Svar till häfte geologi. Kap 1

Svar till häfte geologi.
Kap 1
1. Jordskorpa
Mantel
Yttre kärna
Inre kärna
2. När jordens plattor, (tektoniska plattor) rör sig.
3. Pangea- Jättekontinent när alla världsdelar satt ihop för 200
milj år sedan.
Kap 2
1. Vattnet fryser till is och utvidgas. Isen ”spränger” sönder
berget.
2. Flyttblock- Stenblock som flyttats av inlandsisen och sedan
blivit kvar när isen smält.
3. Glaciär- stort område med is som rör sig.
4. Vittring- t ex när is, snö, vind och vatten slipar ner
berggrunden.
5. Inlandsisen täckte stora delar av Europa. Isen drog med sig
stora mängder grus, lera, sten och sand som blev kvar när
isen smälte. Tex som rullstensåsar se bild s 9.
Kap 3
1. Väder är det vi har varje dag. Kan skifta mycket mellan solsken,
blåst, regn mm.
Klimat beskriver hur vädret brukar vara under en längre period
t ex tropiskt klimat, (varmt) eller arktiskt klimat (kallt).
2. Havet jämnar ut temperaturer. Område nära havet har mindre
skillnad mellan årstiderna. T ex ganska svala somrar och milda
vintrar för områden nära kusten.
3. Fastlandsklimat- mycket varma somrar och extremt kalla
vintrar. Lång till havet som inte jämnar ut temperaturen.
4. Ett klimatdiagram visar medeltemperaturen och
medelnederbörden för varje månad.
Atmosfären
1. Atmosfären är luftlagret runt jorden. Här finns t ex det
livsviktiga syret men även ozonlagret som skyddar mot
solens ultravioletta strålar.
Ju högre upp i atmosfären man kommer desto tunnare och
kallare blir luften.
2. Mot ultraviolett strålning men även mot rymdstenar
meteoriter som oftast brinner upp när de träffar jordens
atmosfär.
3. Luft som värms upp stiger.
4. Man kan beskriva luften som ett lufthav. På jordytan har vi
flera km med luft över oss som bildar ett tryck.
Atmosfären strävar hela tiden efter att jämna ut skillnader i
lufttrycket. Luften går från högtryck till lågtryck. Då bildas
vindar. Ett ex är t ex monsunvindar i Asien som för med sig
enorma mängder fuktig luft som sedan faller som nederbörd.
Stora översvämningar kan bildas och hota samhällen.
Samtidigt är vattnet en tillgång vid t ex risodling som kräver
mycket vatten.
Luften i ett klassrum väger ”ungefär” 100 kg.
Kap 4.
1. Varmt fuktigt klimat. Mycket av utbytet mellan koldioxid
och syre sker i regnskogen. Skogsskövling är ett hot mot
regnskogen.
2. Savann- Områden med högt gräs. Rikt djurliv.
3. Kustklimat, fastlandsklimat och medelhavsklimat.
4. Kallt arktiskt klimat med ständig tjäle.
Jordens klimatzoner är polarzon, tempererad zon, subtropisk zon
och tropisk zon.
Kap 5.
1. Vatten från hav och floder avdunstar, bildar moln, molnen
kyls av på högre höjd. Nederbörd faller och vatten förs
tillbaka till havet genom t ex regn och via floder.
2. Vatten värms upp av solen. Stiger uppåt som vattenånga
och bildar moln.
3. Vattenångan kyls av uppe i atmosfären och fäller sin
nederbörd.
4. Himalaya tvingar moln att stiga upp i atmosfären.
Molnen fäller sin nederbörd och det mesta av regnet faller
då på södra sidan. Norra sidan blir däremot mycket torr.
Den ligger i regnskugga.