Bedömning för lärande

advertisement
Bedömning för lärande
Christian Lundahl
Det talas allt mer om värdet av bedömningar. Det sägs att bedömning kan bidra till
ökande kunskaper. Det finns dock olika syn på hur detta ska gå till och det finns olika
syn på vad det är som gör att bedömningen fungerar. För en del är test och betyg sätt
att ställa krav på lärare och elever så att de anstränger sig hårdare för att nå bättre
resultat, medan andra menar att bedömningen bör vara en integrerad del av
undervisningen och snarare fungera som hjälp och stöd till eleven än som kontroll. För
att kunna åstadkomma en sund policy för bedömning, vilket varje skola och kommun
borde upprätta, måste man ta sin utgångspunkt i varför bedömningar kan främja
lärandet. Det måste finnas en teori som på ett trovärdigt sätt förklarar hur bedömning
kan främja lärandet och som samtidigt prövats empiriskt. Det finns som tur är sådana
teorier och gedigen internationell forskning har belagt att bedömningen gynnar lärandet
när resultaten av bedömningen används för att 1) tydliggöra målen, 2) visa var eleven
befinner sig i relation till målen, samt 3) och viktigast; att läraren ger eleverna en tydlig
återkoppling som visar hur eleverna kan förflytta sig mot målen (eller nya mål). Jag ska
kort utveckla detta.
Det som gör att bedömning fungerar är primärt och för det första att de synliggör
elevens kunskaper eller missförstånd, därigenom blir också undervisningens resultat
synliga för läraren. Vi måste därför alltid fråga oss vad det är vi får syn på (djup, bredd,
variation, individuella skillnader). Det vi vet något om kan vi försöka påverka. Det är
också helt centralt att fundera över hur vi får syn på det vi vill se. För att bedömningen
ska leda vidare krävs för det andra att utfallet (det synliggjorda) analyseras så att
problem och behov kan diagnostiseras. Frågan om vilka metoder som är lämpliga är
kopplade till när, var och hur vi tänker oss att använda utfallet: omedelbart, med viss
fördröjning (t.ex. kursbetyg) eller slutgiltigt (slutbetyg); i lärandeprocesserna eller i
undervisningsplanering; diagnos eller utvärdering. Det tredje centrala momentet för att
bedömning ska ge effekter är att vi använder den kunskap vi tagit fram för att
åstadkomma en förändring.
Förändringarna som ska åstadkommas handlar ofta om att utveckla elevernas lärande.
Det vi då måste fråga oss då är hur bidrar bedömningen till att utveckla elevernas
lärande. Här kan vi knyta tillbaka till frågan om när bedömningen ska användas. Vissa
bedömningsmetoder innebär i sig att eleverna reflekterar och lär sig genom att de
tvingas tänka efter. Att förbereda sig för ett prov är ett annat sätt att lära sig.
Kamratbedömningar är exempel på bedömningsformer som aktiverar dialoger samtidigt
som eleverna orienterar sig mot skolans förväntningar. Detta är mer direkta effekter av
att själva bedömningen genomföras. Bedömningens utfall kan emellertid också leda till
att läraren ser att eleverna gör vissa missförstånd. Läraren utformar därefter en
återkoppling som kan bidra till att eleverna förstår hur de ska tänka för att inte göra om
felet. När återkopplingen konkret hjälper eleven att utveckla sitt tänkande är den mest
effektiv. Det bör jämföras med föreställningen att bedömningen i sig, ett lågt eller högt
resultat, ska sporra eleverna till vidare ansträngning. Det kan vara så i vissa fall men
generellt är det inte viljan att lära sig som eleverna saknar utan teknikerna för att lära
sig.
Bedömning för lärande handlar således om att synliggöra elevernas kunskaper men även
effekterna av undervisningen så att lärarna kan lära sig vad som fungerar och lära sig
om elevernas behov, samt att eleverna kan lära sig tekniker att lära sig mer och bättre.
John Hattie som i sin uppmärksammade bok Visible learning gått igenom 50000
effektstudier kring vilka resultat olika pedagogiska metoder och modeller leder till
sammanfattar de mest framgångsrika strategierna på följande vis:
”[T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their
own teaching, and when students become their own teachers” (2009:23)
När läraren själv lär sig av vad som fungerar eller inte i sin undervisning och eleverna lär
sig själva att lära, då når vi de bästa resultaten. Här fyller bedömningen en
nyckelfunktion genom att den synliggöra. Alla bedömningar är dock inte lite effektiva –
vad hjälper det Kalle när han den 20 september fastnat i andragradsekvationer att han
ska få ett betyg i december? För att bedömningen ska hjälpa Kalle, måste den utformas
på ett sätt som tillåter att den genomförs regelbundet, som en del av undervisningen och
med ett språk som kan förklara vari Kalles utmaningar i relationen till de uppgifter han
brottas med faktiskt består!
Christian Lundahl (f. 1972) är fil dr i pedagogik och docent vid pedagogiska institutionen,
Uppsala universitet. Christian bedriver forskning om prov, betyg och
intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv. Han undervisar också
vid lärarutbildningen och rektorsutbildningen kring statlig styrning, utvärdering och
bedömning. Han är aktuell med boken Bedömning för lärande (Norstedts)
Download
Random flashcards
Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards