Social resursförvaltning

advertisement
Social resursförvaltning
Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2017-05-01
Diarienummer 0382/17
Integration
Helene Holmström
Telefon 031-368 80 50
E-post: [email protected]
Ökade kostnader för Etableringsenheten till följd av fördröjning av statliga
ersättningar
Förslag till beslut
Social resursnämnd beslutar:
att anteckna informationen till protokollet.
Sammanfattning
En fördröjning av utbetalning av statliga ersättningar leder sedan flera år till ökade
kostnader för Etableringsenheten och Social resursförvaltning. Det handlar framförallt
om extrautbetalningar av försörjningsstöd men även utbetalning av bostadsersättning
och barnbidrag till nyanlända personer som fått kommunplacering i Göteborg.
Förvaltningen arbetar aktivt i olika samverkansforum tillsammans med de statliga
myndigheterna för att minska ledtiderna och på sätt minska kostnaderna. Det finns
samverkansforum på såväl strategisk som mer operativ nivå.
Social resursförvaltning
Michael Ivarson
Förvaltningsdirektör
Bilagor
Rapport: Etableringsenheten 2011 - 2014
1(3)
Ärendet
Nämnden har att fatta beslut om att anteckna information om ökade kostnader för
Etableringsenheten till följd av fördröjning av utbetalning av statliga ersättningar.
Bakgrund
Ett av Etableringsenhetens uppdrag är att hantera ekonomiskt bistånd för nyanlända i
Göteborg innan första utbetalningen av etableringsersättning från Arbetsförmedlingen
kan ske. Det gäller nyanlända som är mellan 20 och 65 år har uppehållstillstånd som
flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller anhörig till dessa.
För att kunna försörja sig under perioden innan etableringsersättningen betalas ut
hänvisas individerna till att ansöka om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, om
de saknar tillräckliga inkomster och tillgångar till sin försörjning. Perioden är beräknad
till 30 dagar men faktum är att den är betydligt längre och medför stora kostnader för
Göteborgs Stad.
Förvaltningens överväganden
För målgruppen nyanlända som är mellan 20 och 65 år har uppehållstillstånd som
flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller anhörig till dessa betalar
Etableringsenhetens ut försörjningsstöd. Utbetalningen täcker det så kallade ”glapp”
som uppstår från det att Migrationsverkets LMA-ersättning (lagen om mottagande av
asylsökande) upphört och innan utbetalning av Arbetsförmedlingens
etableringsersättning kommer igång. Under denna period riskerar nyanlända annars att
stå utan försörjning. De hänvisas då till att ansöka om ekonomiskt bistånd enligt
socialtjänstlagen om de saknar tillräkliga inkomster och tillgångar till sin försörjning.
Staten ersätter kommunerna för detta glapp med en schablon på 4000 kronor per individ
mellan 20 – 65 år och 3000 kronor per individ som är under 20 år under förutsättning att
individerna bor i eget boende.
Systemet har funnits sedan genomförandet av Etableringsreformen (2012:22). Tanken
med utbetalning av schablonen är att det ekonomiska biståndet som Etableringsenheten
betalar ut ska täcka kostnader som individerna har under de första 30 dagarna innan
ordinarie etableringsersättningar betalas ut. Ett problem med detta system är att
utbetalningen av etableringsersättning från Arbetsförmedlingen inte kommer igång
inom dessa 30 dagar, utan det kan dröja upp till fyra, fem månader. Under det utökade
”glapp” faller det på Etableringsenheten att betala ut försörjningsstöd till de individer
som själva inte klarar sin försörjning. Det betyder att kommunen betalar ut pengar och
står för kostnader som i själva verket är statens ansvar.
Att Etableringsenheten betalar ut försörjningsstöd för tiden efter att de 30 dagarna löpt
ut är inget nytt problem, utan har förekommit sedan systemet infördes. Den stora
skillnaden från tidigare är att volymerna, antalet utbetalda månadsbidrag, har ökat
markant.
