häradsmarken - Arkeologikonsult

advertisement
HÄRADSMARKEN
Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland
Särskild arkeologisk utredning, etapp 1
Rapporter från Arkeologikonsult 2006:2108
Samuel Björklund
1
2
HÄRADSMARKEN
Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland
Särskild arkeologisk utredning, etapp 1
Rapporter från Arkeologikonsult 2006:2108
Samuel Björklund
Omslagsbilden visar utsikten mot Kvillinge kyrka från fornborgen Torsklint.
Arkeologikonsult
Box 466
194 04 Upplands Väsby
Tel 08-590 840 41
Fax 08-590 725 41
www.arkeologikonsult.se
3
Kartor ur allmänt kartmaterial: @Lantmäteriverket Gävle 2006. Medgivande I 2006/1941.
Gäller tom 2007-12-31.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING........................................................................................................................ 7
SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER ....................................................... 7
UTREDNINGENS OMFATTNING OCH OMRÅDETS BEGRÄNSNING ........................... 7
METODVAL OCH DOKUMENTATIONSTEKNIK .............................................................. 7
MILJÖBESKRIVNING........................................................................................................ 8
KULTURHISTORIA OCH FORNLÄMNINGSMÖNSTER................................................... 8
Raä 32.......................................................................................................................... 10
Kvillinge ........................................................................................................................ 10
Kvillinge kyrkomiljö ....................................................................................................... 10
Nöbble .......................................................................................................................... 10
UTREDNINGSRESULTAT............................................................................................... 11
REKOMMENDATIONER ................................................................................................. 12
REFERENSER................................................................................................................. 13
Litteratur ....................................................................................................................... 13
Kartor............................................................................................................................ 13
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ......................................................... 13
5
Figur 1. Utredningsområdet markerat med blå linje på Terrängkartan. Skala 1:40 000. Sverigekartan är infälld.
6
INLEDNING
På uppdrag av Mark- och Exploateringsenheten, Norrköpings kommun, har Arkeologikonsult
genomfört en förstudie tillika särskild utredning etapp 1 inom programområdet Häradsmarken.
Utredningen ska kunna ligga till grund för kommunens vidare planering av området i samband
med exploatering samt vid behov och i samråd med länsstyrelsen för eventuell arkeologisk
utredning etapp 2.
Utredningens syfte var att granska och bedöma risken för att nu okända fornlämningar
förekommer inom området. Syftet var även att bedöma förekommande lämningar samlat så att
kommunen får ett underlag för eventuellt bevarande av arkeologiskt eller kulturhistoriskt
intressanta delar av området. Områden som utpekas som särskilt lämpliga att bebygga har
studerats särskilt.
SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER
I utredningen har definierats ett sammanhängande indikationsområde med risk för
fornlämningar. Vid exploateringar inom indikationsområdet är det nödvändigt med vidare
arkeologiska utredningar för att fastställa om fornlämningar förekommer. Den enda registrerade
fornlämningen inom utredningsområdet är gravfältet Raä 23 som består av 6 stensättningar. I
anslutning till gravfältet kan ytterligare överplöjda gravar påträffas. På platsen för Nöbble gamla
bytomt kan lämningar från medeltiden och järnåldern påträffas. En ekonomibyggnad och
grunden efter en f.d. skola bör bevaras vid eventuell exploatering.
UTREDNINGENS OMFATTNING OCH OMRÅDETS
BEGRÄNSNING
Utredningen har omfattat informationsinsamling från register, arkiv, kartor och litteratur med
påföljande analys. Området har därefter besiktats under en halv dag varpå föreliggande rapport
upprättats.
Utredningsområdet är beläget ca 7 km nordväst om centrala Norrköping och omfattar en yta på
ca 15 ha. Området är ca 1 km långt och mellan 50-150 meter brett och sträcker sig i öst-västlig
riktning från utkanten av Jursla till Kvillinge kyrka (figur 1).
METODVAL OCH DOKUMENTATIONSTEKNIK
Utredningsarbetet har omfattat en genomgång av fornminnesregistret, arkeologisk och
lokalhistorisk litteratur och arkivmaterial från Antikvarisk-topografiska arkivet. Historiskt
kartmaterial har rektifierats och studerats. Utifrån en analys av ovanstående källor tillsammans
med de topografiska förhållandena genomfördes en besiktning av området under en halv dag.
Syftet var att lokalisera eventuella fornlämningar och kulturhistoriska objekt samt att identifiera
lokaler som bedöms kunna innehålla ej synliga fornlämningar. Vid besiktningen användes en GPS
7
med 5-7 m noggrannhet för att dokumentera intressanta objekt. Analysen och besiktningen har
resulterat i att ett indikationsområde med risk för fornlämningar har identifierats. Sentida
lämningar, t.ex. husgrunder, har mätts in men inte dokumenterats närmare. Resultaten
presenteras i föreliggande rapport i form av text och kartor.
MILJÖBESKRIVNING
Utredningsområdet utgör nedre delen av Kolmårdens förkastningsbrant, där den övergår i flackt
slättlandskap. De norra höglänta delarna är brantast och den högsta punkten ligger 45 m över
havet. Området blir flackare ju lägre terrängen blir, som lägst 16 m över havet. Jordarterna är
sandiga, och övergår till lera i de mest låglänta delarna i sydöst.
Stora delar av området utgörs av villatomter med bostadshus. I västra delen ligger Kvillinge
kyrka. Mindre flikar av åkermark i söder berörs. På flera idag oanvända ytor ligger grunderna av
bostadshus och ekonomibyggnader som har rivits i sen tid.
KULTURHISTORIA OCH FORNLÄMNINGSMÖNSTER
Tidpunkten för den äldsta mänskliga bosättningen på platsen avgränsas bakåt i tid av
landhöjningen. Området vid kyrkan, idag beläget ca 25-30 m över havet, blev tillgängligt för
bosättning under mellanneolitikum (ca 3300-2500 f. Kr.). I området längs Kolmårdens sluttning
mot Bråviken finns ett stort antal lokaler med gropkeramiska lämningar från denna tid.
Lämningarna omfattar allt från enstaka fynd till stora klassiska lokaler, välkända i den
arkeologiska litteraturen, främst Säter- och Fagerviksboplatserna, och ligger på nivåer ned till 23
meter över havet (Nilsson 2002). En av de mest välundersökta boplatserna ligger i Åby, drygt 2
km nordöst om utredningsområdet (Raä 36).
Fornlämningar från brons- och järnåldern är rikligt förekommande i närområdet. På impediment
i åkermarken söder och sydöst om området finns flera älvkvarnsförekomster, varav en består av
ca 400 skålgropar. Vid Ringeby, 2 km söder om utredningsområdet, undersöktes ett gravfält med
ett 60-tal gravar från ca 1000-600 f. Kr. (Kaliff 1995). Gravfältet låg vid denna tid låg på en
mindre ö längst in i Bråviken och gravarna var uppdelade i åtta grupper, vilka tolkades som
gravplatser för olika bebyggelseenheter i området. Ett annat gravfält från yngre bronsålder – äldre
järnålder finns vid Hagsätter, 2 km åt sydväst. Två gravfält med stensättningar (Raä 21 och 28) är
belägna västerut längs foten av Kolmården i lägen som topografiskt påminner om
utredningsområdet. Fyra fornborgar, traditionellt daterade till folkvandringstid, är belägna
ovanför Kolmårdens förkastningsbrant. Två av dessa, Torsborgen och Torsklint, ligger endast en
dryg km från utredningsområdet, Torsklint med utsikt över Kvillinge kyrka.
En arkeologisk undersökning finns dokumenterad i anslutning till området. Inför anläggandet av
en optokabel i öst-västlig riktning i åkermarken omedelbart söder om utredningsområdet
utfördes en arkeologisk utredning. Sökschaktning utfördes på en sträcka om 300 m omedelbart
söder om Raä 32 och på en sträcka om 150 meter söder om Kvillinge kyrka och prästgård. I det
första området påträffades enstaka bitar kvarts ytligt i åkern, annars framkom inget av intresse
(Sundberg 2000).
8
Figur 2. Karta över utredningsområdet. Skala 1:5000.
9
Fornlämningsbilden i närområdet tyder på att fornlämningar från mellanneolitikum och framåt
kan förekomma inom utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns ett gravfält (Raä 32)
från järnåldern och två ortnamn (Kvillinge och Nöbble) som tyder på kontinuerlig bosättning
från järnåldern.
Raä 32
Den enda registrerade fornlämningen inom utredningsområdet, Raä 32, är ett gravfält av yngre
järnålderskaraktär. Det beskrivs enligt följande i fornminnesregistret:
’Gravfält, 55x30 m, bestående av 6 runda eller närmast runda stensättningar. Dessa är 5-11 m i diam (2 är 57 m i diam, 4 är 9-11 m i diam) och 0,1-0,6 m höga (vanligast 0,2-0,4 m höga). Samtliga är kraftigt
övertorvade med i ytan enstaka gråstenar 0,1-0,2 m st. Två stensättningar har grop i mitten 1 m i diam 0,1-0,3
m dj.’
Kvillinge
I västra delen av utredningsområdet ligger Kvillinge kyrka och prästgård. Ortnamnet Kvillinge
nämns första gången 1348 som Quillinge. Förleden innehåller dialektordet kvill ’(plats för)
sammanflöde av vattendrag’ (Wahlberg 2003) och syftar på kyrkbäckens tidigare sammanflöde
med en annan bäck ca 200-300 m väster om kyrkan. Efterleden –inge hör till de äldsta svenska
bebyggelsenamnstyperna och synes i huvudsak ha tillkommit under förra hälften av första
årtusendet e.Kr., men kan möjligen ha bildats ännu under vikingatiden. Ortnamnsformen kan
antingen ha betecknat inbyggarnas boplats eller endast haft kollektiv betydelse (ibid). Kvillinge
bör således uttydas ’de som bor där bäckarna rinner samman’.
Kvillinge kyrka är en sockenkyrka byggd i sten och till sina äldsta delar troligen från 1100-talet.
Sannolikt på 1200-talet byggdes två korsarmar, varav den norra ännu är bevarad; troligen
förlängdes kyrkan nu mot öster. Under 1400-talet breddades kyrkan mot söder och gjordes
tvåskeppig. Valven revs när ett nytt, smalare tresidigt kor byggdes 1748. Kyrkans nuvarande
utseende härrör från ombyggnader på 1780-talet, då kyrkan förlängdes mot väster, och 1890-talet.
Tornet tillkom först 1927 (NE, Länsstyrelsen i Östergötlands län 1983).
Kvillinge kyrkomiljö
Kvillinge kyrkomiljö är en kulturhistorisk miljö av länsintresse (K39 i Norrköpings kommun)
som delvis berörs av planområdet. I beskrivningen av miljön pekas bl.a. kyrkan, prästgården,
gravfältet (Raä 32) och den f.d. skolan ut. Läget på avsatser ner mot den öppna bygden visar en
kontinuerlig kulturlandskapsutveckling fr o m järnåldern (Länsstyrelsen i Östergötlands län 1983).
Nöbble
Nöbble nämns första gången 1364 som Nybyle (Moberg 1965). Innebörden av den fornsvenska
namnbildningen nybyle är ’nybygge, nybebyggelse’. De flesta ortnamn som innehåller byle, som är
en variant av böle, har bildats under den medeltida utmarkskolonisationen. Namnbildningen nybyle
hör dock inte till denna grupp utan har sina rötter i järnåldern (Wahlberg 2003). Nöbbles läge i en
centralbygd och det faktum att byn var relativt stor (2 1/3 mantal) i historisk tid tyder på det
senare. Namnet kommer säkerligen av att bebyggelsen varit ny i förhållande till Kvillinge och
Jursla.
10
Byn har flyttats under senare tid. Enligt storskifteskartan från 1757-58 låg två av gårdarna i
området som markerats som Nöbble by i figur 2. Den tredje gården låg vid nuvarande Stora
Nöbble (se figur 2), men hade enligt kartan sitt rätta gårdsläge vid de andra gårdarna.
UTREDNINGSRESULTAT
Utifrån besiktningen och ovanstående analys har ett sammanhängande stråk, som löper genom
hela utredningsområdet definierats som indikationsområde med risk för arkeologiska lämningar.
Området avgränsas åt norr av branta sluttningar och åt söder av dåligt dränerade flacka ytor.
Nöbble bytomt och Kvillinge kyrka ligger på två små platåer som skjuter ut något i den flacka
åkermarken, vilket ytterligare accentuerar möjligheten att påträffa fornlämningar på dessa platser.
Gravfältet Raä 32 kan ha haft en större utbredning med nu överplöjda gravar.
Gårdstomten vid Stora Nöbble har markerats utifrån storskifteskartan och häradskartan. Vid
besiktningen och utifrån äldre kartmaterial konstaterades att större delen av området varit
bebyggt med ekonomibyggnader i sen tid, vilket sannolikt förstört äldre lämningar.
Figur 3. Plakett vid Kvillinge småskola.
Figur 4. Byggnad i äldre stil.
Ett antal husgrunder och källare upptäcktes vid besiktningen. Samtliga har övergetts eller rivits
under senare decennier, och de har inte dokumenterats utöver inmätningen med undantag för
den f.d. skolan (se figur 2) som nämns i beskrivningen av länsintresset Kvillinge kyrkomiljö.
Skolans grund är bevarad, ca 17 x 8 m (Ö-V) och intill 2 m h. Framför husgrunden är en hållare
för flaggstång. Vid husgrunden finns en plakett (se figur 3). Dessutom har en befintlig byggnad
dokumenterats. Ett par hundra meter från kyrkan finns en byggnad i äldre stil anlagd i en
sluttning (se figur 4).
11
REKOMMENDATIONER
Vid kommande exploateringar inom indikationsområdet rekommenderas arkeologisk utredning
etapp 2 i form av sökschaktning. Försiktighet bör iakttas på platsen för Nöbble bytomt, i
anslutning till gravfältet Raä 32, och vid Kvillinge kyrka och prästgård då sannolikheten att
påträffa fornlämningar är särskilt stor på dessa platser. Den tidigare nämnda ekonomibyggnaden
och grunden efter den f.d. skolan utgör rester av den äldre kyrkomiljön (länsintresset Kvillinge
kyrkomiljö) och bör bevaras vid eventuell exploatering.
12
REFERENSER
Litteratur
Kaliff, A. 1995. Ringeby, en kult- och fravplats från yngre bronsåldern, arkeologisk förundersökning, RAÄ 6,
Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland. UV Linköping, rapport 1995:51.
Länsstyrelsen i Östergötlands län. 1983. Natur, kultur. Miljöer i Östergötland. Linköping.
Moberg, L. 1965. Norrköpingstraktens ortnamn. I: Norrköpings historia, 1. Från forntid till Vasatid.
Norrköping.
NE, Nationalencyclopedin.
Sundberg, K. 2000. Bredband intill RAÄ 28 och 32, Optokabel i Kvillinge, Kvillinge socken, Norrköpings
kommun, Östergötland. Utredning och antikvarisk kontroll. Riksantikvarieämbetet, rapport UV Öst
2000:39.
Wahlberg, M (red.). 2003. Svenskt ortnamnslexikon. Stockholm.
Kartor
Häradskartan. Norrköping, 1868-77 (J1.1.2)
Storskifte, Nöbble nr 1-3, 1757-58 (D57-63:1)
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Arkeologikonsults projektnummer:
Uppdragsgivare:
Socken:
Kommun:
Landskap:
Län:
Typ av undersökning:
Rapport och kartor:
Kvalitetskontroll:
Layout:
2006:2108
Norrköpings kommun
Kvillinge
Norrköping
Östergötland
Östergötland
Särskild utredning etapp 1
Samuel Björklund
Anna Lagerstedt
Samuel Björklund
13
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards