Psykisk ohälsa – varför ökar den och vad kan vi göra

Psykisk ohälsa
– varför ökar den och vad kan vi göra
[email protected]
www.uppdragpsykiskhälsa.se
Förekomst av psykisk ohälsa/sjukdom
25 % av befolkningen drabbas
någon gång i livet av ett ångestsyndrom.
Cirka 36 % kvinnor och 23 % män insjuknar i en depression.
”Psykisk ohälsa ökar
Rapporten visar även att den psykiska ohälsan i befolkningen
fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor i åldrarna 16–24 år. ”
Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård
samt tandvård – Lägesrapport 2016
Socialstyrelsen 31 mars 2016
Psykisk ohälsa
Ett begrepp med otydlig innebörd
”Common Mental Disorder” (CMD),
innefattar depression, ångestsyndrom,
paniksyndrom, fobier, tvångssyndrom och
PTSD (>90% av antalet sjukfall)
•Upp till 30 procent har symtom som vid en
psykisk sjukdom enligt internationella studier
men enbart ett par procent har varit
sjukskrivna för en psykisk diagnos i Sverige
Typiskt för Sverige?
FN
WHO
ILO
–Psykisk ohälsa är en av de tre främsta orsakerna till funktionsnedsättning, sjukskrivning och
förtidspension i EU
OECD
–Kostnad 2-3 % av BNP
EU
–Europaparlamentet tog 2009 en resolution om psykisk hälsa i 50 punkter där åtta rörde arbetslivet
Alla har beskrivit fenomenet och ser allvarligt på kopplingen mellan arbete, psykisk
ohälsa och nedsatt arbetsförmåga
Förväntningar
Fysisk hälsa
Psykisk
hälsa
Arbete
Stämning i
samhället
7
Vilka människor passar in i dagens
informationssamhälle?
8
Vilka människor passar in i dagens samhälle alla ?
9
Vilka människor passar in i dagens samhälle vilka gör inte ?
10
Det är inte så lätt att vara människa
- eller…
Stora förändringar:
Skolan, skolmiljön, personalomsättning,
krav och förväntningar i skolan och i
samhället i stort …
Vad händer med vår hjärna i
dagens samhälle?
Vad har hänt med oss människor?
Jordbruks samhället
Industrisamhället
Utveckla dig!
Tänk rätt!
Var social!
COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som
uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill
med ditt liv – både på arbetet och hemma. Att
reflektera är en sak, att förändra sitt beteende
en annan. Boken uppmuntrar dig att våga ställa
de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och
dig själv. Använd den som din egen coach eller
tillsammans med din chef eller affärspartner.
Bestäm dina egna delmål och milstolpar
och skapa den struktur som passar dig
bäst.
1. ÄLTA POSITIVT
Ta vara på livets vardagliga glädjeämnen. Tänk aktiva tankar om att solen värmer skönt, att kaffet doftar gott eller att det känns gott att hålla ditt barns hand i
din på vägen hem från dagis.
2. REPRISERA BRA TANKAR
Repetera tankarna! Älta allt som är bra i tillvaron. Kom ihåg att hjärnans lyckocenter aktiveras varje gång du tänker en positiv tanke.
3. TA BORT DET NEGATIVA
Ha beredskap ifall de negativa tankarna kommer. Det kan handla om att göra 50 armhävningar, gå ut på en promenad, sätta på en maskintvätt eller hitta på
något annat så att du blir upptagen och distraherad.
4. RING EN VÄN
Ta hjälp av vänner som har en positiv attityd. Ring och prata med någon som är positivt lagd!
5. FÖRMINSKA ALLT DÅLIGT
Om du drabbas av en motgång: se till att inte förstora upp det som har hänt. Fråga dig själv om det verkligen är så illa!
6. LEV PÅ HOPPET
Tänk positivt i ett längre perspektiv. Skapa dig en bild av en ljus framtid, även om du stöter på motgångar på vägen. Hoppet är viktigt och det är du själv som
måste inge det.
7. BERÖM DIG
Var nöjd med dig själv. Slösa med beröm och tänk på allt som du har gjort bra.
8. TÄNK POSITIVT
När du vaknar: Tänk att den här dagen ska bli en riktigt bra dag. När du lägger dig: Tänk att den här dagen var riktigt bra.
9. VAR NÖJD
Jämför dig inte med andra. Att snegla på lyxyachterna med helikopterplatta i Monacos hamn gör lätt att man känner att man halkat efter.
10. KÄNN DIG RIK
När du funderar kring din tillvaro: Ta fasta på den rikedom som inte handlar om pengar. Det som är verkligt viktigt i våra liv har ingen prislapp. Statusjakt
genom prylar handlar om försök att fylla tomrum som handlar om annat.
11. MOTIONERA DIG GLAD
Motionera för att hjälpa dina positiva tankar på traven. Fysisk ansträngning leder till en kemisk reaktion där bland annat glädjesubstanserna serotonin och
endorfin frigörs. Dessutom tar motion död på stresshormoner.
12. SOV OCH ÄT BRA
Skapa rätt förutsättningar för att orka vara positiv: Sov åtta timmar per natt och ät hälsosamt.
Tänk positivt
Ungefär 1 590 000 resultat om du googlar
Är glaset
halvfullt
eller
halvtomt?
Varför mår vi inte bra?
Barnet
----
Miljön/Samhället
Diagnos
----
Anpassning av
samhället
Göteborgsposten
3 juni 2014
Hur ska chefer agera och vilka
stödstrukturer behövs för att främja
hälsa?
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkets föreskrift och allmänna råd
AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkets föreskrift och allmänna råd
AFS 2015:4
Psykisk ohälsa och arbete
Vem kan arbeta med en psykiatrisk diagnos, var kan man arbeta,
med vad kan man arbeta, hur arbetar man och varför arbetar man
trots besvär?
Återgång i arbete efter en
sjukskrivning för psykisk
ohälsa
Det vetenskapliga stödet för effekten
av interventioner och rehabilitering är
svagt, få studier finns och säkra
resultat är svårt att uppnå
De studier som har effekt har
involverat arbetsplatsen
Rehsam 2014
Samhället och hjärnan
+
=
Förväntningar
Fysisk hälsa
Psykisk
hälsa
Arbete
Stämning i
samhället
38
39
Carl Cederström, lektor vid Stockholm Business School vid Stockholms universitet, och André
Spicer vid Cass Business School i London. I boken Wellnessyndromet analyserar de hur vårt fokus
på hälsa och lycka har utvecklats till ett slags besatthet och rent av ideologi.
40
Förebyggande och hälsofrämjande
– Ett hälsofrämjande samhälle för alla åldrar med kunskap och möjlighet till riktad prevention
för att minska hälsoklyftorna.
 Balansgång:
Både stimulera:
1) ”Våga prata om psykisk ohälsa” och ”Berätta hur du mår”
2) ”Känn inte efter för mycket” och ”Vänd fokus utåt”
 Vem och var diskuterar vi förväntningar på livet, värderingar och existentiella
frågor
2015-12-16
Sektionen för vård och socialtjänst
41
Chans till ett gott liv – vad betyder det?
42
43
44
Så vad gör vi?
45
Satsa tidigt:
46
En människa . . .
En människa .
..
.......
En människa . . .
Stark eller svag…
Du eller jag…
När vi planterar ett frö…
Luft, koldioxid
Solljus
Vad behöver
ett frö för att
gro?
Jord, näring
Värme
Faktorer som främjar psykisk hälsa och
välbefinnande
Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande)
Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Balans mellan arbetsinsats och belöning
Tydliga mål
Anställningstrygghet
Balans mellan arbete och fritid.
Balans i vardagen
Känna tillhörighet
Ha en uppgift, vara viktig
Varför har kvinnor i högre grad psykisk ohälsa?
Biologi
Socioekonomiska skillnader
Arbetsbelastning på jobbet,
Arbetsbelastning hemma
Ojämlikhet i samhället, samhällsstruktur
Uttryckssätt – beskriver besvär olika
Sökmönster – mer benägna söka hjälp
Läkartidningen 2010
KEDS
Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9
Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså
att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna.
Formuläret innehåller en rad olika påståenden om hur man kan må i olika avseenden.
Påståendena uttrycker olika grader av obehag, från frånvaro av obehag till maximalt
uttalat obehag.
Sätt ett kryss i rutan framför det svarsalternativ som du tycker bäst stämmer med hur
du mått de senaste två veckorna. (Se exemplet här nedan.)
1 Koncentrationsförmåga
Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig. Tänk
igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex
läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TV-tittande.
 0 Jag har inte svårt att koncentrera mig utan läser, tittar på TV och för samtal som vanligt.
1
 2 Jag har ibland svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min
uppmärksamhet.
3
 4 Jag har ofta svårt att koncentrera mig.
5
 6 Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting.
2 Minne
Här ber vi dig beskriva din förmåga att komma ihåg saker. Tänk efter om du har svårt att
komma ihåg namn, datum eller vardagliga ärenden.
 0 Jag kommer ihåg namn, datum och ärenden jag ska göra.
1
 2 Det händer att jag glömmer bort sådant som inte är så viktigt men om jag skärper
mig minns jag för det mesta.
3
 4 Jag glömmer ofta bort möten eller namnen på personer som jag känner mycket väl.
5
 6 Jag glömmer dagligen bort betydelsefulla saker eller saker som jag skulle gjort.
3 Kroppslig uttröttbarhet
Frågan gäller hur du har det med din fysiska ork. Känner du dig t.ex. mer fysiskt trött än vanligt
efter vardagliga sysslor eller någon form av kroppsansträngning?
 0 Jag känner mig som vanligt och utför fysiska aktiviteter som ingår i vardagen eller tränar
som jag brukar.
 1
 2 Jag känner att fysiska ansträngningar är mer tröttande än normalt men rör mig ändå som
vanligt i det avseendet.
 3
 4 Jag har svårt att orka med kroppsansträngning. Det fungerar så länge jag rör mig i normal
takt men jag klarar inte att öka takten utan att bli darrig och andfådd.
 5
 6 Jag känner mig mycket svag och orkar inte ens att röra mig kortare sträckor.
4 Uthållighet
Här vill vi att du tänker efter hur din uthållighet är och om du blir lättare psykiskt trött än
vanligt i olika vardagliga situationer.
 0 Jag har lika mycket energi som vanligt. Jag har inga särskilda svårigheter att
genomföra mina vardagliga sysslor.
1
 2 Jag klarar av att genomföra vardagliga sysslor men det går åt mer energi och jag blir
fortare trött än vanligt. Jag behöver ta pauser oftare än vanligt.
3
 4 Jag blir onormalt trött av att försöka utföra mina vardagssysslor och umgänge med
andra människor tröttar ut mig.
5
 6 Jag orkar inte göra någonting.
5 Återhämtning
Här ber vi dig beskriva hur väl och hur snabbt du återhämtar dig psykiskt och fysiskt när du
har blivit uttröttad.
 0 Jag behöver inte vila under dagen.
 1
 2 Jag blir trött under dagen men det räcker med en liten paus för att jag ska återhämta
mig.
 3
 4 Jag blir trött under dagen och behöver långa pauser för att bli piggare.
 5
 6 Det spelar ingen roll hur mycket jag vilar, det är som om jag inte kan ladda om mina
batterier.
6 Sömn
Här ber vi dig beskriva hur du sover. Tänk efter hur god sömnen varit och/eller om du känt
dig utsövd under de senaste två veckorna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit,
oavsett om du tagit sömnmedel eller ej.
 0 Jag sover gott och tillräckligt länge för mina behov och känner mig för det mesta utvilad
när jag vaknar.
1
 2 Ibland sover jag oroligare eller vaknar under natten och har svårt att somna om. Det
händer att jag inte känner mig utsövd efter en natts sömn.
3
 4 Jag sover ofta oroligt eller vaknar under natten och har svårt att somna om. Det händer
ofta att jag inte känner mig utsövd efter en natts sömn..
5
 6 Jag sover oroligt eller vaknar varje natt och har
7 Överkänslighet för sinnesintryck
Frågan gäller om du tycker att något eller några av dina sinnen blivit mer känsliga för intryck.
T.ex. ljud, ljus, dofter eller beröring.
 0 Jag tycker inte att mina sinnen är känsligare än vanligt.
1
 2 Det händer att ljud, ljus eller andra sinnesintryck känns obehagliga.
3
 4 Jag upplever ofta ljud, ljus eller andra sinnesintryck som störande eller obehagliga.
5
 6 Ljud, ljus eller andra sinnesintryck stör mig så mycket att jag drar mig undan för att mina
sinnen ska få vila.
8 Upplevelsen av krav
Här ber vi dig ta ställning till hur du reagerar på krav som du upplever ställs på dig i
vardagen. Kraven kan komma från omgivningen eller dig själv.
 0 Jag gör det jag ska eller vill göra utan att uppleva det som särskilt krävande eller
besvärligt.
 1
 2 Vardagliga situationer som jag tidigare hanterat utan särskilda problem kan ibland
kännas krävande och orsaka obehag eller få mig att bli lättare stressad än vanligt.
 3
 4 Situationer som jag tidigare hanterat utan problem känns nu ofta krävande och orsakar
ett starkt obehag eller en stark stress.
