Depressioner hos barn och unga

Depressioner hos barn och unga
Mia Ramklint
Uppsala Universitet
Depression
  En
egen tillfällig känsla
  Ett sänkt stämningsläge
  Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd
Depressionssjukdom
(Egentlig depression)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sänkt sinnesstämning
Irritabilitet
Minskat intresse och minskad glädje
Koncentrationssvårigheter
Trötthet
Värdelöshetskänslor/Skuldkänslor
Sömnstörning
Förändrat rörelsemönster/mimik
Aptitförändring
Dödstankar, självmordstankar/planer/försök
Förstämningssyndrom
 Unipolära
syndrom:
Egentlig depression, Dystymi
 Bipolära
syndrom
Depressioners kliniska bild-åldersberoende?
  Spädbarnsdepressioner/
Anaklitiska
depressioner. Hos barn från ca 6 månaders
ålder upp till 3-4 års åldern.
  Depression i 3-12 års åldern.
  Depression i tonåren.
Emelie, 8 månader
  Emelie
kommer med sin mamma till BVC.
Hon har haft tät kontakt med BVC eftersom
hon inte ökat i vikt som förväntat. Hon har
haft många infektioner. Emelie är ofta
ledsen, svårtröstad, sover oregelbundet.
Hon ser blek ut.
Lisa, 5 år
  Lisa
går på förskola. Hon drar sig undan de
andra barnen, vill inte leka. Hon är ofta
trött och vill vila. Om det blir konflikter
mellan barnen börjar hon alltid gråta. Lisa
petar ofta i maten, äter sällan upp. Lisa har
stark separationsångest, har svårt att bli
lämnad av sina föräldrar. På kvällarna
klagar hon ofta över ont i magen och ont i
benen
Robin, 15 år
  Robin
har kommit in till medicinakuten p.g.a.
alkoholförgiftning. Det görs en anmälan till
socialtjänsten. De känner redan till Robin
eftersom han polisanmälts av skolan för
skadegörelse och misshandel. Robins föräldrar
är förtvivlade. De känner inte igen sin son som
förändrats under det senaste året. Han är alltid
arg, skolkar mycket, sover hela dagarna, vill
aldrig göran något med familjen.
Depressioner hos barn och unga.
  Förekommer
hos 1-2 % av skolbarnen före
puberteten.
  Förekommer hos 5-6 % av tonåringarna,
kraftig dominans av flickor.
  Livstidsprevalensen (att någon gång under
livet haft depression) i slutet av tonåren är
15-20%
Ungdomsdepressionens förlopp.
  I
genomsnitt tar det nio månader att
tillfriskna från en depressionsperiod.
  Om depressionen pågått längre än ett år
ökar risken att den pågår under flera år.
Varför diagnostisera & behandla
barn och ungdomars depressioner?
  Depressionen
försämrar den psykosociala
funktionen och påverkar därmed även
utvecklingen.
  Försämring av den fysiska hälsan.
  Ökad risk för självmord.
  Hög återfallsrisk.
  Påverkar personlighetsutvecklingen
Försämring av psykosocial funktion och
utveckling.
  Förskoleåren:
Förlångsammad eller avstannad
psykomotorisk utveckling. Svårigheter att “sköta”
pga dålig aptit och sömnstörningar.
Infektionskänslighet.
  Skolåren: Försämrade relationer till
skolkamrater, vänner, föräldrar och syskon.
Dålig prestationsförmåga i skolarbetet.
Försämring av den fysiska hälsan
  Ökar
risken för rökning och alkohol- /
narkotika missbruk
  Ökar risken för kroppsliga sjukdomar
  Ökar risken för tidig graviditet
Ökad risk för självmord
  Fram
till ung vuxenålder riskerar 40% av
de med depression att ha gjort ett eller
flera självmordsförsök.
Självmord i Sverige
  Ca.
30 barn per år (0-17 år) dör i
självmord, lika många pojkar som flickor
  Ca. 1300 barn per år vårdas p.g.a.
självdestruktiv handling, nästan fyra gånger
fler flickor
Varför depression?
Risk- och skyddsfaktorer
Det finns inga linjära samband mellan specifika
riskfaktorer och specifik symtomatologi.
  Risk- och skyddsfaktorer har en additiv effekt.
  Riskfaktorer och skyddande faktorer interagerar
på ett komplext sätt.
 
Riskfaktorer
  ärftlighet
för depressioner, kroppslig sjukdom,
handikapp, specifika inlärningssvårigheter, låg
begåvning.
  förluster av viktiga personer, erfarenhet av andras
självmord, dålig konfliktlösningsförmåga i
familjen, egen beteendestörning.
  ekonomiska problem, kriminalitet, missbruk i
familjen, familjevåld, negativa livshändelser.
Skyddande faktorer
Intelligens
  Kreativitet
  Hög ambitions och
energinivå
  God förmåga att skapa
sociala relationer
  Förmåga till empati
 
Positiv relation till minst
en av föräldrarna.
  Klara regler och klar
struktur i familjen
  Problemlösningsförmåga
  Socialt nätverk
 
Samsjuklighet vid barn- och
ungdomsdepressioner
  Bland
deprimerade barn har 40-70% ytterligare
någon psykiatrisk diagnos;
  Ångeststörningar, särskilt separationsångest
  Utagerande beteendestörningar
  Missbruk
Hur upptäcker man en depression?
  Tänka
tanken när man ser:
  Dramatiska förändringar i ett barns beteende
  Avstannad utveckling eller tillbakagång i
utvecklingen
  Barn som drar sig undan lekar och aktiviteter
  Försämrade skolresultat
  Normbrytande beteenden
  Fråga barnet!
Vad gör man som pedagog?
  Kontakta
föräldrarna!
  Samarbeta med föräldrarna
  Ger mer stöd och avlastning
  Överkrav?
  Utsatthet?
  Utredning elevhälsan
  Anmälningsplikt vid misstanke om att barnet
far illa!
Hur bedömer man en depression?
  Vilka
symtom föreligger, när och hur
började de, vilket är förloppet?
  Är barnet kroppsligt sjukt?
  Finns det utlösande händelser?
  Föreligger psykosociala riskfaktorer?
  Har barnet haft tidigare psykiska eller
fysiska besvär? Medicinering?
  Finns det psykisk sjukdom i familjen?
Hur bedömer man självmordsrisken?
 Självmordsstegen:
  Tankar
på döden
  Tankar på självmord
  Självmordsplaner
  Självmordsförsök
  Självmord
Finns det vetenskapligt visad effektiv
behandling (evidensbaserad)?
  Placeboeffekten
är stor!
  - hos barn ca. 60% (kortsiktigt)
  -en effektiv behandling måste ge effekt
utöver placebo!
Behandling
  Skräddarsys
efter det enskilda barnets
behov:
  Information
  Psykosocialt stöd
  Psykoterapi
  Medicinering
Barn som går på BUP
  Går
fortfarande i förskolan eller skolan!
  Behöver stöd i skolan!
  Behöver kraftfulla vuxna som inte blir
rädda för symtomen och
  som förmedlar hopp
  Läs Barbro Lindgrens ”Jättehemligt”!