Mental hälsa

Mental hälsa
Mental hälsa
En stark känsla av sammanhang (Antonovsky)
Förmåga att älska och arbeta (Freud)
Verklighetstrogen och hel jagbild (Erikson)
Förmåga att ta hand om andra
Förmåga att uppleva tillfredsställelse och lycka
Förmåga till kreativt arbete
Förmåga till växelverkan med andra
God anpassningsförmåga
Positiv självbild och livssyn
Depression
 Prevalens ca 9%. Kvinnor oftare än män.
 Definition: under två veckor lider av fem av symptomen
nedan
 Stark nedstämdhet
 Oförmåga att känna lust och glädje
 Kraftlöshet och trötthet
 Försvagad självkänsla, en känsla av värdelöshet
 Obefogade skuldkänslor
 Sömnstörningar, viktökning, eller -minskning
 Nedsatt tanke- och koncentrationsförmåga
 Självmordstankar
Psykisk störning
 Sinnesstämning, känslor, tankar eller beteende
försämrar hennes funktionsförmåga eller förorsakar
lidande.
 I bakgrunden kan finnas olidliga eller övermäktiga
känslor av rädsla, ångest, sorg, vrede, skam, skuld,
mindervärde eller hjälplöshet.
Psykiska störningar
 Neuroser - lindrig depression
- lindrig ångeststörning
- flera personlighetsstörningar
 Psykoser - psykotisk depression
- kortvariga psykotiska störningar
- schizofreni
Psykos
 Svår mental störning.
 Innebär att de krafter som håller ihop en människas
personlighet och hennes verklighetsuppfattning rubbas.
 En psykotisk människa kan inte skilja mellan egna inre
impulser och den yttre världen, därför upplever hon
sina hörselvillor och vanföreställningar som verkliga.
 Kan bero på sjukdomar i hjärnan, ofta är orsaken
okänd.
Psykos
Schizofreni
 Bryter ofta ut i tidig vuxenålder i
självständighetsprocessen
 Förlust av verklighetskontakt Hallucinationer,
hörselvillor
Manodepression / bipolärt syndrom
 Sinnesstämning växlar mellan djup depression och
mani
Schizofreni
 Den svåraste formen av psykos.
 Innebär att en människas tankar och handlingar blir
splittrade och att hon förlorar kontakten med
verkligheten.
 Hörselhallucinationer, overklig, skrämmande och
obegriplig tankevärld hör till sjukdomen. Det kan vara
svårt att förstå människan som lider av schizofreni.
Bipolärt syndrom eller
manodepressiv sjukdom
 En annan form av psykos.
 Innebär att en människas sinnestämning växlar mellan
djup depression och mani.
 Oförmögen att kontrollera sitt liv, särskilt i den maniska
fasen.
 En halv procent av finländarna har detta.
 Gener påverkar benägenheten att insjukna.
Mani
 Innebär en kraftigt uppskruvad sinnestämning som
tydligt avviker från det normala.
 Under den maniska fasen är patienten företagsam,
talför och fysiskt rastlös, svårt att koncentrera sig, sover
mindre än valigt, slösar pengar och uppför sig
ansvarslöst.
Neuroser: Ångest och rädsla
 Panikstörning
 Rädsla för sociala situationer
 Fobier
 Tvångsstörningar
Neuroser
 Med neuroser avses en större grupp av störningar i
känslolivet.
 Verkilghetsuppfattnigen är normal men livets försvåras
av ångest och rädslor.
 Var femte lider av någon form av neuros.
 Den neurotiska skräcken kan riktas till t.ex. flygresor,
högt belägna, slutna eller öppna platser och sociala
situationer.
Neuroser
 Trots att rädslan inte har någon rationell förklaring är
det svårt för människan att komma från neurosen.
 Den är ofta förknippad med olika fysiska reaktioner,
t.ex. att man kallsvettas, rådnar, får panik etc.
Paniksyndrom
 3% lider av regelrätt paniksyndrom, börjar ofta i
ungdomen.
 En panikattack kommer överraskande och plötsligt, ofta
på en offentlig plats.
 Man kan känna sig yr och darrig, få en känsla av att
man kvävs eller svimmar, man får hjärtklappning och
börjar hyperventilera.
Panikattack
 Man kan även känna att man förlorar förståndet eller
kontrollen över sig själv och rentav känna dödsskräck.
 Ibland kan oron över att få en panikattack leda till att
man verkligen få en.
 Vården går ofta ut på att patienten i en trygg miljö får
vänja sig vid situationer som utlöser rädsla eller ångest.
Läkemedel kan ordineras i svåra fall.