Väder
Vi börjar med……
Atmosfären
Runt jordklotet finns ett tunt gashölje - atmosfären.
Utan atmosfären skulle inte liv kunna existera på jorden.
Atmosfären behåller solens
värmestrålning runt
planeten och utan den
skulle medeltemperaturen
på jorden vara -18° C,
istället för som nu + 15° C.
Atmosfären består av
fem olika delar.
Vid jordytan
finns troposfären
sedan kommer
stratosfären
efter det
kommer mesosfären
sedan termosfären
och ytterst
finns jonosfären.
Mellan varje del av atmosfären
finns ett gränsskikt som
kallas paus och har sitt namn efter
det underliggande lagret.
Det är i troposfären som det
skapas väder varje dag och där de
flesta moln och vindar finns.
Temperaturen sjunker med cirka
0,6° C per 100 meter i
troposfären.
Det betyder att där flygplanen
flyger på över 10 000 meters höjd
är temperaturen kallare än -60° C.
Väder består av olika delar t.ex.
temperatur, nederbörd, vindstyrka,
vindriktning, solchanser, molntäcke
och lufttryck samt luftfuktighet.
Lufttryck
Luften ovanför oss
utövar ett tryck mot
jordytan
Ju mer luft ovanför, desto
större tryck
Ju längre upp man
kommer desto mindre
tryck
Varför blåser det?
Allt beror på solen
Solens strålning värmer
upp land och hav
Land värms upp och
kyls av snabbare än
havet
Denna ojämna
uppvärmning av jorden
leder till tryckskillnader i
lufthavet.
Högtryck och lågtryck
Vindar är luftmassor i rörelse
Skillnader i solens
instrålning och
uppvärmning gör att vi får
stora skillnader i
temperatur över jorden
Tryckskillnader i lufthavet
leder till att luft strömmar
mellan områden med olika
tryck för att jämna ut dessa.
Lågtryck
Solen värmer upp
jordytan
Varm luft stiger,
vilket minskar
trycket mot
jordytan
Vindarna blåser in
mot lågtrycket
Högtryck
Kall luft sjunker, ökar
trycket mot jordytan
Vindarna blåser ut
från högtrycket
Havet påverkar klimatet
Solen värmer upp land snabbare än vad den värmer upp vatten/hav.
På samma sätt så kyls land av snabbare än vatten/hav.
Detta är något som bidrar till det vi kallar för kustklimat och inlandsklimat.
Kustklimat
Inlandsklimat
På vintern så hjälper havet till att
värma upp och på sommaren så
hjälper havet till att kyla ner för de
länder som har kustklimat.
På vintern finns det inget hav som
hjälper till av värma upp och på
sommaren finns det inget hav som
hjälper till att kyla ner.
Det leder till svala somrar och milda
vintrar.
Det leder till varma somrar och
kalla vintrar.
Sjöbris
På dagen värms land
upp snabbare än
sjö/hav. Varm luft
stiger över land och
vindar från sjö/hav
blåser då in mot land
för att jämna ut
lågtrycket.
Landbris
På kvällen kyls land av
medan hav/sjö behåller
sin värme. Varm luft
stiger över hav/sjö och
vindar blåser då från
land mot sjö/hav för att
jämna ut lågtrycket.
Monsun
Sjö och landbris fungerar på samma
sätt över större områden.
Det är t.ex. samma princip som bildar
sommarmonsun och vintermonsun
över södra asien (bl.a. Indien)
Varför regnar det?
Det finns tre huvudorsaker till att det blir nederbörd i ett område. Alla har sin
grund i att luften stiger när den blir varmare.
I atmosfären sjunker temperaturen 6 grader per 1000 meter och kall luft kan
innehålla mindre fuktighet än varm luft, alltså blir det nederbörd.
Olika typer av nederbörd
Orografisk nederbörd
Frontnederbörd
Konvektiv nederbörd
När varm och fuktig luft når
land, ett berg eller en
bergskedja. När luften når
berget stiger den mot högre
höjder. Där är det kallare och
då avkyls den och vi får
nederbörd.
När varmluft bakom
en varmfront når ifatt kall luft.
Eftersom den varmare luften har
lägre densitet, den är lättare,
stiger den upp ovanför den kalla
luften. När den varma fuktiga
luften når högre höjder avkyls
den och det blir nederbörd.
När solen värmer upp ett
landområde kraftigt, t.ex. på
sommaren så stiger luften
kraftigt. Den innehåller
mycket fukt och avkyls på
hög höjd och då faller
nederbörd.
