KREATIVITES BETYDELSE I KLASSRUMMET
Ingress
Samhällets snabba förändringar, näringslivs krav för individer med hög problemlösnings
förmåga och självständighet är några av de faktorer som ställer krav på lärare att utföra ”en
mirakel”. Mer och mer elever stänger sin lust att lära i tidigt ålder, lärarna brottas med att
hinna med även om tiden inte räcker till alls, är bara några av de många hinder som lärarna
möter i sin skolvardag. Att vilja vara kreativ är inget nytt under himlen men att det ställs
enorma krav på skolan att odla kreativitet hos sina elever är någonting som kan diskuteras.
Frågan är: Hur kan skolan möta det globala kravet för att skapa framtids människa?
Inledning
Studien utgår ifrån att kreativitet inte är bara ett krav men också ett behov hos varje människa.
Det behovet har aldrig varit så tydligt förstått som det är idag. Människan i västern värld tar
dem primära behoven (maten, dricka, kläder och mycket annat) för givet därför den
människan nöjer sig inte med de sakerna länge utan strävar efter nya sätt att tillfredsställa sig.
De faktorerna kan sammanfattas i begreppen autonomi, kompetens och hängivenhet.
Vetenskaplig litteratur finner korrelation i de faktorerna och kreativitet, samt att kreativitet
och lärande är förutsättning för självförverkligande.
Men, är det så att materiella välstånd verkligen inverkar positivt på individens vilja att lära
och därmed utvecklas den kreativa förmågan?
Aktion 1
Studien utfördes med hjälp av observationer och intervjuer på en gymnasieskola. I med att
syftet med studien var att undersöka på vilket sätt lärarnas kreativa förhållningssätt till
uppgiften och kommunikation med eleven inverkar på elevernas motivation att lära och
utveckling av kreativ förmåga har jag fokuserad på hur lärarna förbereder, framställer och
genomför uppgifter, vilka hjälpmedel används i undervisningen samt hur kommunikationen
mellan lärare och elev(er) sker.
Action 2
För att få en tydlig bild av vad det är som intresserar mig har jag sökt mig till ytterligare
vetenskapliga material med begreppet kreativitet, undervisning och motivation som centrala
begrepp. Materialen hittades genom BTH databas ELIN@Blekinge.
Action 3
Observationer har jag noterad på papper medan intervjuerna inspelades med hjälp av video
kameran. Första analys av intervjuer skedde under transkript (tolkning) process medan
noterade observationer har jag bearbetat genom att följa observationsmall som jag hade
förbered under observationsgång. Samma mall hjälpte mig göra en ytterligare analys av
intervjuer samt att framställa den slutliga studiens resultat.
SKOLA (gymnasieskola)
INTERVJUER
Uppgift
OBSERVATIONER
LITTERATURSTUDIE
DIGITAL
HJÄLPMEDEL
Lärare
KOMMUNIKATION
Elev
( Självskapad observationsmodell, bilden från studiens presentations ppt.)
Resultat
Resultatet (litteratur, observationer och intervjuer med lärarna) har visat att det krävs en viss
mognad att kunna, helt och håll, förlita sig på inre motivation som drivkraft i inlärningen, hos
elever. Vi kan inte prata om att majoriteten, i undersökta klasser, att de fattar inre motivation
att lära, utan hellre att det finns utrymme för att styra de eleverna mot utveckling av inre
motivation som i sin slutända inverkar positivt på utveckling av kreativitet. I intervjuerna ser
vi att respondenterna har en positiv syn på eleverna och tron att varje elev ha förmåga att lära
in, men problemet blir att vissa elever väljer att sluta med inlärningen i tidig ålder. Sådana
elever är svar att nå. Sådana elever, enligt en av respondenterna, blir allt fler.
Vinning strategi
Eleverna måste fångas in. Eleverna kan fångas in om uppgiften är en utmaning och
kommunikation flyter. Vad innebär det?
Uppgift som eleven kan relatera till sig själv, sin verklighet, som sätter tankarna igång, som
gör att eleven ”trampa på torna”, att eleven försöker nå någonstans, att eleven är engagerad
kring uppgiften, sådan uppgift kan hjälpa på väg till mognad därmed också mot en kreativ
vuxen. Men, vad krävs från läraren?
Läraren är den som befinner sig i skapande process först (skapar uppgift eller problem vilket
eleverna arbetar kring), som är engagerad i den kreativa processen med passion och nyfiket.
Läraren förväntar sig ha en stor kunskapsbas som underlättar lärarens förmåga att ställa om
sig i en undervisning situation som kräver omedelbar ändring, strukturmässigt eller
innehållsmässigt eller både och. Men litteraturundersökning säger att det inte handlar om hur
mycket individen kan utan på vilket sätt individen lagrar, återhämtar och transformerar
kunskap som individen äger men ändå måste lärare kunna sitt ämne väl.
Det är också viktigt för lärare att lyssna in elevernas förslag och se till, om de bedömer att de
är rimliga, att de användes i undervisningen. Genom det visar lärare både respekt, tillit och
bekräftelse av eleven. Det skapar trygghet och förstärker relation mellan elever och lärare.
Störningar i klassrummet är ofta. Respondenterna visar att de är väl medvetna om att inte
tillåta irritation (”vi är bara människor”) att ta över, som kan dyka upp i situationer där
uppgiften nonchaleras av elever eller att eleverna småpratar med varandra under
genomgången. Resultat visar att det är viktigt att sätta gränser samtidigt som det inte går att
ständigt lägga energi på att rätta till saker och ting utan måste man kunna välja vilka
situationer man ska reagera på eller inte för att undvika att negativ energi ta över i klassen.
Respondenter föredrar att har frekventa uppföljningar av elevernas friare uppgifter
(individuella eller grupparbete, projektarbete). Det har för konsekvenser att eleverna klarar
uppgiften för att eleverna ha så mycket omkring sig som händer. Lärarna vill att eleverna
arbetar i skolan och, genom att följa upp deras arbetsgång kan de klara uppgiften. Kontroll
faktorn, i detta läge, blir nödvändigt för att vissa elever inte har rätt attityd mot uppgifter och
utan kontroll från läraren, antyder respondenten, skulle de inte klara uppgiften.
Uppgiftsstrategi
Digitala hjälpmedel blir närvarande i både framträdande av uppgiften och i arbetsprocessen.
Hjälpmedlen anses viktiga men inte nödvändiga för alla. Förståelse eller process inlärning
kräver mer diskussion som tvingar eleven att lyssna in andras åsikter, få fram elevens
erfarenheter för att reflektera över dem och utveckla förmåga att samarbeta.
Fältstudier hjälper elever att få helhets bild av problematiken, nyansera elevernas verklighet,
att arbeta självständigt samt att möta olika källor (utvecklas självkritik). Problemet med
fältstudierna är tidsbrist. Undervisning sker inom 60 till 80 minuter, och kanske, 2 till 3
gånger i veckan. Det brukar vara för mycket för elever att hantera men samtidigt, tycker
respondenten att det är synd att det inte finns alltid plats för fältstudier med tanke att
självkritik är viktigt att utveckla.
I kommunikation med elever framträder respondenter med humör som de anser att vara av
stor betydelse för en lugn och positiv atmosfär i klassen. Under sådana omständigheter kan
hjärnan aktivera sin generering sida av den ena hjärnhalvan som är ansvarig för generering av
idéer.
Genom att ställa tydliga frågor och vara villig att upprepa frågorna kan missförstånd
undvikas. Oftast är eleverna trötta eller går genom en känslomässig period i sitt liv och de
vandrar någon annanstans medan de sitter i klassrummet. Respondenternas mål är att
engagera även sådana individer därför ställer de frågor till elever för att väcka dem ur ”den
flygande blicken”. Här gäller det att lärarna verkligen älskar sitt arbete och elever som
människor för att det som nämndes som en av de svarigheterna för lärare handlar just om att
inte få svar från eleven. Det väcker frustration.
Slutsats
Det finns elever som går att motivera även om det inte är tydligt att se i vissa situationer men
de som har stängt ut möjlighet att lära kommer läraren svart åt. Respondenten förtydligar att
de som vill lära sig kommer att göra det oavsett vilken strategi man ha medan den andra
gruppen förblir ointresserade oavsett vad läraren gör.
Studien signalerar att elever som är på bra väg att utveckla inre motivation att lära kan
stimuleras med hjälp av intressanta uppgifter, lärarens rätt kommunikationssätt mot eleven.
Digitala hjälpmedel kan bli av stor hjälp men också gamla metoder som traditionell
redovisning kan också locka sådana elever men oftast när det handlar om lärare som ha
berättare talang och som komplettera föreläsningen med digitala hjälpmedel.
SAMMANFATTNING AV RESULTAT I MODELL
FORM
Lärare
Hög inre
motivation
Problem
(mötesplats)
Elev
Låg inre
motivation
Lärare
Elev
DEN IDEALA
MÖTESPLATS
LÅNGT AVSTÅND, ICKE ÖNSKADE
UNDERVISNINGSSITUATIONER
(Självskapad modell som visar hur förhållandena mellan lärare, elev och uppgiften ser ut i en
undervisningskontext med hjälp av kommunikation och digitala hjälpmedel. Bilden finns på
presentations ppt. som också blir publicerad på webb platsen)
Diskussion
Samhällsklimat tyder att allt flera saknar grunder för utveckling av inre motivation. Lärarna
visar hög medvetande om processerna, strategier och expertkunskap som krävs för att kunna
mobilisera så många elever som möjligt att komma ut från gymnasiet med färdigheter som är
framtidens utrustning.
Lärarna påpekar att det finns många mobiliserade grupper inverkande i elevernas stöd men
när eleverna kommer in på gymnasiet, det kan bli försent, i många fall, att hjälpa de eleverna
att utveckla motivation att lära. Det tyder på att elevernas o- motivation bör uppmärksammas
tidigare, möjligtviss i grundskolan.
Här, handlar inte bara om eleverna med bristande intresse för inlärning utan om elever som
oftast inte har intresse för det som skolan erbjuder i form av innehål och struktur.
Som avslutning väljer jag ett av respondentens uttalande att skolans betydelse måste
signaliseras tydligt för elever, men mycket tidigare än under gymnasiets gång för då är det
kanske försent. Men för att hjälpa de eleverna som visar otydliga tecken med viljan att lära,
måste det skapas lugn och trevlig miljö med mycket tid för att våra kreativa lärare kan, genom
sina projekt och andra stimulerande sätt, fånga de elevernas uppmärksamhet.
Idealet
Samhället får sina framtids medborgare, eleverna upplever högre tillfredsställelse och
möjlighet att skaffa framtidsarbete medan lärare stimuleras att vara även mer innovativa och
kreativa i sin undervisning.
Kommentar: Om ni har frågor om mitt utförda projekt kan ni kontakta mig:
Gorana Johansson
e-mail: [email protected]
hem nr. 0454 16660
mob. 0701 195 315
Tack till alla inblandade i projektet!
