Latent tuberkulos (LTB)-utredning och

Hälso- och Sjukvård
Dokumentnamn
Latent tuberkulos (LTB)-utredning rutin för handläggning av
Framtagen av
Helena Ernlund
Infektionskliniken
Erik Degerman
Infektionskliniken
Jan Svedmyr
Barnkliniken
Karin Torberger
primärvården
Lars Arvidsson
Primärvården
Godkänd av
Lars Hagman
Verksamhetschef,
infektionskliniken
Ulf Börjesson
Divisionschef
primärvård
Annica Lindell Lang
ordförande
specialitetsgruppen för
allmän medicin
Fastställd av
Gäller fr.o.m. - t.o.m.
140315 - 181021
Uppdaterat 141216
Reviderat 161021
Version
1.1
Diarienr
LD16/03746
Sida
1/15
Karin Stikå Mjöberg
Förvaltningschef
Syfte
Att ge en sammanfattning av tillståndet latent tuberkulos.
Att ge riktlinjer för handläggning av individer med positivt IGRA-test eller positiv PPD på
vårdcentraler/inom asylhälsovården.
Omfattning
Rutinen gäller för primärvården i Landstinget Dalarna
Ansvar
Verksamhetschefen på respektive enhet ansvarar för introduktion, tillämpning och uppföljning av
rutinen. Varje enskild medarbetare ansvarar för att följa rutinen och rapportera till
specialitetsgruppen för allmänmedicin,
via funktionsbrevlåda, [email protected], eventuella brister, felaktigheter eller
förbättringsförslag.
Berör
Primärvården Dalarna. Infektions- och barnklinikerna i Dalarna.
Referens
Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos 2013.
Telefon Infektionsmottagningen: 023-492971
Telefon Barnmottagningen: 023-490420
Innehållsförteckning, Latent tuberkulos (LTB)- utredning, rutin för handläggning
Bakgrund/sammanfattning av latent tuberkulos
2
Handläggning av individer med positiv PPD/positivt IGRA-test på VC/asylhälsa (även
flödesschema)
4
Information om latent tuberkulos på olika språk: kurmanji och thailändska
6-7
Fler språk: länk till Smittskyddsblad ”Tuberkulos, latent när behandling inte ges”
1
Bakgrund/sammanfattning av latent tuberkulos
Definition
Frisk bärare av Mycobacterium tuberculosis.
Syfte med utredning
Att hitta de individer med latent tuberkulos som har större risk att utveckla aktiv tuberkulos och
behandla dem för att minska den risken.
Bakgrund
5-10 procent av dem som infekteras med tuberkelbakterier utvecklar senare aktiv tuberkulos.
Minst hälften av dem insjuknar de första två åren efter smittotillfället.
Risk för sjukdomsutveckling är relaterad till den smittades ålder och immunförsvar. Med
behandling minskar risken att insjukna med upp mot 90 procent.
Hälsokontroller
Hälsokontroller med avseende på tuberkulos erbjuds människor som flyttar till Sverige från
områden där tuberkulos är vanligt (>100 fall/100 000 invånare).
Personer som har haft kontakt med tuberkulossjuk eller vistats i högriskmiljöer som fängelser och
flyktingläger innefattas också. Kontroll avseende tuberkulos innebär anamnes, och om positiv PPD
eller positivt IGRA-test, lungröntgen.
Tolkning av PPD
Positiv PPD :



Friska vuxna och vaccinerade barn:
Immunsuprimerade:
Ovaccinerade barn < 18 år:
≥ 10 mm
≥ 6 mm
≥ 6 mm
Ofta görs IGRA-test. Positivt IGRA-test handläggs som positiv PPD. Om IGRA-test tas efter PPD,
måste det gå minst två månader mellan (eller tas samtidigt) för att undvika boostring.
Tolkning av IGRA
I Dalarna används oftast IGRA-testet Quantiferon.
Utsvaras som positivt eller negativt. Någon enstaka gång kan gränsvärde fås. I så fall ska provet
tas om efter ca 4 veckor.
2
Behandling som vid latent tuberkulos ska ges direkt till:

Alla ovaccinerade barn < 5 år som exponerats för smittsam tuberkulos.
Smittsam tuberkulos definieras som direktmikroskopipositiv eller PCR-positiv lungtuberkulos.
Behandling av latent tuberkulos bör övervägas till:




Personer under 25 år.
Individer med positiv PPD eller positivt IGRA-test och riskfaktorer för att utveckla
tuberkulos.
Personer med positiv PPD eller positivt IGRA-test som utsatts för smitta de senaste två
åren= s k nysmitta.
Personer funna vid smittspårning kring smittsam tuberkulos.
Denna smittspårning utförs av Infektionskliniken.
Behandling av latent tuberkulos ska inte ges vid:



Misstänkt aktiv tuberkulos.
Levercirrhos
Relativa kontraindikationer:
o
o
o
o
o
o
Förväntad dålig följsamhet.
Tidigare behandlad tuberkulos.
Om personen kommer att vistas längre tid i högendemiskt område.
Annan leversjukdom.
Missbruk.
Ålder > 35 (p g a ökad biverkningsrisk).
Riskfaktorer för att utveckla tuberkulos:







Barn och ungdomar under 25 år
(särskilt < 5 år + tonåringar)
HIV/AIDS
Transplanterade
Genomgången mag-/tarmkirurgi
Silikos
Apikala lunginfiltrat
Njursvikt/dialys








Anti-TNF α-behandling
Hematologisk malignitet
Kortison (> 15 mg > 4 v)
Alkoholmissbruk
Diabetes Mellitus
Rökning
Grav undervikt
Postpartum (6 mån)
3
Handläggning av individer med positiv PPD eller positivt IGRA-test på
VC/asylhälsa
Vid misstanke om aktiv tuberkulos:
 Personer < 13 år: akut remiss till Barnkliniken. Ta kontakt innan.
 Personer > 13 år: akut remiss till Infektionskliniken. Ta kontakt innan.
Positiv PPD eller positivt IGRA-test utan misstanke om aktiv tuberkulos hos
vuxna, utan riskfaktorer (se tabell, observera att ålder under 25 år är en riskfaktor)
och utan misstanke om nysmitta (anamnes på smitta de senaste två åren):

Skriftlig och muntlig information om tuberkulos, latent tuberkulos och att söka
läkare vid tillkomst av symptom på aktiv tuberkulos:
o
o
o
o
Långvarig hosta
Långdragen feber
Nattsvettningar
Viktnedgång
Positiv PPD eller positivt IGRA-test utan misstanke om aktiv tuberkulos, men
med misstanke om nysmitta (smitta de senaste två åren) eller med riskfaktor
(inklusive ålder under 25 år):

Remiss till Infektionskliniken (> 13 år) eller Barnkliniken (< 13 år)
Sammanfattning av riskfaktorer (se tabell sidan 3 i övrigt)
o Ålder under 25 år.
o Sjukdom eller tillstånd som påverkar motståndskraften
o Oklara lunginfiltrat.
o Nyförlösta mödrar (6 mån post partum), se särskilt PM.
Kontroller inför remittering
 Anamnes
o Symptom på aktiv sjukdom:
 Långvarig hosta
 Långdragen feber
 Viktnedgång
 Nattsvettningar
 Efterfråga lymfkörtelsvullnad (vanligen på halsen).
o Övriga sjukdomar?
o Tidigare behandlad tuberkulos?
o Tuberkulos i nära omgivning?
o BCG-vaccinerad, ärr?
o Lungröntgen
4
Flödesschema för handläggning av individer med positiv PPD eller positivt
IGRA-test på VC/asylhälsa
Hälsodeklaration
PPD/
IGRA
Negativ
Positiv
BCG till
ovaccinerade
< 18 år
Anamnes +
lungröntgen
Ej aktiv tb, normal
lungröntgen + riskfaktor
(inkl. alla barn)
Symptom på aktiv tb eller
patologisk röntgen
< 13 år
Remiss till
Barn
> 13 år
Remiss till
Infektion
< 13 år
Remiss till
Barn
> 13 år
Remiss till
Infektion
Ej aktiv tb. nomal
lungröntgen, ingen
riskfaktor
Information på
VC/asylhälsa
Sammanfattning av handläggning av individer med positiv PPD eller positivt
IGRA-test på VC/asylhälsa
Misstanke om aktiv tuberkulos: akut remiss till Barn- eller Infektionskliniken.
Positiv PPD eller positivt IGRA-test utan symptom på aktiv tuberkulos hos vuxna
och utan riskfaktorer och utan misstanke om nysmitta (d v s smitta de senaste
två åren): information på VC/asylhälsa, vid behov med stöd från Infektionskliniken.
Positiv PPD eller positivt IGRA-test utan symptom på aktiv tuberkulos men med
riskfaktorer (inklusive ålder under 25 år) eller misstanke om nysmitta: remiss till
Infektionskliniken (> 13 år) eller Barnkliniken (<13 år) för bedömning om behandling
ska ges.
Gravida med positiv PPD eller positivt IGRA-test hänvisas till PM Tuberkulos –
handläggning av tuberkulos i samband med graviditet och BCG-vaccination av
spädbarn
Riskfaktorer för att utveckla tuberkulos







Barn och ungdomar under 25 år
(särskilt < 5 år + tonåringar)
HIV/AIDS
Transplanterade
Genomgången mag-/tarmkirurgi
Silikos
Apikala lunginfiltrat
Njursvikt/dialys