 5
 6 Det mesta känns krävande och jag klarar inte av att hantera det överhuvudtaget.
9 Irritation och ilska
Frågan gäller hur lättirriterad eller arg du känner dig inombords oavsett om du visat något utåt eller ej.
Tänk särskilt efter hur lättväckt din irritation varit (”kort stubin”), i förhållande till vad som utlöst den, och
på hur ofta och hur intensivt du känt dig arg eller irriterad. Om du överhuvudtaget inte kan känna några
sådana känslor, skall du sätta din markering vid 0.
 0 Jag känner mig inte särskilt lättirriterad.
1
 2 Jag känner mig mer otålig eller lättirriterad än vanligt men det går också snabbt över.
3
 4 Jag blir lättare arg eller provocerad än vanligt. Ibland förlorar jag fattningen på ett sätt
som inte är normalt för mig.
5
 6 Jag känner mig ofta alldeles rasande invärtes och måste anstränga mig till det yttersta för
att behärska mig.
God tillgänglighet!
Är det risk att vi väcker behov som inte finns?
Att man söker i onödan?
67
Specialinsatser
Vid problem
Alla
Arbetsförmedling, kommun, psykiatri….
Primärvård, Företagshälsovård, studenthälsa
Arbetsgivare, skola, arbetsförmedling
Tre delar:
Egenvård o förebyggande:
- Självhjälpsprogram, www.ehälsostudie.se
- Program till arbetsplatserna
Insatser vid lindrigare tillstånd
- KBT på nätet, plattformen för stöd och behandling
- Utbildning till primärvården och forskning, Koordinatorer
Allvarliga problem och funktionsnedsättning
- Specialinsatser för de som står långt från arbetsmarknaden
Förstudiens syfte:
Förstärka positiv hälsoutveckling efter ankomst till Sverige
…och därigenom öka förutsättningarna för en
snabb återhämtning och god etablering i Sverige
Fyra mål
För asylsökande och nyanlända med behov av insatser vid psykisk ohälsa:
Öka tillgängligheten till förstalinje-insatser och kulturanpassad
psykiatrisk vård- och traumabehandling
För alla asylsökande och nyanlända:
Öka genomförandegraden av och inkludera psykisk hälsa i
hälsoundersökningar för att identifiera de som behöver somatisk och
psykiatrisk vård
Öka omfattningen av och förstärk kvaliteten i samhälls- och
hälsoinformation samt hälsofrämjande och förebyggande insatser
För förbättrad spridning och uppföljning av insatser:
Ge tillgång till system för att sprida insatser och följa upp vilka
insatser som ges
Skalbara produkter har utvecklats
Svår
psykisk
ohälsa
Lätt till
medelsvår
psykisk
ohälsa
Alla
Telefon/videohandledning
för personal
Grundintroduktion
specialistpersonal
Hälsostöd
Kulturanpassad
KBT för lindriga
psykiska
symtom
Basutbildning
migration och
psykisk ohälsa
Hälsoundersökning
(förstärkta
arbetssätt)
Asylsjukvårdsplattformen
Plattform för insamling
och spridning av goda
exempel
Hälso-information
(kultur- och språk
anpassad)
Hur ska samhällets resurser samordnas på bästa
sätt?
SIP - Samordnad individuell plan Stora vinster för individen och familjen om
insatserna samordnas. Utbildningar, material, webb-utbildning, film Pojken och
pappan. Fråga Viveka.
Jobb-SIP ?
Eller
”en framtidsfråga för ett
välmående samhälle…”
Hur kommer morgondagens arbetslivsstruktur att påverka den
psykiska hälsan?
Morgondagens ledare?
Arbetsmiljö?
Individanpassade lösningar?
?
A robot…
The Actroid en human robot
som visar att den kan se ut
som en människa…
Effektiv produktion
Innovation och utveckling
Produktion
Innovation
+ BIG DATA
Olika idealchefer
www.skl.se
Psykisk hälsa – tillsammans fixar vi det!
Hälso- och sjukvård
Kultur
Fritid
Företagshälsovård
Arbete
Försäkringskassa
Förskola – skola
Familj – Vänner- Samhälle
Arbetsförmedling
Socialtjänst
www.uppdragpsykiskhalsa.se
Hur ser dynamiken ut mellan arbete och sjukskrivning hos personer med
psykisk ohälsa och vilka är sjukfrånvarons hälsokonsekvenser?
••Hur engagera hälso-och sjukvården på bästa sätt för återgång i arbete?
•Hur ska chefer agera och vilka stödstrukturer behövs för att främja
hälsa?
•Vilken rehabilitering fungerar?
•