Mentala störningar forts. Självmord Ca 0,3-0,5 % av finländarna försöker begå självmord varje år, ungefär vart tionde eller vart tjugonde försök lyckas. Var tionde vuxen har haft tankar på självmord under ett år. Vanligare i Finland än i de övriga nordiska länderna, men förekommer mer i Ryssland och de övriga baltiska länderna. självmord Män begår självmord tre gånger oftare än kvinnor. Bakom självmordet ligger ofta mentala störningar, ofta depression. Vanligt med olika beroenden, t.ex. alkohol. Effektiv vård av depression och stöd för människor i livskris har minskat antalet självmord i Finland sen 1990-talet. Psykos Svår mental störning. Innebär att de krafter som håller ihop en människas personlighet och hennes verklighetsuppfattning rubbas. En psykotisk människa kan inte skilja mellan egna inre impulser och den yttre världen, därför upplever hon sina hörselvillor och vanföreställningar som verkliga. Kan bero på sjukdomar i hjärnan, ofta är orsaken okänd. Schizofreni Den svåraste formen av psykos. Innebär att en människas tankar och handlingar blir splittrade och att hon förlorar kontakten med verkligheten. Hörselhallucinationer, overklig, skrämmande och obegriplig tankevärld hör till sjukdomen. Det kan vara svårt att förstå människan som lider av schizofreni. Schizofreni Ca var hundrade finländare lider av detta. Drabbar ofta unga personer under 30 år. Orsaken är okänd men man vet att gener påverkar, det gör även miljön och ens upplevelser. Bipolärt syndrom eller manodepressiv sjukdom En annan form av psykos. Innebär att en människas sinnestämning växlar mellan djup depression och mani. Oförmögen att kontrollera sitt liv, särskilt i den maniska fasen. En halv procent av finländarna har detta. Gener påverkar benägenheten att insjukna. Mani Innebär en kraftigt uppskruvad sinnestämning som tydligt avviker från det normala. Under den maniska fasen är patienten företagsam, talför och fysiskt rastlös, svårt att koncentrera sig, sover mindre än valigt, slösar pengar och uppför sig ansvarslöst. Vården En akut psykos kräver ofta sjukhusvård, men vården fortsätter sedan hemma med läkemedel och psykoterapi. Nästan hälften av alla psykiatriska patienter på sjukhusen lider av schizofreni. Nuförtiden kan största delen skötas hemma, endast 5 % behöver sjukhusvård.