Prostitution i Norden
Uppdragsgivare och organisatorisk
hemvist
• Nordiska ministerrådet
• Nordiskt Institut för Kunskap om Kön
Forskargruppen
• Jeanett Bjønness & Marlene Spanger, Danmark
• Anne-Maria Marttila, Finland
• Gísli Hrafn Atlason & Katrín Anna Guðmundsdottír, Island
• Synnøve Jahnsen, May-Len Skilbrei, Marianne Tveit, Norge
• Charlotta Holmström, Jari Kuosmanen & Annelie Siring,
Sverige
Övergripande syfte
• Att beskriva, belysa och analysera situationen
avseende prostitution och människohandel för
sexuella ändamål i Norden
Tre delsyften
•
att redogöra för och diskutera de uppskattningar som har gjorts
beträffande män och kvinnor i prostitution och människohandel för
sexuella ändamål i Norden
•
att beskriva och analysera lagstiftning och sociala insatser som riktar sig
mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Norden
•
att kartlägga och beskriva attityder och idéer om prostitution och
människohandel för sexuella ändamål bland män och kvinnor i Norden
Prostitution som kunskapsfält (1)
• Kunskap om omfattning och förekomst är
begränsad
• Den kunskap som finns tillgänglig är präglad av
metod och vem som gör beräkningarna
Prostitution som kunskapsfält (2)
• Kunskapen är producerad i specifika
sammanhang, ofta i relation till sociala
insatser
• Kunskap om de prostitutionsformer som
befinner sig utanför sociala insatsers räckvidd
är mera begränsad
Prostitution som kunskapsfält (3)
• Kunskap om prostitutionsfrågan skapar
normativa gränser och får konsekvenser för
hur prostitution framträder som ett socialt
problem
• Detta har betydelse för utformningen av
prostitutionspolitik
Förändringar i prostitutionslagstiftning (1)
• Under de senaste åren har transnationell
prostitution till de nordiska länderna ökat
• Frågan om människohandel för sexuella
ändamål har hamnat högt på den politiska
agendan
Förändringar i prostitutionslagstiftning (2)
• Samtliga länder har instiftat förbud mot
människohandel
• Kopplerilagstiftningen har ändrats i flera länder
• Avkriminalisering av sexförsäljning (Danmark och
Island)
• Kriminalisering av sexköp (Sverige och Finland)
Förändringar i prostitutionslagstiftning (3)
• Den rättsliga hanteringen av prostitution har fått högre
prioritet
• Internationella förpliktelser (frågan om människohandel)
• Nationella och nordiska processer såsom fokus på lagens
normgivande funktion i Sverige och uppmärksamhet på
problem med utländska kvinnor i prostitution i Norge
FÖRRÄTTSLIGANDE
SOCIALA
INSATSER
RÄTTSLIG
KONTROLL
SOCIALA
INSATSER
RÄTTSLIG
KONTROLL
Förändrat fokus? (1)
• Under de senaste åren har man utvecklat allt
fler kontrollåtgärder
• Detta kan man betrakta som en förändring i
relation till de senaste 30 årens tidigare fokus
på socialt arbete
Förändrat fokus? (2)
• De sociala arbetet är fortsatt viktigt för de nordiska
staternas sätt att hantera prostitutionen
• Dagens förskjutning av fokus och insatser syftar
samtidigt till att reducera prostitutionen
• Detta kan innebära en viss förändring i hur man
förstår parterna i prostitutionen
Förändrat fokus? (3)
• Att prostitutionsfältet förrättligas behöver inte nödvändigtvis
innebära att definitionen av prostitution som ett socialt
problem förändras
• Samtidigt kan ett förändrat fokus på frågan och nya
samhälleliga insatser få oavsedda konsekvenser
Attityder och förhållningssätt (1)
• Det kan vara svårt att studera attityder och
relationen mellan attityder och praktik
• Prostitution är ett normativt laddat tema
Attityder och förhållningssätt (2)
• I projektet har en rad studier gällande temat genomförts
• Surveyundersökning i Sverige
• Olika typer av kvalitativa studier och kunskapssammanställningar
• Några studier uppmärksammar särskilt ”förrättsligandeprocessen”
Likheter och skillnader ?
LIKHETER
• Synen på prostitution som ett socialt problem som kräver socialpolitiska
åtgärder
• Samtliga länder hanterar frågan om människohandel och transnationella
prostitution genom förändringar i lagen
SKILLNADER
• Samtidigt olika sätt att definiera prostitution som ett socialt problem såväl
inom som mellan de nordiska länderna
• Olika sätt att se på statens roll i relation till individen och vilken roll
samhället ska spela i prostitutionslagstiftningen
