VÄSTRA FINLANDS
MILJÖTILLSTÅNDSVERK
Helsingfors
ÄRENDE
Översättning
TILLSTÅNDSBESLUT
Nr
76/2004/1
Dnr
LSY-2003-Y-382
Givet efter anslag
31.12.2004
Ansökan om miljötillstånd för M-real Oyj:s kemisk-mekaniska massafabrik, Kaskö.
Ansökan innehåller en i 101 § miljöskyddslagen avsedd begäran om
verkställande av beslutet trots sökande av ändring.
TILLSTÅNDSSÖKANDE
M-real Oyj
Esbo
PB 20
02020 METSA
ANSÖKAN OCH DESS ANHÄNGIGGÖRANDE
Genom en ansökan som 15.12.2003 anhängiggjorts vid miljötillståndsverket ansöker M-real Oyj om miljötillstånd för verksamheten av en kemisk-mekanisk massafabrik som skall byggas i Kaskö.
VERKSAMHETENS PLACERING
Den kemisk-mekaniska massafabriken kommer att vara belägen söder
om Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik i Kaskö, mellan massalagret och
avloppsreningsanläggningen.
Anläggningens byggnader skall vara belägna på av M-real Oyj ägda
fastigheter, vilkas fastighetsbeteckningar är 231-11-201-9 och 231-11201-6 och arealer 80,5 respektive 64,0 ha.
Enligt näringsgrensklassificeringen utgörs verksamheten av produktion
av massa, DE 21110. Bolagets affärs- och samfundssignum är Y
0635366-7.
GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND
28 § 1 och 3 mom. miljöskyddslagen
1 § 1 mom. 1 a)-punkten miljöskyddsförordningen
TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET
5 § 1 mom. 1 a)-punkten miljöskyddsförordningen
2
TILLSTÅND OCH AVTAL SOM GÄLLER VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSSITUATIONEN FÖR OMRÅDET
Beslut
Den kemisk-mekaniska massafabriken är en ny anläggning som inte har tidigare egna tillstånd i enlighet med miljöskyddslagen och vattenlagen. Fabrikens verksamhet stöder sig till många delar på verksamheten av Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik i Kaskö, som är föremål till följande beslut:
•
•
•
•
•
•
•
•
Avtal
Förläggningstillstånd, hälsovårdsnämndens vid Närpes hälsovårdscentral beslut 2.2.1976.
Tillstånd för tagande av vatten från en sjö, Västra Finlands vattendomstols beslut nr 63/1976/3, 28.6.1976.
Tillstånd att avleda avloppsvatten i havet, Västra Finlands vattendomstols beslut nr 35/1994/3, 20.6.1994 och vattenöverdomstolens ändring av sagda beslut, vattenöverdomstolens beslut nr 11/1995, 20.6.1995.
Interimistisk ändring av tillståndet att avleda avloppsvatten i havet vid byggnads- och igångsättningsskedet av aktivslamanläggningen,
Västra Finlands vattendomstols beslut nr
18/1996/3, 27.2.1996.
Beslut med anledning av luftvårdsanmälan (massafabriken),
Vasa länsstyrelses beslut nr 127A-2409, 22.12.1992.
Miljötillstånd (avfallstillstånd), Västra Finlands miljöcentrals beslut dnr 0895Y0199-112, 29.3.1999.
Miljötillstånd angående ändring av pannanläggningens verksamhet (barkpanna), Västra Finlands miljöcentrals beslut dnr
0895Y0199-111, 16.5.1997.
Tillstånd att avleda avloppsvatten från massafabriken i havet,
Västra Finlands miljötillståndsverks beslut nr 86/2002/3,
31.12.2002. I beslutet har sökts ändring genom besvär hos
Vasa förvaltningsdomstol.
M-real Oyj och Metsä-Botnia Ab har ingått ett avtal angående samarbete och överlämnandet av nyttjanderättigheter till infrastrukturen på fabriksområdet. Avtalet omfattar anslutande av M-real Oyj till Oy MetsäBotnia Ab:s vedhantering, upplagringssystem för bark, lednings- och
rengöringssystem för råvatten och kemiskt vatten, avloppsreningsanläggning och till den hörande behandlingssystem för slam,
ång- och elsystem, leverans av grönlut, behandling av avfall på fabriksområdet, tryckluftnätverk, brandvattennätverk samt till väg- och järnvägsnätverk. Avtalet omfattar också förbränning av avdunstat koncentrat i sodapannan och inlastning av massan.
Enligt avtalet ansvarar vardera parten för driften av sina respektive anläggningar, investeringar, för underhåll och annan operativ verksamhet
samt för de direkta utsläpp som den egna verksamheten medför.
Oy Metsä-Botnia Ab ansvarar för och behandlar avdunstningskoncentratet från det avloppsvatten som uppkommer vid den kemiskmekaniska massafabrikens verksamhet, processavloppsvattnet, avstjälpningsplatsavfallet, bark och avloppsvattenslammet. Miljötillstånd
för Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik är föremål för en skild ansökan.
3
Planläggning
I regionalplanen för Vasa kustregion som 11.4.1995 fastställts av miljöministeriet har fabriksområdet i Kaskö betecknats som område för
tätortsfunktioner (A) och som reservområde för tätortsfunktioner (Ar).
Öster om fabriksområdet finns ett hamnområde (LV).
I generalplanen som 2.12.1983 fastställts av Kaskö stad har fastigheterna i fabriksområdet betecknats som industri- och upplagringsområden (T) eller som område för en avstjälpningsplats (EK). Omgivningen kring Hemträsket väster om fabriksområdet har betecknats som
närrekreationsområde och området öster om fabriksområdet som område för sjötrafik (LV). Områdena söder om fabriksområdet har i huvudsak betecknats som utflykts- och friluftsområden (VR).
I stadsplanen som 26.6.1992 fastställts av Västra Finlands miljöcentral
har den kemisk-mekaniska massafabrikens förläggningsplats på Kaskö
fabriksområde betecknats som kvarterområde för industri- och lagerbyggnader. Omgivningen kring Hemträsket väster om fabriken betecknas som närrekreationsområde (VL) och parkområde (P). Avloppsreningsanläggningens område söder om fabriken har betecknats som avstjälpningsplats- och bassängområde (EK). Öster om fabriksområdet
finns ett hamnområde (LS).
Miljöledningssystem
För den kemisk-mekaniska massafabriken skall utarbetas och certifieras ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 –standard. Vid Oy MetsäBotnia Ab:s fabrik i Kaskö har man sedan år 1998 haft i bruk ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 9001. Den senaste externa auditeringen har utförts i april 2004.
PLATSEN FÖR ANLÄGGNINGEN OCH DESS OMGIVNING
Platsen för anläggningen
Den kemisk-mekaniska fabriken skall byggas på ön Kaskö i anslutning
till Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik söder/sydväster om fabriken ca
2 km sydöster om Kaskö centrumtätort. Norr och väster om fabriksområdet växer ekonomiskog. I väster i fabriksområdets omedelbara närhet
finns en liten tjärn (Hemträsket). Nordost om fabriksområdet finns Närpesfjärden och i öster finns Bernas sund. Söder om fabriksområdet
finns havsviken Tallvarpen och den bergiga Bockholmen.
Bebyggelse och bebyggd omgivning
Landskapet utanför Kaskö centrum domineras av Oy Metsä-Botnia Ab:s
massafabrik. Den närmaste bebyggelsen finns ca 1 km sydväster om
den kemisk-mekaniska massafabrikens byggplats. Samhällsservicen i
området, såsom skolor och daghem, finns i Kaskö centrum, över 2 km
nord-nordväst om anläggningens förläggningsplats. Kaskö stads campingområde och badstrand är belägna ca 3,5 km norrut från fabriken. I
vägkorsningen vid infartsvägen till fabriksområdet, ca 1,5 km nordnordväst från anläggningen finns ett kapell och en begravningsplats.
4
Nordväst om fabriksområdet finns två växthus, det ena ca 1 km och det
andra ca 1,5 km från anläggningen. På ca 800 m avstånd i sydväst
finns en nedlagd pälsfarm. Väster om fabriksområdet vid stranden av
Hemträsket finns en fritidsgård vid namn Lammenmaja, I omgivning
runt Hemträsket finns joggingstigar. Sydost om fabriksområdet finns en
sommarstuga i privat bruk. De övriga sommarstugorna på området ägs
av Oy Metsä-Botnia Ab.
På Närpessidan ligger de närmaste värdefulla kulturlandskapsmiljöerna
ca 2,5 km norr om fabriksområdet.
Kaskö har en nationellt betydande kulturhistorisk miljö, dvs. Kaskö
stads trähuskvarter enligt en regelbunden rutplan, som sträcker sig till
närheten av Kaskö fabriksområde. Utanför Kaskö rutplancentrum finns
dessutom vissa kulturhistoriskt värdefulla objekt.
Skyddade objekt
Natura 2000 -områden
De närmast belägna objekten som ingår i Natura 2000 -nätet är Kristinestads skärgård (FI0800134) och Närpes skärgård (FI0800135). Kristinestads skärgård ligger som närmast på ett avstånd av ca 2 – 2,5 kilometer från fabriksområdet och den planerade kemisk-mekaniska fabriken. Närpes skärgårds Natura 2000 –område ligger som närmast på
ett avstånd av ca 2,5 kilometer från fabriksområdet och den planerade
fabriken.
Kristinestads skärgårds Natura 2000 -område ingår i Natura 2000 -nätet
både på basis av fågeldirektivet och naturdirektivet (SPA- och SCIområde). Objektet omfattar ett representativt exempel på den smala
skärgårdszonen mellan Kaskö och Sastmola. Kaldonskär-Södra Björkön -området ingår också i strandskyddsprogrammet.
Närpes skärgårds Natura 2000 -område har också införlivats med Natura 2000 -nätet både på basis av fågeldirektivet och naturdirektivet
(SPA- och SCI-område). Pjelaxtraktens kustängar ingår dessutom i det
riksomfattande skyddsprogrammet för fågelvatten.
På riksnivå värdefulla fågelhabitat
De områden som införlivats med Natura 2000 -nätet bildar i Kaskös
närmaste omgivning också ett på riksnivå värdefullt fågelhabitat, ett sk.
FINIBA-område. En del av detta område utgör också ett sk. IBAområde, dvs. ett internationellt värdefullt fågelhabitat.
Vattendragets tillstånd och användbarhet
Beskrivning av vattendrag
Havsområdet i Kaskötrakten sträcker sig längs kusten i riktning norrsöder i Bottenhavets norra del, där vattnet i huvudsak strömmar från
söder mot norr. Det finns få öar i området med undantag för zonen i
kustens omedelbara närhet. Området är i huvudsak öppet och ansluter
5
sig direkt till Bottehavets huvudbassäng. Vattenväxlingen utanför Kaskö
är god. Vattenväxlingen är bristfällig i halvslutna vikar, såsom i Pjelaxfjärden.
Älvarnas flöden har inte någon större betydelse för havsströmmarna
utanför Kaskö. Däremot har vindriktningen en betydande inverkan på
de rådande havsströmmarna. Till exempel i Kaskö sund är strömningsriktningen antingen mot norr eller mot söder, beroende på vindriktningen. Fjärdarna och vikarna i trakten kring Kaskö är i huvudsak grundare
än 10 meter. Vattendjupet är under 30 meter ända fram till randen av
öppna havet.
Havsvattenståndet varierar i Kaskötrakten synnerligen kraftigt. Totalvariationen mellan de högsta och de lägsta nivåerna är nästan 2,5 m,
men de varar i allmänhet endast några timmar.
Den mest betydande å som utmynnar i området är Närpesån (medelflöde 8,9 m3/s), som utmynnar nordost om Kaskö i Västerfjärden och
vidare i Närpesfjärden. Västerfjärden fungerar som råvattenbassäng för
Kaskö massafabrik.
Den mest betydande utsläppskällan i Kaskö havsområde är avloppsreningsanläggningen för Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik, där man
behandlar även avloppsvattnet av ca 2000 invånare i Kaskö stad och
där man kommer att behandla avloppsvattnet från den planerade kemisk-mekaniska massafabriken. I Kaskö havsområde finns därtill fyra
fiskodlingsanläggningar. I Kaskö havsområde finns inga andra punktkällor för utsläpp.
Avloppsvattnet från massafabriken avleds till viken Tallvarpen, som har
ett djup på under 10 meter. Vid vikens mynning börjar ett över 10 meter
djup djuphölja, som leder förbi Stora Remargrund ut till öppna havet.
Kylvattnet från massafabriken och från den kemisk-mekaniska massafabriken skall ledas ut i Närpesfjärden vid den västra stranden av Bernas sund. Bernas sund är ett smalt och skyddat sund mellan Kaskö och
Dicksholmen, som är knappt 2 km långt och endast drygt 100 m brett
som smalast. Djupet i sundet är ca 3 meter.
Utvecklingen i vattnets kvalitet
Havsvattnets kvalitet utanför Kaskö har förbättrats under de senaste årtiondena. Till följd av minskade utsläpp är också inverkan av massafabrikens avloppsvatten på vattnets kvalitet tydligt mindre än på 1980talet eller i början av 1990-talet. Vattnets kvalitet i närheten av avloppsvattnets utsläppsområde är i huvudsak på samma nivå som längre
bort från utsläppsområdet. Vattnets färgtal och näringshalter har i avloppsvattnets utsläppsområde varit något högre än bakgrundsvärdena.
Vattenkvaliteten i Närpesån har uppenbarligen en större inverkan på
havsområdets vattenkvalitet än avloppsvattnet. Effektiverad behandling
av massafabrikens avloppsvatten fr.o.m. slutet av år 1996 har utjämnat
variationerna i vattenkvaliteten i närheten av avloppsvattnets utsläppsområde.
6
Vattnets kvalitet i nuläget
Syrehalten i havet utanför Kaskö är i allmänhet god. I området uppstår
normalt inte några tydliga temperatur- eller saltskikt. Under sensommaren 2002 försämrades syreläget i bottenskikten på många ställen till
följd av en lång och varm period med svaga vindar samt termperatursskikt.
Under perioden för öppet vatten är vattnets färgtal i allmänhet lågt, på
stora områden under 10 mg/l Pt. I den rätt slutna Pjelaxfjärden, som befinner sig utanför influensområdet för fabrikernas avloppsvatten, har
vattnet i allmänhet varit betydligt mörkare än i andra områden.
I havsområdet utanför Kaskö varierar de totala fosforhalterna rätt
mycket under året. Under vårvintern har fosforhalten i regel varit högre
än under öppet vatten. I juni är halterna i allmänhet som lägst, typiskt
under 15 µg/l. Under sensommaren och hösten stiger halten på nytt.
De totala kvävehalterna har inte varierat lika tydligt som de totala fosforhalterna. Under öppet vatten har de totala kvävehalterna i regel varit
låga, under 300 µg/l. Till följd av Närpesån och avrinningsvattnen är
kvävehalten inne i vikarna dock högre.
I närheten av det område i Tallvarpen, där Kaskö fabrik avleder sitt avloppsvatten, har halterna av både fosfatfosfor och oorganiskt kväve enligt de senaste undersökningarna varit låga under hela sommaren.
På basis av a-klorofyllhalterna är havsområdet utanför Kaskö kargt eller
lindrigt eutrofierat. Halten av växtplankton har varit som högst på våren
i början av maj, varvid vattnets genomsnittliga a-klorofyllhalt har varit av
storleksordningen 16 µg/l. Efter att toppen för växtplankton passerats
försämras tillgången på näringsämnen snabbt och a-klorofyllhalterna
sjunker betydligt. Under öppet vatten har a-klorofyllhalterna i genomsnitt varit på samma nivå som i de karga vattnen längre ute i havet (under 2 µg/l) och i närheten av kusten i huvudsak på den nivå som motsvarar nivån i lindrigt eutrofierade vattenområden (2–4 µg/l).
Undersökningar av sediment , bottenfauna och växtlighet
Kvaliteten hos bottensediment i havsområdet utanför Kaskö har undersökts med fem års mellanrum, senast år 2000. Bottensedimentet är
mycket mineralhaltigt av vilket kan man sluta sig till att det vid någon av
observationspunkterna inte sedimenteras några större mängder fast
substans från avloppsvattnet. Öppenheten i avloppsvattnets utsläppsområde befrämjar utspädningen av avloppsvattnet och får det att
strömma långt bort från utsläppsområdet.
Undersökningar av bottendjur, alger och växtlighet vid mynningen av
viken Tallvarpen stöder i huvudsak den bild som ges av vattenkvalitetsstudierna beträffande vattnets goda kvalitet i området. Till exempel vitmärlan, som indikerar bottnens goda kvalitet, har förekommit i viken
under alla de år som undersökningar utförts. Enligt den undersökning
som gjordes år 2000 var bottenfaunan i viken Tallvarpen relativt mångsidig. Avsaknaden av yngre årsklasser av östersjömusslan stod emellertid i strid med övriga observationer. Tillväxten av perifyton under år
7
2000 var störst i Tallvarpen och vid mynningen av Närpesån, där tillgången på näringsämnen är större än i andra områden. Blåstång förekom emellertid inte i området, vilket skulle tyda på att avloppsvattnets
inverkan på ytvattnet är större än vad vattenanalyserna under öppet
vatten ger vid handen.
Användningen av vattendrag och stränder
Det utanför Kaskö belägna havsområdets lämplighet för rekreation är i
huvudsak god, men i den närmaste omgivningen kring ön, med undantag för den norra kanten, är lämpligheten tillfredsställande. Lämpligheten för rekreation försämras närmast av vetskapen om att avloppsvatten leds ut i området.
Båttrafiken i anslutning till fiske och friluftsliv är mycket allmän i hela
kustområdet kring Kaskö. Utanför Kaskö idkas både husbehovs- och
yrkesfiske. Det finns en hel del stugor längs stränderna liksom också
småbåtshamnar och –bryggor. Några allmänna badstränder finns inte
inom avloppsvattnets influensområde. Kaskö stads allmänna badstrand
finns i öns nordöstra hörn, i närheten av vägen till Vasa.
Fisket och fiskstammen
Fiskeförhållandena i havet utanför Kaskö följs upp med hjälp av den årliga fiskebokföringen samt en fiskerienkät som verkställs vart femte år.
Utöver dessa har man också utfört diverse undersökningar av fiskstammen i området.
De viktigaste fångstkategorierna för fisket utanför Kaskö är sik, lax, öring, strömming, gädda och abborre. Utanför Kaskö har kontinuerligt
planterats ut havsöring och vandringssik. Från och med år 1998 har
man också planterat ut gös.
Enligt den fiskebokföring som utförts av yrkesfiskare har fångsterna per
enhet på lång sikt varierat årligen från goda till dåliga. Fisket försvåras
för närvarande mest av sälstammen samt av slembildning på bragderna.
Enligt en fiskerienkät som riktades till fiskarna i Närpes-Kaskö fiskeområde idkades fiske i området år 2000 av sammanlagt ca 500 personer. Utöver dessa fiskar ett okänt antal personer med regionala spinnfisketillstånd och personer som fiskar inom ramen för den allmänna fiskerätten. Den sammanlagda fångsten som angavs av fiskarna som deltog i enkäten uppgick år 2000 till 104 t, varav strömming svarade för
64 %, sik för 10 %, lax för 8 %, abborre för 6 % och öring för 2 %. De
viktigaste arternas, med undantag för strömmingen, relativa andelar av
totalfångsten har undergått smärre förändringar under 1990-talet. Abborrens relativa andel av fångsten har ökat, laxens har varierat år från
år, och sikens, öringens och gäddans andelar har minskat.
Enligt fiskarna utgjorde nedsmutsningen av vattnet och slembildning på
bragderna det största olägenheterna för fisket under år 2000. Dessa
olägenheter nämndes av 30–35 % av fiskarna. Över 5 % av fiskarna
kommenterade dessutom den rikliga förekomsten av skräpfisk, be-
8
gränsningar gällande tillåtna bragder samt de långa avstånden till fiskevattnen.
Inverkan av skogsindustrins avloppsvatten på fiskerihushållningen
Enligt utredningarna har inverkan av avloppsvattnet på fiskerihushållningen utanför Kaskö minskat i takt med att process- och rengöringstekniken vid massafabriken utvecklats. Någon ackumulering i havsområdets ekosystem av ämnen som härstammar från avloppsvattenutsläpp har inte konstaterats i undersökningarna och de skadliga ämnenas effekter på fiskarna bedöms som betydelselösa. Utsläppen av avloppsvattnet bidrar för sin del till eutrofieringen av havsområdet och försvårar fisket genom slembildningen på fiskebragderna. Vattendomstolen har i sina beslut angående avledande av avloppsvatten förordnat att
skador och men som orsakats eller kommer att orsakas av avloppsvattnet skall ersättas. Avloppsvattnets eutrofierande effekt har emellertid
minskat till minimal nivå jämfört med den diffusa belastningen.
Fastställda ersättningar
Oy Metsä-Botnia Ab och Metsä-Serla Oy har i vattendomstolens beslut
nr 35/1994/3, 20.6.1994 förordnats att betala ersättningar i ett för allt till
strandtomternas ägare och arrendatorer för försvårad användning av
stranden och till vattenområdenas ägare för nedgång i avkastningen
från fisket för åren 1984-1997, samt till yrkesfiskarna för försvårat fiske
för åren 1984-1990. Därtill har Oy Metsä-Botnia Ab och Metsä-Serla Oy
ålagts att plantera ut årligen 40 000 minst 18 cm långa havsöringar av
Lappfjärds ås stam i vandringsålder, och 200 000 ensomriga, i genomsnitt minst 10 cm långa yngel av vandringssik.
Västra Finlands miljötillståndsverk har i sitt beslut nr 86/2000/3,
31.12.2002, som inte ännu vunnit laga kraft, förordnat Oy Metsä-Botnia
Ab och Metsä-Serla Oyj att betala ersättningar för försvårat rekreationsbruk av fastigheterna och arrendeområdena och för minskad avkastning av fiske för åren 1998-2005 samt till yrkesfiskarna för försvårning av fiske för åren 1991-1997. Därtill har Oy Metsä-Botnia Ab och
Metsä-Serla Oy ålagts att plantera ut årligen 40 000 minst 18 cm långa
havsöringar av Lappfjärds ås stam i vandringsålder, och 200 000 ensomriga, minst 10 cm länga yngel av vandringssik.
Luftkvalitet
Halter
Luftkvaliteten i Sydösterbottens kusttrakter har under de senaste åren
varit tämligen god. De långsiktiga medelvärdena för halterna av svaveldioxid och kväveoxider samt den totala mängden svävande stoft i luften
har varit låga. Till exempel årsmedelvärdet för svaveldioxid vid mätstationen i Kaskö år 2002 var 2 µg/m3, vilket är 10 % av riktvärdet som
fastställts för skydd av växtlighet och ekosystem (SRF 711/2001). Det
högsta timvärdet, 13 µg/m3, som är ca 5 % av riktvärdet 250 µg/m3 för
förhindrande av men för hälsa (SRb 480/1996), uppmättes i Kaskö i juni
2002. Enligt vindanalyser var svaveldioxidhalterna i Kaskö som högsta
då vinden blåste från sydost, vilket tyder på inverkan av massafabriken.
9
De högsta kvävedioxidhalterna under år 2002 uppmättes i Kristinestad i
november och december. Den högsta halten, jämfört med riktvärdet per
dygn 70 µg/m3 (SRb 480/1996) var 20 µg/m3 (29 % av riktvärdet). I övrigt låg värdena under 17 µg/m3. Det högsta sammanlagda årsmedelvärdet för kväveoxider, 5 µg/m3, som uppmättes vid mätstationen i Kristinestad, underskred tydligt gränsvärdet 30 µg/m3 som är avsett för att
förhindra inverkan på växtlighet och ekosystem (SRF 711/2001).
De högsta månadsmedelvärdena för suspenderat stoft, 16 µg/m3, uppmättes i Kaskö i april och augusti 2002. Det högsta dygnsmedelvärdet
för små partiklar (PM10), 27 µg/m3, underskred tydligt riktvärdet
70 µg/m3 som är avsett för att förhindra men för hälsan (39 % av riktvärdet (SRb 480/1996)).
I Pjelaxfjärden och Kaskö mäts reducerade svavelföreningar (TRS).
Halterna var högre i massafabrikens närhet i Kaskö än i Pjelaxfjärden.
Riktvärdet 10 µg/m3 för reducerade svavelföreningar, som är avsett för
att förhindra men för hälsan (SRb 480/1996), har i regel underskridits,
men överskreds i mars 2002 med 30 procent.
I Sydösterbottens kusttrakter (Kristinestad, Kaskö och Närpes) utgörs
de viktigaste utsläppskällorna av PVO-Lämpövoima Oy:s kraftverk i
Kristinestad och Oy Metsä-Botnia Ab:s fabrik i Kaskö. Övriga anläggningar som är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten är bl.a. Oy Kraft Foods Finland Ab:s fabrik och Fortum Lämpö Oy:s pannanläggning vid
Bottenhavets sjukhus. Dessutom kan utsläppen av kväve och stoft från
trafik och växthusodling samt utsläppen av svaveldioxid från växthusodling vara lokalt höga.
Svavel- och kvävenedfall
Det totala svavelnedfallet vid alla mätstationerna i Sydösterbottens
kusttrakter låg under det nationella målvärdet 300 mg/m2. Det genomsnittliga nedfallet vid olika mätstationer under år 2002 var 145 mg/m2.
Motsvarande värde år 2001 var 192 mg/m2.
Det totala svavelnedfallet vid olika mätstationer under år 2002 var i genomsnitt 335 mg/m2. Motsvarande värde år 2001 var 283 mg/m2. För
kvävenedfallet har inte uppställts några nationella mål-, rikt- eller gränsvärden.
Luftkvaliteten enligt bioindikatoruppföljning
Enligt en bioindikatorutredning som utfördes i Sydösterbottens kusttrakter år 2002 är luftkvaliteten i regionen rätt god.
Det genomsnittliga antalet lavarter på de observationsytor som används
för bioindikatoruppföljningen är klart högre än i södra Finland i genomsnitt. De minimala skadorna på lavbeståndet visar att luften i regionen
inte innehåller sådana mängder föroreningar som är skadliga för lavar.
Till och med de allra känsligaste arterna, såsom skägglavar, förekom
allmänt på observationsytorna.
10
På basis av lavkartläggningens resultat har luftkvaliteten i Sydösterbottens kusttrakter förbättrats betydligt under det senaste årtiondet. Det
ökande antalet lavar och de olika arternas ökade spridning samt stigande värden för luftens renhetsindex liksom också de minskade skadorna på lavarter sedan 1993 ger stöd för denna slutsats.
Mark och grundvatten
I Kaskö eller Kaskös omedelbara närhet finns inga viktiga eller andra
för vattentäkt lämpliga grundvattenområden.
Trafik och buller
Trafik
Alla tunga transporter till och från fabriksområdet i Kaskö har gått längs
stamväg 67. Stamväg 67 gör en omväg runt Kaskö stads centrum. Bara
en del av arbetsresorna och sporadiska andra transporter går genom
Kaskö stad. Trafiken till och från hamnen flyttas på en enskild väg, då
vägen från hamnen till fabriksområdet som Oy Metsä-Botnia Ab och Mreal Oyj skall bygga i samarbete blir färdig år 2005. Trafiken till fabriksområdet består av transport av vedråvara, kemikalier, produkter och
bränsle för kraftverket samt av pendeltrafik arbetsplatstrafik.
Nästan alla råvaror transporteras till fabriken med bil antingen från
hamnen eller från fastlandet. Även produkttransporter till hamnen eller
direkt till kunderna sköts i huvudsak med bil. Järnvägtransportens andel
av virkes- och produkttransporterna är 15-20 %.
Buller
Enligt den utredning om miljöbuller som bifogats Oy Metsä-Botnia Ab:s
ansökan om miljötillstånd har miljöundersökningscentret vid Jyväskylä
universitet i september 2003 kartlagt bullerobjekt i området för Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik. Bullernivåerna förorsakade av bullerutsläppen bedömdes i fabrikens omgivning med hjälp av en samnordisk
modell för industribuller. Modellkalkylen har uppgjorts med beaktande
av en situation som motsvarar fabrikens normala drift. I utgångsvärdena
för bullernivåerna gjordes inga justeringar som bullrets natur som slagartat eller smalbandigt skulle förutsätta.
För modellkalkylen mättes ljudeffektnivåerna oktavbandsvis vid sammanlagt 52 objekt. Den sammanlagda ljudeffektsnivån för objekten vid
Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik var 120 dBA.
Bullerzoner med 60 dB och 55 dB som förorsakas av fabrikens drift har
beräknats begränsa sig inom fabriksområdet. Medelljudzonen med
50 dB har beräknats sträcka sig till Hemträsket väster om fabriken och
till holmen Böle öster om fabriken. I näromgivningen av barkningsanläggningen har därtill uppstått en skild liten zon på 50 dB. Bullerzonen
med 50 dB har omfattat 0,7 km2, och inom zonen finns ingen bebyggelse.
11
ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET
Allmän beskrivning av verksamheten
I fabriken kommer att produceras blekt kemisk-mekanisk massa som
används som råvara för kartong och journalpapper, i första hand vid Mreals egna fabriker.
Den kemisk-mekaniska massafabriken skall byggas i den södra delen
av fabriksområdet i Kaskö, på området mellan massafabrikens produktlager och avloppsreningsanläggning. De centrala produktionsanordningarna samt indunstningsanläggningen för processvattnet
kommer att finnas i den sydligaste delen av fabriksbyggnaden. I byggnadens mellersta del skall finnas torkmaskinen för massan och i norra
delen produktlager. Produktlagren av den kemisk-mekaniska massafabriken och av massafabriken skall byggas ihop.
I samband med byggprojektet kommer massafabrikens barkningsanläggning att utvidgas genom att bygga en ny barkningstrumma. Flislagersilor samt flistransportörer som leder till fabriken skall placeras i fabriksområdets östra del invid havet.
Byggarbetena för anläggningen har inletts i mars 2004. Man har för avsikt att inleda montaget av maskinerna senast i början av år 2005 och
starta massaproduktionen i augusti 2005.
Massalinjen av den kemisk-mekaniska massafabriken har följande
kopplingar till Kaskö massafabrik:
•
•
•
•
•
•
•
Massalinjens vedhantering sker inom massafabrikens vedgård och
barkningsanläggning. Barkavfall från barkningsanläggningen bränns
i massafabrikens barkpanna.
Massalinjens processavloppsvatten behandlas i indunstningsanläggningen för processvatten, och indunstningskoncentratet
bränns i massafabrikens sodapanna för återvinning av processkemikalier.
Den oxiderade grönlut som uppstår i massafabrikens kemikalieåtervinning används som flisimpregneringskemikalie vid produktionen av den blekta kemisk-mekaniska massan.
Avloppsvattnet från massatillverkningen behandlas i massafabrikens avloppsreningsanläggning. Slammet från reningsanläggningen bränns i massafabrikens barkpanna.
Råvatten för massalinjen och hushållsvatten tas från massafabrikens vattensystem.
Massalinjen ansluts till integratets el-, trycklufts- och ångnät.
Vid transport av råvaror och produkter utnyttjas befintlig infrastruktur.
Produkter, produktion och kapacitet
Vid den kemisk-mekaniska massafabriken skall av kemiskt förbehandlad träflis tillverkas mekanisk mald blekt BCTMP-massa (Bleached
Chemi-Thermo-Mechanical Pulp). Massalinjens produktionskapacitet är
12
ca 300 000 ADt/a (1 000 ADt/d, kapacitetsutnyttjandet 85 %). Den momentana maximikapaciteten är 1 200 ADt/d.
Massatillverkningsprocessen består av en linje. Flera delprocesser fungerar emellertid i två eller flera parallella linjer till följd av dimensioneringskrav eller för att upprätthålla säker produktion. Till exempel raffinör- och rejektbehandlingslinjerna består av två linjer. Till en början
byggs två torklinjer, och senare en tredje linje. Vid planering och dimensionering av anläggningen har man också inkluderat en reservering
för en tredje raffinörlinje.
Både själva anläggningens och den därtill anslutna vedhanteringens
drifttid är 24h/d, maximalt 357 d/a. Den genomsnittliga drifttiden är ca
300 d/a.
Processer
Vedhantering
Vedhanteringen sker i anslutning till vedhanteringslinjen vid fabriksintegratet i Kaskö, där Metsä-Botnia kommer att installera en ny barktrumma för att skapa tilläggskapacitet. Dessutom byggs för den kemisk-mekaniska massafabrikens flis en separat sållanläggning, en
transportör för köpflis, flissilor och en flistransportör. Flissilorna och flistransportören kommer att ägas av M-real Oyj.
Veden barkas med torrbarkmetoden. Den barkade veden flisas, och
den sållade flisen leds med bandtransportör till tre flissilor, med en volym om ca 10 000 m3/st. Från silorna transporteras flisen med bandtransportörer vidare till den kemisk-mekaniska massafabriken.
Tillverkning av blekt kemisk-mekanisk massa eller BCTMP-massa
Tvätt och impregnering av flis
Flisen som transporteras med bandtransportörer till fabriken går först
genom skruvmatare till flisbasningssilo. Flisen värms upp med ånga,
varvid ligninet som sammanbinder fibrerna mjukas upp. Från basningssilon går flisen till flistvätt, där spån, sand och eventuella andra föroreningar avlägsnas från flisen. Till den tvättade flisen matas impregneringskemikalier (grönlut och natriumhydroxid), varefter flisen pumpas
vid tryck till impregneringstornet. Efter impregneringstornet matas flisen
till en avvattningsskruv och vidare till en reaktionssilo, där impregneringen fortsätter.
Vattencirkulationen mellan impregneringstornet och flistvätten är sluten.
Vatten som frigörs från impregneringstornet leds tillbaka till flistvätt.
Vattnet från avvattningsskruven efter impregneringstornet leds via tvättvattensedimentering och tvättvattensil tillbaka till impregneringstornet
och flistvätt. Det vatten som avleds från processen leds till indunstningsanläggningen för processvatten och kondensatet som returneras
från indunstning används som tilläggsvatten ("tvättvatten") i processen.
Rejektet från flistvätten leds via avfallspress till uppsamlingsflak för avfall.
13
Raffinering, silning och rejektbehandling
Den impregnerade flisen leds till trycksatt tvåstegsraffinering, som separerar fibrerna från varandra. Den elenergi som förbrukas vid raffinering förvandlas till största delen till värme, varvid flisens fukt och spädvatten förångas. Den frigjorda ångan avskiljs i ångavskiljningscyklon
och leds till en värmeåtervinningsanläggning, där kontaminerad raffinörånga omvandlas till ren ånga.
Efter mekanisk defibrering leds massan till latensavlägsning, där fibrerna rätas ut. Efter latensavlägsningscisternerna leds massan till trycksilar, där spet och ofullständigt defibrerade fiberknippen avlägsnas. Acceptet fortsätter till förtjockning på skivfilter och vidare till blekning.
Fiberrejektet från trycksilarna förtjockas, bleks och mals i rejektraffinörer. Efter rejektmalning silas massan. Det sista silningssteget består av virvelrening, där sand, stenmaterial och grov spet avlägsnas
från massan. Rejektet från silning leds till fortsatt behandling, pressning, tillsammans med trähaltigt avfall från flistvätten. Acceptet leds tillsammans med huvudmassaflödet till skivfiltret och vidare till massalagertornet.
Blekning och tvätt
Massan bleks i två steg. Som blekkemikalie används väteperoxid och
som hjälpmedel natriumbikarbonat, komplexbildare och stabilisator. Användningen av kemikalier är optimerad, emedan man vid medelkonsistensblekning normalt inte tillför väteperoxid, utan istället återför till
detta bleksteg filtratvatten som innehåller restperoxid från det andra
bleksteget.
Medelkonsistensblekning utförs i massatornen, varefter massan leds till
tvättpressar och vidare till högkonsistensblekning. Efter blekningen följer en tvättprocess i flera steg, där massan turvis späds med vatten och
pressas torr. Massatvätten är baserad på motströmstvätt, dvs. återvinning och cirkulering av renare spädvattenfraktioner från senare tvättsteg. Som tvättpressar används skruv- och virapressar.
Torkning och balning av massa
Massan flingtorkas delvis med hjälp av gasol och delvis med ånga.
Massan rivs i flingor i en fluffer och leds in i en het luftström, vars värme
genereras med gasol och ånga. Massan torkar i det heta luftflödet i
torktorn, varefter massan avskiljs i en avskiljningscyklon och leds till ett
andra likadant torksteg. Till slut leds massan via en fläkt till en kylcyklon, därifrån den torkade massan går till två balningsenheter. De i cyklonerna avskiljda gaserna, dvs. blåsluften, vattenångan och förbränningsgaserna, leds till en skrubber, där fibrer som samlats upp i gaserna avskiljs och returneras till processen.
Efter balning av massan pressas balarna i balpress och förs till förpackning. De färdiga balarna markeras, förses med snören och transporteras till lager.
14
I början skall byggas två parallella torklinjer, senare möjligen en tredje.
Behandling av vattnet
Av det vatten som avlägsnas från processen leds största delen till indunstningsanläggningen för processvatten, som består av en fläktindunstare och 8-stegs flerstegsindunstare. Indunstningen sker i rörindunstare enligt fallfilmsprincipen, i huvudsak vid undertryck.
Processvattnet på rörsidan av indunstningsprocessen indunstas med
den värmeenergi som ingår i ångan på processens mantelsida. Ångan
som kondenseras avger energi och bildar rent kondensat. Sekundärånga som bildats av processvattnet leds till nästa steg för indunstning
av vatten i detta steg. Förångning och kondensering sker i varje steg,
dvs. man får rent kondensat för återvinning från varje steg, som sedan
kan användas på nytt i processen i stället för färskvatten. Från varje
steg avskiljs dessutom lättflyktiga organiska föreningar i form av smutsigt kondensat, som leds till avloppsvatten. Kvar blir koncentratet, som
innehåller löst organisk och oorganisk substans, samt restkemikalier.
Koncentratet leds till Kaskö massafabriks kemikalieåtervinningslinje.
Från kemikalieåtervinningen fås till den kemisk-mekaniska fabriken oxiderad grönlut, som delvis kan användas till att ersätta lut som måste
köpas av leverantörer utanför integratet.
Avloppsvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken omfattar, utöver
smutsigt kondensat från indunstningen, avloppsvatten från flistvätt som
innehåller fast substans samt tvätt- och tätningsvatten från olika delar
av processen. Avloppsvattnet leds för behandling vid den biologiska avloppsreningsanläggningen vid Kasköintegratet.
Övriga processer
Kylvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken returneras delvis till
massafabriken (vintertid, sötvatten) och resten av anläggningens oförorenat kylvatten samt regnvatten från gårdsplanerna leds via kylvattenavloppet ut i Närpesfjärden i Bernas sund. Mängden vatten som returneras till massafabriken uppgår till ca 7 000 – 8 000 m3/d och den direkt
i havet avledda vattenmängden till ca 28 000 – 32 000 m3/d. Sommartid
leds kylvattnet i sin helhet ut i havet. Kylvattnet från den kemiskmekaniska fabriken leds ut i havet via separat avloppsrör till samma utsläppspunkt som för det sydliga avloppsröret för massafabrikens kylvatten.
I övrigt har den kemisk-mekaniska fabriken inga egna processer, utan
fabrikens verksamhet stöder sig på Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabriks
verksamhet.
Det söta råvattnet för den kemisk-mekaniska fabrikens behov tas från
Västerfjärdens sötvattenbassäng vid mynningen av Närpesån via samma bergtunnel som används av Kaskö massafabrik. En del av vattnet
renas till processvatten vid massafabrikens nuvarande vattenanläggning och leds därifrån till den kemisk-mekaniska fabriken.
15
Det havsvatten som används för kylning tas från Närpesfjärden öster
om fabriksområdet via massafabrikens nuvarande havsvattenpumpstation.
Hushållsvattnet för anläggningens behov tas från vattenledningsnätet
vid Kaskö fabriksintegrat. Eldsläckningsvatten tas från massafabrikens
råvattenlinje.
Det sanitetsvatten som uppstår vid anläggningen leds för rening vid
massafabrikens biologiska reningsanläggning, där även Kaskö stads
avloppsvatten behandlas. Det avloppsvatten som uppstår i processen
leds också till massafabrikens biologiska reningsanläggning, från vilken
avloppsvattnet leds ut i havet vid viken Tallvarpen.
Råvaror och kemikalier
Vedråvara
Som råvara för blekt kemisk-mekanisk massa används gran (ca
35 %) samt asp och björk (ca 65 %), sammanlagt ca 870 000 m3f per
år.
Vedråvaran lagras inom Kaskö fabriksintegrats nuvarande vedgård.
Efter barkning och flisning förvaras träflisen för den kemisk-mekaniska
fabriken i separata flissilor.
Användning av råvatten
Av det kylvatten som används vid den kemisk-mekaniska fabriken är ca
20 % sötvatten och 80 % havsvatten. Anläggningens totala förbrukning
av processvatten är ca 9 500 m3/d. Härav utgörs ca 8 500-9 000 m3/d
av rent kondensat som fås från indunstningsanläggningen för processvatten. Andelen återcirkulerat vatten av den totala processvattenvolymen är därmed ca 90-95 %.
Fabrikens råvattenförbrukning och dess användningsändamål:
Råvattnets användningsändamål
Kylvatten
Processvatten
Tätningsvatten
Hushållsvatten
Förbrukning m3/d
35 000-40 000
700
400
4
Bränslen
Vid den kemisk-mekaniska fabriken används gasol för uppvärmning av
den torkluft som behövs för flingtorkning av massan. Utöver gasol används vid anläggningen också smärre mängder tunn brännolja som
bränsle för truckar och för reservkraftgeneratorn. Förbrukningen av tunn
brännolja beror i hög grad på behovet av reservkraft, och kan därför
inte uppskattas exakt.
16
Uppskattad förbrukning av bränslen och bränslenas lagervolym:
Bränsle
Gasol
Lätt
brännolja
Förbrukning LagerEffektivt
volym m3
värmevärde t/a
MWh/t
Torkning av massa
12,8
11 900 150-200
11-12
60-70
10-20
Bränsle för truckar
och reservkraftgenerator
Användningsobjekt
Kemikalier
Uppskattning av de kemikalier som används vid den kemisk-mekaniska
fabriken, deras förbrukning och lagervolym, som 100 % outspädd kemikalie, om inte annat anges i tabellen:
Kemikalie
CAS-nr Användnings- Klass
Mängd
t/a
objekt
Väteperoxid 7722-84-1 Blekning
C 9 600
Natriumhydroxid
Oxiderad
grönlut
Natriumbikarbonat
Natriumbisulfit
1310-73-2 Blekning
Lagervolym m3
300
C
7 200
300
Flisimpregnering
Flisimpregnering
C
1 800
200
-
150
60
7631-90-5 Flisimpregnering
Xn
- *)
- *)
Blekning
_
20
2 x 60
Blekning
Xi
480
60
144-55-8
Stabiliseringsmedel
DTPA
497-19-8
Sulfaminsyra
5329-14-6 Tvättning i
indunstning
Xi
50
50
Kvävesyra
(60 %)
7697-37-2 Tvättning i
indunstning
O
C
270
150
Xn
N
6
20 x 200 l
Smörjmedel
Hydraulik,
växellådor
*) Kan användas i stället för natriumkarbonat, om produktionsinriktningen ändras.
Kemikalierna förvaras i kemikaliecisterner.
17
UTSLÄPP I MILJÖN OCH BEGRÄNSNING AV UTSLÄPPEN
Utsläpp i vattendrag
Avloppsvatten som uppkommer vid fabriken
Mängden avloppsvatten som uppkommer vid den kemisk-mekaniska
fabriken uppgår till ca 3 000 m3/d (max. 40 l/s).
Avloppsvatten som uppkommer vid den kemisk-mekaniska fabriken:
Utsläppskälla
Indunstningsanläggning för processvatten
Avloppsvattenfraktion
Smutsigt kondensat
(COD, näringsämnen,
kemikalierester)
Indunstningsanläggning för processvatten
Tätningsvatten för vakuumpump
Indunstningsanläggning för processvatten
Tvättvatten (COD, näringsämnen, kemikalierester)
Virvelrenarrejekt (fiber,
mineraler)
Virvelrenare för flistvättvatten
Processutrustning
Tvättvatten, läckagevatten, tätningsvatten osv.
Processutrustning
Kylvatten och rent tätningsvatten
Mängd
6-7 l/s
5-6 l/s
50-100 m3/tvätt
en gång per
vecka
2-3 l/s
7-8 l/s
400-500 l/s
Det avloppsvatten som uppstår vid den kemisk-mekaniska fabriken avleds för behandling vid massafabrikens biologiska reningsanläggning.
Till följd av den ökade belastningen i reningsanläggningen ökar även
det till havet avledda utsläppet något.
Den till rensningsanläggningen avledda belastningen och utsläppsmängden i recipienten och reduktioner samt massafabrikens och den
kemisk-mekaniska fabrikens andelar av dessa:
Parameter
Flöde
Fast substans
CODCr
BOD7
Enhet
3
m /d
t/d
(mg/l)
t/d
(mg/l)
t/d
Belastning till avloppsreningsanläggningen
Botnia M-real
Totalt
51 000
3 000
54 000
5
8
13
(105)
(2670)
(250)
53
15
68
(1030)
(5000)
(1250)
20
10
30
Utsläpp i recipienten
Botnia M-real
51 000 3 000
1,1
0,1
12,5
2,3
0,3
0,1
Totalt
54 000
1,2
(21)
14,8
(275)
0,4
Red.
%
92
78
99
18
Fosfor
Kväve
(mg/l)
kg/d
(mg/l)
kg/d
(mg/l)
(40)
70
(1,4)
370
(7)
(3300)
7
(2,4)
65
(22)
(550)
78
(1,4)
435
(8)
16,5
0,9
162
9
(8)
17,4
(0,3)
171
(3)
61
54
Utsläppet från den kemisk-mekaniska fabriken har kalkylerats för full
kapacitet (1 000 ADt/d). COD-reduktionen för avloppsvatten från den
kemisk-mekaniska fabriken har antagits vara 85 % och BODreduktionen 99 %. Eftersom man är tvungen att mata kompletterande
näringsämnen till avloppsreningsanläggningen och eftersom den fasta
substans som rymmer från anläggningen uteslutande består av bioslam
som rymmer från det biologiska reningssteget, har belastningen av fast
substans och näringsämnen antagits växa i direkt proportion till flödet.
Fabriken förorsakar inga AOX -utsläpp, emedan man inte använder klor
vid blekning. Fabrikens avloppsvatten innehåller inte heller några betydande halter av de ämnen som specificeras i bilaga 1 till miljöskyddsförordningen.
Den ökade belastningen i avloppsvattnet som leds till reningsanläggningen, förorsakad av den kemisk-mekaniska fabrikens avloppsvatten, påverkar inte de i kraft varande belastningsgränserna för massafabriken angående utsläpp i recipienten. Utsläppsnivån underskrider
även gränsvärdena i Västra Finlands miljötillståndsverks tillståndsbeslut
av 31.12.2002, som inte ännu vunnit laga kraft.
Utsläppsgränserna för massafabriken och det uppskattade utsläppet i
havet efter igångkörningen av den kemisk-mekaniska fabriken.
Parameter
CODCr
BOD7
Fosfor
Kväve
Utsläpp
2003
12,6 t/d
0,47 t/d
21,1 kg/d
173 kg/d
Framtida
utsläppsnivå
14,8 t/d
0,4 t/d
17,4 kg/d
171 kg/d
Nuvarande
utsläppsnivå
40 t/d
3,5 t/d
50 kg/d
-
Gränsvärdet i
beslutet
31.12.2002
25 t/d
1,5 t/d
40 kg/d
300 kg/d
Åtgärder för att minska avloppsvattenutsläpp
Sluten vattencirkulation
Det i hög grad slutna vattencirkulationssystemet vid Kasko kemiskmekaniska fabrik är baserat på återvinning av processvatten och på
indunstning av smutsigt processvatten, som skall avlägsnas från processen, i en indunstningsanläggning för processvatten.
Processvattensystemet är baserat på återvinning och cirkulation av filtrat motströms i relation till massatillverkningsprocessen. I praktiken tas
rent vatten bara in i anslutning till den sista tvättspädningen efter blekeriet. Från denna punkt bakåt i processen cirkulerar filtraten tillbaka till
föregående tvättsteg. Därutöver fungerar skivfiltren som vattendelare
som delar in dessa i sprits- och spädvattenfraktioner.
19
Avloppsvattnet som cirkulerat genom processen och som inte innehåller fast substans behandlas i indunstningsanläggningen för processvatten. 2/3 av processvattnet som leds till indunstningsanläggningen
består av klarfiltrat från skivfiltren och 1/3 av flistvättvatten och pressvatten (raffinörernas sidomatningsskruvar och impregneringens pluggpressar).
Avloppsvattnet från flistvätt som innehåller fast substans samt tvätt- och
tätningsvatten från olika delar av processen leds till massafabrikens avloppsreningsanläggning. Genom indunstning av processvatten kan det
organiska och oorganiska material som processvatten innehåller koncentreras för återvinning av energi och kemikalier.
Indunstningsanläggningen för processvatten består av en fläktindunstare (MVR) och 8-stegs flerstegsindunstningsanläggning. Indunstningen
sker enligt fallfilmsprincipen i rörindunstare, där den vätska som skall
indunstas rinner på insidan av rörets yta medan ångan strömmar på utsidan av röret. Fläktindunstarens energikälla är elektricitet och som flerstegsindunstarens huvudsakliga energikälla används ånga. Indunstningen sker i huvudsak vid undertryck med utnyttjande av den energi
som matats in indunstningsprocessen.
För att avlägsna grov fast substans leds vattnet genom en sil via indunstningsanläggningens matarvattentank vid ca 1 % konsistens till
strippern, där luft och lättflyktiga organiska föreningar avlägsnas. Efter
strippern leds vätskan via en fläktindunstare vid en konsistens av ca
1,5 % till den egentliga flerstegsindunstaren. I flerstegsindunstaren börjar indunstningen i det svagaste, dvs. 8:e steget och cirkulerar sedan
bakåt. I varje steg koncentreras processvattnet till en viss koncentration
och avleds sedan till följande indunstningssteg. Det sista steg i indunstningen består av koncentration där processvattnet koncentreras till en
torrhalt av ca 35 - 45 %.
Det rena kondensatet återvinns i varje steg och leds tillbaka till processen för att ersätta färskvatten. Smutsigt kondensat, som består av lättflyktiga organiska föreningar, leds till avloppsreningsanläggningen.
Koncentratet leds till kemikalieåtervinningssystemet vid Kaskö massafabrik (svartlutsindunstning och sodapanna). Från kemikalieåtervinningen fås oxiderad grönlut för den kemisk-mekaniska fabriken, som
delvis kan användas till att ersätta lut som måste köpas av utomstående leverantörer.
Som slutresultat av indunstningen fås ur processvattnet i genomsnitt
92 % rent kondensat (tillbaka till processen för användning som processvatten), 3 % koncentrat (till återvinning av kemikalier och energi)
och 5 % smutsigt kondensat (till avloppsreningsanläggningen).
Behandling av avloppsvatten
Avloppsvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken behandlas vid den
biologiska reningsanläggningen för Kaskö massafabrik. Aktivslamanläggningen är av lågbelastningstyp och har tagits i bruk år 1996. I
reningsanläggningen finns kapacitet för behandlingen av den kemiskmekaniska fabrikens avloppsvatten.
20
Vattnet som inkommer till avloppsreningsanläggningen leds först genom en gallersil och vidare till en fibersedimenteringsbassäng
(12 000 m3). Det sedimenterade avloppsvattnet leds via neutralisering
till en luftad utjämningsbassäng (38 000 m3). Från utjämningsbassängen leds avloppsvattnet via kyltornen till biologisk behandling i
en luftningsbassäng (80 000 m3). Aktivslammet, dvs. mikroberna, i luftningsbassängen bryter ned den lösta organiska substansen i avloppsvattnet. Som slutresultat bildas koldioxid, vatten och ny biomassa. Luftningsluften produceras med kompressorer och leds till bassängen via
bottenluftare. Från luftningsbassängen går vattnet till två eftersedimenteringsbassänger (2 x 10 000 m3). Det renade avloppsvattnet leds från
eftersedimenteringsbassängen via en öppen kanal ut i havet.
Försedimenteringens fiberslam pumpas till slambehandling på en filterbandpress. Bioslammet som avskiljts från avloppsvattnet i eftersedimenteringen returneras till största delen tillbaka till luftningsbassängen. En del avlägsnas som överskottsslam för torkning i centrifuger. Både fibern och bioslammet bränns i barkpannan.
Vid den kemisk-mekaniska fabriken skall för exceptionella avloppsvattenutsläpp byggas en säkerhetsbassäng på 5 000 m3. Avloppsvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken och från massafabriken
som till sin volym eller kvalitet avviker betydligt från det normala kan
även ledas till reningsanläggningens säkerhetsbassäng (volym
30 000 m3). Från säkerhetsbassängen kan avloppsvattnet ledas under
kontrollerade förhållanden till avloppsreningsanläggningen eller sändas
till annan ändamålsenlig behandling.
Dimensionering av aktivslamanläggningen:
Belastningsparameter
Flöde
Fast substans
BOD7
CODCr
Totalfosfor
Totalkväve
Medelbelastning
(månad)
Maxim belastning (dygn)
65 000 m3
30 t/d
30 t/d
100 t/d
90 kg/d
-
70 000 m3
40 t/d
35 t/d
120 t/d
100 kg/d
700 kg/d
Garantivärden
för renat avloppsvatten
< 2 t/d
< 2 t/d
< 30 t/d
< 40 kg/d
< 230 kg/d
Sökandens förslag till tillståndsbestämmelserna angående avledande av avloppsvatten
Avloppsvattnet som uppkommer vid anläggningen kan avledas för rening vid Kaskö industriintegrats biologiska avloppsreningsanläggning.
Härvid skall efterföljas tillståndsbestämmelserna i beslutet angående
denna ansökan samt de villkor som ingår i myndigheternas beslut angående avledandet av avloppsvatten från Kaskö industriintegrat.
Anläggningens produktionsprocesser och behandling av processvatten
skall skötas så att den avloppsvattenbelastning som avleds från an-
21
läggningen under alla produktionsförhållanden förblir så liten som möjligt.
Tillståndshavaren skall se till att avloppsvattnets volym eller beskaffenhet inte äventyrar funktionen av industriintegratets avloppsreningsanläggning. Dessutom skall man se till att det från avloppsnätet
eller industriområden inte kommer skadliga ämnen eller avloppsvatten i
marken, grundvattnet eller vattendraget.
Ledningssystemen för anläggningens avloppsvatten skall förses med
nödvändiga mätningsapparater för att avloppsvattenbelastningen från
anläggningen med tillräcklig noggrannhet skall kunna konstateras.
Avledande av kylvatten i havet
Kylvattnet från Oy Metsä-Botnia Ab:s Kaskö massafabrik avleds längs
två kanaler till Bernas sund öster om ön Kaskö. Kylvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken leds ut i havet via en separat kanal till samma
utsläppspunkt som för den sydliga kanalen för massafabrikens kylvatten.
Oy Metsä-Botnia Ab:s och M-real Oyj:s kylvattenmängder, temperaturskillnaden mellan kylvattnet och havet samt värmeutsläppet som kylvattnet förorsakar vintertid och sommartid samt under hela året:
Kylvattenmängd
Värmeutsläpp
Temp. skillnad
Vinter Sommar Vinter Sommar
m3/d
m3/d
°C
°C
Vinter
GJ/d
Sommar
GJ/d
År
TJ
MW
Nordlig
kanal
Metsä-Botnia
50 100
50 100
15
15
3 150
3 150
1 150
36
Sydlig
kanal
Metsä-Botnia
M-real
17 300
40 000
30 200
40 000
30
30
25
25
2 170
5 030
3 170
4 190
992
1 668
31
53
Totalt
Metsä-Botnia
M-real
67 400
40 000
80 300
40 000
5 320
5 030
6 320
4 190
2 142
1 668
68
53
107 400
120 300
10 350 10 510
3 810
121
Totalt
I massafabrikens kylvattenmängder eller -temperaturer antas inte ske
några ändringar. Vattenmängderna och värmeutsläppet som leds till utsläppspunkten av den sydliga kylvattenkanalen skall ökas då den kemisk-mekaniska fabriken tas i bruk.
Via massafabrikens nordliga kylvattenkanal leds sommartid ca 60 %
och vintertid ca 75 % av kylvattnet. Värmeutsläppet är dock ganska
jämnt fördelat mellan utsläppspunkterna, eftersom vattnet som leds ut
via den sydliga utsläppspunkten är i genomsnitt ca 10-15 oC varmare
än kylvattnet i den nordliga kanalen. När den kemisk-mekaniska fabriken är i funktion, skall det via den sydliga utsläppspunkten ledas något
22
över hälften av den totala kylvattenmängden och den sydliga punktens
andel av värmeutsläppet blir ca 70 %.
Från massafabriken leds årligen totalt nästan 27 milj. m3 kylvatten ut i
havet. Den kemisk-mekaniska fabriken kommer att öka kylvattenmängden med ca 14,5 milj. m3 per år. Värmemängden som nuförtiden
avleds i vattendraget uppgår till ca 2 150 TJ (68 MW) per år, och den
kemisk-mekaniska fabriken kommer att öka denna mängd med ca 1
700 TJ (53 MW). Värmeutsläppet som kylvattnet förorsakar kommer att
öka i mellersta delen av Bernas sund, eftersom kylvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken kommer att avledas till samma utsläppspunkt
som massafabrikens kylvatten som leds via den sydliga kanalen. I
massafabrikens kylvattenmängder eller i dess värmebelastning antas
inte ske några ändringar, varför situationen i Bernas sund kommer inte
att förändras.
Regnvattnet från gårdsplanen till den kemisk-mekaniska fabriken leds
via kylvattenavloppet ut i havet.
Sökandens förslag till tillståndsbestämmelser angående avledande av kylvatten
Oförorenat kyl- och tätningsvatten från anläggningen kan avledas i vattendrag utan behandling.
Utsläpp i luft
Direkta utsläpp
Från den nya massalinjen sker direkta utsläpp i luft från massatorkning
och tillsammans med ånga som släpps ut från raffinörerna (stoftutsläpp
som bildas av träfibrer) samt i flingtorkningsalternativet i samband med
förbränning av gasol för uppvärmning av torkluft (NOx och CO2).
Partikelutsläppen från massatorkning behärskas med hjälp av skrubbrar. Under normala förhållanden leds ångan nästan helt till värmeåtervinningsanläggningen, så att det uppkommer så gott som inga utsläpp i
luften.
Från processen frigörs inga illaluktande svavelföreningar eller tungmetaller. Indunstningsångorna är inte illaluktande.
Den kemisk-mekaniska fabrikens utsläpp i luften:
Parameter
NOx
CO2
Partiklar
(fibrer)
1)
2)
3)
Utsläppskälla
Flingtorkningens avgaser 1)
Flingtorkningens avgaser 2)
Flingtorkningens avgaser 3)
Ångskrubberns avgaser 3)
Utsläpp t/a
23
34 000
2,3
3,1
Gasolförbrukning 540 000 GJ/a. Brännarleverantörens garantivärde 42 mg/MJ.
Specifikt utsläpp vid gasolförbränning 63,1 g CO2/MJ.
Mätningar av torkluftskrubberns avgaser vid BCTMP-anläggningen i Joutseno
23
Kalkylerna är baserade på apparatleverantörernas garantivärden, koefficienterna för gasolens specifika utsläpp och utsläppsmätningarna som
utförts vid den kemisk-mekaniska fabriken i Joutseno. Kalkylerna anger
maximivärden, som är baserade på fabrikens totala produktionskapacitet på 1 000 ADt/d och heltida drift 24 h/d och 300 d/a. Det teoretiska
maximiutsläppet i luften angående raffinörånga har kalkylerats utgående från att all ånga skulle ledas förbi värmeåtervinningen. Det faktiska
årliga utsläppet av raffinörånga är en bråkdel av det kalkylerade maximiutsläppet.
Stoftutsläppen från flingtorkningens avgaser har kalkylerats för flingtorkning i två linjer, varvid det utgående ångflödet är ca 90 m3/s. Om
anläggningen utrustas med en tredje torklinje, stiger ångflödet med
50 % till nivån 135 m3/s och stoftutsläppen till nivån 3,5 t/a.
Indirekta utsläpp
Det koncentrat som uppstår vid indunstning av processvatten vid den
kemisk-mekaniska fabriken leds till massafabrikens sodapanna för regenerering. Indunstningskoncentratet består av organiska ämnen som
utlösts ur veden, samt av rester av flisimpregneringskemikalier och
blekkemikalier. Koncentratförbränningen ökar i viss mån fastsubstansbelastningen i sodapannan och därmed också pannans utsläpp i luften.
Barkningen av den kemisk-mekaniska fabrikens vedråvara resulterar i
en betydande ökning av den barkmängd som uppstår inom fabriksintegratet. Behandlingen av avloppsvatten vid massafabrikens avloppsreningsanläggning leder till ökade fiber- och bioslammängder från reningsanläggningen. Den bark som uppkommer inom integratet samt avloppsvattenreningens slam bränns i massafabrikens barkpanna. Den
ökade förbränningen av bark och slam ökar också pannans utsläpp i
luften.
Utsläppen från massafabriken påverkas av produktionsökningen. Denna beräknas höja svartlutsmängden som behandlas i sodapannan med
ca 9 %.
Massafabrikens totala utsläpp (t/a) i luften år 2002:
Utsläppskälla
Sodapannan
Barkpannan
Lösaren och reservpannan
Kemisk-mekanisk fabrik
TOTALT
Stoft
57
42
116
0
215
NOx
603
206
94
0
903
SO2
1 371
65
71
0
1 507
CO2
584 584
181 952
30 207
0
796 743
Integratets totala utsläpp (t/a) i luften efter igångkörningen av den kemisk-mekaniska fabriken:
Utsläppskälla
Sodapannan
Barkpannan
Lösaren och reservpannan
Stoft
60
70
116
NOx
672
301
94
SO2
1 455
65
71
CO2
620 244
280 206
30 207
24
Kemisk-mekanisk fabrik
TOTALT
5,4
257
23
1 147
0
1 714
34 074
1 012 082
Utsläppsökningarnas källor och andelar (%):
Kemisk-mekanisk fabrik *
Massafabrik
)
Stoft
17 %
3%
NOx
21 %
6%
SO2
6%
8%
CO2
21 %
6%
*) Direkta och indirekta utsläppseffekter
Sodapannans utsläpp har beräknats genom att ställa torrsubstansmängden i den kemisk-mekaniska fabrikens indunstningskoncentrat (ca
39 000 t/a) och massafabrikens ökade svartlutsvolym (ca 59 000 t/a) i
relation till sodapannans nuvarande belastning (ca 635 000 t/a). Pannans stoft-, SO2- och NOx-utsläpp har uppskattats öka i direkt relation
till den torrsubstansmängd som matas till pannan. Den ökade belastningen av fast substans har beräknats öka pannans specifika utsläpp
av NOx med 5 %. Projektet anses inte inverka på utsläppen från massafabrikens mesaugn, eftersom den tilläggsbelastning som följer med
koncentratet returneras till största delen tillbaka till den kemiskmekaniska fabriken i form av oxiderad grönlut.
Utsläppen från massafabrikens sodapanna har också beräknats öka i
direkt relation till bränsleförbrukningen. Kalkylerna utgår från antagandet att all den bark som uppstår inom fabriksområdet och alla avloppsvattenslam bränns i barkpannan. Askhalten i slam har uppskattats till
24,5 % och askhalten i bark till 2 %.
Koldioxidutsläppen har beräknats öka i direkt proportion till bränslemängden, eftersom bränslekvaliteten inte avviker nämnvärt från de nuvarande.
Begränsning av utsläpp
Den kemisk-mekaniska fabriken
Avloppsgaserna från torkning leds till en skrubber, varvid partiklarna i
torkluften kan tas tillvara och returneras till processen. På basis av utsläppsmätningar som utförts vid BCTMP-anläggningen i Joutseno ligger
stoftutsläppet efter skrubbern på en nivå av <1 mg/m3(n). Vid anläggningen i Kaskö är torkluftens volymflöde relativt lågt, av storleksordningen 90 m3/s vid full produktion, tack vare återcirkulationen av
kylluft.
I anslutning till värmeåtervinningen från anläggningens raffinörångor
finns en ångskrubber, till vilken leds överskottsånga samt sådan ånga
som uppstår vid start-, stopp- och störningssituationer. Vid normal drift
är mängden utblåst ånga minimal. Vattnet från ångskrubbern leds tillbaka till processen, varvid de fibrer som återvunnits i skrubbern kan
återanvändas. Stoftutsläppet efter ångskrubbern ligger på nivån 3-4
mg/m3(n) (utsläppsmätningar vid den kemisk-mekaniska fabriken i
Joutseno). Ångans volymflöde är kraftigt beroende av kvaliteten hos
den massa som produceras, och är av storleksordningen 25-30 m3/s
vid produktion av massa för tryckpapper och 3-5 m3/s vid produktion av
25
massa för kartong. Skrubbern dimensioneras för behandling av den totala ångmängden som uppstår i raffinörerna, maximalt ca 30 m3/s.
Utsläppen vid förbränning av gasol kontrolleras genom tillämpning av
modern och effektiv brännarteknik.
Massafabriken
Indunstningskoncentratet som uppstår vid behandling av den kemiskmekaniska fabrikens processvatten bränns i massafabrikens sodapanna. Bark från renseriet samt slam från avloppsvattenbehandlingen
bränns i massafabrikens barkpanna.
Massafabrikens sodapanna har en kapacitet på ca 2 200 t ts/d. Pannans huvudsakliga bränsle är svartlut som uppstår vid kokningen av
massa och som stödbränsle används tunn brännolja. Därutöver bränns
fabrikens svaga luktgaser genom att dessa matas in i pannans tertiärluft.
Sodapannans rökgaser renas i tre elektrofilter. För reducering av svavelutsläpp har byggts en värmebehandlingsanläggning för svartlut, med
vars hjälp torrhalten i svartluten som skall brännas kan höjas till ca 65–
75 %. För reducering av svavelväteemissioner har eldstadens dimensionering och fördelningen och regleringen av förbränningsluftflödena
planerats med tanke på att garantera fullständig förbränning i eldstaden. Uppkomsten av kväveoxider kontrolleras med hjälp av förbränningstekniska åtgärder.
Massafabrikens barkpanna är en bubblande virvelbäddspanna. Pannans bränsleeffekt är 89,7 MW. Som bränsle används bark från fabrikens renseri samt träbränslen som köps av utomstående leverantörer
(spån, kutterspån, skogsflis). Tillsammans med vedavfallet bränns också slammet från aktivslamanläggningen för avloppsvattenrening. Som
reservbränsle i barkpannan används tung brännolja. Pannans rökgaser
renas i två elektrofilter. Uppkomsten av kväveoxider kontrolleras med
hjälp av förbränningstekniska åtgärder. Huvudbränslena är svavelfria.
Övriga utsläppskällor vid massafabriken är smältlösaren för sodapannans smälta, mesaugnen, blekeriets diffusångskrubber samt reservpannan som eldas med tung brännolja (bränsleeffekt 13 MW).
Massafabriken utsläpp i luft
Massafabrikens utsläpp och specifika utsläpp i luft år 2003:
Parameter
Stoft
Svaveldioxid
TRS
Tot. S
NOx
Utsläpp
385 t/a
1143 t SO2/a
20 t S/a
591 t S/a
850 t NO2/a
Specifikt utsläpp
0,96 kg/tm
2,9 kg/tm
0,04 kg/tm
1,49 kg/tm
2,07 kg/tm
26
Massafabrikens utsläpp i luft åren 2000-2003 jämförda med nuvarande
gränsvärden:
Parameter
Stoft - barkpannan
mg/m3(n)
Stoft - sodapannan
mg/m3(n)
NOx - barkpannan
mg/MJ
TRS - sodapannan
mg/m3(n)
SO2 - massafabrik kg/t
cellulosa
Gränsvärde
100
2000
81
2001
27
2002
24
2003
17
100
12
47
18
21
150
81
59
58
138
7
3,6
7
3,5
1,5
4
0,68
1,1
3,88
2,9
Utsläppen från Kaskö massafabrik i luften har varit låga jämförda med
fabrikens ikraftvarande tillståndsvillkor. Ökningen i utsläppen förorsakad
av den kemisk-mekaniska fabriken och massafabrikens kapacitetshöjning antas inte betydligt påverka pannornas specifika utsläpp (mg/MJ,
mg/Nm3), ej heller massafabrikens totala svavelutsläpp. Projekten antas inte äventyra uppfyllandet av de nuvarande tillståndsbestämmelserna.
Sökandens förslag till tillståndsbestämmelser
De viktigaste utsläppskällorna för anläggningens utsläpp i luften (NOx,
stoft) samt deras utsläppsmängder skall mätas efter att anläggningens
drift stabiliserats. Uppgifterna skall inlämnas till Västra Finlands miljöcentral senast 31.12.2006.
Avfall
Avfall som uppstår vid verksamheten
De viktigaste biprodukterna och avfallen som uppstår vid produktion av
kemisk-mekanisk massa är bark från vedråvaran, koncentrat från indunstning av processvatten, slam från avloppsvattenrening samt rejekt
från flistvätt. Övriga avfall uppstår bara i minimala mängder.
De problemavfall som uppstår som en följd av verksamheten är ordinärt
avfall från industriunderhåll, såsom spilloljor, lösningsmedel, ackumulatorer och lysrör. Själva produktionsprocessen resulterar normalt inte i
något problemavfall.
Uppskattning om de avfallsfraktioner som uppstår vid den kemiskmekaniska fabrikens vedhantering, massatillverkning och avloppsvattenrening samt avfallsmängder och typerna av avfall.
Avfallstyp
Bark
Primärslam
Bioslam
Avfallsbeteckning
030301
190804
190804
Mängd t/a
Torr(torrt)
substans %
28 000
40
2 400
40
1 500
15
Avfallstyp
b
b
b
27
Rejektfiber
Rejekt från flistvätt
Smörjoljor
Vedavfall
Städningsavfall
Papper och papp
Metall
Övrig oljeavfall
Bioavfall
Batterier och ackumulatorer
Lysrör
Övrigt problemavfall
a = permanent avfall
030399
130203
170201
200301
200101
170407
200301
200108
200120
60
50
50
35
1
5
4
0,1
0,1
-
b
b
c
b
b
b
b
c
b
c
0,1
1
-
c
c
b = konventionellt avfall
90
22
20
c = problemavfall
Utöver ovan uppräknade avfall uppstår i anläggningen vid indunstning
av processvatten ca 72 000 m3/a indunstningskoncentrat som bränns i
sodapannan vid Kaskö massafabrik för återvinning av kemikalier och
energi.
Avfallshantering och utnyttjande av avfall
Processavfallet och annat avfall som uppstår vid fabriksverksamheten
insamlas i ändamålsenliga container, som har placerats vid avfallets
uppkomstkälla. Papper och papp levereras till återvinning och metallavfallet till att användas som returråvara. Vedavfallet levereras till förbränning. Bioavfallet samlas upp och behandlas i enlighet med lokala
avfallshanteringsbestämmelser. Problemavfall lagras i ett separat låst
utrymme. Fabriksintegratets servicetjänst sköter om avfallets interna
flyttningar. Avfallstransporten från fabriksområdet sköts av yrkesmässiga avfallstransportörer. Problemavfallet överlämnas till ett auktoriserat
transportföretag för att levereras till vederbörlig hantering.
Bark som uppstår vid vedhanteringen bränns i massafabrikens barkpanna för återvinning av energi eller säljs för utnyttjande på annat håll.
Det vedavfall som uppstår i massatillverkningsprocessen samt fiberrejekten används primärt som råvara i processen, så långt detta är möjligt. Om detta inte är möjligt, bränns detta avfall i massafabrikens barkpanna, säljs eller deponeras på Kaskö fabriks avstjälpningsplats.
Slammet från avloppsvattenrening bränns i massafabrikens barkpanna.
Fiberrejekt som avviker från processens kvalitetsmål säljs för användning som råvara t.ex. vid tillverkning av returfiberbaserad kartong.
Avfall som slutdeponeras på avstjälpningsplats inskränker sig normalt
till städavfall från process- och kontorsutrymmen. Avfallet deponeras
antingen på Kaskö fabriks avstjälpningsplats eller på den kommunala
avstjälpningsplatsen.
Sökandens förslag till tillståndsbestämmelser angående avfallshantering
Avfall som uppstår vid anläggningens verksamhet skall utnyttjas, om
detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt.
28
Anläggningens avfallshantering kan förverkligas i samband med Kaskö
fabriksintegrats avfallshantering. Härvid skall efterföljas tillståndsbestämmelserna i detta beslut samt de villkor som fastställts i myndigheternas beslut angående avfallshanteringen för hela fabriksintegratet.
Om det avfall som uppstår vid anläggningens verksamhet, såsom spån,
bark eller slam, förbränns, skall man efterfölja de villkor som fastställts i
myndigheternas beslut angående luftvård vid Kaskö fabriksintegrat.
Bästa tillgängliga teknik (BAT) och energieffektivitet
Bästa tillgängliga teknik
Den kemisk-mekaniska fabriken i Kaskö är en ny fabrik, som kommer
att baseras på bästa tillgängliga teknik inom alla väsentliga delområden.
BAT-tekniker för massaproduktionsanläggningar som presenteras i
massa- och pappersindustrins BREF-dokument, samt hur dessa kommer att iakttas vid den kemisk-mekaniska fabriken:
BAT-teknik
Kontroll av utsläpp till
vatten från vedgården
Kemisk-mekanisk fabrik
Vedgården vid integratet i Kaskö bevattnas inte.
Regnvatten leds via regnvattenavlopp till recipienten. Vattnet kontrolleras regelbundet
Torrbarkning
Veden barkas med torrbarkningsmetod
Cirkulation av processvatten
Fabriken har synnerligen avancerad cirkulation
av processvatten, bl.a. med hjälp av indunstningsteknik och motströmstvätt. Cirkulerat vatten
utgör över 90 % av allt processvatten
Användning av tillräckligt stora utjämningscisterner
Anläggningens vattensystem inkluderar tillräckligt
stor utjämningskapacitet, bl.a. i cirkulationsvattentorn och torn för rent vatten, som möjliggör
kontrollerad styrning av vattenbalansen
Indunstning av avloppsvatten och förbränning
Vatten som avleds från processen leds via sedimentering till indunstningsanläggningen. Koncentratet bränns i fabrikens kemikalieåtervinningsanläggning
Biologisk rening av
avloppsvatten
Processavloppsvatten som avleds från anläggningen leds till massafabrikens aktivslamanläggning
Minimering av mängden avfall som deponeras på avstjälpningsplatsen.
Källsortering av avfall, retur- och åter-
Sortering av avfall, effektiv återvinning och returcirkulation av fiber tillbaka till processen, effektiv
rejektbehandling, utnyttjande av brännbara rejekt
i energiproduktionen.
Återanvändbara avfallsfraktioner, dvs. ved, papper, papp och metall avskiljs från soptippsavfall.
29
användning
Problemavfall samlas in och lagras separat
Förbränning av bark,
vedavfall och avloppsvattenslam
Bark, primär- och bioslam samt vedavfall som
uppstår i processen och under fabrikens drift och
rejekt bränns i fabriksintegratets barkpanna.
Användning av energi
Vid den kemisk-mekaniska fabriken används elenergi för raffineringsprocessen samt värmeenergi för indunstning av processvatten, torkning
av massa, förvärmning av flis och uppvärmning av processvatten. För
torkning av massa används gasol och ånga.
Anläggningens behov av elenergi (ca 2 800 TJ/a) köps i huvudsak från
riksnätet. En liten del av elektriciteten köps från den intilliggande massafabriken.
BCTMP-linjen förmår att själv producera största delen av den värmeenergi som behövs med hjälp av raffinörerna och värmeåtervinningen i
samband med massatorkningen (ca 1440 TJ/a). I fall av störningar vid
start och stopp av anläggningen behövs tilläggsånga, emedan egen
ånga inte finns tillgänglig i sådana situationer. Den nödiga tilläggsångan
köps från massafabriken.
Energikällor, energiförbrukning och egen produktion vid den kemiskmekaniska fabriken:
Energikälla
El
Ånga
Gasol
Förbrukning
2 800 TJ/a
(780 GWh/a)
1 670 TJ/a
(460 GWh/a)
540 TJ/a
(150 GWh/a)
Egen produktion
1440 TJ/a
(400 GWh/a)
-
Inköpt
energi
2 800 TJ/a
(780 GWh/a)
230 TJ/a
(60 GWh/a)
540 TJ/a
(150 GWh/a)
Den mest betydande energiförbrukande utrustningen är anläggningens
raffinörer som förbrukar stora mängder elektricitet. Som resultat av Mreal Oyj:s utvecklingsarbete är det nuvarande raffinörkonceptets förbrukning av elenergi ca 20 - 25 % lägre jämförd med en traditionell anläggning.
Vid flingtorkning av massa utnyttjas överskottsvärme från det andra
torksteget till förvärmning av det första steget, och överskottsvärme från
kylsteget på motsvarande sätt till förvärmning av det andra steget.
Bark som uppkommer som biprodukt vid massatillverkningen samt
energin i avloppsvattenslammet återvinns i fabriksintegratets barkpanna
och utnyttjas i form av ånga.
M-real Oyj har 10.11.1997 anslutit sig till avtalet mellan Industrins och
Arbetsgivarnas Centralförbund och handels- och industriministeriet beträffande befrämjandet av energibesparing.
30
BAT-tekniker för energibesparing som framställts i BREF-dokumentet
för massa- och pappersindustrin, samt hur dessa har beaktats vid den
kemisk-mekaniska fabriken:
BAT-teknik
System för uppföljning
av energianvändning
Kemisk-mekanisk fabrik
Verkställd som en del av massalinjens processstyrsystem
Utrustning och maskiner
som kräver mindre
mängd energi samt automatisk processtyrning
Raffinörprocessen utvecklas kontinuerligt för att
ytterligare minska dess energiförbrukning. Energiförbrukningen kontrolleras automatiskt via anläggningens styrsystem
Minimering av rejektförluster
Effektiv rejektbehandling: silning
Effektiv värmeåtervinning
Verkställts vid återvinning av ånga från raffinörprocessen och vid indunstning av processvatten,
massatorkning, återvinning av värme ur kylvatten
och uppvärmning av ventilationsluft och vatten
VERKSAMHETENS INVERKAN PÅ MILJÖN
Verkningar som bedömts enligt MKB-lagen
Västra Finlands miljöcentral, såsom en i lagen om miljökonsekvensbedömning avsedd kontaktmyndighet, har i sitt utlåtande ansett att det
inte är nödigt att underkasta projektet i lagstadgat bedömningsförfarande. En utredning om projektets miljökonsekvenser har dock
uppgjorts 5.12.2003 (M-real Oyj, Kaskisten BCTMP-laitoksen ympäristövaikutusten selvitys, Electrowatt-Ekono Jaakko Pöyry Infra).
Inverkan på vattendrag och fiskerihushållning
Inverkan av avloppsvattenutsläpp
Den kemisk-mekaniska fabriken kommer relativt sett mest att öka utsläpp av syreförbrukande substans. Under normala förhållanden är syreläget gott i havsområdet utanför Kaskö. En långvarig varm och vindstilla period kan emellertid leda till temperaturskiktbildning. Under sådana situationer befrämjar den ökade belastningen av syreförbrukande
substans från den kemisk-mekaniska fabriken för sin del uppkomsten
av syrebrist. Bottenskiktet väntas emellertid inte heller i fortsättningen
bli helt syrelöst.
Fosfor- och kvävebelastningen har uppskattats öka med ca 5 % från
nuläget som en följd av den kemisk-mekaniska fabrikens igångkörning.
Den smärre ökningen i näringsämneshalter beräknas inte ha några synliga effekter på havsområdets eutrofi, även om den ökade belastningen
av näringsämnen till sin del förstärker eutrofieringen. Näringsämnesnivån i havsområdet utanför Kaskö har under de senaste åren visat i
regel en lindrigt stigande tendens trots minskade näringsutsläpp från
massafabriken, vilket tyder på att det är andra faktorer än skogs-
31
industrins avloppsvatten som för närvarande
ämnesnivån i havsområdet utanför Kaskö.
reglerar
närings-
Den kemisk-mekaniska fabriken kommer inte att ändra på förhållandet
mellan fosfor- och kväveutsläppet i området, så basproduktionens miniminäringsämneshalter kommer inte att förändras till följd av den kemisk-mekaniska fabrikens belastning. Det smärre näringsutsläppet från
fabriken förändrar inte heller den omständigheten att det i praktiken är
både fosfor och kväve som i nästan hela området tillsammans utgör
den begränsande faktorn under huvuddelen av växtperioden. Avloppsvattenutsläppet från den kemisk-mekaniska fabriken leder till en smärre
ökning av näringsämnesbelastningen, men dess inverkan på havsområdets eutrofieringsgrad kan inte urskiljas från andra faktorer som bidrar
till eutrofieringen
Av de biologiska undersökningar som utförts i havsområdet utanför
Kaskö ger ingen enskild undersökning tydligt bevis på hur avloppsvattnet inverkar på utsläppsområdets ekologiska tillstånd. Sammantaget
ger dock utredningarna vid handen att avloppsvattnets inverkan på utsläppsområdets ekologiska tillstånd, närmast i Tallvarpen, idag är större
än vad man kan sluta sig till på basis av vattnets fysikalisk-kemiska
kvalitet. Den smärre ökningen av belastningen bidrar för sin del till detta
läge. Tilläggsutsläppet från den kemisk-mekaniska fabriken kommer
inte att inverka på områdets lämplighet för rekreation.
Inverkan av kylvattenutsläpp
M-real Oyj och Oy Metsä-Botnia Ab har utrett utspridning av kylvattnet
som avleds från Kaskö fabriksintegrat och kylvattnets inverkan på vattnets temperatur ock kvalitet i närområdet. I utredningen har man utfört
en temperaturkartläggning i kylvattnets utsläppsområde i Bernas sund
samt kalkylerat vattnets värmeinverkan med hjälp av en modell. På basis av mätningarna och modellen har uppvärmningens ekologiska verkningar bedömts av experter.
På basis av temperaturkartläggningen och modellen höjer det kylvatten
som nuförtiden leds ut i Bernas sund temperaturen i havsvattnets ytskikt i utsläppsrörens omedelbara närhet som högst med 5-8 oC. Värmehöjningen minskar snabbt efter utsläppsrörens mynning. Kring det
nordliga utsläppsröret har temperaturområdet med över +23 oC varit ca
0,3 ha och vid utsläppspunkten för det sydliga avloppet ca 0,4 ha. Området med uppvärmning överstigande +18 oC i Bernas sund har varit ca
20 ha. Kylvattnet samlas i ytskiktet, ty redan på 0,5 meters djup är de
horisontala värmeskillnaderna tydligt mindre än i ytskiktet. Området
med uppvärmt vatten inskränker sig till området i Bernas sund.
Temperaturen hos den kemisk-mekaniska fabrikens kylvatten är på
samma nivå med massafabrikens kylvatten, varför ökningen i kylvattenmängden inte betydligt förändrar vattnets temperatur. Temperaturhöjningen som förorsakas av den ökade kylvattenmängden förblir några
tiondedels grader. Arealen på det område som till följd av kylvattens inverkan uppvärms ökar något, men maximitemperaturerna förblir som tidigare. Sålunda torde kylvattnets inverkan förbli oförändrad också efter
igångkörningen av anläggningen.
32
Avledandet av kylvatten försämrar isförhållandena i området och förorsakar dimbildning. I Bernas sund är isförhållandena i vinter dåliga, och
sundet är åtminstone delvis isfri. Inverkan av avledandet av kylvatten
torde inskränka sig huvudsakligen i området kring sundet, och det
kommer inte att ha en mera vidsträckt inverkan på isförhållandena i
havsområdet.
Kylvattnets temperatur kan åtminstone tidvis vara skadligt hög för organismerna. Temperaturen jämnas emellertid snabbt ut då vattnet blandas och späds ut med den kallare vattenmassan. För vattenorganismer
skadligt höga temperaturer påträffas sannolikt inte annat än i utsläppsområdets omedelbara närhet. Vattnets temperatur sjunker tydligt redan
inom några tiotals meter från utsläppspunkten.
Temperaturhöjningen kan ta sig uttryck i fysikaliska eller biologiska förändringar. Fiskar och andra rörliga organismer söker sig aktivt till lämplig temperatur. Inverkan av avledandet av kylvatten på områdets växtlighet och fiskbestånd är ringa till följd av deras begränsade influensområde, kylvattnets skiktbildning alldeles i vattnets ytskikt, samt vattenekosystemets anpassning till den rådande situationen. Förhållandena i
omgivningen av kylvattnets utsläppsområde, bland annat den branta
och steniga stranden, minskar i viss mån kylvattnets verkningar. Det är
osannolikt att de i EU:s fiskevattendirektiv (78/659/EEG) fastställda
maximigränser för temperaturhöjningen beträffande lax- och karpfiskvatten (+21,5 oC för laxfiskar och +28 oC för karpfiskar) skulle överskridas utanför sundet, varför verkningarna på fiske torde förbli obetydliga.
Kylvattnets skiktbildning vid ytan begränsar deras verkningar på bottenfaunan och –floran som är viktiga för fiskar.
Inverkan på fiskerihushållning
Enligt uppskattningen av verkningarna på recipienten kommer den kemisk-mekaniska fabriken relativt sett mest att öka utsläpp av syreförbrukande substans. Näringsbelastningen kommer att öka något, men
dess eutrofierande inverkan på havsområdet kommer att förbli ganska
liten.
Avloppsvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken beräknas inte ha
betydlig inverkan på fiskbestånden eller andra organismer i havsområdet. Kasköfabrikernas nuvarande belastning har inte konstaterats ha
några fiskebiologiska verkningar, och belastningen kommer inte att
ändras från de senaste årens nivå efter igångkörningen av fabriken.
Fabrikens avloppsvatten försämrar för sin del syreläget i havsområdet,
men det beräknas inte ha någon betydande inverkan till exempel på
fortplantningen av höstlekande sik i havsområdet. De eventuella negativa verkningarna av belastningsökningen på fisket kommer sannolikt
att begränsas till viken Tallvarpen.
Avloppsvattenutsläppet från den kemisk-mekaniska fabriken leder till en
smärre ökning av näringsämnesbelastningen, men dess inverkan på
havsområdets eutrofieringsgrad kan inte urskiljas från andra faktorer
som bidrar till eutrofieringen. Utsläppen ökar för sin del eutrofieringen i
havsområdet och därvid slembildningen på bragderna. Slembildningen
på bragderna är nuförtiden en klart försvårande faktor för fisket utanför
33
Kaskö. Näringsutsläppet från fabriken i och för sig påverkar dock inte
betydligt slembildningen på bragderna.
Den kemisk-mekaniska fabriken beräknas inte ha någon betydelse för
fiskens användbarhet. Avloppsvatten från massaproduktion har letts ut i
viken Tallvarpen sedan länge och vetskapen om att så sker kan också
betraktas som negativ för fisket, som eventuellt kan leda till mindre benägenhet att fiska i utsläppsområdets närhet.
Kasköfabrikernas utsläpp i havet kommer också efter ibruktagandet av
den kemisk-mekaniska fabriken att underskrida gränsvärdena i nuvarande tillstånd. Enligt sökandens uppfattning kommer projektet inte att
förorsaka fiskeriekonomisk ersättningsbar skada. Sökanden har emellertid begärt att projektets inverkan på fiskerihushållning skulle handläggas samtidigt med ansökan om miljötillstånd för massafabriken.
Inverkan på luftkvalitet
Med beaktande av ifrågavarande utsläppshöjderna för rökgaser (sodapannans skorsten 96 m, smältlösarens skorsten 67,5 m, mesaugnens
skorsten 74 m, barkpannans skorsten 96 m) och resultaten av undersökningar beträffande spridningen av rökgaser vid andra fabriker av
motsvarande typ och vid kraftverk, kan utsläppsökningen av svaveldioxid förorsakad av igånkörningen av den kemisk-mekaniska fabriken och
av massafabrikens produktionsökning, maximalt 14 % jämfört med utsläppen år 2002, inte antas leda till någon betydande höjning av de
idag synnerligen låga halterna av svaveldioxid eller till ett överskridande
av gällande riktvärden på området.
Den kemisk-mekaniska fabriken kommer inte att inverka på utsläppen
eller halterna av reducerade svavelföreningar.
Med beaktande av ifrågavarande utsläppshöjderna för rökgaser, resultaten av undersökningar beträffande spridningen av rökgaser vid andra
fabriker av motsvarande typ och vid kraftverk, samt med beaktande av
massafabrikens relativt små utsläpp av kväveoxid i jämförelse med de
totala utsläppen i Sydösterbottens kusttrakt, kan inte heller den utsläppsökning av kväveoxider som förorsakas av igångkörningen av den
kemisk-mekaniska fabriken och av massafabrikens produktionsökning,
även maximalt mindre än 30 % av utsläppsmängden för år 2002, beräknas leda till överskridande av riktvärden för kväveoxid i området.
Projektet kommer att förorsaka en ökning av stoftutsläpp på maximalt
ca 20 % i jämförelse med massafabrikens stoftutsläpp för år 2002. Detta kan inte antas leda till överskridande av gränsvärdena för stofthalter
på området. Den årliga variationen i massafabrikens stoftutsläpp har
varit avsevärd. Variationen i stoftutsläppen är till sin storleksklass mera
betydande än den ökning av stoftutsläppen som den kemisk-mekaniska
fabriken förorsakar.
Igångkörningen av den kemisk-mekaniska fabriken kommer inte att öka
förekomsten av lukt av avloppsvatten i området.
34
Verkningar i form av buller och skakning
Den kemisk-mekaniska fabrikens drift väntas inte att resultera i betydande buller i omgivningen. Bullret från den kemisk-mekaniska fabriken är till sin karaktär jämnt, ganska lågfrekvent fläktbuller, som inte
omfattar några betydande toppar eller impulser. Anläggningen går normalt dygnet runt, så att bullrets styrka, frekvens eller karaktär inte
nämnvärt varierar under olika tider av dygnet. Vedhanteringen skall ske
i ett ljudisolerat utrymme, och samtliga ljudproducerande inrättningar
skall placeras inne i fabriken. Ventilationsfläktar som installeras på taket
samt ångskrubbern kommer att förses med ljuddämpning.
Bullret som anläggningen förorsakar i omgivningen har utretts med
hjälp av en bullermodell som utarbetats av Jyväskylä universitet. Som
utgångsdata för modellen användes projektets planeringsdata samt bullermätningar som utförts vid M-real Oyj:s kemisk-mekaniska fabrik i
Joutseno.
Vid den kemisk-mekaniska fabriken placerades sammanlagt 36 st. bullerkällor. Deras sammanlagda ljudeffektnivå var 112 dB(A), vilket är
mindre än 10 % av bullerutsläppet från en typisk pappersfabrik. Enligt
modellkalkylen förorsakar anläggningens drift i byggnadens södra ända
ett buller på en nivå av maximalt ca 60 dB(A). Bullernivån 50 dB(A)
sträcker sig till ett avstånd av ca 200 m och bullernivån 45 dB(A) till ett
avstånd av ca 300 m från fabriksbyggnaden. Spridningen av buller är
därmed minimal, och anläggningen förorsakar inte något överskridande
av riktvärdena för miljöbuller utanför fabriksområdet.
Byggandet av anläggningen kan förorsaka tillfälligt buller, som dock inte
betydligt inverkar på hälsa eller trivsel, inte ens vid den närmaste bebyggelsen. I näromgivningen av fabriksområdet finns närområden för
rekreation och friluftsområden där bullret under byggnadsskedet kan
höras.
Sprängningsarbetena under byggandet av den kemisk-mekaniska fabriken kan förorsaka någon skakning i den närmaste omgivningen. I övrigt väntas fabrikens drift inte att förmedla skakning i omgivningen.
Enligt den miljöbullerutredning som bifogats till ansökan om miljötillstånd för Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik i Kaskö hade den kemiskmekaniska fabriken på basis av den kalkylmässiga bedömningen ingen
stor inverkan på bullernivåerna i området. Medelljudszonerna med
50 dB och 45 dB som bildas kring produktionsanläggningen har beräknats utvidga sig något i fabriksområdets södra del.
På basis av den kalkylmässiga modellen inverkar bullerutsläppen från
produktionsanläggningarna inte betydligt på bullernivåerna på de närmaste bostadsområdena. De av fabriksintegratets verksamheter orsakade bullerzonerna som motsvarar riktvärdesnivåerna (55 dB (LAeq 7-22 )
och 50 dB (LAeq 22-7)) befinner sig mestadels inom fabriksområdet. På
holmen Böle öster om fabriken kommer eventuellt den nattida medelljudsnivån på 50 dB att överskridas vid de närmaste semesterbostäderna. Hemträskets friluftsområde väster om fabriken förblir delvis inom
zonen med 45 dB.
35
Inverkan på natur och naturskyddsvärden
De av den kemisk-mekaniska fabriken förorsakade direkta eller indirekta ändringar i utsläppen i luften kommer inte att vara så stora att de
kunde beräknas ha sådana verkningar som skulle skadligt inverka på
växtligheten eller annan biota. Fabrikens utsläpp i havet påverkar inte
heller naturskyddsvärden eller de naturvärden på basis av vilka Natura
2000 –områden har valts. Den kemisk-mekaniska fabriken kommer sålunda inte att inverka skadligt på Natura 2000 –områdena.
KONTROLL AV ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET OCH DESS VERKNINGAR
Oy Metsä-Botnia Ab:s verksamhetskontroll och kontroll av utsläpp
M-real Oyj:s avloppsvatten leds via separata rörsystem antingen till fibersedimentering eller till samma biologiska reningsanläggning som avloppsvattnet från Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik avleds till. Avloppsvattnets mängd och beskaffenhet uppföljs nuförtiden med flera i
rör- och kanalnätet installerade on-line mätare samt med laboratorieanalyser av uppsamlingsprov. Massafabrikens verksamhet och utsläpp
kontrolleras i enlighet med de kontrollprogram som inlämnats till Västra
Finlands miljöcentral. Miljöcentralen har med sitt brev nr 0895Y0199113 av 9.6.1997 godkänt kontrollprogrammet angående avloppsvattenbelastning. Kontrollprogrammet angående utsläppen i luft har inlämnats
till miljöcentralen i december 2001, och på mötet 21.11.2003 har man
kommit överens om att programmet skall kompletteras. Tillsvidare har
programmet inte godkänts.
Övervakning av Oy Metsä-Botnia Ab:s miljöverkningar
Massafabrikens verkningar på kringliggande havsområde samt på luftkvaliteten i området uppföljs i enlighet med ett program som godkänts
av Västra Finlands miljöcentral.
Recipientkontrollen består av en årlig uppföljning av vattenkvaliteten i
havsområdet utanför Kaskö, fiskebokföring samt en mera omfattande
recipientundersökning som utförs med fem års mellanrum. Västra Finlands miljöcentral har med sitt brev nr 0895Y0199-113 av 9.6.1997
godkänt programmet för recipientkontroll.
Luftkvaliteten i Kaskötrakten uppföljs i samarbete mellan företagen och
kommunerna i området. Kontrollen omfattar sk. Sydösterbottens område, i vilket ingår Kristinestad, Kaskö och Närpes. Kontrollen har i sin
nuvarande omfattning inletts år 1993. År 2002 uppgjordes ett nytt kontrollavtal som innefattar åren 2003-2008. Vid kontrollpunkterna som
placerats i Kristinestad, Pjelax och Kaskö mäts svaveldioxid (SO2),
kväveoxider (NOx), inhalerade partiklar (PM10) och reducerade svavelföreningar (TRS). Dessutom mäts den totala suspenderade stoftmängden vid fem mätningspunkter. I Sydösterbottens område utförs även
bioindikatorundersökningar, varav den senaste är från år 2000.
Övriga miljöverkningar av Kaskö fabriksintegrat, såsom miljöbuller, ingår inte i de regelbundna kontrollprogrammen.
36
Förslag till ordnande av kontroll
M-real Oyj har endast framställt huvudprinciperna för den kemiskmekaniska fabrikens verksamhetskontroll, utsläppskontroll samt kontroll
av verkningar på miljön, eftersom anläggningen är först i planeringsskedet. Man har för avsikt att uppgöra den slutgiltiga planen för kontroll
av verksamheten och dess utsläpp efter att anläggningen färdigställts
och dess verksamhet har stabiliserats. Sökanden har föreslagit att den
slutgiltiga planen för kontroll av verksamheten och dess utsläpp skulle
inlämnas till Västra Finlands miljöcentral senast 31.12.2006.
Verksamhetskontroll
Den kemisk-mekaniska fabrikens process kommer att styras centralt
med hjälp av dess automationssystem. Operatörerna i anläggningens
kontrollrum har också till uppgift att övervaka processens och utrustningens funktioner visuellt i produktionsutrymmena, samt att ta nödiga
prov av processen. Processcheman som visas på styrsystemets
skärmbilder visar hela processens läge och används också till att göra
nödiga styr- och regleråtgärder. Alla mätningar och styrningar som behövs för att styra processen, kemikalierna och vattenflödena kopplas till
styrsystemet. För mätning av kvaliteten hos massor, kemikalier och
vattenfraktioner används i mån av möjlighet on-line-analysatorer, som
kopplas till styrsystemet. De objekt som mäts av analysatorer förses
med provtagningsutrustning för kalibrering. Mätvara variabler för vilka
det ännu inte finns användbar on-line-teknik mäts med hjälp av automatiska provtagningssystem.
Alla mätningar som är kopplade till styrsystemet samt utrustningens
driftuppgifter ger larm på skärmbilderna vid övre och undre gräns samt
ifall av avvikelser. I styrsystemet kan också inprogrammeras sk. varningsgränser, som varnar om avvikelser innan den egentliga larmgränsen nås. För att undvika person-, miljö- och utrustningsskador inkluderas i styrsystemet automatiska skyddsförreglingar, som vid störningar
automatiskt styr processen till fördefinierat läge.
Kontroll av avloppsvatten och kylvatten
Avloppsvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken kommer att kontrolleras genom vattenprov som tas från en utloppsbrunn i fabriksbyggnadens kanalsystem samt med on-line-mätare som skall installeras i rörlinjerna till och från brunnen (flöde, temperatur, pH, konduktivitet).
Avloppsvatten- och kylvattenflödena från anläggningen skall kontrolleras av M-real Oyj innan de förenas med massafabrikens avloppsvatten
i blandningsbrunnen före försedimentering. Efter brunnen skall avloppsvattnet kontrolleras i enlighet med Oy Metsä-Botnia Ab:s ikraftvarande kontrollprogram för avloppsvatten, som enligt sökanden inte behöver ändras p.g.a. avloppsvatten från den kemisk-mekaniska fabriken.
Volymen och kvaliteten hos avloppsvatten och kylvatten som avleds
från den kemisk-mekaniska fabriken kommer att kontrolleras både genom kontinuerliga mätningar och laboratorieanalyser. I mätbrunnarna
för avloppsvatten installeras on-line-mätutrustning för mätning av avlopps- och kylvattnets volym, temperatur, pH och konduktivitet. För av-
37
loppsvatten från anläggningen installeras ytterligare en uppsamlingsprovtagare med tanke på laboratorieanalyser (fast substans, CODCr,
BOD7, total fosfor och totalt kväve).
Enligt preliminära planer skall följande laboratorieanalyser göras på avloppsvatten:
•
•
•
•
•
•
•
•
Fast substans
5 gånger/vecka (samlingsprov för ett dygn)
CODCr
5 gånger/vecka (samlingsprov för ett dygn)
pH
3 gånger/vecka (samlingsprov för ett dygn)
Konduktivitet
3 gånger/vecka (samlingsprov för ett dygn)
Natrium
1 gång/vecka (samlingsprov för en vecka)
BOD71 gång/vecka (samlingsprov för en vecka)
Total fosfor
1 gång/vecka (samlingsprov för en vecka)
Totalt kväve
1 gång/vecka (samlingsprov för en vecka)
Tillförlitligheten hos kontinuerliga mätare och avloppsvattenprovtagare
säkerställs genom att kontrollera, rengöra och kalibrera mätarna regelbundet. Mätningar och provtagningar utförs på en plats som garanterar
representativa provresultat. Mätningar av engångsnatur (buller, utsläpp
i luft) beställs av utomstående experter, som svarar för mätningarnas
tillförlitlighet och rapporterar felmarginalerna.
Laboratorieanalyser av avloppsvatten utförs i enlighet med följande
standarder eller motsvarande allmänt använda metoder:
•
•
•
•
•
•
•
•
Fast substans
CODCr
pH
Konduktivitet
Natrium
BOD7
Total fosfor
Totalt kväve
SFS 3037
SFS 5504
SFS 3021
SFS-EN 27888
SFS 3017
SFS-EN 25814
SFS 3026
SFS 5505
Kvalitetssäkringen av analyserna görs i enlighet med ISO 9001/9002 –
kvalitetssystem utgående från följande principer:
•
•
•
•
Analyserna utförs i enlighet med officiella standarder;
Kontrollresultaten bokförs i datasystemet;
Interkalibreringar med de viktigaste avloppsvattenanalyserna utförs två gånger per år;
Specialanalyser utförs av ackrediterade externa expertlaboratorier.
Kontroll av utsläpp i luft
NOx- och stofthalter i utgående ånga från massatorkning och raffinörer
mäts som engångsåtgärd genom lokalt utförda utsläppsmätningar. Kontrollmätningar utförs som minimum med 2 års mellanrum. Mätningarna
utförs av utomstående experter i enlighet med praktiken som framställts
i den till ansökan om miljötillstånd bifogade utsläppsmätningsrapporten
för den kemisk-mekaniska fabriken i Joutseno. Vid mätningarna tilläm-
38
pas standarderna SFS 3866 "Bestämning av fast substans genom användning av en manuell metod" och SFS 3869 "Bestämning av gasartade utsläpp" eller motsvarande mätningsstandarder.
För att garantera mätningarnas tillförlitlighet skall för varje utsläppsobjekt under normala produktionsförhållanden göras minst två tillräckligt
långvariga mätningar skilt för varje huvudmassasort. Mätningarnas totalosäkerhet kalkyleras på en konfidensintervall om 95 %.
Driften av skrubbrarna för torkluft och raffinörånga dokumenteras i en
driftdagbok, där skrubbrarnas kontrollkvitteringar samt eventuella störningar och åtgärder i anslutning till skrubbrarnas drift skall antecknas.
De viktigaste utsläppskällorna för anläggningens utsläpp i luft (NOx,
stoft) samt deras utsläppsmängder mäts efter att anläggningens drift
stabiliserats. Sökanden har föreslagit att uppgifterna om utsläppsmätningarna skulle inlämnas till Västra Finlands miljöcentral senast
31.12.2006.
Kontroll av miljöverkningar
Kaskö massafabrik har ikraftvarande kontrollprogram angående verkningarna på recipienten och luftkvaliteten. M-real Oyj har i sin ansökan
framfört att kontrollen av den kemisk-mekaniska fabrikens miljöverkningar på vatten och luft skulle utföras i enlighet med Oy MetsäBotnia Ab:s ikraftvarande kontrollprogram angående vattenkvalitet och
luftkvalitet, eftersom programmen är tillräckligt omfattande i sin nuvarande form och behöver inte ändras p.g.a. igångkörningen av den kemisk-mekaniska fabriken. M-real Oyj skall delta i kostnaderna för kontrollprogrammen i enlighet med det avtal som ingåtts mellan Oy MetsäBotnia Ab och M-real Oyj.
Utredningen över miljöbullret som anläggningen förorsakar kommer att
uppdateras efter att anläggningens drift stabiliserats. Bullermodellkalkylen skall kontrolleras med bullermätningar ute i terrängen. En utredning över miljöbullret kommer att inlämnas till Västra Finlands miljöcentral senast 31.12.2006. Miljöbullerutredningen skall revideras om
det sker betydande förändringar i anläggningens drift eller i miljöförhållandena som inverkar på bullret eller dess spridning i omgivningen.
Exceptionella situationer och risker samt förberedning för dessa
Risker
Tillverkningen av kemisk-mekanisk massa innebär mycket få miljörisker. Som en följd av störningar i tillverkningsprocessen, i utrustning
för rening av utsläpp och i anordningar för förvaring och användning av
kemikalier kan verksamheten resultera i avloppsvattenutsläpp som till
sin kvalitet eller volym avviker från det normala, eller stoftutsläpp i luften
som är större än normalt. Med beaktande av reservsystemen och karaktären av de utsläpp som kan ske vid störningar kommer sådana exceptionella situationer vanligen inte att innebära någon betydande miljörisk.
39
För M-real Oyj:s kemisk-mekaniska fabrik i Joutseno har år 2002 utarbetats en miljöriskanalys (VTT). Emedan den anläggning som skall
byggas i Kaskö till sin konstruktion och sina funktioner i hög grad överensstämmer med anläggningen i Joutseno, kan resultaten av riskanalysen utnyttjas för bedömning och förebyggande av riskerna vid den kemisk-mekaniska fabriken i Kaskö.
Vid riskanalysen för Joutseno identifierades inga avsevärda risker av
riskklass I. En betydande risk kan förorsakas av ett elavbrott, antingen
på massalinjen eller vid avloppsreningsanläggningen. En rimlig risk kan
förorsakas av omkullstjälpning vid olje- eller kemikalietransport på fabriksplatsen, skador på ventilationsutrustningen (glykolläckage), läckagevatten från flistvätt samt läckage och spridda utsläpp under produktionsstopp.
För den kemisk-mekaniska fabriken i Kaskö kommer att utarbetas en
riskanalys efter att anläggningen körts igång och verksamheten stabiliserats. Sökanden har föreslagit att riskanalysens resultat skulle inlämnas till Västra Finlands miljöcentral senast 31.12.2007.
Åtgärder i fall av störningar och exceptionella situationer
Avlopps- och kylvatten
Avloppsvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken samlas upp i tre
samlingsbrunnar via ett golvkanalsystem, från vilka vattnet avleds i ett
rör i en mätningsbrunn. Vid en normal situation fortsätter avloppsvattnet
från mätningsbrunnen till försedimentering. I mätningsbrunnen mäts avloppsvattnets flöde, temperatur, pH och konduktivitet kontinuerligt. En
exceptionell situation ger larm i kontrollrummet.
När flödet i mätningsbrunnen överstiger 40 l/s, avrinner överskottsvattnet via en överfallsdamm till fabrikens egen 5 000 m3 stora säkerhetsbassäng som kan hålla ca 1,5 - 2 dygns avloppsvattenmängd.
Också flödet till säkerhetsbassängen mäts. Ifall man i kontrollrummet till
följd av larm eller mätningar upptäcker eller om man vet att det i kanalsystemet kommit farligt eller skadligt ämne, vidtar man omedelbart åtgärder för att få slut på utsläppet. I undantagssituationer leds avloppsvattnet till fabrikens säkerhetsbassäng genom att från kontrollrummet
starta pumpningen. Utsläppet avslutas. Regleringsparametrar ändras
för att sluta överflödena. Spridning av kemikalieutsläppet i kanalen förhindras i mån av möjlighet. Utsläppet späds ut med mycket vatten. Vid
behov körs processen ned. Orsaken till utsläppen utreds och felet repareras.
Om avloppsvattenvolymen eller –kvaliteten till följd av en störning eller
en undantagssituation väsentligt avviker från normala värden kan avloppsvattnet även ledas till säkerhetsbassängen vid Kaskö massafabriks reningsanläggning (volym 30 000 m3). Från säkerhetsbassängen
kan avloppsvattnet ledas under kontrollerade förhållanden som ett litet
flöde till avloppsreningsanläggningen eller levereras för annan ändamålsenlig behandling.
40
Av kylvattnet som avlägsnas från anläggningen kommer att kontinuerligt mätas flöde, konduktivitet, pH och temperatur. Mätarna ger larm i
kontrollrummet, varefter man kan vidta reparationsåtgärder.
Golvvattnet från utrymmen som innehåller oljor eller oljiga vätskor leds
via oljeavskiljningsbrunnar i processvattenavloppet. Kylvattnet från oljeaggregaten leds via oljeavskiljnings- och kontrollcisternen i kylvattenavloppet. Cisternen är försedd med larm. Ifall larmen utlöses, kan kylvattnet vändas om till avloppsvattenkanalen.
Ett eventuellt kemikalieutsläpp (olja/glykol) in i kylvattenavloppet kan
upptäckas med hjälp av ett larm som kan utlösas av de kontinuerliga
mätningarna av kylvattnet. Nödiga åtgärder för att begränsa och avsluta
spridningen av utsläppet och att reparera felet vidtas omedelbart.
Utsläpp i regnvattenavloppet kan ske närmast i samband med olyckor
på gårdsplanen. Regnvattnet avleds från fabriksområdet i havet via kylvattenavloppet. Vid utsläpp förhindras ämnet från att komma in i avloppet med impregneringsmaterial eller genom att utsläppsområdet invallas. Ifall ämnet redan kommit in i regnvattenavloppet, vidtas omedelbara åtgärder för att förhindra spridningen av utsläppet.
Utsläpp i luft
Det enda exceptionella utsläppet från den kemisk-mekaniska fabriken
kan utgöras av ett fiberutsläpp som till följd av en driftstörning hos
skrubbrarna kan bli större än normalt. Fiberutsläppen styrs och kontrolleras genom att sköta om funktionen och renheten av ång- och torkningsluftskrubbrarna. Störningar i och stannande av skrubbrarna samt
den för låga vattenytan i skrubbrarna ger ett automatiskt larm i kontrollrummet. Stannande av pumpen för raffinörångskrubbern stoppar raffineringsprocessen och därmed förhindrar att ångan kommer in i skrubbern.
Ett betydande fiberutsläpp skall åtgärdas genom att stoppa torkningsprocessen och reparera felet som försakat utsläppet.
Kemikalier
Hantering och förvaring av kemikalier vid den kemisk-mekaniska fabriken klassificeras som omfattande. För förvaring och hantering av kemikalier kommer att ansökas om tillstånd av säkerhetsteknikcentralen,
och för anläggningen skall utarbetas en intern räddningsplan. Eftersom
det vid anläggningen kommer att förvaras gasol, skall man före ibruktagandet av anläggningen i augusti 2005 även utarbeta en handling över
säkerhetsprinciperna för verksamheten i enlighet med förordningen om
industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999).
Alla kemikalier som levereras med tankbil lossas vid en och samma
överbyggda och med avloppssystem försedda lossningspunkt. Eventuella kemikalieläckage i samband med lossning leds till avloppsreningsanläggningen. Alla kemikaliecisterner placeras i säkerhetsbassänger, vars tömningsventiler förses med indikator som visar gränsläget för stängd ventil. Kemikaliecisterner förses med nivåmätare och
larmsystem, och då övre gräns överskrids stannar respektive påfyll-
41
ningspump. Väteperoxid- och lutcisternerna förses med temperaturmätare, som via manöversystemet ger larm i kontrollrummet. Kemikalieutloppsanslutningar förses med lås för att förhindra felaktig påfyllning.
Tillstånd för påfyllning av kemikaliecisterner ges från kontrollrummet.
Avfall
För hantering av avfall som uppstår vid driftstörningar utnyttjas specialiserade avfallshanteringsföretag. Problemavfall som eventuellt uppstår
vid en störning levereras till hantering av problemavfall. Eventuellt röjningsavfall sorteras och levereras, beroende på typen av avfall, till återanvändning, till avstjälpningsplatsen eller till hantering av problemavfall.
Buller
Säkerhetsventilen i linjen för högtrycksånga som leder från massafabriken till den kemisk-mekaniska fabriken kan vid nedkörning av processen tillfälligt förorsaka tjutande buller. Vid igångkörningen på hösten
2005 kan denna olägenhet uppkomma ganska ofta. Minimering av olägenheten skall beaktas vid ventilens placering, riktning och ljuddämpning.
Vid den kemisk-mekaniska fabriken finns inga andra sådana objekt som
vid störningar skulle kunna förorsaka betydande bullerolägenhet i närområdet. Om långvariga bullerperioder som eventuellt förorsakas av
reparationsarbeten skall på förhand meddelas till den kommunala miljövårdsmyndigheten.
Rapportering och dokumentering i fall av utsläpp och störningar
Störningar som resulterar i verkningar utanför fabriken och i miljön rapporteras omedelbart till fabrikens ledning, som koordinerar åtgärderna
för att utreda störningen.
Störningar som resulterat i utsläpp av avloppsvatten och kemikalier eller utsläpp i luft dokumenteras av respektive skiftpersonal i skiftets störningssituationsrapport beträffande miljöskydd, i vilken skall dokumenteras beskrivning av störningssituationen, utsläpp, tidpunkt, orsak, utförda åtgärder, gjorda anmälningar och eventuella förslag till åtgärder
för att förhindra upprepning av störningen.
Betydande utsläpp som påverkar miljön rapporteras till regionala och
lokala miljömyndigheter, i fall av kemikalieolyckor även till säkerhetsteknikcentralen.
INLEDANDE AV VERKSAMHETEN
M-real Oyj har ansökt om ett i 101 § miljöskyddsförordningen avsett tillstånd att med iakttagande av tillståndsbeslutet inleda anläggningens
verksamhet trots eventuellt sökande av ändring.
Att verksamheten inleds inom den planerade tidtabellen är en förutsättning för att projektet skall vara ekonomiskt genomförbart. Det totala
värdet av investeringen uppgår till cirka 180 miljoner euro och den direkt sysselsättande effekten är ca 65 personer. En försenad igångkör-
42
ning av produktionen skulle leda till avsevärda ekonomiska förluster och
förluster av kunder. M-real har genom sin teknologi skaffat sig ett försprång som det för bolagets del är livsviktigt att behålla. En försening i
projektet skulle tvinga M-real Oyj:s kunder att söka nya alternativ och
kunde leda till betydande kundförluster.
Den kemisk-mekaniska fabriken kommer inte att nämnvärt öka miljöbelastningen eller dess influensområde vid fabriksintegratet i Kaskö och
förorsakar inte heller bestående skador på miljön eller strukturerna i
området. Igångkörningen av verksamheten och verkställandet av miljötillståndet innebär således inte att ändringsansökan skulle göras onödigt.
HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN
Kompletteringar av ansökan
Ansökan har kompletterats 8.1.2004, 12.1.2004, 5.2.2004, 9.3.2004.
5.5.2004, 24.9.2004, 9.12.2004 och 10.12.2004.
Information
Om ansökan har informerats genom kungörelse på miljötillståndsverkets, staden Kaskö och staden Närpes anslagstavlor under tiden
25.3 - 26.4.2004 och på nytt, efter att översättningen till svenska blivit
färdig, under tiden 21.5 - 21.6.2004 på miljötillståndsverkets, staden
Kaskö, staden Närpes och staden Kristinestads anslagstavlor.
Om offentliggörandet av den första kungörelsen har annonserats i tidningarna Suupohjan Sanomat och Syd-Österbotten, i vilka även annonserats om den nya kungörelsen. Ansökan har dessutom enligt 38 § miljöskyddslagen särskilt för sig delgivits de parter och sammanslutningar
som man haft kännedom om.
Utlåtanden
Miljötillståndsverket har enligt 36 § miljöskyddslagen begärt utlåtanden
om tillståndsansökan av Västra Finlands miljöcentral, fiskerienheten vid
Österbottens arbetskrafts- och näringscentral samt av städerna Kaskö,
Närpes och Kristinestad jämte miljövårds-, hälsoskydds- och planläggningsmyndigheterna av ovan nämnda städer.
1) Västra Finlands miljöcentral har anfört att även om man efter förnyelserna inte skulle överskrida de gränsvärden för utsläppen i luften
som fastställts i de nuvarande tillståndsbestämmelserna, är Oy MetsäBotnia Ab:s tillstånd från åren 1992 och 1997 och de uppfyller inte nutida krav till alla delar.
Sökanden kan beviljas tillstånd att avleda avloppsvattnet enligt ansökan
till Oy Metsä-Botnia Ab:s reningsanläggning på så sätt att gränsvärdena för avledandet av avloppsvatten fastställs i samband med handläggningen av tillståndsansökan angående Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik. Förbränning av processavfall, förbränning av koncentratet från indunstningsanläggningen samt bestämmelserna och gränsvärdena an-
43
gående avfall kan också handläggas vid handläggningen av massafabrikens tillstånd.
I ansökan har framställts olika reningsprocenter för Oy Metsä-Botnia
Ab:s och M-real Oyj:s avloppsvatten. Dessa borde åtminstone matematiskt ha samma reningsprocent. Oy Metsä-Botnia Ab:s kvävebelastning
är 370 kg/d och M-real Oyj:s 65 kg/d. Av dessa är Oy Metsä-Botnia
Ab:s utsläpp i vattendraget 162 kg/d och reningsprocent 56 %. M-real
Oyj:s utsläpp i vattendraget är 9 kg/d och reningsprocent 86 %. Reningseffekten för de övriga parametrarna avviker på motsvarande sätt
från varandra.
Miljöbullret från den kemisk-mekaniska fabriken har i ansökan utretts
med hjälp av en modellkalkyl. I modellkalkylen för spridning av bullret
har inte beaktats bullret från den befintliga fabriken. I bullerutredningarna skall beaktas bullret från hela fabriksområdet.
Enligt ansökan skall uppgifterna om mätningen av luftutsläpp (NOx,
stoft), utredningen om miljöbuller samt programmet för kontroll av verksamheten och utsläppen tillställas miljöcentralen senast 31.12.2006.
Uppgifter om miljöverkningar och kontroller borde vara tillgängliga snarast möjligt efter anläggningens igångkörning. Mätningarna av luftutsläpp samt modellkalkylerna för bullret inom fabriksområdet borde utföras senast inom 6 månader från anläggningens igångkörning. Ifall man
inte i miljötillståndet bestämmer om anläggningens drift- och utsläppskontroll, borde ett förslag till drift- och utsläppskontroll inlämnas till miljöcentralen senast inom 6 månader från anläggningens igångkörning.
Mängden kyl- och dagvatten kommer att öka markant efter igångkörning av den kemisk-mekaniska fabriken. Kontroll av kyl- och dagvattenutsläpp och deras inverkan skall effektiveras.
I ansökan har framställts principerna för Oy Metsä-Botnia Ab:s och Mreal Oyj:s samarbete vid Kasköfabrikerna. Miljöcentralen har ansett att
Oy Metsä-Botnia Ab kan ansvara för myndighetskontakter och rapportering vad gäller användning, underhåll och utsläpp angående avloppsreningsanläggningen, sodapannan, barkpannan och avstjälpningsplatsen. Detta arrangemang stöds även av det att Oy Metsä-Botnia Ab ansvarar för nuvarande tillstånd. Dessutom skall Oy Metsä-Botnia Ab under år 2004 inlämna en ansökan om miljötillstånd för massafabriken,
varvid skall behandlas den kemisk-mekaniska fabrikens inverkan på
massafabrikens verksamhet.
Den årliga rapporteringen skall ske vid den tidpunkt som nuförtiden tilllämpas i hela landet, dvs. före utgången av februari.
2) Österbottens arbetskrafts- och näringscentral har ansett att projektet kan beviljas tillstånd. Enligt ansökan skall Oy Metsä-Botnia Ab
ansöka om det tillstånd som förutsätts för avledandet av avloppsvatten,
och i sagda miljötillstånd skall även behandlas de skador som förorsakas av avledandet av kylvatten. TE-centralen har därför inte i detta
sammanhang yrkat på fiskerihushållningsavgift angående kylvatten,
och inte heller avloppsvatten.
44
De fiskeriekonomiska verkningarna av avledandet av avloppsvatten
skall kontrolleras på ett av Österbottens TE-central godkänt sätt. Ett
förslag till kontrollprogram skall tillställas fiskerienheten inom tre månader från att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft.
På förhand kan beräknas att värmebelastningen kan störa höst- och
vinterlekande fiskarters lek och romutveckling och därmed inverka på
yngelproduktionen. Avledandet av kylvatten kan påverka samfärdsel på
is på vintern och särskilt på hösten och på våren. Slembildning på
bragderna kan antas öka.
Kontroll av kylvatten som ingår i recipientkontrollen skall effektiveras.
Genom kontrollen skall utredas spridning av kylvatten, även i djupled.
Man skall överväga behovet att ta i bruk separata kontrollinjer.
En bestämmelse om översyn av tillståndsbestämmelserna skall ingå i
beslutet.
3) Stadsstyrelsen i Kaskö har anfört att Kaskö stad inte har något att
anmärka med anledning av ansökan.
4) Miljösektionen vid samkommunen för Närpes hälsovårdscentral, som fungerar som miljövårds- och hälsovårdsmyndighet i Kaskö och Närpes städer, har anfört att det vid igångkörningen av fabriken
sannolikt förekommer störningar och onormal belastning till reningsanläggningen eller t.o.m. i havet. Enligt försiktighetsprincipen är det viktigt
att minimera utsläppen. Inverkan av kylvatten kommer att avsevärt öka
från det nuvarande. Därför skall deras konsekvenser för omgivningen,
vattenorganismer, växter och bottensediment utredas.
Luftkvalitetsmätningar i Kaskö, Närpes och Kristenestads städer skall
fortsättas och sökanden skall delta i samkontrollen. Exceptionella utsläpp i luften syns inte i enskilda mätningar som utförs några gånger
per år. Luftkvalitetskontrollen skall därför baseras på kontinuerliga mätningar där det är tekniskt och praktiskt möjligt.
Den lokala myndigheten har ofta tillställts klagomål över bullret från den
nuvarande verksamheten. Sökanden skall i samarbete med Oy MetsäBotnia Ab göra en utredning över det buller som hela fabriksområdet
förorsakar i omgivningen och senare kontrollera beräkningarna genom
fältmätningar.
Utöver årsrapporter skall sökanden rapportera samtliga mätningsresultat, störningar och utsläpp till den lokala myndigheten.
Kaskö är en tvåspråkig kommun, men Närpes enspråkigt svensk. Samtliga handlingar skall finnas till påseende på båda språk.
5) Miljöavdelningen vid samkommunen för hälsovårdscentralen i
Kristinestad-Bötom, som fungerar som miljövårdsmyndighet i Kristinestad, har anmärkt att ansökan inte har kungjorts i Kristinestad.
Utsläppen i havet skall minimeras, och nödvändiga förbättringsåtgärder
skall vidtas vid Oy Metsä-Botnia Ab:s reningsanläggning. Vattenkvaliteten i havsområdet har försämrats under de senaste 10 åren. Alternativa
45
möjligheter att minska värmebelastningen av kylvattnet samt alternativa
utsläppspunkter skall utredas.
Stoftutsläppen skall minimeras och man skall se till att svavel- och kväveoxidhalterna inte överskrider den godtagbara nivån, emedan kustområdet i Sydösterbotten innehåller svavelhaltiga och sura alunajordmånar.
Eftersom fabriken utgör en ny bullerkälla, skall sökanden tillsammans
med massafabriken åläggas att utföra bullermätningar.
Mätningarna och kontrollen skall ske kontinuerligt och mätningsresultaten och exceptionella utsläpp skall rapporteras till miljöavdelningen.
Handlingarna skall kompletteras så att samtliga handlingar, och inte
enbart sammanfattningen, finns på majoritetens modersmål, dvs. på
svenska.
Anmärkningar
1) AA (Alstrand RNr 1:106 och Eskilsstrand RNr 3:101, Knåpnäs, Närpes) har yrkat på ersättning för ytterligare försvårat fiske och minskad
fångst.
2) BB och CC (Donationshem, RNr 1:20, Kaskö) har i mars 2004 köpt
en fastighet i Kaskö i Silva område och konstaterat efter islossningen
att belastningen i vattendraget på området förorsakar olägenheter både
på fastigheten och på angränsande vattendrag. Floran och faunan vid
strandlinjen skall bevaras och för dem skall skapas levnadsförhållanden
i vilka de kan fortleva.
Luft-, mark- och vattendragsbelastningen får inte mera ökas.
M-real Oyj måste investera i den nya teknologin som förbättrar nuvarande miljöförhållanden och inte förorsakar nya miljöproblem för fastighetsägarna.
En utomstående expert skall uppföra en beräkning om områdets värdeförlust och till dem som lidit skada skall betalas ersättning för värdeförlusten.
3) DD (Donationshem, RNr 1:20, Kaskö), såsom ägare till en villa på
Kaskö stads arrendeområde och såsom yrkesfiskare, har förbehållit sig
rätten att framföra ett skadeståndsyrkande för olägenheter och skada i
det skede då dessa går att påvisa.
Eftersom påminnarens villa ligger alldeles intill aktivslamanläggningen
och eftersom redan de nuvarande utsläppen inverkar menligt på villaboende och på vinter även på samfärdsel till följd av svag isbildning,
har påminnaren ansett att den nya anläggningen kommer att ytterligare
förorsaka men på villaboende och samfärdsel i vintertid p.g.a. ökade
utsläpp och temperaturhöjning.
46
4) EE (fastigheten RNr 1:55, Kaskö), såsom ägare till en villa på ett arrendeområde i Tunngrund och även såsom yrkesfiskare har framfört
samma yrkanden som DD ovan.
5) FF och GG (Toppstugan RNr 5:64, Tjärlax, Närpes) har ansett att
den kraftiga ökningen i värmeutsläppet och det fördubblade utsläppet
från reningsanläggningen innebär sämre vattenmiljö. Påminnarna har
yrkat att utsläppet hålls på tidigare nivå. Ifall utsläppet ökas, skall Oy
Metsä-Botnia Ab och M-real Oyj gemensamt ersätta skadan som verksamheten förorsakar.
6) HH (Kultaranta RNr 10:4, Kaskö, Kaskö) har yrkat på full ersättning,
ifall fabriken förorsakar utsläpp som stör rekreationsbebyggelsen.
7) II (Kaukola, RNr 3:39, Kaldnäs, Kaskö) har anhållit att miljötillstånd
inte skulle beviljas innan markägoförhållandena och de anhängiga vägärendena vunnit laga kraft samt bristerna i ansökan avhjälpts och
stadsplaneändringen utförts.
Till ansökan har inte befogats stadsplan över områdena för avloppsreningsanläggningen, avstjälpningsplatsen och utsläppsstället för avloppsvattnet. Stadsplan över hela området borde fogas till ansökan. Till
ansökan hade fogats en tomtkarta som väsentligt avviker från ikraftvarande stadsplan. Under stadsplanens giltighetstid har stadsplanen behandlats på olika sätt i olika situationer. I stadsplanen syns inga vägservitut, men på tomtkartan har vägservituten markerats genom fastigheten 231-11-201-11 till påminnarens fastighet i enlighet med jorddomstolens beslut.
För området skall ansökas om ändring av stadsplan och de anhängiga
besvären över vägförrättningen skall vara slutbehandlade och ha vunnit
laga kraft innan miljötillståndet beviljas. Alternativt skall M-real Oyj
åläggas att inlösa fastigheten med en ersättning som skall utgå till
halvannan gång i enlighet med 11 kap. 6 § vattenlagen.
I ansökan har inte nämnts fritidsbostaden och bastun på fastigheten
Kaukola RNr 3:39. Dessa byggnader är belägna på stadsplaneområdet
alldeles intill den planerade fabriksbyggnaden, de är i bruk och de repareras hela tiden. Den planerade fabriken kommer att försvåra deras användning. Redan ny har Pukinsaaris enskilda väg egenmäktigt tagits i
M-real Oyj:s bruk.
Enligt gällande stadsplan får verksamheterna i kvarteret för industrioch lagerbyggnader inte förorsaka en kontinuerlig bullernivå över 45
desibler för bosättningen som är i enlighet med stadsplanen. Enligt ansökan kommer bullernivån förorsakad av den planerade fabriken att
vara 55 dB kl 7-22 och 50 dB kl 22-7. Bullernivån överskrids kontinuerligt. Tillsammans med Oy Metsä-Botnia Ab:s bullernivå kommer bullernivån att ytterligare öka. Bullernivån på den av påminnaren ägda fastigheten är farlig för hälsa. Påminnaren har varit i området sedan år
1967, dvs. före byggandet av fabrikerna.
Kylvattnet på 25-45 oC som skall avledas från två skilda utsläppsställen
kommer att skadligt påverka vattenkvaliteten vid påminnarens badstrand. Detta kommer att resultera i eutrofiering av stränderna, förore-
47
ning av vattnet och försvinnande av fiskar, särskilt då kyl- och tätningsvattnet skall ledas obehandlat i vattendraget. Ersättningsfrågorna angående den kemisk-mekaniska fabriken skall behandlas skilt.
8) Pjelax samfällighet och Pjelax delägarlag för vattenområden/fiskelag har yrkat på full ersättning för skada som företaget förorsakar på land- och vattenområden. Påminnarens vattenområde är ca
3 000 ha och det har en stor betydelse för rekreations-, husbehovs- och
yrkesfiske.
Hörande av sökanden och bemötande
Tillståndssökanden har beretts tillfälle att framföra sitt bemötande med
anledning av utlåtanden och anmärkningar.
Sökanden har i sitt bemötande som 20.9.2004 ankommit till miljötillståndsverket framfört med anledning av Västra Finlands miljöcentrals
utlåtande att andelen lätt nedbrytbar organisk substans av den totala
mängden organisk substans i avloppsvattnet från den kemiskmekaniska fabriken är betydligt högre än i massafabrikens avloppsvatten. Detta beror på att största delen av långsamt nedbrytbara föreningar med långa molekylkedjor avskiljs från vattnet i indunstningsanläggningen för processvatten vid den kemisk-mekaniska fabriken.
Därför är den relativa andelen organisk substans som efter biologisk
rening finns kvar i den kemisk-mekaniska fabrikens avloppsvatten
mindre än motsvarande andel i massafabrikens avloppsvatten. Det är
naturligt att man då får en bättre reningseffekt för avloppsvattnet från
den kemisk-mekaniska fabriken än från massafabriken. Därigenom
ökar också den kalkylerade reningseffekten för reningsanläggningens
totala avloppsvattenbelastning jämfört med nuläget.
Också halterna av näringsämnen, deras kvalitet och beteende vid avloppsvattenrening skiljer sig från varandra då man jämför olika avloppsvatten. Den fasta substans som med avloppsvattnet kommer till reningsanläggningen kan i praktiken avlägsnas fullständigt redan i försedimenteringssteget. Efter biologisk rening består den fasta substans
som släpps ut i recipienten nästan uteslutande av slampartiklar som
bildats i aktivslamanläggningen. Mängden slampartiklar i avloppsvattenutsläppet är beroende av det biologiska reningsstegets allmänna
funktion. Halten fast substans i utsläppet kan alltså antas bli i praktiken
oförändrad. Den belastningsökning som förorsakas av den kemiskmekaniska fabriken kan därmed beräknas genom att multiplicera utsläppets halt av fast substans med den kemisk-mekaniska fabrikens avloppsvattenvolym.
Erfarenheterna från den kemisk-mekaniska fabriken i Joutseno visar att
en biologisk reningsanläggning som dimensionerats med god marginal
förmår att avlägsna all lätt nedbrytbar organisk substans (BOD7) från
den kemisk-mekaniska fabrikens avloppsvatten, upp till en viss resthalt.
I Kaskö uppskattas minimikoncentrationen ligga i området 6-8 mg/l. Vid
beräkning av den ökning i BOD-belastning som förorsakas av den kemisk-mekaniska fabriken har man antagit att BOD-reduktionen uppgår
till minst 98-99 %, och koncentrationen i utsläppet blir därmed ca
10 mg/l. Emedan den kemisk-mekaniska fabrikens avloppsvatten till
följd av indunstningen är mycket koncentrerat (utgångshalten på nivån
48
3 300 mg/l), blir reningseffekten under dessa förutsättningar minst
99 %, som använts i ansökan.
Erfarenheterna från den kemisk-mekaniska fabriken i Joutseno visar att
en reningsanläggning dimensionerad med god marginal förmår att avlägsna ca 80-90 % av all löslig organisk substans (CODCr) som ingår i
den kemisk-mekaniska fabrikens avloppsvatten. COD-reduktionen på
85 % som använts i kalkylen är betydligt högre än för massafabrikens
avloppsvatten, emedan avloppsvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken innehåller en större relativ andel organisk substans som löses i
vattnet under biologisk rening.
Den kalkylmetod som använts i ansökan utgår från dosering av näringsämnen vid styrning av den biologiska reningsanläggningen i proportion till den ingående organiska belastningen, samtidigt som man
stabiliserar näringsämneshalterna efter luftningsbassängen till en viss
anläggningsspecifik målnivå. Härigenom kan man försäkra sig om korrekta proportioner mellan olika näringsämnen (BOD:N:P) med tanke på
den biologiska reningsprocessen och samtidigt minimera näringsämneshalten i det utgående avloppsvattnet. Emedan avloppsvattnet från
den kemisk-mekaniska fabriken är näringsfattigt, ökar inte näringshalten i det utgående avloppsvattnet från reningsanläggningen som en
följd av detta projekt. En uppskattning av den belastningsökning som
den kemisk-mekaniska fabriken förorsakar kan därmed erhållas genom
att multiplicera avloppsvattnets nuvarande genomsnittliga näringsämneshalt med avloppsvattenvolymen från den kemisk-mekaniska fabriken.
Bullermodellen för den kemisk-mekaniska fabriken har utarbetats på
hösten 2003, varvid man inte hade tillgång till uppgifter om bullerutsläppen från massafabriken. Oy Metsä-Botnia Ab har senare utarbetat
en bullermodell för massafabriken, i vilken man har uppskattat massafabrikens och den kemisk-mekaniska fabrikens kombinerade effekt på
bullernivåerna i omgivningen. Enligt bullermodellen för massafabriken
kommer den kemisk-mekaniska fabriken inte att ha någon större inverkan på bullernivåerna i omgivningen. Till följd av fabrikens inverkan
kommer integratets bullerzoner att utvidgas något i fabriksområdets
södra delar jämfört med nuläget, men hålls fortfarande i huvudsak innanför gränserna för fabriksområdet. Ingen bostadsbyggnad kommer
att förbli innanför bullerzonen med 45 dB.
Den tidsgräns på 6 månader som miljöcentralen angett för inlämnandet
av uppgifter om utsläpp i luft, bullerutredningens resultat samt planen
för utsläppskontroll är onödigt stram. Det kan ta flera månader innan
driften stabiliseras och utrustningen kan tas i fullt bruk, och det är inte
möjligt att utföra tillförlitliga utsläppsmätningar förrän normal drift har
uppnåtts. Angående bullermätningar ställer också väderleksförhållandena vissa begränsningar. Kontrollmätningar i fabrikens omgivning ger
de mest tillförlitliga resultaten under våren eller hösten. På basis av garantivärdena för utrustningen och utförda bullermodellkalkyler kommer
den kemisk-mekaniska fabrikens miljöpåverkan att vara synnerligen liten och innebär därmed inte några särskilda krav för att strama åt den
av sökanden föreslagna tidsgränsen (senast 30.12.2006).
49
Kontroll av anläggningens drift och utsläpp kommer att utföras enligt
planen genast från igångkörningen. Inlämnandet av den slutliga kontrollplanen enligt en snabbare tidtabell har inte någon avgörande betydelse för kontrollåtgärdernas utförande. Genom att reservera en rimlig
tid för inlämnandet av den slutgiltiga kontrollplanen kan man försäkra
sig om att kontrollen är funktionsduglig samt att frågor som uppstår i
startskedet kan beaktas i planen.
Flöde, pH, konduktivitet och temperatur hos kylvattnet från anläggningen kontrolleras genom kontinuerliga on-line-mätningar. Emedan fast
substans eller organisk syreförbrukande substans inte kommer in i kylvattnet, är kontrollen minst sagt tillräcklig.
M-real och Metsä-Botnia har utrett spridningen det avloppsvatten som
släpps ut från integratet i Kaskö samt dess inverkan på recipientens
temperatur och kvalitet i närområdet. I utredningen ingick en omfattande temperaturkartläggning inom kylvattnets utsläppsområde i Bernas
sund samt en modellkalkyl över kylvattnets temperaturpåverkan. På
basis av mätningarnas och modellkalkylens resultat har som expertarbete utförts en analys av temperaturstegringens ekologiska konsekvenser.
Kylvattenutsläppen försvagar isläget i området och förorsakar dimbildning. Inverkan av kylvattenutsläppen torde begränsas främst till Bernas
sund, och de kommer inte att ha någon mera omfattande inverkan på
isläget i havsområdet.
Sökanden ser inte något skäl till att utvidga kontrollen av havsområdet
utanför Kaskö.
Dagvatten som uppstår på fabriksplatsen leds ut i havet tillsammans
med kylvattnet, så någon separat uppföljning är inte möjlig i praktiken.
Det är i huvudsak damm, sand, blad samt växtdelar och trästycken som
med dagvattnet kommer i havet. Mängden dagvatten och dess föroreningar står i direkt proportion till regnmängden. Substanser som härstammar från den industriella verksamheten på området, såsom olja eller kemikalier, hindras från att kontaminera regnvattnet genom att man
har en centraliserad och ändamålsenligt skyddad kemikalielossningsplats och korrekt planerade transportrutter. Sökande anser det inte vara
nödvändigt eller ens möjligt att utföra separat kontroll av dagvattnets
kvalitet och mängd.
Angående effektivare kontroll av kylvattnets miljöpåverkan och dess
inverkan på fiskenäringen såsom Österbottens arbetskrafts- och
näringscentral yrkat i sitt utlåtande har sökanden hänvisat till sitt bemötande till Västra Finlands miljöcentral. Enligt utredningarna kommer
avledandet av kylvatten inte att ha sådana följder för fiskenäringen som
skulle förutsätta att den fiskeriekonomiska kontrollen borde omfatta influensområdet av kylvattnet. Beträffande yrkanden angående kontroll
av utsläppen i luft har sökanden hänvisat till sitt bemötande till miljösektionen vid Närpes hälsovårdscentral.
Med anledning av samkommunens för Närpes hälsovårdscentral utlåtande har sökanden anfört att avloppsreningsanläggningen är dimensionerad med god marginal och omfattar en säkerhetsbassäng på
50
30 000 m3. För den kemisk-mekaniska fabrikens behov skall byggas en
säkerhetsbassäng på 5 000 m3, vars volym skall vara tillräcklig för processavloppsvatten som uppstår under ca 1,5 dygn. Anläggningen har
reservkapacitet med tanke på eventuella variationer i avloppsvattenbelastningen under igångkörningsperioden, och belastningsvariationerna
väntas inte inverka negativt på reningsanläggningens drift.
Vad gäller kontrollen av kylvatten har sökanden hänvisat till sitt bemötande till Västra Finlands miljöcentral.
Sökandens deltagande i uppföljningen av luftkvaliteten i Sydösterbotten
ingår redan i ansökan.
Yrkandena på kontinuerliga mätningar av utsläpp i luft är orimliga och
avviker från allmän praxis. Utsläppen av kväveoxider och koldioxid från
förbränningen av gasol är minimala. De kan uträknas på basis av
bränslets specifika utsläppsfaktorer. Partikelutsläppen från torkprocessen och raffinörerna är minimala och det finns inget behov av kontinuerliga mätningar. Till exempel vid energiproduktion krävs kontinuerliga
mätningar enligt de senaste bestämmelserna först för kraftverk med en
kapacitet på över 100 MW.
Angående yrkandet om bullerutredning har sökanden hänvisat till sitt
bemötande till Västra Finlands miljöcentral.
Med anledning av AAs, DDs, EEs, HHs samt Pjelax samfällighets
och Pjelax delägarlags för vattenområden/fiskelag ersättningsyrkanden angående sänkta tomtvärden eller skada för fiske har sökanden
anfört att inverkan på recipienten av avloppsvatten- och kylvattenutsläppen från den kemisk-mekaniska fabriken är mycket små. Avdelandet av avloppsvatten förorsakar inte nya ersättningsbara olägenheter eller skador med tanke på recipientens rekreationsbruk eller fisket.
Ersättningar och kompensationer för olägenheter som föranleds av avloppsvattenutsläppen från fabriksintegratet i Kaskö har avgjorts i Oy
Metsä-Botnia Ab:s tillstånd. Ersättningsfrågor i anslutning till avledandet
av avloppsvatten från den kemisk-mekaniska fabriken behöver och bör
därmed inte behandlas i anslutning till föreliggande tillståndsansökan.
Den nyaste tekniken som förutsätts i BBs och CCs anmärkning kan
jämföras med den på europeisk nivå definierade bästa tillgängliga tekniken som kommer att användas vid den kemisk-mekaniska fabriken.
Den miljöbelastning som förorsakas av anläggningen har minimerats
bl.a. genom effektiv återvinning och användning av energi, ett nästan
slutet vattencirkulationssystem samt ett progressivt kemikalieåtervinningssystem.
Yrkandena som II i sin anmärkning framfört angående fabrikstomten
och planläggningsläget i området är obefogade. Den kemisk-mekaniska
fabriken kommer att placeras i enlighet med gällande stadsplan på en
tomt som ägs av M-real Oyj, vilket inte förutsätter några förändringar i
planläggningsläget eller tomternas ägoförhållanden. Planläggnings- och
markägofrågor som faller utanför fabrikstomten bör inte behandlas i
samband med miljötillståndet.
51
Yrkandet som i anmärkningen framförts beträffande vägrätter och vägbyggnad hör inte till behandlingen av miljötillståndsansökan och är
därmed obefogade.
De i anmärkningen framställda påståendena beträffande bullernivåer är
felaktiga. Enligt den bullermodellkalkyl som utförts för den kemiskmekaniska fabriken kommer dess drift inte att förorsaka några överskridanden av riktvärdena för buller utanför fabriksområdet.
Angående FFS och GGs yrkande om ersättning för ökade utsläpp har
sökanden hänvisat till de kalkyler och uppskattningar som ingår i ansökan. Ökningen av utsläppen i vatten och luft kommer att vara minimala
och dessa uppskattas inte att ha någon betydande inverkan på luftkvaliteten i området eller vattenkvaliteten i havsområdet utanför Kaskö.
Den kemisk-mekaniska fabriken kommer att fungera som en del av fabriksintegratet i Kaskö och dess utsläpp i luft och vatten kommer i enlighet med anmärkningen i huvudsak att täckas av Oy Metsä-Botnia
Ab:s miljötillstånd.
ANTECKNING
Vid handläggningen av ärendet har även använts handlingar som ingår
i Oy Metsä-Botnia Ab:s ansökan dnr LSY-2004-Y-213 om miljötillstånd
för Kaskö massafabrik, som 7.7.2004 anhängiggjorts vid miljötillståndsverket.
MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE
Processuellt avgörande
Processavloppsvattnet från M-real Oyj:s produktionsanläggning för
blekt kemisk-mekanisk massa behandlas vid Oy Metsä-Botnia Ab:s biologiska reningsanläggning. Skador som eventuellt förorsakas av avledandet av avloppsvattnet som uppstår vid M-real Oyj:s verksamhet och
ersättningen av dessa skall handläggas i samband med Oy MetsäBotnia Ab:s miljötillståndsansökan som nämnts ovan under rubriken
ANTECKNING.
Avgörande av tillstånd
Västra Finlands miljötillståndsverk beviljar miljötillstånd för verksamheten vid M-real Oyj:s produktionsanläggning för blekt kemiskmekanisk massa i Kaskö stad (bilaga 1).
Tillståndet beviljas för en verksamhet i enlighet med ansökan, vid vilken av kemiskt förbehandlad träflis tillverkas mekaniskt raffinerad blekt
BCTMP-massa (Bleached Chemi-Thermo-Mechanical Pulp) på en
massalinje vars produktionskapacitet är ca 300 000 ADt/a och momentana maximikapacitet 1 200 ADt/d.
Tillståndsvillkor
Utsläpp i vatten
1.
Uppkomsten av avloppsvatten som förorsakar utsläpp skall minimeras.
52
2.
Allt processavloppsvatten skall avledas till Oy Metsä-Botnia Ab:s biologiska reningsanläggning, med iakttagande av avtalet som ingåtts med
nämnda bolag, behandlat på så sätt att det inte försvårar reningsanläggningens drift eller utnyttjandet av slam. Belastningen av processavloppsvatten i reningsanläggningen skall vara möjligast liten och den får
inte förhindra uppnåendet av de gränsvärden för utsläppen som fastställts i Oy Metsä-Botnia Ab:s tillstånd eller iakttagandet av de övriga
tillståndsbestämmelserna.
3.
Avloppsvattnet som avviker från den normala verksamheten skall före
avledandet till den biologiska reningsanläggningen avledas i första
hand till tillståndshavarens egen säkerhetsbassäng och i andra hand till
säkerhetsbassängen för Oy Metsä-Botnia Ab:s reningsanläggning, med
nämnda bolags samtycke, och behandlas så att det inte försvårar reningsanläggningens drift eller utnyttjandet av slam.
4.
I syfte att mäta avloppsvattenbelastningen skall tillståndshavaren förse
ledningssystemen för processavloppsvatten med mätningsapparater
och känna till volymen och kvaliteten hos avloppsvattnet som leds till
Oy Metsä-Botnia Ab:s biologiska reningsanläggning med beaktande av
bestämmelserna i besluten angående den biologiska reningsanläggningens drift och kontroll samt bestämmelserna i detta beslut. Vid kalkyleringen av processavloppsvattens belastning i reningsanläggningen
skall även beaktas det avloppsvatten som avletts vid störningar och exceptionella situationer.
5.
Anläggningens oförorenade kyl- och tätningsvatten och avrinningsvattnet från anläggningens gårdsplan får avledas obehandlade via kylvattenavloppet i havet.
6.
Tillståndshavaren skall i enlighet med bestämmelserna i detta beslut
känna till volymen och kvaliteten av vattnet som avleds via kylvattenavloppet i havet.
7.
När havet är isbelagt, skall tillståndshavaren i omgivningen av utsläppsstället utmärka området med svag is så att detta inte förorsakar
fara för dem som rör sig på isen.
8.
Tillståndshavaren skall sköta om gårdsplanens renhet samt om avloppsnätets och oljeavskiljarnas funktion så att skadliga ämnen eller avloppsvatten från fabriksområdet inte kommer i marken, grundvattnet eller havet. Det skall förhindras att skräp eller smutsämnen kommer i havet genom att på utsläppsstället installera en ytbom eller genom motsvarande arrangemang.
Utsläpp i luft
9.
Utsläppen i luft från den kemisk-mekaniska fabriken skall minimeras.
Anläggningens verksamhet får inte förorsaka luktolägenhet för bostads, semester- och rekreationsområdena i omgivningen.
10.
Tillståndshavaren skall mäta anläggningens utsläpp av kväveoxider och
stoft i luften efter att anläggningens verksamhet har stabiliserats, senast
31.10.2006. Mätningen skall upprepas med två års mellanrum. En plan
53
för utförandet av mätningarna skall tillställas Västra Finlands miljöcentral senast 1.5.2006.
Buller
11.
Det av anläggningens verksamhet orsakade bullret tillsammans med
annat buller från fabriksområdet får inte i rekreations-, bostads- och fritidsbosättningsområdena utomhus på dagen kl. 7 - 22 överskrida bullernivån 55 dB och inte på natten (kl. 22 - 7) bullernivån 50 dB, uttryckt
som ekvivalentnivå (LAeq).
Avfall och behandling av avfall
12.
Mängden avfall som uppkommer vid anläggningen skall minimeras.
13.
Avfallet skall sorteras med beaktande av återvinningsmöjligheterna för
olika fraktioner. Avfallet skall i första hand återvinnas som ämne och i
andra hand i energiproduktionen. Ifall återvinning inte är möjlig till skäliga kostnader, skall avfallet deponeras på en sådan avstjälpningsplats
eller användas för ett sådant ändamål som har ett miljötillstånd eller
motsvarande beslut att ta emot avfall.
14.
Avfallshanteringen vid anläggningen kan genomföras i samband med
avfallshanteringen för Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik med iakttagande av bestämmelserna i besluten angående Oy Metsä-Botnia Ab:s
avfallshantering och avtalet som ingåtts med bolaget samt bestämmelserna i detta beslut.
15.
När avfall som uppkommer vid anläggningens verksamhet, såsom
spån, bark eller slam, förbränns vid Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik,
skall bestämmelserna i besluten angående massafabriken iakttas.
16.
Återvinningsbart avfall, såsom pappers-, papp-, metall- och glasavfall,
skall insamlas separat och sändas till återvinning. Avfallet får överlämnas för återvinning och behandling endast till en sådan anläggning eller
användas för ett sådant ändamål som har miljötillstånd eller ett motsvarande beslut att utnyttja och behandla ifrågavarande avfall.
17.
Problemavfall skall lagras på behörigt sätt i slutna och tillbörligt märkta
kärl, övertäckt och på tätt underlag och så att de inte medför risk för
förorening av marken, yt- eller grundvatten eller annan olägenhet för
miljön. Olika problemavfall skall hållas åtskilda från varandra och märkas enligt sina egenskaper. Problemavfallen skall sändas för behandling till en sådan anläggning eller ett för ett sådant användningsändamål som har ett miljötillstånd eller ett motsvarande beslut. Över transporten av problemavfall skall upprättas ett transportdokument.
Upplagring
18.
Råvaror, kemikalier, produkter, bränslen samt avfall skall lagras och
hanteras på industriområdet så att de inte medför orenlighet, nedskräpning, dammbildning, luktolägenhet, risk för förorening av mark eller vatten och inte heller någon annan olägenhet för miljön.
54
19.
Kemikaliecisterner och –ledningssystem samt lastnings- och lossningsplatser för kemikalier skall till sin struktur vara sådana att om ett kemikalieläckage inträffar kommer läckaget inte in i marken eller vattnet.
Ledningssystemens och påfyllnings- och tömningsplatsernas skick skall
kontrolleras regelbundet och konstaterade skador repareras utan
dröjsmål.
Utomhus befintliga kemikaliecisterner och sugledningar för pumpar
skall placeras i tätkonstruerade, tillräckligt stora skyddsbassänger så att
man förhindrar förorening av marken i samband med att cisternen fylls
på eller lossas ur eller blir skadad. Inomhus befintliga kemikaliecisterner
skall placeras så att ett eventuellt kemikalieläckage kan tas till vara.
Störningar och andra exceptionella situationer
20.
Ifall ett utsläpp vid en kontroll- eller annan mätning visar sig vara väsentligt större än vanligt eller om det i processanordningarna uppkommer sådana fel eller störningar som ökar de sedvanliga utsläppens
mängd eller ändrar deras beskaffenhet så att den blir menligare eller
om det har kommit ut i miljön eller hotar att komma olja, giftiga ämnen
eller andra utsläpp som till sin beskaffenhet eller mängd är menligare
än normalt, skall tillståndshavaren utan dröjsmål vidta åtgärder för att
förhindra utsläppen, avvärja skador och förhindra att händelsen upprepas. Anordningarna skall försättas i normalt funktionsskick så snart
som möjligt.
21.
För fel- och olyckssituationer skall det på anläggningsområdet alltid
finnas tillgängligt en tillräcklig mängd impregneringsmaterial. Kemikalier
och andra ämnen som i form av läckage har kommit ut i miljön skall
omedelbart samlas upp.
22.
Om fel i anordningar, om störningar och andra situationer som förorsakar exceptionellt stora och skadliga utsläpp skall omedelbart göras en
anmälan till Västra Finlands miljöcentral, miljövårdsmyndigheten i Kaskö stad, Österbottens arbetskrafts- och näringscentral, ifall det är fråga
om utsläpp i havet, och till Oy Metsä-Botnia Ab.
Skadliga ämnen och riskhantering
23.
Tillståndshavaren skall göra en utredning om upplagringen av kemikalier som innehåller skadliga ämnen, användningen av dem, deras
uppkomst i processerna och möjlighet att komma ut i miljön. I utredningen skall särskilt ämnena i bilagorna 1 och 2 till miljöskyddsförordningen beaktas. Utredningen skall tillställas Västra Finlands miljöcentral
och miljövårdsmyndigheten i Kaskö stad före utgången av februari
2007.
Tillståndshavaren skall upprätthålla kunskap om skadliga ämnen och
deras halter i avloppsvattnet och ta i bruk möjligast oskadliga kemikalier. Uppgifter om sådana kemikalier som används vid verksamheten och
som kan menligt påverka reningsanläggningens funktion eller miljön
skall tillställas Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i
Kaskö stad i samband med årsrapportering.
55
Om ibruktagande av nya kemikalier som är skadliga eller kan antas
vara skadliga på miljön skall meddelas till Västra Finlands miljöcentral
och miljövårdsmyndigheten i Kaskö stad i god tid innan de tas i bruk.
24.
Tillståndshavaren skall utarbeta en miljöriskkartläggning och en riskhanteringsplan för verksamheten och inlämna dem till Västra Finlands
miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Kaskö stad senast
31.10.2007.
Riskhanteringsplanen skall hållas ajour. Konstaterade risker, åtgärder i
syfte att avvärja dem och ändringar i riskhanteringsplanen skall rapporteras till ovan nämnda myndigheter årligen före utgången av februari i
samband med årsrapportering.
Energieffektivitet
25.
Förbrukning av energi och bränslen som hänför sig till anläggningens
verksamhet skall uppföljas och åtgärder för att spara energi skall utvecklas i överensstämmelse med dokumentet av 10.11.1997 mellan Mreal Oyj, HIM och TT om anslutning till energibesparingsavtalet.
Kontroll- och rapporteringsbestämmelser
Drifts- och utsläppskontroll
26.
Tillståndshavaren skall genomföra driftskontrollen och utsläppskontrollen på så sätt som framgår av punkten "Förslag till ordnande av
kontroll" i detta beslut, med beaktande av nedan givna tillståndsbestämmelser.
27.
Tillståndshavaren skall inlämna den justerade planen för driftskontroll
och utsläppskontroll till Västra Finlands miljöcentral senast 1.4.2006.
I den justerade planen skall ingå en utredning om tillförlitligheten av
resultaten av anläggningens utsläppskontroll, kvalitetssäkring och totalosäkerhetsgränser samt åtgärder med vilka man säkerställer att man
håller sig inom de meddelade osäkerhetsgränserna. I planen skall ingå
en bedömning av en utomstående sakkunnig om funktionen av systemet för utsläppsmätning.
28.
Alla mätningar, provtagningen och analyseringen samt referensmätningar som används för kalibrering av de automatiska mätsystemen
samt kvalitetssäkringen av de kontinuerliga mätinstrumenten skall utföras enligt standarderna (CEN, ISO, SFS eller en allmänt ibrukvarande
nationell eller internationell standard) på ett sätt som godkänts av Västra Finlands miljöcentral.
29.
Utredningen om miljöbullret som anläggningen förorsakar skall efter
verksamheten stabiliserats uppdateras så att den motsvarar den verkliga situationen och kontrolleras med bullermätningar ute i terrängen. Utredningen skall tillställas Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Kaskö stad senast 31.10.2006.
56
Utredningen om miljöbullret som anläggningen förorsakar skall justeras
om det i verksamheten eller i omständigheterna i omgivningen sker betydande ändringar som påverkar miljöbullret eller dess spridning.
30.
Planerna för driftskontroll och utsläppskontroll kan justeras på ett sätt
som godkänts av Västra Finlands miljöcentral förutsatt att ändringarna
inte äventyrar resultatens tillförlitlighet, kontrollens omfattning eller möjligheten att övervaka iakttagandet av tillståndsbestämmelserna.
Kontroll av miljökonsekvenserna
31.
Tillståndshavaren skall kontrollera kylvattenutsläppens inverkan på
havets tillstånd och på vattenkvaliteten i havet på ett sätt som godkänts
av Västra Finlands miljöcentral samt på fiskbestånden och fisket på ett
sätt som godkänts av Österbottens arbetskrafts- och näringscentral.
Kontroll av kylvatten kan utföras genom att justera Oy Metsä-Botnia
Ab:s program för recipientkontroll, som Västra Finlands miljöcentral
med sitt brev nr 0895Y0199 av 9.6.1997 godkänt, och Oy Metsä-Botnia
Ab:s fiskerikontrollprogram som godkänts av Österbottens arbetskraftsoch näringscentral. Förslagen till justering av kontrollprogrammen skall
inlämnas till ovan nämnda myndigheter i god tid före inledande av verksamheten.
32.
Tillståndshavaren skall delta i samkontrollen av luftkvaliteten i Sydösterbottens region på ett sätt som Västra Finlands miljöcentral godkänt.
Bokföring
33.
Över mätningarna för drifts- och utsläppskontrollen och kontrollen av
verkningar, kalibreringarna, provtagningen och analyserna skall upprätthållas detaljerad bokföring, i vilken upptas resultaten från respektive
mätning och andra väsentliga uppgifter angående en mätning eller åtgärd, en utredning om sättet att beräkna utsläppen och en bedömning
av resultatens representativitet och tillförlitlighet.
Bokföringen skall innehålla bland annat följande uppgifter:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
produktion och drifttider
använda råvaror och hjälpmedel samt kemikalier
energianvändning samt uppgifter om bränslekvaliteten och -förbrukningen
mängderna använt och återcirkulerat vatten
volym, kvalitet och belastning hos avloppsvattnet som avletts till Oy
Metsä-Botnia Ab:s reningsanläggning
volym och kvalitet samt värmebelastning hos vattnet som avletts i
havet via kylvattenavloppet
utsläpp i luft
eventuella bullermätningar
volym av indunstningskoncentratet och volym och kvalitet av avfall
som levererats till Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik
vid verksamheten uppkomna behandlade och lagrade samt för återvinning och till avstjälpningsplatsen levererade avfall jämte deponeringsställena
57
•
•
•
•
problemavfall, deras ursprung, beskaffenhet, mängd och förvaring
samt vidareleverans, samt transportdokument
drifts- och funktionsuppgifter om reningsanordningarna, säkerhetsbassängerna, skrubbrarna och filtren
uppstarter och nedkörningar, exceptionella situationer och störningar, deras tidpunkter, varaktighet, av dem orsakade utsläpp och
åtgärder som vidtagits med anledning av dessa
investeringar och åtgärder med anknytning till miljöskyddet och
energieffektiviteten
Rapportering
34.
Tillståndshavaren skall årligen före utgången av februari tillställa Västra
Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Kaskö stad en årsrapport över drifts- och utsläppskontrollen angående föregående år.
Rapporten skall innehålla ett sammandrag av uppgifterna som avses
ovan i tillståndsbestämmelse 33. angående hela året.
35.
Tillståndshavaren skall före utgången av varje månad tillställa Västra
Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Kaskö stad en månadsrapport över drifts- och utsläppskontrollen för föregående månad.
Rapporten skall i tillämpliga delar innehålla uppgifterna som avses ovan
i tillståndsbestämmelse 33. Vid rapporteringen skall i mån av möjlighet
användas elektronisk dataöverföring.
36.
Ur miljösynpunkt betydande och exceptionella händelser och störningar
skall omedelbart anmälas till ovannämnda miljövårdsmyndigheter.
37.
Tillståndshavaren skall årligen före utgången av juni gemensamt med
Oy Metsä-Botnia Ab tillställa Västra Finlands miljöcentral, Österbottens
arbetskrafts- och näringscentral och miljövårdsmyndigheten i Kaskö
stad årsrapporter över recipient- och fiskerikontrollen angående föregående år.
Resultaten av samkontrollen av luftkvalitet skall inlämnas gemensamt
med Oy Metsä-Botnia Ab efter att årssammandraget blivit färdigt till
Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Kaskö stad.
Fiskerihushållningsavgift
38.
Tillståndshavaren skall årligen före utgången av januari till Österbottens
arbetskrafts- och näringscentral betala en fiskerihushållningsavgift på
300 euro som skall användas för att förhindra fiskeriekonomiska skador
i kylvattnets influensområde.
MOTIVERINGAR FÖR AVGÖRANDET
Allmänna motiveringar för beviljande av tillstånd
Verksamheten kan förverkligas enligt tillståndsansökan så att vid verksamheten iakttas bestämmelserna i miljöskyddslagen och i avfallslagen
samt i förordningarna som utfärdats med stöd av dessa. Vid tillståndsprövningen har beaktats den totala inverkan som verksamheten till-
58
sammans med verksamheterna vid Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik
förorsakar. För verksamheten har fastställts tillståndssbestämmelser
som förhindrar och begränsar utsläppen. Vid fastställandet av bestämmelserna har beaktats verksamhetens natur och de lokala miljöförhållandena samt bestämmelserna i miljöskyddslagen. I beslutet har beaktats bestämmelserna i naturvårdslagen.
Förutsättningarna för beviljande av tillstånd enligt 42 § miljöskyddslagen uppfylls. Verksamheten förorsakar inte betydande förorening av
miljön. Inverkan av utsläppen i luften är lokal. Halterna av svaveldioxid,
kväveoxider och stoft i influensområdet beräknas inte överskrida riktvärdena i statsrådets beslut (480/1996) eller gränsvärdena i statsrådets
förordning (711/2001), trots att projektet och dess indirekta verkningar
på verksamheten vid Oy Metsä-Botnia Ab:s massafabrik ökar utsläppen
i någon mån.
Kylvattnet som avleds från anläggningen ut i havet ökar värmeutsläppen i havsområdet. Enligt utredningen kommer värmeutsläppens
influensområde att begränsa sig till Bernas sund. Deras inverkan
sträcker sig dock även till närområdet. Värmeutsläppen kommer att förorsaka fiskeriekonomisk skada, och för att kompensera den har tillståndshavaren ålagts att betala en fiskerihushållningsavgift. På förhand
sett kommer verksamheten inte att förorsaka ersättningsbar skada som
avses i lagen om ersättande av miljöskada.
Verksamheten förorsakar buller, men bullernivån vid de närmaste objekten som blir störda överskrider inte riktvärden som fastställts i statsrådets beslut (993/1992). Verksamheten förorsakar inte oskäligt besvär
som avses i 17 § lagen angående vissa grannelagsförhållanden med
beaktande av att området redan länge varit i industribruk.
Anläggningen är inte belägen på ett viktigt eller annat område som är
lämpligt för grundvattentäkt eller i omedelbar närhet av ett sådant område. Verksamheten förorsakar inte förorening av grundvatten eller
mark eller en risk för sådan. Verksamheten leder inte till försämring av
speciella naturförhållanden eller till att någon från allmän synpunkt viktig rekreations- eller annan användningsmöjlighet äventyras.
Anläggningen är belägen på ett område som i stadsplanen har reserverats som industriområde (T) och dess verksamhet är i överensstämmelse med planen och planbestämmelserna.
Förebyggande av olyckor och förberedning för dessa har förverkligats
genom användning av teknisk utrustning och strukturer som förhindrar
utsläpp, och genom att ombesörja tillräckliga anvisningar och tillräcklig
ansvarsfördelning angående verksamheten.
De tillståndsbestämmelser som givits för att förhindra och begränsa
utsläppen grundar sig på kraven för bästa tillgängliga teknik och ur miljösynpunkt bästa praxis.
Specificerade motiveringar för tillståndsbestämmelserna
Vid fastställandet av tillståndsbestämmelserna har beaktats 43 § miljöskyddslagen och 19 § miljöskyddsförordningen.
59
Tillståndsbestämmelserna 1.-4., som gäller processavloppsvatten och
tillståndsbestämmelserna 5.-6., som gäller avledande av kylvattnet
grundar sig på principen enligt 4 § miljöskyddslagen att en verksamhet
som medför risk för förorening av miljön skall förverkligas så att negativ
miljöpåverkan förebyggs eller minimeras, och på principen enligt 5 §
miljöskyddslagen om verksamhetsutövarens förpliktelse att ha tillräcklig
kunskap om verksamhetens utsläpp och miljökonsekvenser.
Tillståndbestämmelserna 2. och 3. som gäller behandling av avloppsvatten är behövliga för att säkerställa ostörd funktion av Oy MetsäBotnia Ab:s reningsanläggning. Reningsanläggningens kapacitet är tillräcklig för att behandla avloppsvattnet från den kemisk-mekaniska fabriken.
Tillståndsbestämmelse 7. är behövlig för att i enlighet med försiktighetsoch aktsamhetsprincipen i 4 § miljöskyddslagen avvärja olycksrisken
som hänför sig till svag is.
Tillståndsbestämmelse 8. grundar sig på förbud mot förorening av
mark, grundvatten och hav i enlighet med 7 §, 8 § och 9 § miljöskyddslagen.
Tillståndsbestämmelserna 9. och 10. grundar sig på principen enligt 4 §
miljöskyddslagen enligt vilken en verksamhet som medför risk för förorening av miljön skall förverkligas så att negativ miljöpåverkan förebyggs eller minimeras, och på verksamhetsutövarens skyldighet att
vara konsekvensmedveten i enlighet med 5 § miljöskyddslagen.
Tillståndsbestämmelse 11. har givits för att säkerställa att riktvärdena
för bullernivå som utfärdats i statsrådets beslut (993/1992) inte
överskrids.
Tillståndsbestämmelse 12. grundar sig på den allmänna omsorgsplikten
att minska avfallsmängden enligt 4 § avfallslagen.
Tillståndsbestämmelserna 13. och 16. grundar sig på 6 § avfallslagen,
enligt vilken avfallet skall återvinnas, om det är tekniskt möjligt och om
återvinningen inte föranleder oskäliga merkostnader jämfört med avfallshantering som ordnas på annat sätt. Tillståndsbestämmelse 16.
grundar sig därutöver på 15 § avfallslagen och 28 § miljöskyddslagen,
enligt vilka behandling och återvinning av avfall skall ske i en sådan anläggning eller för ett sådant användningsändamål som har ett miljötillstånd eller motsvarande beslut i vilket behandling av ifrågavarande avfall har godkänts.
Tillståndsbestämmelserna 14. och 15. har givits eftersom avfallet från
verksamheten kan behandlas och återvinnas vid Oy Metsä-Botnia Ab:s
verksamhet på samma fabriksområde.
Tillståndsbestämmelse 17. grundar sig på statsrådets beslut om uppgifter som skall lämnas om problemavfall samt om förpackning och
märkning av problemavfall (659/1996) och 5 och 6 § avfallsförordningen samt 6 § avfallslagen, enligt vilka innehavaren och transportören av problemavfall är ansvariga för att problemavfallet levereras till en
60
lagenlig plats. Med hjälp av transportdokumentsystem kan problemavfallets transport från producenten till en behörig återvinnings- eller behandlingsplats uppföljas.
Tillståndsbestämmelse 18. grundar sig på 45 § miljöskyddslagen,
6 § avfallslagen och 17 § lagen angående vissa grannelagsförhållanden.
Tillståndsbestämmelse 19. grundar sig på förbud mot förorening av
mark, grundvatten och hav i enlighet med 7 §, 8 § och 9 § miljöskyddslagen. Bestämmelsen förhindrar uppkomst av skador och är behövlig
för att det vid verksamheten skall iakttas ur miljösynpunkt bästa praxis.
Tillståndsbestämmelserna 20.-22. som gäller störningar och exceptionella situationer har givits för att minimera utsläppen i vatten och luft
och för att förebygga och begränsa miljöolägenheter som dessa medför. Tillståndsbestämmelse 22. som gäller rapportering om störningar är
dessutom behövlig för att verkställa övervakning.
Tillståndsbestämmelserna 23. och 24. som gäller skadliga ämnen och
riskhantering är behövliga p.g.a. risken för miljöutsläpp och olyckor som
hänför sig till användning, behandling och förvaring av kemikalier och
bränslen. Enligt 5 § miljöskyddslagen skall verksamhetsutövaren vara
tillräckligt medveten om miljörisker som hänför sig till verksamheten.
Tillståndsbestämmelserna har givits för att säkerställa att det vid verksamheten iakttas ur miljösynpunkt bästa praxis.
Tillståndsbestämmelse 25. är behövlig för att säkerställa energieffektiviteten vid verksamheten.
Tillståndsbestämmelserna 26.-30. som gäller driftskontroll och utsläppskontroll angående anläggningens utsläpp är behövliga bl.a. för att verkställa övervakningen av utsläppsbestämmelserna. Det är behövligt och
möjligt att efter igångkörningen av verksamheten justera de detaljerade
kontrollplanerna angående anläggningens driftskontroll och utsläpp. Efter igångkörningen av verksamheten skall för bullermätningen av engångsnatur beredas tillräcklig tid.
Tillståndsbestämmelserna 31. och 32. grundar sig på verksamhetsutövarens skyldighet att vara medveten om verksamhetens miljökonsekvenser i enlighet med 5 § miljöskyddslagen. Det är ändamålsenligt att kontrollera verkningarna av både kylvattenutsläppen och utsläppen i luft från anläggningen som samkontroll med andra verksamhetsutövare som belastar influensområdet, eftersom inverkan av anläggningens utsläpp inte kan urskiljas från verkningarna av utsläppen från
andra anläggningar. Vid samkontroll kan man samtidigt minimera kostnaderna för kontrollen. Till följd av ökat utsläpp av kylvatten är det behövligt att justera programmen för recipient- och fiskeriekonomisk kontroll.
Tillståndsbestämmelserna 33.-37. som gäller bokföring och rapportering har givits för verkställande av övervakning. Tillståndsbestämmelserna säkerställer att verksamhetsutövaren och övervakarna
håller kontakt och att rapporteringen och kontrollen av verkningarna
fortgår. Föreskrifterna grundar sig på 5, 46 och 108 § miljöskyddslagen,
61
i fråga om bokföring och rapportering som gäller avfall även på 51 och
52 § avfallslagen.
Enligt utredningen kommer avledandet av kylvatten i havet att höja
havsvattnets temperatur i ett område på ca 20 ha. Verkningarna kommer att sträcka sig även till ett vidare område. Detta förorsakar fiskeriekonomisk skada, och för att förebygga skadan har verksamhetsutövaren i tillståndsbestämmelse 38. ålagts att betala en fiskerihushållningsavgift. Avgiften grundar sig på 44 § miljöskyddslagen.
SVAR PÅ YRKANDEN SOM FRAMSTÄLLTS I UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGAR
Yrkanden som miljösektionen vid samkommunen för Närpes hälsovårdscentral och miljöavdelningen vid samkommunen för hälsovårdscentralen i Kristinestad-Bötom framfört angående översättningen
av handlingarna till svenska har beaktats och ärendet har kungjorts på
nytt, även om inverkan av de direkta utsläppen från den kemiskmekaniska fabriken endast begränsar sig till Kaskö stad. En kontinuerlig mätning av utsläppen i luften är inte behövlig, eftersom utsläppen är
relativt små och en del av utsläppen kan fastställas kalkylmässigt.
Avledandet av kylvatten i havet kan förorsaka fiskeriekonomisk olägenhet. I enlighet med 4 § 1. mom. 1) punkten miljöskyddslagen skall miljöpåverkan förebyggas. Den fiskeriekonomiska olägenheten går att förebygga genom åtgärder som kan vidtas med fiskerihushållningsavgiften. Fastställandet av fiskerihushållningsavgiften kan inte uppskjutas,
utan därom skall beslutas i miljötillståndet. Fiskerihushållningsavgiften
kan vid behov justeras.
Skador som avloppsvattnet från tillståndshavarens verksamhet och
dess avledande i havet eventuellt medför skall behandlas i massafabrikens miljötillstånd, eftersom avloppsvattnet behandlas vid massafabrikens reningsanläggning. Verksamheten anses inte förorsaka andra
skador som enligt lagen om ersättande av miljöskador borde ersättas.
IIs yrkanden angående servitutsvägen berör inte detta ärende, och har
därför inte handlagts i detta sammanhang.
Till övriga delar har yrkandena som framställts i utlåtandena och anmärkningarna beaktats på det sätt som framgår av avgörandet av tillstånd och tillståndsbestämmelserna samt motiveringarna för dessa.
TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA
Tillståndets giltighet
Tillståndet gäller tills vidare.
Vid behov kan miljötillståndsverket om förutsättningarna enligt 58 § miljöskyddslagen uppfylls ändra tillståndet, eller om förutsättningarna enligt 59 § miljöskyddslagen uppfylls återkalla tillståndet.
Tillstånd krävs för en väsentlig utvidgning eller ändring av verksamheten.
62
Justering av tillståndsvillkoren
Tillståndshavaren skall senast 31.5.2013 till miljötillståndsverket inlämna en ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna. Till ansökan
skall bifogas ett sammandrag av resultaten från de utförda drifts- och
utsläppskontrollerna samt från kontrollerna av verkningarna, en bedömning av tillämpningen av bästa tillgängliga teknik i verksamheten
och i tillämpliga delar andra utredningar som förutsätts i 8 - 12 § miljöskyddsförordningen.
Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet
Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än
bestämmelserna i detta tillstånd eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet.
BESLUTETS VERKSTÄLLIGHET
Beslutets verkställbarhet och inledande av verksamheten trots sökande av
ändring
Tillståndshavaren kan inleda verksamheten enligt tillståndsbeslutet trots
eventuellt sökande av ändring, om sökanden för det fall att tillståndsbeslutet eventuellt upphävs eller tillståndsvillkoren ändras hos Västra
Finlands miljöcentral ställer en bankgaranti på 50 000 euro, som givits
som proprieborgen, för att miljön återställs i ursprungligt skick. Fullföljdsdomstolen kan förbjuda att beslutet verkställs.
Tillståndshavaren skall innan den i beslutet nämnda verksamheten inleds underrätta Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten
i Kaskö stad om att verksamheten inleds.
Motiveringar
Verksamheten är belägen på ett som industriområde planlagt område
som länge varit i industribruk. Verksamheten ökar inte utsläppen betydligt, och med iakttagande av detta beslut kommer verksamheten på förhand sett inte att medföra överskridande av de gränsvärden för utsläppen som fastställts i de tidigare givna besluten angående fabriksområdet. Beslutets verkställighet gör inte ändringssökandet onödigt. Förbjudande av verkställandet skulle åsamka tillståndshavaren avsevärd
ekonomisk skada. Verksamhetens miljöpåverkan har beaktats vid bestämmandet av säkerhetens storlek.
TILLÄMPADE RÄTTSNORMER
42 - 46, 55 - 56, 68, 69, 90, 101 och 108 § miljöskyddslagen.
2, 18,19, 30 och 37 § miljöskyddsförordningen.
3, 4, 6, 15, 51 och 52 § avfallslagen.
3, 3 a, 5, 6, 7 och 8 § avfallsförordningen.
2 kap. 22 § vattenlagen.
17 § lagen angående vissa grannelagsförhållanden.
Statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992).
63
Statsrådets beslut om riktvärden för luftkvalitet och målvärde för svavelnedfall (480/1996).
Statsrådets förordning om luftkvaliteten (711/2001).
Miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001).
Statsrådets beslut om uppgifter som skall lämnas om problemavfall
samt om förpackning och märkning av problemavfall (659/1996).
BEHANDLINGSAVGIFT OCH FASTSTÄLLANDE AV DEN
Avgörande
Den avgift som uppbärs för behandlingen av detta miljötillstånd är
27 000 euro.
Motivering
Avgiften grundar sig på 105 § miljöskyddslagen och skall fastställas enligt 2 § miljöministeriets förordning (1416/2001) och punkt "I Beslut",
underpunkt "Skogsindustri, - massafabriker" i bilagan till förordningen.
64
SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol.
Besvärstiden utgår 31.1.2005.
AINO TURPEINEN
Aino Turpeinen
LEA SIIVOLA
Lea Siivola
Översättningens riktighet bestyrker:
Ort och tid som ovan.
Föredragande
BILAGOR
Pekka Kemppainen
Bilaga 1.
Karta över verksamheten som omfattas av miljötillståndet
Bilaga 2.
Besvärsanvisning
I avgörandet har deltagit direktör Aino Turpeinen och miljöråden Lea Siivola, Hannu Kokko och Seppo Aspelund (granskande ledamot). Ärendet
har föredragits av Lea Siivola.
LSii/sn
Bilaga 1
BESVÄRSANVISNING
Bilaga 2
Besvärsmyndighet
Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa
förvaltningsdomstol. Besvärsskriften med bilagor skall tillställas Västra Finlands miljötillståndsverk.
Besvärstid
Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock
så att sagda dag inte räknas med. Om den sista dagen då besvär får anföras är en
helgdag, lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, fortsätter besvärstiden ännu den därpå följande vardagen.
Besvärsrätt
Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan
beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd,
hälsoskydd eller naturvård eller trivseln inom det område som påverkas, av de kommuner,
miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter som saken gäller, och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse.
Besvärsskriftens innehåll
I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges
- det beslut av miljötillståndsverket i vilket ändring söks
- ändringssökandens namn och hemkommun
- den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka
ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress
[email protected], underrättas)
- till vilka delar ändring söks i miljötillståndsverkets beslut
- vilka ändringar som yrkas i miljötillståndsverkets beslut
- de grunder på vilka ändring yrkas
- ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte
besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post)
Bilagor till besvärsskriften
Till besvärsskriften skall fogas
- de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa
inte redan tidigare har tillställts myndigheten
- fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning
över ombudets behörighet.
- en avskrift av besvärsskriften (ifall besvärsskriften tillställs per post)
Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket
Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands
miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under
tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften kan också sändas per
post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller epost) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller
datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut.
Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation
besöksadress:
postadress:
telefon:
telefax
e-post
öppettid:
Rättegångsavgift
Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors
PB 115, 00231 Helsingfors
växel (09) 173 461
(09) 726 0233
[email protected]
kl. 8 - 16.15
För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut
en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.
![UPPGIFT 1-5 Bidragsanalys[2]](http://s1.studylibsv.com/store/data/000775381_1-7a488a3dcbc8bf14aaf563404eb1e97d-300x300.png)