Utöver ökade kostnader för försörjningsstöd för Etableringsenheten leder det ökade
glappet också till ökade kostnader inom andra områden. Andra ersättningar som
Etableringsenheten betalar ut eftersom det tar tid innan ersättning ges av ordinarie
myndighet är t.ex. barnbidrag och bostadsersättning.
När det gäller ansökan av bostadsersättning för nyanlända har detta varit mycket
komplicerat. Det har visat sig att väldigt få av de bostäder som Göteborgs Stad erbjuder
Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande
2(3)
lever upp till kraven för att få bidraget beviljat för de nyanlända. Många av de bostäder
som målgruppen erbjuds är inte vanliga hyreskontrakt utan så kallade mellanboenden.
Det vill säga större villor som delas av flera hyresgäster eller villavagnar uppställda på
en campingplats. När Försäkringskassan avslår en ansökan om bostadsersättning blir det
Etableringsenheten som får göra extra utbetalningar av försörjningsstöd till de individer
som annars inte har möjlighet att betala sin hyra.
Även Etableringsenhetens personal- och tolkkostnader har ökat eftersom det dröjer allt
längre innan ordinarie ersättningar kommer igång. Vissa ersättningar kan senare
återsökas, detta gäller dock inte etableringsersättningen.
Ekonomiska konsekvenser
De extra månader som Etableringsenheten får betala ut försörjningsstöd till individer
som själva inte klarar sin försörjning ger stora ekonomiska konsekvenser. Den mycket
stora tillströmning av asylsökande under 2015 och 2016 har lett till en ökning av
individer som blir kommunplacerade i Göteborg. Många av dessa har inte tillräckliga
egna tillgångar för att klara sin försörjning. Det innebär en markant ökning av
utbetalning av försörjningsstöd hos Etableringsenheten.
Under perioden oktober 2016 till februari 2017 har Etableringsenhetens utbetalning av
extra försörjningsstöd varit igenomsnitt 2,88 miljoner kronor per månad. Dessa
kostnader på sammanlagt 14,4 miljoner kronor skulle bekostats av staten.
Enligt de prognoser som Etableringsenheten gjort kommer dessa utbetalningar inte att
upphöra vilket betyder att förvaltningen fortsatt kommer att ha höga utbetalningar av
extra försörjningsstöd till nyanlända. Under 2017 kommer cirka 3600 personer få
kommunplacering i Göteborg, varav 1098 är ensamkommande barn och vuxna och
barnfamiljer som blir anvisade enligt bosättningslagen.
Dessutom har Arbetsförmedlingen redovisat att de har som mål att 60 % ska ha fått
beslut om etableringsplan inom 59 dagar, vilket är dubbelt så långtid som de statliga
schablonerna som betalas ut till Etableringsenheten omfattar. Statistik visar dessutom
att under perioden februari 2016 till januari 2017 har de endast en månad nått upp till
målet om att 60 % ska ha fått beslut om etableringsplan inom 59 dagar.
Förvaltningen arbetar aktivt i olika samverkansforum tillsammans med de statliga
myndigheterna för att minska ledtiderna och på sätt minska kostnaderna. Det finns
samverkansforum på såväl strategisk som mer operativ nivå.
Barnperspektivet/Jämställdhetsperspektivet
Det finns kommuner i landet som har beslutat att inte betala ut ersättning till nyanlända
under det utökade glappet eftersom de ersättningar som ska utgå enligt
etableringsplanen är statens ansvar. Detta ser förvaltningen som ett problem både ur ett
barn- och ett jämställdhetsperspektiv. Etableringsenheten har valt att genomföra de
månatliga utbetalningarna eftersom individerna gör allt som förväntas av dem och
ansvaret för de fördröjda ordinarie utbetalningarna ligger på den statliga myndigheten.
Göteborgs Stad Social resursförvaltning, tjänsteutlåtande
3(3)
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards