Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Religionsundervisning i grundskolans
tidigare år
- Hur ser religionsundervisningen ut i en mindre skola i södra Skåne?
Religious Education in the Early Years
What is the Character of Religious Education in a Small School in South
Skåne?
Albana Rama
Rebecka Bjurgard
Lärarexamen 210 hp
Religionsvetenskap och lärande
2009-01-12
Examinator: Torsten Janson
Handledare: Anders Lindh
1
2
Sammanfattning
Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på hur religionsundervisningen ser ut på en mindre
skola i södra Skåne. Detta vill vi veta eftersom vi som blivande lärare bör ha en inblick i vad
elever tycker och tänker om olika ämnen. Nu kunde vi inte testa hur eleverna och lärarna
tycker om alla ämnen utan vi valde att undersöka religionskunskapsämnet som även är vårt
huvudämne i lärarutbildningen. Vi valde att intervjua både elever och lärare, samt göra en
enkätundersökning med samtliga elever i årskurs sex på samma skola. Vi har i vår uppsats
försökt att ta reda på om lärarna ser religionskunskapsämnet som ett viktigt ämne eller ett
ämne vars prioritet är låg. Vi har även försökt att ta reda på vad eleverna uppskattar mest när
det gäller religionsundervisningen. Det vi har kommit fram till är att intresset för
religionskunskap är lågt bland både lärare och elever. Trots detta anser lärarna att ämnet är
viktigt. Många av eleverna har svårt att förstå meningen med religionsundervisningen,
samtidigt som det är flera av eleverna som anser att det är ointressant och tråkigt. Det har
också visat sig att eleverna inte vet att livsfrågor tillhör religionsundervisningen. Samtidigt är
det flera av eleverna som tycker detta är intressant. Lärarna anser också att livsfrågor är
viktiga och att de borde bli bättre att förklara för eleverna att det tillhör
religionsundervisningen.
Nyckelord: Religionsundervisning, religionskunskap, ämnets betydelse
3
4
Innehållsförteckning
1 Inledning.................................................................................................................................6
1.1 Historisk bakgrund...............................................................................................................7
1.2 Syfte och frågeställningar....................................................................................................9
2 Tidigare forskning .................................................................................................................10
3 Metod ....................................................................................................................................16
3.1 Urval....................................................................................................................................16
3.2 Datainsamling.....................................................................................................................17
3.3 Kvalitativ forskningsmetod.................................................................................................18
3.4Validitet och Reliabilitet......................................................................................................18
4 Resultat .................................................................................................................................20
4.1Resultat av lärarintervjuer....................................................................................................20
4.2Resultat av elevintervjuer…………………………………………..…...…………………24
4.2.1 Enkätundersökning…………………………………...………………………………...24
4.2.2 Elevintervjuer… .............................................................................................................30
5 Diskussion och slutsatser.......................................................................................................34
6 Referenser..............................................................................................................................40
Bilagor
5
1 Inledning
Eftersom vi båda har religionsvetenskap och lärande som huvudämne i lärarutbildningen tycker
vi att det är intressant att ta reda på hur några lärare och elever upplever samt arbetar med
religionskunskapsämnet. Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och för oss är det viktigt
att våra elever har kännedom om andra religioner och kulturer. Samtidigt anser vi att livsfrågor
samt etik är viktiga delar inom religionskunskapsämnet som bör ingå som en naturlig del av
undervisningen.
För inte så länge sedan kunde religionsämnet uppfattas som något exotiskt och detta väckte
elevernas intresse och nyfikenhet för det avlägsna och främmande. Numera finns det
främmande och avlägsna i vår vardag. På 1990- talet är situationen annorlunda. I klasserna
finner vi representanter för de mest skilda kulturer, religioner, livsåskådningar och miljöer
(Beskow 2003,s 14-15). Selander frågar sig i sin bok, Undervisa i religionskunskap(1993), hur
vi kan undervisa i religionskunskap så att vi hjälper eleverna att finna det stöd de behöver för
att kunna leva upp till principerna om ”respekt för sanning och rätt, för människors egenvärde
och för rätten till personlig identitet”? (Selander 1993,s. 50). Människor från olika kulturer har
flyttat till Sverige av olika anledningar, till exempel flyktingar från krigshärjade områden. Idag
har lite av nyfikenheten och intresset för andra kulturer övergått från förtjusning till oro. Det
som vi förr kunde läsa om i religionsböckerna finns numera i vår närmiljö, till exempel har det
byggts moskéer, detta är något som en del svenskar har svårt att acceptera eftersom det är
främmande för dem. Därför har religionsämnet fått en ännu större uppgift än tidigare, nämligen
att skapa en förståelse för andra kulturer och religioner. Det bästa sättet att bekämpa fördomar
är med hjälp av kunskap och det är viktigt att den kunskapen fås redan i tidig ålder, både
kunskap om sin egen bakgrund och andras. Även om det religiösa intresset har minskat bland
kristna i vårt land innebär det inte att religionsämnet inte är viktigt längre, tvärtom. Kan man
inget om religiöst tänkande och handlande kan det leda till mer fördomar mot andra kulturer
både i och utanför vårt land (Beskow 2003,s 12-15).
För att bättre kunna veta hur lärarna på skolan arbetar var vi tvungna att titta igenom
kursplanerna som skolverket gett ut (Lpo94). Här nedan får vi reda på vilka mål som eleverna
ska ha uppnått i årskurs 5:
6
”Eleven skall
- kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor
utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och
texter från t.ex. barn- och ungdomslitteratur,
-
kunna
samtala
om
etiska
problem
och
motivera
sina
ställningstaganden,
- kunna återberätta och levandegöra några grundläggande bibliska
berättelser liksom berättelser från några andra religiösa traditioner och
känna till vad de betyder för dem som brukar dem.”
1.2 Historisk bakgrund
Religion har länge varit huvudämnet i vår 150-åriga folkskolehistoria. I slutet på 1800-talet
hade eleverna i folkskolan 32 timmars religionsundervisning i skolan, man läste då om biblisk
historia och katekesen. Många ville dock att detta skulle ändras. Många tyckte inte att prästerna
skulle ha en självklar plats i skolstyrelsen, även folkskolelärarna menade att prästerna på detta
sätt såg ner på dem även om de hade pedagogisk utbildning, vilket prästerna saknade
( Hartman m.fl. 2000, s 215).
Religionsundervisningen i skolan har under 1900-talet förändrats från att enbart bestå av
kristendomskunskap till att innefatta en mängd olika religioner och livsåskådningar.
Religionskunskap var det främsta ämnet i undervisningsplanen 1919 även om antalet timmar
minskade kraftigt och katekesen utgick från undervisningen. I 1962 års läroplan blev
religionsämnet integrerat inom SO - ämnena. Idag har lärarna större frihet att själva lägga upp
och forma undervisningen som de vill utan styrning från politiskt håll. Livsfrågeperspektivet
från 1980 års läroplan har fått en mer central roll inom religionsundervisningen. Tidigare låg
tyngdpunkten på kristendomen men nu ligger den mer på elevernas egna erfarenheter, frågor
som rör livet (Hartman m.fl. 2000,s. 216-221).
7
Styrdokument
Så kallades ämnet
Antal timmar i veckan
1900 års normalplan,
Biblisk historia, bibelläsning
& katekes
28
1919 års
undervisningsplan
Kristendom
(katekesen utgår)
12
1955 års
undervisningsplan
Kristendom
12
1962 års läroplan
Kristendomskunskap
(integrering inom So/No)
12
1969 års läroplan
Religionskunskap
(Begreppet livsfrågor introduceras)
11,7
1980 års läroplan
Människans frågor inför livet och
tillvaron; Religionskunskap
10,7
1994 års läroplan
Religionskunskap
(värdegrundsarbete, reflektioner och
kunskaper om olika religioner och
livsåskådningar)
Ur: Hartman mfl.2000, s. 217
Det finns olika vändpunkter för hur styrdokumenten för ämnet religion sett ut genom tiderna,
vi har dock bara valt att ta med dem från 1900-talet. När 1919 års undervisningsplan kom
minskade antalet religionstimmar drastiskt, från 28 timmar i veckan till 12. Även katekesen
valde man att ta bort ur undervisningen, istället valde man att inrikta sig på Nya testamentet
och Bergspredikan. Undervisningen blev mer barnanpassad och nu bröts också traditionen att
folkskolan skulle stå för religionsundervisningen som tidigare var bunden till Svenska kyrkan.
Detta var något som uppskattades av folkrörelsen på den tiden. Nästa vändpunkt kom 1962. Nu
skulle man ha en saklig och allsidig kristendomsundervisning i skolan om religion. Den tredje
vändningen kom 1969. Nu var målet att man skulle ha en undervisning som var anpassad till
eleverna, inte innehållsanpassad. Livsfrågor skulle nu få en stor roll i undervisningen (Hartman
m.fl. 2000, s 216-217).
8
1.3 Syfte och frågeställningar
Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur mycket några elever på en grundskola, f-6, i en
mindre ort i södra Skåne kan om ämnet religionskunskap samt på vilket sätt de arbetar. I vårt
arbete kommer vi också att ta reda på vilka undervisningsmetoder några lärare använder i sin
religionsundervisning samt vad de strävar efter att deras elever skall uppnå. För att ta reda på
detta så ska vi dels göra en kvalitativ undersökning med tre lärare och åtta elever, samt en
enkätundersökning med samtliga elever i årskurs sex på skolan.
Våra frågeställningar till detta arbete är följande;
Vilken betydelse har religionsundervisningen för eleverna, ur ett pedagogiskt
perspektiv?
Vilka arbetsmetoder använder lärarna i sin undervisning i ämnet?
Vad har lärarna som mål att uppnå med sin religionsundervisning?
9
2 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi ta upp relevant litteratur för vår undersökning som vi senare kan
knyta an till vårt resultat samt i vår diskussion.
Läroplaner
I Sverige antogs en religionsfrihetslag år 1951. Selander (1993) skriver i sin bok att detta var
en milstolpe i den religiösa utvecklingen. Kyrka och samhälle skulle i fortsättningen i princip
gå skilda vägar. Dock hade religionsundervisningen behållit sin konfessionella inriktning. Att
barnen skulle uppfostras till kristendom var ett självklart mål (Selander 1993, s. 9).
Beteckningen ”kristendomskunskap” togs bort 1969 och ersattes av ”religionskunskap”.
Samtidigt gick man över från stoffcentrerad undervisning till livsfrågecentrering. Tidens
slagord för all undervisning var ”eleven i centrum”. 1994 kom undervisningen att centreras
kring kunskaper på olika nivåer om religioner och livsåskådningssystem. ”Ämnet har med
Lpo94 på nytt fått en stoffcentrering, även om den inte är lika stark som Lgr 62, men nu har
begreppen ”kristen etik och västerländsk humanism” tillfogats som honnörsbegrepp”
(Aspengren 2002, s. 24) . I Lpo94 kan man bland annat läsa att religionskunskap kan bidra till
att man utvecklar en förmåga att förstå och reflektera över sitt liv, sig själv, sin omgivning
samt att man utvecklas till att agera ansvarsfullt. Ett av syftena med ämnet religionskunskap är
att ha en öppen diskussion om livsfrågor och tro samt att skapa ett intresse och nyfikenhet för
ämnet. För att nå hit krävs fördjupade kunskaper inom ämnet. Ämnet bidrar även till att
bekämpa främlingsfientlighet genom att man lär sig hur människor från andra kulturer lever
och vad de tror på. Skolan har förutom mål att uppnå även mål att sträva mot. Några exempel
på dessa mål är:
”Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
-
reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes liv,
-
får uppleva olika estetiska uttryck som musik, dans och konst och får möjlighet att
gestalta sina kunskaper i ämnet med hjälp av sådana uttrycksformer”.
Religionskunskap har två perspektiv, samhällsperspektivet och individperspektivet. I
samhällsperspektivet bidrar ämnet till att få en förståelse för hur religion påverkar människor. När det
gäller individperspektivet ger detta möjlighet att bearbeta de egna livsfrågorna (Lpo94).
10
Religionsundervisningen
Selander skriver i sin bok Undervisa i religionskunskap (1993) att skolans uppgift är att
utveckla eleven i dess olika dimensioner och aspekter. ”Inom religionsundervisningen skall
människans frågor inför livet och tillvaron diskuteras” (Selander 1993, s. 16). Att undervisa i
religionskunskap betyder bland mycket annat att få texter att leva på det existentiella planet,
även andra texter än bibeltexter (Selander 1993, s. 68). Meningen med religionskunskap är
bland annat att man i skolan skall få information om, debattera och värdera de tros- och
livsåskådningsperspektiv som finns i samhället, för att sedan själv kunna ta ställning. Läraren
bör känna till så mycket som möjligt om elevernas tankar och frågeställningar, deras
reflektionsmiljö, att de för eleverna mest angelägna problemen blir bearbetade, detta är en
viktig förutsättning för att kunna bearbeta etiska problem tillsammans med eleverna. ”Det
gäller att utgå från problem som är aktuella i den miljö i vilken man undervisar” (Selander
1993, s.95-101).
”De vet mindre, men borde få veta mer, om de bakomliggande
motiven till att judar utrotades under andra världskriget, att Stalin lät
likvidera mängder av människor, att svarta dödas i förstäder som
Soweto; det kanske skulle kunna skapa en viss eftertanke: hur ser min
verklighetsuppfattning ut, vilket är mitt värderingssystem, vad får det
för konsekvenser för hur jag ser på medmänniskan?” (Selander 1993,
s. 105).
Även Dahlin skriver i sin bok Om undran inför livet (2004) om religionsundervisningens
syfte där han påpekar att eleverna genom att studera de olika religionerna skulle få hjälp av att
hitta svar på sina egna livsfrågor. ”På så sätt skulle de också få hjälp att bygga upp en
”personlig åskådning” (Dahlin 2004, s. 51). I Lendahls bok, Religion i skolan, men
hur?(1986) kan vi ta del av en intervju med en mellanstadielärare där hon menar att vi lärare i
religionskunskap måste börja med frågan ”Vad är religion, och vad är det att vara religiös?”
”Skolan är viktig här, för nu har vi övertagit uppgiften från hemmet och kyrkan att undervisa i
religion” (Lendahls 1986, s.10). En annan lärare i de intervjuer som Lendahls har gjort säger
att hon utgår mycket från aktuella händelser i undervisningen, vilket gör att man osökt
11
kommer in på apartheid, invandring, abort och annat som genast väcker frågor och
diskussioner. ”Där är man tvungen att som vuxen visa var man står - annars sviker man
barnen” (Lendahls 1986, s. 13). Dahlin skriver att det främmande lockar och är spännande,
men det är också hotfullt. Han anser att i ett mångkulturellt samhälle måste barn lära sig att
möta det okända och sina egna reaktioner på det som är främmande på ett konstruktivt sätt
(Dahlin 2004, s.62). Vidare skriver Lendahls att intresset för religionskunskap har från
föräldrahåll ofta varit ganska ljumt. Hon menar även att många lärare som hon träffat ofta har
varit i diskussioner kring hur barnen klarar sig i matematik och engelska och om de får lära
sig läsa och stava ordentligt. En anledning till att så många lärare undviker
religionsundervisning på olika sätt tror hon är på grund av osäkerhet inför ämnet. ”Man är
dels inte klar över vad ämnet egentligen ska innehålla och vad målet är, och därmed blir man
också osäker på vilka arbetssätt man kan använda” (Lendahls 1986, s. 17). Vidare skriver
Lendahls att alla lärare, oberoende av egen livssyn, kan undervisa i religionskunskap under
samma förutsättningar som man kan undervisa i andra ämnen, det vill säga att man har klart
för sig målet med undervisningen, att man har ämneskunskaper och metodiska kunskaper
(Lendahls 1986, s. 18). Hon menar att det finns goda möjligheter att bedriva en meningsfull
undervisning som kan upplevas stimulerande för både elever och lärare. ”Elever på alla
stadier i skolan är intresserade av livsfrågor, och intresset tycks bara öka”. Hon anser att det
finns ett spontant intresse att diskutera frågor som handlar om meningen med livet, om
relationer, om konflikter och fred (Lendahls 1986, s.22). Syftet med religionsundervisningen
är därför att ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter i att leva tillsammans med
andra och att utveckla sin syn på livet och tillvaron. ”Det handlar helt enkelt om baskunskaper
i livsåskådningsfrågor” (Lendahls 1986, s. 23).
Furenhed menar att lärarens svåra, men inte omöjliga uppgift är att väcka det intresse för
livsfrågor som säkert finns latent hos alla elever och att skapa ett klassrumsklimat, där det
faller sig naturligt att tala om personliga frågor – men där det också är tillåtet att vara tyst
(Furenhed m.fl.1994, s. 74). Enligt Furenhed har religionsundervisningen alltför ofta har varit
trivial och naiv, eller alltför teoretisk, inte sällan i en olycklig blandning. Han menar att
ideologier och reflektioner ofta bara intresserar de teoretiskt begåvade eleverna. Däremot
menar han att berättelser har en egenartad förmåga att fascinera alla. ”Eleverna hittar olika
poänger eller värden, men alla hittar något” (Furenhed m.fl. 1994, s.76). Barn och ungdomar
behöver precis som vuxna bearbeta sina livsfrågor. Ett av religionsundervisningens viktigaste
mål att är att befrämja elevernas livstolkning. Därför menar Furenhed och Hartman att det
12
vilar ett pedagogiskt och etiskt krav på läraren att hjälpa eleverna att utveckla ett så rikt språk
som möjligt för livsfrågorna, men också skapa ett klassrumsklimat, som stimulerar till samtal
och lyssnande. De menar även att respekten för eleverna kräver att undervisningen tar hänsyn
till deras mognadsnivå och erfarenheter, men också att deras funderingar kring livsfrågorna
tas på allvar och inte bemöts som naiva eller fullkomliga (Furenhed, Hartman, Almén 1994,
s.158). Även Dahlin skriver i sin bok att barnen skulle lära sig, att eftersom vi inte kan veta
det rätta svaret på livsfrågor så är en tro i princip lika god som en annan (Dahlin 2004, s. 50).
Lärobok i religionskunskap
I läroboken På ett dammkorn i universum (Orlenius 1990), skriver författaren hur den kan
användas i skolan. Han menar att förutsättningarna för att eleverna ska lära sig något är att de
vill lära sig. Enligt honom beror detta i hög grad på hur läraren lägger upp sin undervisning.
Om läraren tar med elevernas frågor och verklighet i undervisning blir den intressant för
eleverna eftersom de då hamnar i fokus. Orlenius menar också att traditionella läroböcker ger
information om olika ämnesområden. Om man tittar närmare på dessa läroböcker kan man se
en tydlig struktur som är väldigt stoffinriktat. Detta läromedel har däremot en annan typ av
uppläggning med utgångspunkt från livsfrågor, fenomen och existentiella förhållanden. Boken
syftar till att få fram elevernas tankar och erfarenheter samt att få utrymme att bearbeta dessa.
Orlenius poängterar också att livsfrågeinriktad undervisning inte bara får handla om tyckande
utan att eleverna utifrån sina egna frågor får studera hur människor i olika tider och med olika
religiös bakgrund har tänkt och handlat genom tiderna. Syftet med läroboken är att bygga upp
en kunskap och med utgångspunkt från eleven ta upp aktuella frågor och problem. Målet med
boken är att den ska vara ett hjälpmedel när läraren undervisar om livsfrågor och
livsåskådning. Orlenius menar att eftersom innehållet i boken är relaterat till mänskliga
erfarenheter och problem kan eleverna ha lättare för att identifiera sig med bokens innehåll,
han tillägger dock att frågeställningarna kan vara mycket svåra för eleverna. Boken är
upplagd på ett sätt som binder samman religion och vetenskap, eleverna kan bland annat läsa
om hur människan uppkom, både på olika religiösa sätt samt vetenskapligt. Vidare skriver
Orlenius att en bra lärobok ska innehålla vissa grundläggande principer till exempel: ”Den ska
ha sin utgångspunkt i elevens verklighet och begreppsvärld[…]Den ska visa på orsaker och
samband, inte minst mellan olika ämnen[…]Den ska inspirera till eget kunskapssökande och
vidare studier” (Orlenius 1990 s.184-188).
13
Tydliggöra målsättningen
Almén menar att en lärare bör vara medveten om vad denne gör samt varför han/hon väljer att
göra just detta. Läraren behöver också vara kunnig i det han/hon gör samt kunna använda
denna kunskap på ett sådant sätt så att resultat uppnås. Våra läroplaner och kursplaner
förutsätter denna typ av arbetsmetod. Lärarna får alltså själva välja hur de ska arbeta för att
uppnå vissa mål medan det är politiker som sätter upp de mål som ska uppfyllas.
Arbetsmetoder kan därför se olika ut på olika skolor i vårt land (Almén m.fl. 2004,s.192-193).
Almén menar också att det är viktigt att vi tydliggör vilken målsättning vi har med vår
undervisning samt varför vi valt just detta ämne med de frågeställningar som kommer med
det. En sådan medvetenhet menar Almén borde resultera i att elever och lärare får en bättre
bild av vad de kan förväntas få ut av undervisningen och hur de ska lägga upp sitt arbeta för
att nå detta på bästa sätt (Almén m.fl. 2004,s.194).
Elevernas intresse för ämnet
Det religiösa intresset har minskat en hel del den senaste tiden enligt Beskow, inte minst för
kristendomen. Men detta betyder inte att religionsundervisning inte behövs i skolan, tvärtom.
Religionsundervisning behövs för att eleverna ska skapa sig en förståelse för andra människor
samt att bekämpa fördomar och främlingsfientlighet. Den religiösa nyfikenheten som finns
bland de yngre barnen i Sverige brukar försvinna under de första skolåren. Först när de går på
högstadiet kan intresset åter väckas till liv för vissa elever. Att eleverna växlar i sitt intresse
när det gäller religion menar Beskow beror på en mognads- och frigörelseprocess (Beskow
2003, s. 12-13).
Religionsundervisningen i skolan har länge kännetecknats av ointresse från elever samt att
inte kunna möta eleverna där de står just nu. Under 60-talet gjordes en undersökning av
UMRe-projektet (UMRe = UndervisningsMetoderReligionskunskap) för att ta reda på varför
det var så. Resultatet från den tiden tror författaren stämmer bra in än idag då de även gjorde
en ny undersökning på 70-talet och en i samband med Lgr 80 och fick då fram liknande
14
resultat. Resultatet från undersökningen visade att det låga elev intresset förmodligen berodde
på undervisningen som handlade om sådant som inte var relevant för eleverna. Däremot
visade eleverna ett stort intresse för livsfrågor, detta var något de inte arbetade med tillräckligt
i skolan. De gjorde ytterligare en undersökning i slutet på 80-talet som även den visade på
samma resultat som tidigare. Hartman tillägger även att det lägsta intresset för
religionsundervisningen fanns på mellanstadiet. Enligt Hartmans undersökningar har inget
förändrats när det gäller det låga elevintresset för ämnet och varför det är så kan han inte svara
på i sin bok (Hartman m.fl. 2004,s 245-246).
I boken Barns tankar om livet (Hartman 1986) frågar sig författaren om det är rätt att påverka
elever när det gäller livsåskådningsfrågor eller om man kanske ska vänta till dess att eleverna
är tillräckligt gamla för att själva kunna fatta sina beslut om vad de tycker och tänker om olika
frågor. Han menar också att detta är ett ämne som väcker osäkerhet, inte minst bland lärarna.
Vidare skriver Hartman att det är svårt att vara neutral, även om man inte alltid tänker på det
visar man var man står i olika frågor och detta påverkar i sin tur ens omgivning. Han menar
också att detta kan skicka dubbla budskap till eleverna och det är inte bra, speciellt inte om
det kommer från en och samma person. Hartman tycker att vuxna istället ska acceptera att de
påverkar andra, att de inte blundar för vad de själva tycker och tänker kring olika ämnen men
att de respekterar barnens tankar och funderingar, deras integritet (Hartman 1986, s. 262-263).
15
3 Metod
Under arbetets gång har vi använt oss av böckerna Samhällsvetenskapliga metoder av Alan
Bryman (2002), Examensarbetet i lärarutbildningen av Bo Johansson och Per Olov Svedner
(2006), Rapportens yttre dräkt av Åke Bjerstedt (1997) samt Kvalitativa intervjuer av Jan
Trost (2005).
Metoden för att göra uppgiften har varit dels att göra en litteraturstudie och sedan
komplettera denna med intervjuer. Efter att ha läst Jan Trosts bok Kvalitativa intervjuer tog vi
det beslutet att göra kvalitativa intervjuer. Det sättet att intervjua passade bäst för det vi ville
få ut av intervjuerna. Trost skriver att vill man försöka få reda på hur människor resonerar och
reagerar kring ett ämne samt vilka erfarenheter de har så ska man välja kvalitativa intervjuer
(Trost 2005, s. 23). I och med att vi valde den sortens intervjuer så hade vi inte strukturerade
intervjuer där vi hade samma sorts frågor att ställa i samma ordningsföljd. Vi hade några
övergripande frågor som vi utgick ifrån. Sedan ställde vi dem i en ordning som passade under
intervjuns gång. Kvalitativa intervjuer hade vi med tre lärare samt åtta elever. Sedan hade vi
även kvantitativa enkäter i helklass där vi ville få en helhetsbild av elevernas uppfattning av
religionskunskapsundervisningen, hur eleverna uppfattade ämnet, varför ämnet kan vara
betydelsefullt samt vilka arbetsmetoder de använder sig av när de arbetar med
religionsundervisningen. Vi ville också ta reda på om eleverna känner till vilka mål som de
ska uppnå i ämnet.
3.1 Urval
Skolan som vi valde att göra vår undersökning på har en av oss som sin vft-skola (vft=
verksamhetsförlagda tid). Vi valde denna skola eftersom vi tyckte att den passade vårt syfte
bra, även elevantalet spelade in då vi tyckte det var bra att det var två klasser som gick i
årskurs sex. Dessutom visste vi sedan tidigare att det inte brukar vara några problem med att
utföra undersökningar här. Skolan brukar vara positivt inställd till undersökningar av detta
slag.
Lärarna som vi intervjuade är alla tre kvinnor som arbetar på samma skola. De har
varit lärare i 8, 11 respektive 14 år. Alla tre är utbildade ”ett till sju lärare” som har svenska
och de samhällsorienterade ämnena som huvudämnen. De undervisar i årskurserna ett, fem
16
respektive sex. Utöver sin utbildning har en av lärarna läst religionsvetenskap och historia
eftersom hon tyckte dessa var intressanta ämnen. En annan har läst musik, teknik och
matematik, detta av intresse för de olika ämnena. Den tredje läraren har läst en kurs i
engelska. Eleverna som svarade på enkäterna går i årskurs sex. Sammanlagt deltog 35 av 39
elever i undersökningen, 18 flickor och 17 pojkar. Bortfallet är fyra elever eftersom dessa var
sjuka vid undersökningstillfället. Majoriteten av eleverna har svensk bakgrund. Intervjuerna
genomfördes på en liten skola i en mindre ort i södra Sverige. På skolan går det elever från
förskoleklass upp till årskurs sex. I skolan går det 291 elever. Vi valde att göra vår
enkätundersökning med samtliga elever i årskurs sex. Sedan hade vi även ett antal
djupintervjuer med åtta elever. Vi frågade eleverna i samband med enkätundersökningen om
det var någon av dem som var intresserade av att ställa upp och bli intervjuade. Intresset från
elevernas håll var stort och vi valde att intervjua fyra pojkar och fyra flickor.
3.2 Datainsamling
Vi utförde vår undersökning under fyra dagar. Under dessa dagar intervjuade vi tre lärare
samt åtta elever i årskurs sex. Vi delade även ut enkäter till samtliga elever i årskurs sex.
Lärarna var närvarande när vi delade ut och gick igenom enkäten med eleverna. När vi
intervjuade lärarna och eleverna hade vi tillgång till ett grupprum där vi kunde genomföra
våra intervjuer utan att bli störda utifrån. Lärarintervjuerna genomförde vi enskilt med varje
lärare. Vi hade 13 huvudfrågor samt några följdfrågor. Varje intervju tog mellan 1- 1 ½
timme. Anledningen till att vi valde dessa tre lärare beror på att de var intresserade av att
ställa upp på intervjun. Elevintervjuerna däremot genomförde vi parvis. De åtta eleverna som
deltog i vår intervju går i årskurs sex, fyra flickor och fyra pojkar. Eleverna anmälde själva
sitt intresse för att bli intervjuade. Vi valde att ta med åtta som visade intresse för intervjun
eftersom vi då samtidigt kunde få ut mer av vår undersökning. Om vi bara valt ut två elever
hade det varit svårare att jämföra deras svar med varandra samt att kunna se om flera elever
tycker samma sak. Vi hade tolv huvudfrågor samt följdfrågor till eleverna. Varje intervju tog
mellan 30-40 minuter att genomföra. Innan varje intervju startade förklarade vi för eleverna
att intervjun var anonym och att ingen skulle få veta vad just de hade sagt. Även Trost skriver
om vikten av anonymitet. Han menar att man redan vid första kontakten med den intervjuade
och vid intervjuns start skall man upplysa om att det man talar om betraktas som strängt
konfidentiellt (Trost 2005, s. 40). Detta gjorde vi eftersom vi ville att eleverna skulle känna att
17
de kunde säga precis vad de tyckte och tänkte om olika saker. Eftersom vi var två stycken
turades vi om att anteckna under intervjuerna. Medan den ena intervjuade passade den andra
på att anteckna. Vi valde att inte använda oss av diktafon eftersom vi tror att vissa elever kan
tycka det känns ”obehagligt” att det de säger spelas in, de kanske inte vill säga precis vad de
tycker eftersom det då finns inspelat och då känns det kanske inte lika anonymt för dem
längre. Resultatet från intervjuerna sammanställde vi genom att skriva ihop varje intervju för
sig för att sedan skriva en sammanställning av intervjuerna.
