Biologi

Helsingfors universitet, 18.5.2015
Personnummer_________________________
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Efternamn_____________________________
Skoglig ekologi och resurshushållning
Förnamn______________________________
Biologi och matematik
Uppgift 1: Poäng____________ /10 poäng
Provet består av två delar. För att bli godkänd vid elevurvalet bör du få minst 10 poäng på urvalsprovets
del 1, minst 10 poäng på del 2 och minst 20 poäng sammanlagt på del 1 + 2.
DEL 1 Biologi (max 30 p.)
Svara logiskt med hela meningar. Överskrid inte det givna utrymmet för svar!
1. Beskriv växtlighetens utveckling i den naturliga successionen i en ung finsk mo skog. Vilka skeden kan man
särskilja? Ge exempel! (10 p.)
Med succession menar man den småningom skeende naturliga förändringen i områdets organismsamhälle,
närmast i växtligheten. Samtidigt förändras områdets fauna, den anpassar sig till förändringarna i
växtligheten. (högst 2 p., då definitionen av succession framgår av svaret).
Successionens naturliga orsaker är (eller har varit) skogsbränderna (0,5 p.) och stormarna (0,5 p.), som
förorsakar en klar förändring i trädbeståndet i skogens s.k. slutskede (klimax). Efter skogsbranden eller
stormen finns det på platsen mycket ljus och fritt utrymme. (0,5 p.). Av trädbeståndet återstår möjligen
endast gamla tallar med tjock bark (0,25 p.) som har klarat skogsbrandens hetta eller stormvindarna. På
markytan finns rikligt med näringsämnen (0,25 p.) som härstammar från växtlighetens, närmast
trädbeståndets biomassa.
I begynnelse- eller pionjärskedet (0,5 p.) dyker först ettåriga gräsväxter (0,25 p.) upp på brandområdet. De
sprider sig effektivt till de fria växtplatserna. T. ex mjölke (rallarros) är en typisk pionjärart (0,25 p. då man
gett ett exempel). Pionjärarterna är dåliga tävlare och de förlorar snabbt när växtligheten sluter sig (0,5 p.). I
inledningsskedet är artantalet stort på fältnivån (0,25 p.). Bottennivåns växtlighet är knapp efter en brand
(0,25 p.).
När växtligheten slutit sig (0,5 p.) och tävlan blir hårdare minskar artantalet på fältnivån (0,25 p.). På
bottennivån dyker mossorna upp (0,25 p.). På platsen dyker också de första lövträden och buskarna upp
(0,25 p.) vilket samtidigt förändrar levnadsbetingelserna för de arter som lever i skydd av dem (0,25 p).
Trädens tillväxt och skogens nettoproduktion är som störst när trädbeståndet är ungt (0,5 p.).
När skogen blir äldre ökar tävlan mellan träden (0,25 p.). Detta leder till att andelen ljuskrävande lövträd
minskar (0,25 p.) och granen blir det dominerande trädslaget (0,25 p.). I skogens klimaxskede (0,5 p.) klarar
sig de arter som tål skugga (0,25 p.). Fältnivåns artantal är lägre än i de tidigare skedena (0,25 p.). På
bottennivån växer rikligt med mossor (0,25 p.).
(Naturlig utbredd succession förekommer endast sällan i ekonomiskogarna, ty träden skördas från skogen
innan de ruttnar och skogen förnyas innan skogsbranden.)
Helsingfors universitet, 18.5.2015
Personnummer_________________________
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Efternamn_____________________________
Skoglig ekologi och resurshushållning
Förnamn______________________________
Biologi och matematik
Uppgift 2: Poäng____________ /10 poäng
DEL 1 Biologi (max 30 p.)
Svara logiskt med hela meningar. Överskrid inte det givna utrymmet för svar!
2. Vad menas med den naturliga växthuseffekten och klimatförändringen? Nämn fyra växthusgaser och beskriv
hur de hänger samman med människans verksamhet. Ge exempel! (10 p.)
Största delen av den solstrålning som kommer till jordens yta är kortvågig ljusenergi. Jordytan strålar ut mera
långvågig värmestrålning. En del av värmestrålningen absorberas av atmosfären och strålar tillbaka till
jordytan. Detta fenomen som värmer upp atmosfären och orsakas av växthusgaserna kallas för den naturliga
växthuseffekten. (1 p.) Med klimatförändringen menar man långvariga förändringar i väderleken i någon
riktning (0,5 p.). En del av den mänskliga verksamheten höjer mängden växthusgaser i atmosfären, vilket
leder till en höjning av jordens medeltemperatur, vilket förstärker klimatförändringen (0,5 p.).
Växthusgaser är:
Vattenånga (H2O) (1 p.) den mest betydelsefulla växthusgasen i den naturliga växthuseffekten, men det är
svårt för människan att direkt inverka på dess mängd (0,5 p.). Indirekt påverkar människan mängden
vattenånga med skogsavverkningar (0,5 p.).
