Bedömning /utvärdering i matematik

advertisement
MALMÖ HÖGSKOLA
Lärarutbildningen NMS
Lisbeth Ringdahl -02
Bedömning /utvärdering i matematik
Texten nedan bygger till stor del på ett material från MCTP (The Mathematics Curriculum and
Teaching Program) i Australien om Assessment alternatives in mathematics. (Assessment betyder
både bedömning  som att bedöma hur eleverna lyckas  och utvärdering, i betydelsen kritiskt
granska undervisningen. Ordet evaluation förekommer också med ungefär samma betydelse.)
Genom bedömning förmedlar vi till eleverna vilka kunskaper och färdigheter vi värdesätter.
Vi bör därför värdera såväl process som resultat vid t ex problemlösning.
Traditionellt ges oproportionellt många test i matematik jämfört med i andra skolämnen,
vilket också ger matematikämnet hög status. I de flesta klasser kan såväl lärare som klassen
lätt gradera de flesta elevers "duktighet" i matematik utan att se provresultat. Samstämmigheten mellan lärares skattning före ett prov och resultatet är mycket hög. Därför är det viktigt
att bedömning av eleverna har större bredd, och att målen med varje undervisningsmoment är
klargjorda för alla. Nya moment i kursplanen rörande problemlösning, gruppsamverkan,
kommunikation, tillämpningsstrategier och datoranvändning går inte att testa enbart med
traditionella prov.
Tester och utvärderingar (även nationella prov) tjänar som feed-back åt
1. eleven (Vad har jag lärt mig?)
2. läraren (Är undervisningen effektiv?)
3. undervisningssystemet (Kan undervisningen organiseras annorlunda? Arbetsformer och
arbetssätt.)
Dålig läs- och skrivförmåga får ej påverka resultatet av det man vill mäta, liksom heller inte
könsskillnader eller kulturella skillnader.
Bedömning /utvärdering i skolan ska
 mäta moment och mål i kursplanen
 ta hänsyn till olika inlärningsstilar
 vara rättvis och fördomsfri gentemot alla grupper av elever
 öka elevernas motivation för fortsatt lärande
 kunna rapporteras på ett klart och meningsfullt sätt
Test bör ej enbart vara underlag för omdöme, slutbetyg eller intagning till annan utbildning
utan anvisa vägar för förbättrat lärande, peka på starka och svaga sidor hos eleven, få läraren
att inse vilka inlärningsstrategier som varit bra respektive dåliga och ge föräldrarna information om vad de kan stödja, vilket även kan vara sådant som uthållighet, noggrannhet, samarbetsförmåga, ansvar och kreativitet. Till denna typ av information räcker inte vanliga prov.
Eleven måste få tillfälle att visa vad han kan, inte bara vad han inte kan. Vid rättning av
skriftliga prov kan kommentarer till uppgifternas lösningar vara mer inlärningsbefrämjande än
enbart poänggivning och klassgenomgång.
Informell bedömning
De flesta lärare gör hela tiden informella bedömningar av sina elever och kan säkert
rangordna dem utan att använda prov. Eftersom denna typ av kunskap om eleverna är viktig
på många sätt, är det lämpligt att dokumentera och systematisera dessa bedömningar.
Detta kan ske genom att man på klasslistor då och då gör noteringar om framsteg, upptäckta
brister, vad som bör tränas extra osv. Det är inte nödvändigt att skriva om alla elever utan
bara anteckna sådant som är anmärkningsvärt. Genom att regelbundet återkomma till
anteckningarna ser man också vad som förändrats. Bra observationstillfällen är vid instruktion
1
(Hur uppför sig eleven? Kan han lyssna? Koncentration? Ställer han frågor? Tar han ansvar
för sitt lärande?), såväl som vid elevens enskilda arbeten och grupparbeten.
Genom att vid genomgångar ge eleverna tid på sig att tänka innan nästa elev får frågan, kan
många elever prestera mer än man kanske vant sig att tro. Ett tillåtande klassrumsklimat
spelar också stor roll för att vissa elever ska våga svara.
Genom att ställa bra frågor, t ex open-ended questions, kan fler få chansen att svara rätt och
läraren få större kunskap om elevernas tänkande. Även denna typ av information kan vara
lämplig att anteckna på klasslistan.
Ett annat sätt är att använda checklistor, där man i kolumner efter elevernas namn på en
klasslista kan pricka av vissa observationer. Lämpligt tillfälle kan vara vid gruppuppgifter, där
man kan observera vilka elever som tar initiativ, vilka som kan förklara för varandra, vilka
som har uthållighet, vilka som tar ledarrollen, vilka som är passiva osv. Andra typer av iakttagelsescheman kan också användas, där man på en linje skattar graden av olika beteenden.
Enskilda samtal med eleverna om vad de lärt sig, vad de tycker är svårt, vad de är bra på osv
ger läraren värdefull kunskap, motiverar eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande och gör
dem medvetna om sitt sätt att lära (metakognition).
Eleverna kan skriva någon form av loggbok, där de beskriver vad de lärt sig, vad som varit
roligt, tråkigt, svårt osv samt utvärdera hur de lyckats och hur de tycker de skött sina
arbetsuppgifter. Portfolio-metoden används allt mer och kräver också större ansvarstagande
från elevernas sida.
Givetvis bör man ibland stanna upp och fundera över varför man noterar det man gör och hur
man ska använda det i nästa steg.
Formell bedömning
Hit räknas prov av olika slag, praktiska uppgifter, projekt o d, där man kan göra en formell
bedömning av den matematiska förmågan och de matematiska kunskaperna. Det behöver
dock inte enbart innebära att räkna antalet korrekta svar.
Vid skriftliga prov bör man beakta möjligheten att ha så öppna frågor som möjligt, där flera
svar kan vara riktiga. Ett bra sätt är också att låta eleverna konstruera uppgifter. Läraren
sammanställer sedan (delar av) dessa uppgifter till ett prov. Ofta kräver det större förståelse
att formulera ett problem än att lösa ett.
Vid gruppuppgifter kan man låta gruppen lösa uppgiften tillsammans, gärna efter att var och
en först fått pröva enskilt en stund. Man ska sedan enas om en lösning. Därefter gör varje elev
själv en skriftlig redovisning. Eleven får dels poäng för gruppens sätt att lösa uppgiften, dels
för sitt eget arbete med att redogöra för den.
Förmedla information om bedömningen av eleverna
Om man vill väga samman all den information man samlat genom olika typer av tester,
praktiska arbeten, elevers självbedömningar och informella bedömningar från lärarens sida
går det inte att sammanfatta detta med ett siffer- eller bokstavsbetyg. Såväl eleven som
föräldrarna har rätt till ett mera beskrivande omdöme (vanligen i samband med utvecklingssamtal), där man konkret kan tala om vad som åstadkommits, vad som lärts in, vilka starka
och svaga sidor eleven har och hur eleven själv tagit ansvar för sitt lärande. Detta sker då
lämpligen med utgångspunkt från lärarens klasslistor/ checklistor med samlad information
samt elevens självbedömning, och så att även den sociala förmågan lyfts fram.
Till Skolverkets diagnostiska material och ämnesprov (Nationella prov) finns kunskapsprofiler att fylla i för eleverna, och som också kan vara bra underlag för samtal.
2
Download
Random flashcards
Create flashcards