.pdf 36 Appendix 1 EU: s arbete Haagdeklarationen (1997) Haagdeklarationen antogs av Justitie- och jämställdhetsministrarna inom EU år 1997. Däri finns riktlinjer för effektiva metoder att motarbeta och hindra trafficking av kvinnor med syfte till sexuell exploatering på såväl nationell som internationell nivå. Rikskriminalpolisen fungerar som nationell rapportör på uppdrag av Sveriges regering125. Daphne (2000-2003) Daphne är ett av Gemenskapens program vars syfte är att förebygga våld mot barn, ungdomar och kvinnor. Genom beslutet om programmet tas för första gången våld mot, barn, ungdomar och kvinnor upp. För att beskriva sådant våld används världshälsoorganisationens begrepp om hälsa. Hälsa är ett tillstånd av ”totalt psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande”. Daphne programmet är till för att informera om våld mot barn, ungdomar och kvinnor och skall komplettera redan existerande program och sträcker sig mellan år 2000-2003126. Av projekten vilka finansierades via Daphne fanns det projekt som särskilt riktades mot kvinnohandel127. Rådets rambeslut om bekämpande av människohandel (2002) Rambeslutet behandlar människohandel med syfte till arbets- och/eller sexuellexploatering. Det behandlar endast straffrättsliga frågor och ställer upp gemensamma minimiregler gällande straffrättsliga påföljder och åtgärder mot trafficking128. Brysseldeklarationen (2003) Brysseldeklarationen innehåller ett antal rekommendationer om hur medlemsstaterna skall bekämpa människohandel. Ett är att senast den 1 augusti 2004 genomföra rådets rambeslut om bekämpande av människohandel129 Brysseldeklarationen tar bland anat upp mekanismer för samarbete och utbyte. De viktigaste är internationellt sammanbet och utbyte av information, att sätta upp en europeisk expertgrupp och ett forum mot organiserad brottslighet. Att stärka europeiska nätverk som hjälper offer för trafficking, sätta upp en europeisk databas över försvunna personer. När det gäller det förebyggande arbetet mot trafficking går de viktigaste punkterna ut på att motarbeta rötterna till problemet. Detta genom forskning och träning men även uppmärksamma och göra andra uppmärksamma på trafficking. Administrativ kontroll och specifika rekommendationer med syfte att förhindra trafficking av barn. Direkt hjälp till offer och åtgärder till offer som vittnen. Samt polisiärt och juridiskt samarbete genom rekommendation för lagstiftning och specialisering och utbyte mellan länderna.130. STOP-projekt Projektet Stop Trafficking on People (STOP) är ett EU finansierat projekt med syftet att bygga upp ett nätverk mellan bland annat Sverige och Danmark för analys och bekämpning av handel med kvinnor.131 125 www.against-trafficking.org/uploads/files/68.rtf http://europa.eu/scadplus/printversion/sv/lvb/l33062.htm 127 http://ec.europa.eu/justice_home/news/8mars_sv.htm 128 www.manskligarattigheter.gov.se/extra/faq/?module_instance=3&action_question_show.2346.0.=1 129 www.against-trafficking.org/uploads/files/95.pdf 130 Ibid. 131 www.against-trafficking.org s 11 126 37 Appendix 2 Nätverksorganisationer mot trafficking 2.5.1 Coalition against trafficking in women (CATW) CATW är en koalition av enskilda organisationer. De arbetar internationellt för att förverkliga kvinnors mänskliga rättigheter och även att uppmärksamma och bekämpa alla former av sexuell exploatering. Det inkluderar prostitution, pornografi, sexturism och brudköp132. Organisationen understryker sambandet mellan människohandel och prostitution. De lägger tonvikten på att kvinnor inte arbetar med prostitution genom fri vilja utan på grund av begränsade eller inga valmöjligheter. Prostitution ses som en form av sexuellt utnyttjande och våld mot kvinnor. CATW arbetar inte bara med påverkningsarbete utan har även flertalet medlemsorganisationer som är engagerade i att assistera offer för prostitution och kvinnohandel133. 2.5.2 Global alliance against trafficking in women (GAATW) GAATW är även den en koalition av enskilda organisationer. De arbetar mot människohandel och för att förverkliga kvinnors mänskliga rättigheter gällande fri rörlighet, migration, rätt till arbete och i arbete. GAATW arbetar genom studier, utbildning och påverkningar. De betonar att kvinnors rätt till fria val också involverar valet till prostitution. Enligt GAATW så slår ett förbud mot prostitution mot utsatta grupper som stigmatiseras och begränsas ännu mer genom en moraliserande hållning till prostitution134. På GAATW hemsida går det att läsa att de baserar sitt arbete mot trafficking på ett mänskliga rättigheter perspektiv. Den mest centrala punkten för mitt arbete är, som det går att läsa på GAATWs hemsida: “Non-discrimination on any grounds, including ethnic descent, age, sexual orientation or preference, religion, gender, age, nationality and occupation (including work in the informal sectors such as domestic work, sex work, etc.”135 132 Regeringskansliet (2003) Fattigdom och människohandel- en strategi för bekämpning av människohandel genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete s 26 133 Ibid. s 27 134 Ibid. s 27 135 www.gaatw.net/index.php?option=com_content&task=blogsection&id=2&Itemid=59 38 Appendix 3 Förkortningar BRÅ CATW CEDAW CRC COYOTE DWS EU EUROPOL FN GAATW Hvilan KAST LuV Klaragården Nattis RKP RNGS SoL STOP Whisper Brottsförebyggande rådet Coalition Against Trafficking in Women FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Barn konventionen Call Off Your Old Tired Etics Danish Women Society Europeiska unionen European Law Enforcement Organisation Förenta Nationerna Global Alliance Against Trafficking in Women Socialtjänstförvaltningens akut- och korttidsboende köpare av sexuella tjänster Lagen om vård av unga Statsmissionens dagverksamhet för kvinnor Statsmissionens akutboende för kvinnor Rikskriminalpolisen Research Network on Gender Politics and State Socialtjänstlagen Stop Trafficking on people Women Hurt in Systems of Prostitution Engaged in Revolt 39