Koldioxid anses vara den växthusgas som mest ökar växthuseffekten (CO2) (1 p.). Halten koldioxid i
atmosfären har vuxit från 0,027% till ungefär 0,04% sedan den industriella revolutionen. Användningen av
fossila kolförekomster (bl.a. olja och stenkol) höjer mängden koldioxid i atmosfären (0,5 p.). Även
skogsavverkningen och speciellt skogsförstöringen (t.ex. svedjebruket) minskar det fotosyntetiserande
växttäcket och höjer på det sättet koldioxidhalten i atmosfären (0,5 p.).
Metan (CH4) (1 p.) är en effektiv växthusgas för den absorberar starkt värmestrålning. Metan bildas bl.a. när
organiskt material ruttnar i syrefria förhållanden (0,5 p.). Metan frigörs till atmosfären från bl.a. kärr, risfält,
avfallsplatser och i samband med idisslarnas matsmältning (0,5 p., då minst ett exempel nämns).
CFC- eli kloorifluoriyhdisteitä (freoneja) (1 p.) on käytetty esimerkiksi kylmälaitteissa ja suihkepullojen
ponnekaasuina (0,5 p., kun annetaan vähintään yksi esimerkki). Freonit ovat tehokkaita ja pitkäikäisiä: ne
toimivat kasvihuonekaasuina ilmakehän alaosissa ja tuhoavat otsonia ylemmissä kerroksissa (0,5 p.).
Dikväveoxid (N2O) (1 p.) bildas i naturen vid denitrifikation, då markens och vattendragens mikrober under
syrefria förhållanden frigör nitraternas och nitriternas kväve till atmosfären. Detta kvävets naturliga kretslopp i
ekosystemet höjer inte atmosfärens kvävehalt (0,5 p.), men t.ex. jordbearbetning, konstgödselmedlen och
avverkningen av skog kan öka på utsläppen av dikväveoxid (0,5 p., då minst ett exempel anges).
Ozonet i den nedre delen av atmosfären (O3) (1 p.) bildas i atmosfären bl.a. då avgasernas kväveoxider
reagerar med kolväten (0,5 p.). Ozonet i den nedre delen av atmosfären fungerar som en växthusgas och det
är giftigt både för växter och för djur (0,5 p.).
(högst 2 poäng för varje växthusgas, sammanlagt högst 8 p.)
3. Definiera begreppen Ge även exempel!
a) Endemisk art (2 p.)
Med en endemisk eller lokal art menar man en art som lever i ett begränsat isolerat område och som inte
förekommer någonstans på annat håll (1 p.).
Endemiska arter har utvecklats i geografiskt isolerade områden (0,25 p.) bl.a. på öar långt från fastlandet, på
glaciärer eller i dalar mellan bergskedjor (0,25 p., då minst ett exempel ges). Australiens pungdjur,
Madagaskars halvapor och Galapagosöarnas jättesköldpaddor är exempel på endemiska arter. (0,25 p. +
0,25 p., då minst ett område och art nämns)
b) Partenogenes (2 p.)
Partenogenes eller jungfrulig förökning betyder att en ny individ utbildas ur en äggcell utan befruktning (1 p.).
Partenogenes förekommer både hos växter och hos djur (0,5 p.). Partenogenetiskt förökande växter är
många kärlväxter, daggkåpan, maskrosen och majsmörblomman (0,25 p), då minst ett exempel nämns) och
djur, t.ex. bladlöss, vattenloppor, vissa fiskar och bihannarna (drönarna) (0,25 p., då minst ett exempel ges).
c) Kambium (2 p.)
Kambium är ett tunt tillväxtskikt med snabb celldelning (0,5 p.) genast under barken hos en växt med
vedstam (0,5 p.), träd, buskar och ris, som producerar nytt floem utåt (0,25 p.) (mot barken) nytt xylem (ved)
inåt (0,25 p.).
Kambium svarar för tjocklekstillväxten hos växter med vedstam (0,5 p.).
Helsingfors universitet, 18.5.2015
Personnummer_________________________
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Efternamn_____________________________
Skoglig ekologi och resurshushållning
Förnamn______________________________
Biologi och matematik
Uppgift 3: Poäng____________ /5 poäng
DEL 1 Biologi (max 30 p.)
Svara logiskt med hela meningar. Överskrid inte det givna utrymmet för svar!
d) Bioindikator (2 p.)
Organismer som reagerar på belastning orsakad av människan (0,5 p.)och på så sätt berättar om miljöns
tillstånd (0,5 p.) kallas för bioindikatorer.
Till bioindikatorer väljs ofta allmänna och lätt igenkännbara arter (0,25 p.) som snabbt reagerar på
förändringar i miljön (0,25 p.). Som bioindikatorer kan fungera t.ex. många lavar, barrträdens förlust av barr,
samt förekomstens riklighet av vissa alger och vattenväxter i vattendragen (0,25 p., då ett exempel nämns,
0,5 p., då minst två exempel nämns).
e) Hållbar utveckling och dess fyra dimensioner (2 p.)
Med hållbar utveckling menar man en sådan utveckling som tillfredsställer den nuvarande generationens
måttliga behov utan att frånta från kommande generationer möjligheten att tillfredsställa sina behov (1 p., då
grundtanken framgår av svaret).
Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner är: ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet. (0,25 p.
varje dimension)