IP/08/933
Bryssel den 13 juni 2008
Europas psykiska hälsa i blickpunkten
EU:s kommissionär för hälsofrågor, Androulla Vassiliou, lanserar i dag den
europeiska pakten för psykisk hälsa och välbefinnande vid en
högnivåkonferens om psykisk hälsa i Bryssel. Detta är den första konferens
som samlar ministrar, sakkunniga, patienter, yrkesverksamma inom vården,
forskare och framträdande personer samt andra aktörer på området för att
komma överens om gemensamma framtida åtgärder för att förbättra den
psykiska hälsan i Europa. Pakten är en uppmaning till partnerskapsåtgärder.
En god psykisk hälsa innebär hälsomässiga, sociala och ekonomiska
fördelar för alla människor, och det finns ett behov av att komma ifrån det
tabubelagda synsättet på psykiska sjukdomar och den stigmatisering som
fortfarande är förknippad med detta område. Uppskattningsvis 11 % av
européerna drabbas varje år av någon form av psykisk sjukdom. Sådana
störningar kan vara en orsak till självmord. Var nionde minut begår en
människa självmord i EU. För att hantera detta problem och utnyttja
gemensamma erfarenheter har ministrar och sakkunniga från hela EU
förbundit sig att samarbeta och fokusera på fem nyckelområden, nämligen
förebyggande av självmord och depression, psykisk hälsa hos ungdomar
och inom utbildningen, psykisk hälsa på arbetsplatsen, psykisk hälsa hos
äldre personer och bekämpning av stigmatisering och social utslagning.
– I dag höjer vi våra röster i Europa och talar ut om de förödande konsekvenser som
psykiska sjukdomar får för vårt samhälle. Denna pakt är en symbol för vår
beslutsamhet att anta utmaningen och vidta åtgärder inom våra olika
ansvarsområden samt inom hälso- och sjukvård, utbildning och arbetsliv. Vi måste
agera i ett partnerskap eftersom psykisk hälsa berör oss alla, säger EU:s
kommissionär för hälsofrågor Androulla Vassiliou.
En uppmaning till ett aktivt partnerskap – Europeiska pakten för
psykisk hälsa och välbefinnande
Pakten är en uppmaning till ett aktivt partnerskap. Pakten lanseras av Europeiska
kommissionen i samarbete med det slovenska ordförandeskapet och
Världshälsoorganisationens regionala kontor i Europa. Genom pakten antar länderna
utmaningen att verka för bättre psykisk hälsa. Idén är att man samlar kunskap från
hela EU för att kunna ta fram gemensamma rekommendationer till åtgärder på
följande fem nyckelområden:
-
Förebyggande av självmord och depression.
Psykisk hälsa hos ungdomar och inom utbildningen.
Psykisk hälsa på arbetsplatsen.
Psykisk hälsa hos äldre personer.
Bekämpning av stigmatisering och social utslagning.
En serie på fem samförståndsdokument har utarbetats i samarbete med nationella
ministerier, läkare och forskare från olika sektorer. I dokumenten uppmärksammas
aktuella fakta, strategier och den senaste utvecklingen på området. Dokumenten
kommer att ligga till grund för genomförandet av pakten och av ett antal tematiska
konferenser som planeras under de närmaste 2–3 åren.
Mångfalden i Europa – Goda rutiner kan uppmuntra andra
Politiska strategier och åtgärder på området för psykiska hälsa är av mycket olika
slag i Europa. I vissa medlemsländer är till exempel antalet självmord bland det
högsta i världen och i andra länder bland det lägsta. I de förstnämnda länderna är
denna siffra tolv gånger större än i de sistnämnda. Åtgärder som vidtas av regeringar
och icke-statliga aktörer, såsom patientföreningar och företag, återspeglar det egna
landets behov, men kan även uppmuntra och bidra med hjälp till andra länder i deras
verksamhet.
Psykisk hälsa i Europa – Fakta
Depression är en av de vanligaste och mest allvarliga psykiska störningarna.
Uppgifter från väst- och sydeuropeiska medlemsländer visar att livstidsprevalensen
för svår depression är 9 % för vuxna europeiska män och 17 % för vuxna europeiska
kvinnor. Den nedgång i livskvaliteten som en depression innebär är jämförbar med
konsekvenserna av en allvarlig fysisk sjukdom, till exempel ett allvarligt slaganfall.
Självmord är en av huvudorsakerna till tidig död i Europa och orsakade sammanlagt
58 000 dödsfall inom EU under 2006. Denna siffra överstiger antalet offer i
trafikolyckor som uppgick till 50 000 samma år. I 90 % av alla självmord är orsaken
relaterad till psykiska störningar.
De ekonomiska kostnaderna för depression i EU uppskattades till 235 euro per
invånare under 2005, dvs. 118 miljarder euro i EU 25 och Eftaländerna. De direkta
kostnaderna för medlemsländernas hälso- och sjukvårdssystem är höga och innebär
stora utmaningar. Lejonparten av kostnaderna, närmare bestämt 65 %, uppstår
emellertid utanför hälso- och sjukvårdssektorn, särskilt i form av frånvaro från
arbetet, arbetsoförmåga och förtidspensionering.
Uppskattningsvis 50 % av alla psykiska störningar uppstår redan i ungdomen, och
organisationer som är verksamma på ungdomsområdet måste därför vara utrustade
för att kunna känna igen symptomen och agera snabbt.
I vårt åldrande samhälle finns det ett starkt behov av att planera för ökade fall av
psykiska sjukdomar hos den äldre befolkningen. Detta gäller såväl åldersrelaterade
psykiska sjukdomar, såsom demens, som depression på grund av ett försvagat
socialt stöd.
Bakgrund
Konferensen och pakten är en uppföljning av samrådet om grönboken om psykisk
hälsa som kommissionen lade fram hösten 2005. Över 230 skriftliga bidrag, bl.a. en
resolution från Europaparlamentet, och ett antal samrådsmöten har visat på ett starkt
stöd för att man prioriterar frågan om psykisk hälsa och gör den mer synlig samt
skapar möjligheter för erfarenhetsutbyte och samarbete så att gemensamma
utmaningar kan antas på detta område.
Webbplatsen om konferensen om psykisk hälsa och länkar till pakten och
samförståndsdokumenten:
http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/mental/mental_health_en.htm
2