3.3 Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod
Innan man påbörjar en undersökning får man bestämma sig för om man vill ha kvalitativ eller
kvantitativ forskningsmetod eller både och. För att kunna avgöra vilken som passar bäst för
just den undersökningen får man ta reda på vad kvalitativ respektive kvantitativ
forskningsmetod är för något, samt vilken av dessa metoder som passar arbetets syfte bäst.
När man gör kvalitativa intervjuer utmärks dessa av att man ställer raka och enkla frågor, som
ger svar som är innehållsrika. Detta ger i sin tur mycket material som kan ge en bild av vad de
man intervjuar anser om saker och ting, till exempel om att man kan finna olika typer av
mönster bland de intervjuade (Trost 2005, s.7 ). I kvantitativa forskningsmetoder är det oftast
fler som deltar än i förhållande till kvalitativa (Trost 2005, s. 14). I vår undersökning deltog
fler elever i enkätundersökningen jämfört med hur många som deltog i intervjuerna.
3.4 Validitet och reliabilitet
Vissa åtgärder bör vidtas om en undersökning ska hålla hög reliabilitet och validitet.
Bryman menar för att en undersökning ska hålla hög validitet måste metoden som använts
leda fram till resultat som ger svar på de frågeställningar och syfte som låg till grund för
undersökningen (Bryman, 2000). Metoden som vi använt oss av är vald utifrån vårt syfte med
undersökningen. De frågor som vi har ställt till de intervjuade samt frågorna i
enkätundersökningen utgår från vårt syfte och är som vi anser relevanta för målet med vår
undersökning. Reliabilitet behandlar exempelvis förutsättningarna för intervjun, att de ska
vara anpassade efter intervjupersonens behov och önskemål. För att bibehålla hög reliabilitet
18
bör man undvika störande faktorer vilket kan ha en negativ inverkan på den intervjuade och
därmed även för resultatet av intervjun. Lärarna som blev intervjuade fick själva bestämma
platsen där intervjun skulle genomföras både när det gällde intervjun med lärare och elever.
Detta kan skapa en trygghetskänsla hos personen som intervjuas eftersom de då kan känna sig
mer avslappnade i trygga miljöer. Till våra intervjuer avsatte vi ordentligt med tid för
respektive intervju för att varken vi eller de intervjuade skulle känna sig stressade. Den tid vi
avsatte per intervju var cirka 30 minuter till elevernas intervjuer. Lärarnas intervjuer däremot
beräknades mellan 40-50 minuter men varade lite längre än den tid som var beräknad.
19
4 Resultat
Vi har valt att intervjua både lärare och elever samt att göra en enkätundersökning med
samtliga elever i årskurs sex.
4.1 Resultat av lärarintervjuer
Vi har valt att intervjua tre lärare. I texten kommer vi att kalla lärarna för lärare A, B och C.
Intervjuerna genomfördes i ett grupprum och tog mellan 1-1/2 timme. Vi förklarade för
lärarna att intervjuerna var anonyma. Vi skrev ner svaren som vi fick av lärarna för hand.
Lärare A har jobbat som lärare i 14 år, Lärare B har jobbat som lärare i 8 år, Lärare C har
jobbat som lärare i 11 år. Samtliga tre lärare är utbildade 1-7 lärare med svenska och
samhällsorienterade ämnen som huvudämnen.
Vilken betydelse har religionsundervisningen?
Alla tre lärarna berättar att religionsundervisningen har stor betydelse och är viktig eftersom
det handlar om att förstå olika människors religioner. Lärare C säger att det värsta hon vet är
när det blir osämja på grund av detta. Hon menar att religioner har uppkommit för att
människor ska må så bra som möjligt. Hon berättar även att eleverna ofta kommer med egna
förslag på sådant de vill veta mer om. Eleverna ställer också många frågor som till exempel
hur någon kan tro på en elefantgud eller på gud överhuvudtaget. De ifrågasätter även vad det
är att tro. Frågorna handlar mest om sådant som skiljer sig från det vanliga.
Vad vill du uppnå med religionsundervisningen?
Däremot är lärarna eniga om att ämnet inte får mycket av undervisningstiden i skolan.
Religion hamnar lite skymundan när det gäller SO-ämnena, men har mål som ska uppnås.
Alla lärarna går igenom vilka mål som ska uppnås tillsammans med eleverna, däremot ser det
annorlunda ut för varje lärare hur de arbetar för att uppnå dessa mål. Lärare A och C låter
eleverna vara delaktiga och vara med och bestämma hur de ska arbeta för att nå vissa mål
20
medan lärare B är den som lägger upp kursen själv. Däremot får hennes elever vara med och
bestämma under hur lång tid arbetet ska pågå. Det vanligaste arbetssättet för samtliga lärare är
att de arbetar med kursen under ett visst antal veckor.
Vilka är de centrala punkterna i din religionsundervisning?
De centrala punkterna samt målet med lärarnas religionsundervisning anser alla tre är
samarbetet mellan de olika religionerna, etiken, och de grundläggande berättelserna för
kristendom, islam och judendom. Lärare C tycker att det är svårt at hitta texter till de andra
religionerna som passar eleverna på mellanstadiet. Därför blir för hennes del mest judendom,
kristendom och islam. En annan centralpunkt är att känna till vad man ska göra och vad som
förväntas av en i de olika religionerna. Att man ska ha förståelse för varandra, att det inte är
konstigt att någon bär slöja eller inte äter griskött. Etiska samtal, livsfrågor och värdegrund
tycker de är viktigast, samt att eleverna har någon slags allmänbildning om olika traditioner,
hur synen på livet påverkas av olika religioner eller på hur starkt troende dom är. Alla lärarna
har mycket etiska samtal med sina klasser men eleverna uppfattar inte det som religion.
Lärare A och B säger dock att de inte alltid tydliggör att det är religion för eleverna och att de
borde bli bättre på det. Ännu en central punkt är ren fakta och begrepp om religioner.
Religionen kommer även ofta in i andra ämnen som historia och skönlitteratur. Lärarna
uppfattar dock det som att eleverna inte ser detta som religion. Alla tre lärarna tycker även att
relationer är viktiga, både i och utanför klassen, hur eleverna uppfattar varandra och vad de
säger till varandra och även till vuxna och främlingar. Detta är saker som ofta tas upp under
de etiska samtalen. Lärare A och B skulle vilja ha mer studiebesök samt kunna bjuda in fler
föreläsare. De tycker också det är synd att det inte finns mål för eleverna att klara i årskurs tre
i ämnet religionskunskap, utan att det bara finns mål för matematik och svenska.
Hur stort är intresset för ämnet i elevgruppen?
Alla tre lärarna säger också att intresset för religion är som störst när eleverna kan anknyta
innehållet till sitt eget liv eller någon de känner eller blanda in sina egna livserfarenheter, till
exempel när killen i klassen som är muslim berättade om islam. Intresset är dock inte lika
stort när det gäller ren fakta om religioner. Läraren A och C menar att lärarens uppgift blir då
21
att försöka göra texten intressant, detta kräver att man har en viss berättarteknik och att man
kan ställa frågor som är knutna till eleverna som exempelvis varför tror du att de gjorde så?
Vad skulle du ha gjort i samma situation?
Lärare A och B tycker också det är viktigt att eleverna kan göra en text till sin egen, man kan
inte alltid dramatisera. Det är också viktigt att läraren ger en bra inledning till kursen som
fångar elevernas intresse för att vilja veta mer. Det spelar också roll för undervisningen hur
engagerad läraren är. Brinner läraren för ämnet och har tid att lägga upp kursen på ett bra sätt
är allt möjligt. Lärare B använder sina egna erfarenheter i undervisningen. Hon har varit i
Jerusalem och detta är något hon ofta tar upp med sina elever i religionsundervisningen.
Lärare A och B menar även att det kanske skulle vara bättre med ämneslärare, men nackdelen
med detta är att då förlorar de gruppen som grogrund. Samtidigt som utbildningen blir
likvärdigt för alla eftersom alla får samma typ av undervisning och kunskap.
Upplever du att du kan lägga upp din undervisning i religionskunskap på det sätt du
vill?
När det kommer till hur stor frihet de har att lägga upp sin undervisning ser lärarna lite olika
på den saken. Lärare C menar att man får tänka sig för precis som när man pratar politik. Det
är lätt hänt att man belyser sina egna åsikter och debatterar för dem. Hon tycker det är ok att
säga ens egna privata åsikt men är samtidigt noga med att förklara för eleverna att ingen
behöver tycka som hon. Lärare A och B känner att de har stor frihet när det kommer till hur
de vill lägga upp sitt arbete. De skulle dock gärna vilja planera kursen tillsammans med någon
annan lärare som ska ha samma kurs. Då styrs det mer av vad som blir bäst för eleverna samt
att de då får argumentera för sina val. De menar att det annars kan bli det som är bäst för
läraren.
Skulle du vilja ändra något i styrdokumenten inom religionskunskapsämnet?
Lärare A och B säger att eleverna tycker att målen i religion är svåra att tolka och är stora. De
borde bli mer tydliga. De tycker att det borde finnas med som målsättning att bygga upp en
relation med till exempel någon som har annan religiös bakgrund för att på något sätt tvingas
22
utnyttja den mångfald som finns idag och för att motarbeta främlingsfientlighet. Om de skapar
en sådan kontakt blir den mer personlig och förhoppningsvis lättare att ta till sig. Kursmålen
behöver göras mer tydliga. De tycker att ämnet främlingsfientlighet borde finnas med i
kursmålen.
Har det någon gång blivit någon konflikt på grund av ditt ämnesval?
Ingen av lärarna har haft någon konflikt med eleverna, skolan eller föräldrarna på grund av
deras ämnes val inom religionsämnet. De känner att de kan prata om vad som helst med
eleverna. Ingen av dem känner någon rädsla för att eleverna ska gå hem och berätta att de lärt
sig något som sedan föräldrarna blir upprörda över. Alla lärarna är engagerade och öppna när
det gäller att prata om saker som ibland kan uppfattas som pinsamt för eleverna till exempel
om man pratar om intima kroppsdelar. Märker eleverna att läraren inte tycker det är något
konstigt med det läraren säger slappnar de själva av efter ett tag och vågar kanske ställa de
frågor som de annars kanske hade tyckt varit för pinsamma att ställa. Lärare C berättar om ett
exempel som gjorde att hon tyckte att det kändes jobbigt för henne själv. Det var en gång när
hon bad en muslimsk elev berätta varför han inte äter griskött och sedan sett på honom att
detta inte är något han vill berätta om i klassen. Hennes avsikt var inte att få honom att känna
sig illa till mods utan att eleverna i klassen skulle få mer kännedom om ämnet. Numera är hon
mer försiktig när det gäller dessa ämnen eftersom hon vet att alla inte vill berätta om sin
kultur eller religion i skolan, det kan vara känsligt för vissa elever.
Har föräldrarna varit delaktiga i religionsundervisningen på något sätt?
Tyvärr har inte föräldrarna varit delaktiga i religionsundervisningen även om lärarna ibland
frågat föräldrar med annan religiös bakgrund om de vill komma och berätta om sin religion
för klassen. Men det är aldrig någon som nappat på deras förslag. Lärare C säger att hon inte
vet om det beror på att de själva inte vill, eller att barnen inte vill det, men att hon uppfattar
det som om många inte vill ge ut den biten av sig själv. Kanske känner de att de inte kan
tillräckligt mycket för att berätta om det eller så anser de kanske att en präst eller liknande
borde komma istället. Lärare A berättar att föräldrarna inte är delaktiga om hur målen ska se
ut, däremot får de hemskickat vilka mål eleverna ska uppnå i varje kurs samt en
23
måluppfyllelse för eleven efter avslutad kurs. Inga föräldrar har kommit och berättat om sin
religion i skolan, däremot har en muslimsk elev som gick i en av lärarnas klass tidigare
berättat om sin tro. Till detta fick han hjälp av sin familj och släktingar som gav honom
föremål och böcker att ta med och visa i skolan. Detta var något som uppskattades mycket av
de övriga eleverna i klassen.
4.2 Resultat av elevintervjuer
Här kommer vi att redovisa för våra resultat från enkätundersökningen samt intervjuerna med
eleverna.
4.2.1 Enkätundersökning
Som vi nämnde i metodavsnittet gjorde vi vår enkätundersökning på en skola i södra Skåne.
Eleverna som deltog går i årskurs sex. I undersökningen ingick tio frågor som eleverna fick
besvara genom att skriva ner sina svar. Där fanns alltså inga färdiga svar att fylla i. På skolan
finns det två klasser med elever från årskurs sex och i varje klass går det 19 respektive 20
elever. I undersökningen deltog 35 elever, övriga fyra var sjuka. I klassen med 19 elever, som
vi kallar klass A elever deltog 17 elever, tio tjejer och sju killar. I klassen med 20 elever, klass
B, deltog 18 elever, åtta tjejer och tio killar. Vi var med under tiden som eleverna fyllde i
enkäten samt gick igenom den innan vi delade ut den. Eleverna frågade oss om de var osäkra
på någon fråga. Vi var också noga med att poängtera att det inte fanns något rätt eller fel svar
och att varje elev skulle skriva det som kändes rätt för honom/henne. Sammanlagt tillbringade
vi 30 min i varje klass. Vi valde också att inte samla in enkäterna förrän det gått 20 minuter,
detta för att eleverna inte skulle känna sig stressade.
1. Hur mycket anser du att du kan om religion? (Motivera gärna ditt svar)
Figur 1. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar
Antal elever Tjejer Killar
Mycket
2
2
Ganska mycket 8
3
5
Lite
20
11
9
Inget
5
4
1
24
Här skrev majoriteten av eleverna att de inte kan så mycket eftersom de inte kommer ihåg vad
de lärt sig tidigare, samt att det var så länge sen de hade ämnet och att de inte har haft mycket
religionsundervisning. Några nämner också att ämnet inte är roligt. En av flickorna som säger
att hon kan ganska mycket motiverar svaret med att hon gått på en annan skola.
2. När är ämnet religion som roligast/ mest intressant?
Figur 2. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar
Antal elever Tjejer Killar
När man läser och skriver
4
4
När man tittar på film
1
1
När den som undervisar kan mycket om ämnet 1
1
När man har grupparbete
3
3
Alltid
1
1
Vet inte
15
7
Har glömt vad religion är för något
1
1
När man lär sig något
2
2
Aldrig, är inget roligt ämne
3
3
När man letar efter fakta på nätet
1
1
När man pratar om historia
2
2
Det beror på vad vi jobbar med
1
1
8
Här var det stor variation på svaren, 15 av eleverna svarade att de inte visste när
religionsundervisningen var som roligast/mest intressant. Motiveringarna till svaren varierar,
några exempel på svar är att de inte har religion så ofta och därför kommer de inte ihåg andra
tycker att ämnet är ointressant.
Fyra tjejer tycker det är bäst när de får läsa och skriva om ämnet. En annan tjej tycker
religionsämnet alltid är intressant. Två killar tycker att det är roligt när de får lära sig något i
ämnet. Däremot tycker en tjej att det är mest intressant när den som undervisar i ämnet kan
mycket om religion. Enbart en tjej tycker att religion är som roligast när hon tittar på film. En
25
kille däremot menar att det beror på vad de jobbar med, men att det måste vara roligt. En
annan tjej har glömt vad religion är och tre andra tjejer tycker det är som roligast när de
jobbar i grupp. En kille tycker att det är kul att ”kolla efter saker på Internet”, däremot tycker
tre andra killar att religionsämnet aldrig är roligt. Men en av killarna tror att det kanske är
intressant att lära sig om Buddha. Två killar tycker det är roligt att prata om historia.
3. På vilket sätt brukar undervisningen på religionslektionerna gå till?
Figur 3. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar
Antal elever Tjejer Killar
Grupparbete
10
5
5
Enskilt arbete
6
2
4
Varierat
10
7
3
Vet inte
8
3
5
Läraren pratar mest 1
1
Eleverna kommer ihåg eller uppfattar dessa lektioner på olika sätt. Svaren varierar mellan
grupparbete, enskilt arbete och varierat, endast en elev anser att det mest är läraren som
pratar. Övriga elever vet inte. Än en gång är mångas motivering att det var länge sedan de
hade religion eller att de inte kommer ihåg.
4. Viken religion har varit mest intressant under religionslektionerna och varför?
Figur 4. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar
Antal elever Tjejer Killar
Kristendomen
4
3
1
Vet inte
22
12
10
Judendomen
1
1
Ingen
3
1
Har bara jobbat med kristendomen
3
2
3
Andra världskriget/Stockholms blodbad 2
1
26
1
Fyra elever tyckte att lektionerna om kristendomen var mest intressanta. Bland de elever som
svarade att de inte visste vad som var mest intressant motiverade de sitt svar med att de hade
jobbat med många olika religioner och att de inte kunde välja ut en. Tre elever tycker att
ingen religion är intressant. Däremot tyckte en kille att andra världskriget var mycket
intressant. En annan tjej är osäker på om ”Stockholms blodbad” handlar om religion, men hon
tyckte i alla fall om att jobba med detta. En av tjejerna tyckte att judendomen var intressant
och ville lära sig mer om det då hon bara hade haft en lektion om judendomen. Tre av killarna
svarade att de bara hade jobbat med kristendomen.
5. Finns det någon annan religion som du skulle vilja veta mer om? I så fall vilken och
varför?
Figur 5. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar
Antal elever Tjejer Killar
Nej
16
7
9
Alla utom kristendomen 1
1
Vet inte
16
11
5
Buddismen
1
1
Islam
1
1
Bland eleverna som svarade nej var motiveringen att de inte var intresserade, inte tyckte om
religionsämnet, eller att de bara ville ha de ”vanligaste” religionerna. Eleverna som svarade
vet inte hade som motivering att det fanns så många religioner att välja mellan. En kille
svarade att han vill veta mer om vilken religion som helst så länge det inte handlade om
kristendomen. En annan kille vill gärna lära sig mer om Buddha eftersom det verkar kul.
Däremot vill en annan kille veta mer om muslimernas religion, för den tycker han verkar vara
lite speciell. En av tjejerna tillägger även att hon gärna vill ha religion nu när hon går i sexan.
27
6. Varför tror du att det kan vara bra att veta saker om andra religioner?
Figur 6. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar
Antal
Tjejer Killar
elever
Vet inte
18
9
9
Det är bra att veta om man ska resa utomlands
6
3
3
För man lär sig mycket om religioner
4
3
1
För att man ska ha nytta av det när man blir äldre
2
1
1
För att man ska förstå hur andra tänker och har det i andra
5
2
3
länder
Hela 18 elever vet inte varför det kan vara bra att känna till saker om olika religioner.
En tjej som svarade att hon inte vet lade till att hon inte vet vad religionerna är till för. Några
elever svarade att man lär sig hur andra har det, samt att man då kanske förstår hur andra
människor tänker för alla människor tror inte på samma sak. Sex elever svarade att det är bra
att kunna saker om religion om man åker utomlands. En annan tjejs motivering till detta svar
var att om man inte vet mycket om ett land så förstår man kanske inte att man inte får göra
något och då får man böter eller något liknande. Två elever svarade att man kan ha nytta av
det i framtiden.
7. Har du lärt dig något om religioner på annat sätt än i skolan? Berätta gärna var och
hur.
Figur 7. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar
Antal elever Tjejer Killar
Ja, hemma/resor 7
5
2
Nej
13
15
28
28 elever har inte lärt sig något om religioner någon annanstans än i skolan. Sju elever har
däremot lärt sig en del om religioner hemma, på resor eller läst om det på egen hand.
28
8. Ingår bara fakta om religioner i ämnet religionskunskap? Om inte vad mer tror du
ingår?
Figur 8. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar Antal elever Tjejer Killar
Ja
8
3
5
Nej
3
2
1
Vet inte
24
13
11
Här svarade 24 elever att de inte vet om det ingår något annat än religionsfakta i ämnet
religionskunskap. Åtta elever menar att endast fakta om religioner ingår i ämnet. Endast tre
elever menar att andra saker ingår, en av motiveringarna till detta är att det ingår mycket om
hur det var förr i tiden. De övriga två eleverna svarade att de tror att annat ingår men att de
inte kan komma på vad det är.
9. Vet du vilka mål som du ska uppnå i religionskunskap? Har ni gått igenom dessa med
läraren?
Figur 9. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar
Antal elever Tjejer Killar
Ja
3
Nej
10
6
4
Vet inte
14
10
4
2
6
Ja, men minns inte målen 8
3
14 av eleverna vet inte om de gått igenom målen eller inte, de flesta elever motiverar detta
genom att tillägga att det var länge sedan de hade religion. Tio av eleverna säger att de aldrig
gått igenom detta med sina lärare. Endast en av dessa elever motiverade sitt svar, han skrev att
läraren inte kunde något om detta. Enbart tre av eleverna minns att de gått igenom målen med
sina lärare och att de kommer ihåg vilka mål de skulle uppnå. Åtta av eleverna kommer ihåg
att de gick igenom målen men att de inte minns vilka målen var. Majoriteten av dem som
29
kommer ihåg något är killar, endast två av tjejerna anser sig komma ihåg att de gått igenom
målen med sina lärare.
10. Vilken tro tillhör du? ( om ingen så skriv det)
Figur 10. Visar vad eleverna svarat på frågan
Elevernas svar
Antal elever Tjejer Killar
Kristen
11
4
7
Ingen
11
7
4
Vet inte
10
7
3
Tror på mig själv 3
3
Elva elever säger sig vara kristna, majoriteten av dessa är killar. Vi har dock valt att sätta svar
som ”Jesus grejen” och ”svenska tron” inom svaret för kristendomen. Elva andra elever säger
att de inte tror på någon Gud, majoriteten av dessa är tjejer. Tjejerna är också dem som är
mest benägna att påpeka att de inte tror på Gud i sitt svar, medan killarna bara svarat ”ingen”.
Tio elever vet inte vilken tro de tillhör, även här dominerar tjejerna. Tre av killarna tror på sig
själva.
4.2.2 Elevintervjuer
Elevintervjuerna genomfördes parvis i ett grupprum på skolan. Åtta elever deltog i
intervjuerna, fyra pojkar och fyra flickor. Eleverna hade själva anmält sitt intresse. Varje
intervju tog mellan 30-40 minuter att genomföra. Vi började med att förklara för eleverna att
allt de sa under intervjun skulle vara anonymt. Under intervjun skrev vi ner elevernas svar för
hand.
Kännedom om kursplanen
Vi började med att fråga eleverna om de kände till kursplanens mål i religionskunskap.
Fyra av eleverna var osäkra på om de gått igenom dessa, orsaken till att de inte visste var att
det var så länge sedan de hade religion. Däremot sa de att de gjorde det i andra ämnen.
30
Fem av eleverna tycker sig minnas att de hade genomgång om kursens mål sist de hade
religion. En av grupperna tror att några av målen var att de skulle känna till högtider samt vad
människor åt i andra religioner. De övriga grupperna minns inte vilka målen var.
Religionsundervisning
Något som samtliga grupper tar upp är att de inte har religion i skolan särskilt ofta. I en grupp
säger de att de hade det lite på lågstadiet, i två andra grupper säger de att de inte hade någon
religion överhuvudtaget på lågstadiet. Eleverna som menar att de hade religion på lågstadiet
säger att undervisningen då mest handlade om Jesus, kristna högtider samt att det hade varit
mycket läsning ur barnens bibel.
Arbetssätt
Att de haft grupparbete om världsreligionerna i årskurs fem minns samtliga. Eleverna tittade
på filmer om världsreligionerna och detta tycker de är ett bra sätt att lära sig på, de kommer
ihåg saker från filmerna bättre än jämfört med när de läser om dem, de är också lättare att
förstå eftersom de får se hur människorna i de olika religionerna lever. De tycker också att
man blir mer uppmärksam och har lättare att förstå andras religioner med hjälp av filmer och
bilder.
Elevernas uppfattning om ämnet
En av frågorna vi ställde till eleverna handlade om vad de tyckte om religionsämnet, om de
tyckte det var intressant eller tråkigt. Två av tjejerna tycker det är roligt att läsa om andra
länder och hur de har det och lever där. Men de vet inte varför de ska lära sig saker om
religioner samt vad de ska ha för nytta av det. Läraren har inte gått igenom varför man ska
kunna saker om religion. I de tidigare årskurserna gick de till kyrkan när det var jul och då
pratade deras gamla lärare om Jesus. De tyckte att religion var roligare på lågstadiet, då ville
de också lära sig mer om religioner. De övriga eleverna var mer negativt inställda till ämnet,
några av motiveringarna till detta var att det inte är speciellt kul, ointressant, meningslöst, de
är inte intresserade av Gud, samt att det är tråkigt. Men det är två av killarna som tilläger att
det kan vara intressant att lära sig saker om andra länder och deras högtider. En av dessa killar
ville också lära sig mer om Buddha. När vi frågade de övriga eleverna om det var något de
31
ville veta mer om sa de att de kanske ville veta lite mer om de religioner som man inte vet
något om. En av flickorna ville veta mer om religionerna i Thailand eftersom hon inte visste
vilka religioner de hade där, en annan tjej ville veta mer om judar eftersom hon inte kunde
något om den religionen. Tre av eleverna ville veta mer om alla religioner förutom
kristendomen, de var trötta på den nu. Två av flickorna ville inte veta mer om religion
eftersom de inte är intresserade.
Elevernas kännedom om ämnets innehåll
Ingen av eleverna känner till om det ingår något i religionsämnet förutom ren religionsfakta.
Däremot berättar de att de pratar om livsfrågor, etik och moral i skolan, detta ser de dock inte
som religionskunskap. Några av eleverna sa att de gärna ville få reda på vad som ingick i
ämnet eftersom de inte gått igenom det med sin lärare. Att de har pratat om mobbning, att de
har kill- och tjej grupper där de kan prata om sådant som är jobbigt eller kul just nu, eller om
saker som de inte vill att killarna respektive tjejerna ska höra. De har också pratat om saker
som hänt i världen och berört dem. Till exempel skolmassakern i Finland och
flodvågskatastrofen. Två av tjejerna berättar att de också gjort filmer och haft drama där de
skulle förmedla en känsla eller ett budskap. Detta tyckte de var ett roligt sätt att arbeta på.
Alla åtta eleverna är däremot överens om att de inte är ofta de har denna typ av lektioner, två
av eleverna tillägger att det oftast sker när eleverna själva tar upp det. Samtliga killar vill att
etik och livsfrågor ska ligga som en fast kurs varje vecka. En av tjejerna tycker inte att de
behöver mer av det ämnet, för hon kan redan så mycket om det ämnet.
Elevernas kunskaper i religionskunskapsämnet
Vi frågade även eleverna om de kände till hur jorden skapades enligt kristen tro. Samtliga åtta
elever känner till hur jorden skapades enligt bibeln. En av tjejerna berättar att de läste i en bok
på lågstadiet och där stod det hur Gud skapade jorden dag för dag och att de första
människorna hette Adam och Eva och bodde i paradiset men att de blev utkastade för att de åt
ett äpple från kunskapens träd. Två andra tjejer tillägger att Gud skapade Adam och Eva av
lera. Två av killarna menar att de lärde sig detta på mellanstadiet. Ingen av eleverna känner
till någon skapelseberättelse från någon annan religion. Eleverna känner också till varför vi
firar påsk och jul, att julen firas till minne av Jesu födelse och att påsken firas till minne av
Jesu uppståndelse efter att ha dött på korset. Vi frågade eleverna om de visste vad bibeln är
32
för något samt om de känner till någon annan helig bok eller skrift. Alla eleverna visste vad
bibeln var för något, ett exempel på hur de beskrev bibeln är: ”I bibeln kan man läsa sagan om
hur Gud kom till och hur Jesus kom till”. Ungefär hälften av eleverna känner till att det finns
andra heliga böcker. Ett exempel som de ger är koranen, de vet dock inte att den heter
koranen. Så här har en tjej kommenterat koranen: ”Muslimer har också en bok, man måste
tvätta händerna innan man rör den boken. När muslimer hör en klocka ska de be böner som de
har lärt sig i skolan, sen sitter de och ber på en helig matta”. Nästa fråga var om eleverna
kände till någon högtid som inte hörde till kristendomen. Många av svaren handlade om
islams högtid ramadan. Det framkom att eleverna kände till denna högtid. De sa att det är en
högtid som varar i en vecka och då ska man fasta, man får inte äta när det är ljust ute och alla
ska ha slöja. När den är slut blir det stor fest. En av killarna känner också till en högtid som
firas i Indien, Diwali, då tänder man ljus och skjuter raketer. Han tror att det är hinduismen.
Endast två av eleverna känner inte till någon högtid som inte är kristna. Eleverna berättar
också om en kille som gick i deras klass förra året, han var muslim och valde att berätta om
sin religion och kultur för sina klasskamrater. Han hade även med sig saker från hemlandet
som hade med religionen att göra. Eleverna tyckte detta var väldigt kul och intressant mycket
bättre än när läraren berättade.
Elevernas uppfattning om religionsämnets betydelse
Vår sista fråga var, varför kan det vara bra att veta saker om andra religioner om man bor på
ett ställe där det finns människor med olika religioner? Eleverna svarade lite olika, fyra
elever vet inte men säger att det är sådant här de vill ha svar på och lära sig mer om. De menar
att det säkert finns en bra anledning. De övriga säger att man behöver veta det för att förstå
varför de gör på ett visst sätt och så får man större förståelse för varandra. Det kan vara bra att
veta om vi kristna bjuder hem en muslim och bjuder på griskött, det är ju inte så bra. Eller om
man gör något som inte de får göra, då kanske de tycker det är konstigt.
33
5 Diskussion och slutsats
Genom de intervjuer vi har genomfört samt den litteratur vi har läst har vi fått reda på det vi i
början av arbetets gång efterfrågade, nämligen:
Vilken betydelse har religionsundervisningen för eleverna, ur ett pedagogiskt
perspektiv?
Vilka arbetsmetoder använder lärarna i sin undervisning i ämnet?
Vad har lärarna som mål att uppnå med sin religionsundervisning?
Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur mycket några elever på en skola i en mindre ort i
södra Skåne kan om ämnet religionskunskap samt på vilket sätt de arbetar. Vi har även tagit
reda på vilka undervisningsmetoder några lärare använder i sin religionsundervisning samt
vad de strävar efter att deras elever skall uppnå. Det vi fick fram av intervjuerna med lärarna
och eleverna stämde oftast överens med den litteratur som vi har tagit del av.
I intervjuerna med lärarna framkom det att religionskunskapsämnet har låg prioritet. Ämnet
hamnar ofta i skymundan när det gäller SO-ämnena. Det sker mest undervisning i
kärnämnena. Detta instämmer även vi i eftersom det framkom så tydligt vid de intervjuer vi
gjorde med både elever och lärare. I sin bok skriver Lendahls att många lärare undviker
religionsundervisning på grund av osäkerhet inför ämnet (Lendahls 1986, s. 17). Hon menar
däremot att alla kan undervisa i ämnet. Samtidigt tycker lärarna som blev intervjuade att
religionsundervisningen har stor betydelse och att den är viktig för att eleverna ska ha
förståelse för olika religioner. Även Lendahls diskuterar syftet med religionsundervisningen
och menar att den är viktig för att ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter i att
leva tillsammans med andra och att utveckla sin syn på livet och tillvaron (Lendahls 1986, s.
23). Dessutom diskuterar Dahlin i sin bok om religionsundervisningens syfte där han påpekar
att eleverna genom att studera de olika religionerna skulle få hjälp av att hitta svar på sina
egna livsfrågor. ”på så sätt skulle de också få hjälp att bygga upp en ”personlig åskådning”
(Dahlin 2004, s. 51). Detta anser även vi är väldigt viktigt för eleverna eftersom när de har fått
svar på sina livsfrågor ökas deras självförtroende och de känner att de kan, eftersom de har
fått de svar de var ute efter. Även i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 står det
att religionskunskap kan bidra till att man utvecklar en förmåga att förstå och reflektera över
sitt liv, sig själv, sin omgivning samt att man utvecklas till att agera ansvarsfullt. Ett av
34
syftena med ämnet religionskunskap är att ha en öppen diskussion om livsfrågor och tro samt
att skapa ett intresse och nyfikenhet för ämnet (Lpo94). I intervjun instämmer flera av
eleverna att de har en del undervisning om livsfrågor. Däremot visar enkätundersökningen att
många elever inte vet att livsfrågor tillhör religionskunskapsämnet. Även lärarna påpekar att
de borde bli bättre på att förklara för eleverna vad som ingår i
religionskunskapsundervisningen. Vi anser att det är viktigt att klargöra detta för eleverna
eftersom livsfrågor är något som många elever tycker är intressant som även framkommer i
den litteratur vi har tagit del av. Bland annat påpekar Furenhed att barn och ungdomar
behöver bearbeta sina livsfrågor och menar att det är lärarens uppgift att väcka elevernas
intresse för dessa livsfrågor (Furenhed 1994, s. 74). Därför anser vi att om läraren förklarar
för eleverna att livsfrågor är religion tror vi att ämnet religionskunskap kan få högre status
bland eleverna.
Något som vi också reagerade på var flickan som inte visste vad religion var för något, hon
kunde helt enkelt inte komma ihåg det. Vad detta beror på är något vi kan spekulera om länge,
men vi tror att en av anledningarna till att hon inte kunde komma ihåg det beror på att
undervisningen inte har gett henne något, den passade helt enkelt inte henne. Det
framkommer också i vår undersökning att eleverna inte har religion särskilt ofta och därför
har de haft svårt att svara på vissa av våra frågor. De kom inte ihåg eftersom det var så länge
sedan de hade religion. Det som vi frågade oss då var, hur ofta bör man ha
religionsundervisning? Hur lång tid får det gå mellan gångerna? Två av lärarna påpekade att
tid och engagemang är viktiga faktorer för hur bra undervisningen blir i ämnet. Detta
diskuterar även Orlenius i sin bok där han menar att mycket beror på hur läraren lägger upp
sin undervisning. Om läraren tar upp elevernas frågor och verklighet upplever eleverna det
som intressant (Orlenius 1990, s.184-188). Även lärarna påpekade att intresset för religion är
som störst bland eleverna när de kan anknyta innehållet till sina egna livserfarenheter.
Intresset för religion är dock inte så stort när det gäller ren fakta om religionerna. Två av
lärarna menar att det är lärarens uppgift att göra texten intressant och för att göra det krävs att
ha en viss berättarteknik samt att kunna ställa frågor som är knutna till eleverna. Selander
menar att eleverna ska få veta mer om verkligheten, det som sker i världen runt omkring oss
och utgå från aktuella problem. Han menar att det är skolans uppgift att förmedla detta till
eleverna. Även frågor inför livet och tillvaron skall diskuteras (Selander 1993, s. 105). Detta
tror vi är väldigt viktiga punkter som både lärarna och författarna tar upp, för att eleverna ska
bli intresserade av det vi har att förmedla måste vi fånga deras intresse. Annars kommer de
35
inte att ta till sig det och då är undervisningen bortkastad tid. Hur lärarna sedan väljer att
lägga upp sin undervisning kan vi inte säga något om eftersom varje lärare måste anpassa sig
till varje klass för att hitta just den metod som fungerar bäst just i den klassen.
Samtliga lärare går tillsammans med eleverna igenom de mål som skall uppnås i
religionskunskapsämnet. Det ser däremot annorlunda ut för hur lärarna arbetar för att uppnå
dessa mål. Två av dessa lärare låter eleverna vara delaktiga i upplägget av undervisningen.
Den tredje läraren däremot låter eleverna enbart vara med och bestämma under hur lång tid
arbetet skall pågå. Eleverna är osäkra på om de har gått igenom målen i just
religionskunskap, däremot vet de att de har gått igenom målen i de andra ämnena.
Lärarna berättade att de ofta försöker få in sådant som rör barnen i undervisningen om
livsfrågor, även eleverna håller med om att detta sker, många gånger blir det prat om
mobbning men de pratar även om aktuella händelser till exempel om skolmassakern i Finland.
Detta anser vi är väldigt viktigt, det ger eleverna tillfälle att prata om sådant de går och tänker
på. Kanske visar det sig att många tänker på samma sak men ingen pratar om det för att det
kan vara för känsligt, då kan det vara skönt att veta att man inte är ensam. Även att eleverna
får en chans att säga sina åsikter och funderingar om olika saker kan få dem att växa som
personer och känna att deras åsikt räknas. Likaså påpekar Lendahls att det är viktigt att man
som lärare börjar från början och förklarar tydligt för eleverna vad religion verkligen är för
något. Vid några intervjuer som Lendahls har gjort med några lärare uppger en av lärarna att
även hon som de lärare vi intervjuade utgår mycket från aktuella händelser i sin undervisning
(Lendahls 1986, s. 13).
Under sammanställningen av våra resultat har vi funderat en hel del på om en del av våra
frågor i enkätundersökningen kan ha varit för svåra för eleverna att svara på eftersom
majoriteten av eleverna svarade att de inte vet på flera av våra frågor.
I vår enkätundersökning, fråga åtta, ställde vi frågan om det bara ingår fakta om religioner i
ämnet religionskunskap? Vi tror att eleverna förmodligen inte förstod frågan riktigt, eller så
tolkade de den på fel sätt. Vad vi ville ha fram var om de visste att det ingick exempelvis
livsfrågor i ämnet religionskunskap. Nu i efterhand kan vi se att vi borde förklara mer
ingående i frågan vad vi var ute efter. Eleverna lämnade endast svar som ja, nej och vet inte,
ingen av eleverna kunde dock motivera sina svar. Även i vår intervju tog vi upp denna fråga
igen för att se om vi kunde få ut mer av frågan. Då berättade eleverna att de ibland pratade om
36
livsfrågor och etik och moral i skolan men de visste inte att detta var religionskunskap.
Däremot sa några av eleverna att de gärna skulle vilja veta vad som egentligen ingick i ämnet
eftersom de inte visste det. Som vi nämnt tidigare i vår uppsats tycker även lärarna att de
borde bli bättre på att förklara för eleverna vad som egentligen ingår i
religionskunskapsämnet. Även vi håller med om detta eftersom eleverna då får en klar blid för
sig vad som ingår i vad. Det är viktigt att de får kännedom om ämnets betydelse.
Något som vi också lade märke till under vår enkätundersökning och intervjuer med eleverna
var att vissa elever var tydliga med att markera att de inte trodde på Gud. Vi uppfattade det
som att detta var något de ansåg helt obegripligt eller så var det så att i deras umgängeskrets
var det meningslöst. Genom det sätt de pratade och deras kroppsspråk under intervjuerna
uppfattade vi även att några elever ansåg att det var lite ”töntigt” att tro på Gud. Vi tror även
att denna inställning smittar av sig på de övriga eleverna. De påverkar helt enkelt varandra.
Detta kan också kopplas till vår teoretiska bakgrund där det står att intresset för religion är
som minst på mellanstadiet. Detta kanske inte bara gäller för ämnet religion utan kanske
också för själva utövandet av religion. Vi tror att intresset för religionskunskap och
religionsutövande ökar ju äldre eleverna blir samt ju mer undervisning de har i
religionskunskap.
Vårt intryck av elevernas uppfattning om ämnet är att de flesta eleverna anser att det är
ointressant, tråkigt samt att många av dem inte förstår vad ämnet är till för. Det framkom
också tydligt att religionskunskap är ett ämne som tar väldigt liten plats i undervisningen.
Detta håller även lärarna med om.
Vi tror att för att göra ämnet mer intressant behövs tydligare riktlinjer från skolverket för hur
lärarna ska arbeta för att höja ämnets status. Vi anser också som vi nämnde tidigare att lärarna
bör bli bättre på att förklara vad som ingår i ämnet, som till exempel livsfrågor eftersom vi
tror att detta kan höja ämnets status bland eleverna. Även att lärarna förklarar varför
religionskunskap är ett viktigt ämne samt vad det är för mening med ämnet. Detta eftersom
eleverna ska få en förståelse för ämnets roll i det verkliga livet som är att förebygga rasism
och skapa en förståelse för andra människor från andra kulturer och andra religiösa
bakgrunder än den traditionella kristna här i Sverige. Vi bor trots allt i ett mångkulturellt
samhälle idag.
37
Arbetsmetoder är också viktiga för hur eleverna ska uppfatta ämnet. Flera av eleverna sa
under vår intervju att de till exempel lärde sig mycket genom att till exempel titta på film eller
när den som undervisade kunde mycket om ämnet. Även lärarna menar att det är viktigt att
göra innehållet intressant för eleverna. Detta håller även vi med om. Vi har väl alla varit med
om lektionstillfällen där innehållet i sig egentligen varit intressant men varit upplagt på fel
sätt, detta leder bara till att man slutar lyssna och då är undervisningen bortkastad tid. Vi
hoppas att fler lärare i framtiden planerar sina lektioner utifrån den egna klassen och inte så
som man gjort i sina tidigare klasser. Vi tror att undervisningen måste anpassas till varje klass
och om det är möjligt till varje elev. Vi lär oss alla på olika sätt och därför behövs det ett
varierat arbetssätt som passar alla eleverna i klassen. För att detta ska bli möjligt behöver
läraren tid till att planera sina lektioner något som idag inte alltid finns möjlighet till. Det är
nästan alltid något möte eller samtal med elever eller föräldrar som tar tid från
lektionsplaneringen från lärarna. För att undvika denna tidsbrist borde ett visst antal timmar
varje vecka vara öronmärkta för just lektionsplanering. Lärarna jobbar ju trots allt i skolan för
ge eleverna en meningsfull undervisning och då måste innehållet också vara välplanerat och
meningsfullt för alla parter. Vi hoppas att detta blir verklighet i framtiden samt att fler
resurser ska sättas in för att hjälpa lärare och elever att göra skolarbetet så bra som möjligt och
med så lite stress det bara går.
Något som också framkommer tydligt i vår undersökning är att lärarnas undervisningsmetoder
inte ger något bra resultat. Eleverna minns inte mycket av undervisningen överhuvudtaget. Vi
anser därför att lärarna bör lägga upp undervisningen annorlunda. Exakt hur de ska lägga upp
den är svårt att säga eftersom vi anser att lärarna behöver utgå från elevgruppen och försöka ta
reda på vad de är intresserade av samt försöka finna ett sätt att fånga elevernas intresse för
ämnet. Även varför ämnet har låg prioritet bland lärarna är något man bör fråga sig. Vi tror
inte att detta är något utmärkande för just denna skola utan att det är så generellt, detta baserar
vi på egna erfarenheter. Som det även framkom i litteraturen så prioriterar lärarna framförallt
kärnämnena samt de andra so-ämnena. Religionkunskapsundervisningen hamnar i skymundan
som även lärarna som blev intervjuade påpekade. Eftersom man ska hinna med så mycket
annat i skolan uppfattar vi det som att lärarna prioriterar läs-och skrivinlärning samt
matematik.
En tanke som uppstått under arbetets gång är om religionsundervisningen ser annorlunda ut i
de mångkulturella skolorna som i exempelvis Rosengård och Rinkeby. Eftersom det i dessa
38
skolor går många elever med utländsk bakgrund. För att se om denna tanke stämmer hade det
varit intressant att genomföra en liknande undersökning även i dessa områden. Ytterligare ett
förslag till vidare forskning är att undersöka även föräldrarnas syn till
religionskunskapsundervisningen. Vilken är föräldrarnas uppfattning om ämnet? Ska vi ha
mer eller mindre undervisning i religionskunskap?
39
6 Referenser
Almén, Edgar, Furenhed, Ragnar, Hartman, Sven G, Skogar, Björn (2004, 3:e upplagan)
Livstolkning och värdegrund - Att undervisa om religion, livsfrågor och etik i skolan.
Linköping
Almén, Edgar, Furenhed, Ragnar, Hartman, Sven G. (1994). Att undervisa om religion,
livsfrågor och etik i skolan. Linköping
Aspengren, Evald (2002). Så tänker jag om tro och liv i andra länder. Linköpings universitet:
UniTryck.
Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Beskow, Per (1997). Trons vägar, om religion och livsfrågor. Stockholm: Proprius förlag
Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet. Lund: Studentlitteratur.
Furenhed, Almén & Hartman(1994)
Hartman, Sven G. (1986). Barns tankar om livet. Stockholm: Natur och kultur.
Johansson, Bo, Svedner, Per Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala
Lendahls, Birgit (1986). Religioner i skolan men hur? Uppsala: EFS-förlaget.
Orlenius, Kennert (1990). På ett dammkorn i universum; en lärobok om livet och döden,
Uppsala: Cordia förlag.
Selander, Sven-Åke (1993). Undervisa i religionskunskap. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan . (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94
40
BILAGA 1
Frågor till eleverna i samband med intervjuerna
•
Känner du/ni till kursplanerna samt vilka mål som ni ska uppnå i religionskunskap?
•
Vad tycker du om religionsämnet? Är det intressant eller tråkigt?
•
Hur brukar undervisningen gå till när du har religion? Har ni religion ofta?
•
Vad har ni tagit upp på religionstimmarna?
•
Finns där något som du skulle vilja veta mer om?
•
Ingår bara fakta om olika religioner i religionsundervisningen?
•
Känner du till någon skapelseberättelse?
•
Kan du beskriva bibeln?
•
Känner du till någon högtid som inte hör till kristendomen?
•
Vet du varför kristna firar jul och påsk?
41
BILAGA 2
Frågor till lärarna i samband med intervjuerna
Kan du berätta vilken betydelse religionsundervisningen har för dig?
Hur stor del av religionsundervisningen som du lägger på ämnet religionskunskap?
Vilka är de centrala punkterna i din religionsundervisning?
Vad vill du uppnå med din religionsundervisning?
Hur involverade är barnen i ämnet?
Har föräldrarna varit delaktiga på något sätt i ämnet?
Känner eleverna till kursplanerna samt vilka mål de ska uppnå?
Skulle du vilja ändra något i de styrdokument som finns för religionskunskap?
Finns det något inom religionsämnet som du tycker är jobbigt att ta upp med eleverna?
Upplever du det som att du kan lägga upp din undervisning inom religion på vilket sätt
du vill?
Hur stort är intresset för ämnet när det gäller eleverna? När visar de mest intresse samt
minst?
Har det någon gång blivit konflikt på grund av ditt ämnesval? (med elever, föräldrar,
skolpersonal)
42
Enkätundersökning
BILAGA 3
Ålder/Åk:_________
Pojke:______
Flicka:______
1. Hur mycket anser du att du kan om religion? (Motivera gärna ditt svar)
2. När är ämnet religion som roligast/ mest intressant?
3. På vilket sätt brukar undervisningen på religionslektionerna gå till?
4. Viken religion har varit mest intressant under religionslektionerna och varför?
5. Finns det någon annan religion som du skulle vilja veta mer om? I så fall vilken och
varför?
43
6. Varför tror du att det kan vara bra att veta saker om andra religioner?
7. Har du lärt dig något om religioner på annat sätt än i skolan? Berätta gärna var och
hur.
8. Ingår bara fakta om religioner i ämnet religionskunskap? Om inte vad mer tror du
ingår?
9. Vet du vilka mål som du ska uppnå i religionskunskap? Har ni gått igenom dessa med
läraren?
10. Vilken tro tillhör du? (om ingen så skriv det)
Tack för ditt svar!
44