Anti-TNF α-behandling
Hematologisk malignitet
Kortison (> 15 mg > 4 v)
Alkoholmissbruk
Diabetes Mellitus
Rökning
Grav undervikt
Postpartum (6 mån)
5
Patientinformation
Nordkurdiska
INFEKTIONSKLINIKEN
Falu lasarett
Infektionsmottagningen 023-49 23 25
Patientinformation och förhållningsregler TBC, översättning till kurmanji (nordkurdiska)
Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad
Êşa Zirav, agahdariyên ji bona nexweşan 1 Tîrmeh 2004
Agahdariyên ji bona nexweşan û dîrektîfên gelemperî. Kurte-zanîna Dixtorê Nexweşiyên Jêkvegir.
Raguheztin
Êşa zirav ji bakteriyan çê dibe. Gava kesekî bi êşa zirav nexweş bikuxe, ev baktyeriyên ko ji cîger der tên dikevin hewayê
û paşê kesekî din gava helma xwe digire ev bakterî dikevin hundirê wî. Di navbera ji vê nexweşî girtin û ketina vê
nexweşiyê gelekî wext heye.
Dermanên kêrhatî hene
Bo êşa zirav dermanên kêrhatî hene, lê ev derman hetanî dawiyê nabin çare. Ji ber vê hindê hin wext dixwaze hûn bi
temamî jê xelas bin.
Gelekî girîng e ko hûn di vê kêliyê da kesên din nexweş nakin. Û cardin gelekî girîng e ko divê hûn dermanên ko dixtorê
we di reşetaya we da nivisiye bigirin û divê bo saxbûna we çi tedawî hene hemiyan hûn temam bikin. Gava hûn ji vê
nesaxiyê xelas bin hûn êdî dikarin jiyana xwe bi asayî dom bikin. Lê divê paşê di demek nêz da xwe ji nexweşiyan dûr
bixînin.
Êşa zirav ji bo civatê weke metirsî û xederiyek têye ditîn û divê em ‘şopandina jêkvegirê’ bi rê ve bibin da ko kesên ji vê
nexweşiyê girtine bibînin. Malbata we û kesên li der dora we bi rêkûpêk ji bona testkirina êşa ziravê û carinan jî bo x-raya
hestiyan têne bang kirinê. Divê hûn tevlî ‘şopandina jêkvegirê’ bin û ev kesên ko hatine bangkirinê divê bihêlînin li ser
wan çi azmûn pêdivê bêne meşandin.





Ji bona ko kesekî din hûn nexweş nekin divê hûn gur li van dîrektîfên bingehîn bikin
Divê hûn li ser soza xwe bimînin û dixtorê xwe bibînin û testên ko dixtorê we pêwîst dibînin ji bo we hilbigirin.
Hûn nikarin tedawiya xwe bêyî dixtorê xwe biguherînin.
Heke hûn dixwazin dixtoran biguherînin, divê hûn ji dixtorê xwe ra bêjin.
Gava hûn nexweş in, divê hûn
Nehêlînin ko kesekî din nivînên we bi kar bîne.
Nerin nik kesekî zarok an jî jinên ducanî an jî kesekî ko aşî nebûne an jî kesekî ko lawaz in ko bikevin nexweşiyê.
Hûn dikarin li mala xwe bimînin an jî herin derva; lê kesekî ko ne ji malabata we ne têkilî pê ra daneynin. Banî mêvanan
mekin ko werin mala we.
Hûn mecbûr in ko li pey van dîrektîfan herin
Bi Qanûna Nexweşiyên Gehînbar, jêkvegira ko hûn dikşînin bo civatê weke metirsî û xederiyek têye ditîn. Ji ber vê yekê hûn
mecbûr in ko li pey ferman û gotinên dixtorê xwe herin. Bi daxwaza we, Dixtorê Nexweşiyên Jêkvegir yê li Devera we li ser van
dîrektîfan cardin jî difikire. Hetanî ko ji wan azmûnek bêne birêvebirin, divê hûn gur li van dîrektîfên ko danine we bikin.
Navnîşana Dixtorê Nexweşiyên Jêkvegir ya Li Devera we ev e:
Helena Ernlund
Specialistläkare
Erik Degerman
Specialistläkare
Fredrik Rücker
Specialistläkare
6
Latent tuberkulos – thailändska 2013
ข ้อมูลเรือ
่ งวัณโรคทีแ
่ ฝงตัวอยู่
ื้ ทางอากาศจากบุคคล คนหนึง่ ไปสูอ
่ ก
วัณโรคติดเชอ
ี คนหนึง่ คนป่ วยซงึ่ เป็ นวัณโรค
ื้ วัณโรค ติดให ้คนอืน
และไม่ได ้รับการรักษา พวกเดียวเท่านั น
้ ซงึ่ จะนาเชอ
่ ได ้
ื้ โรค จะเกิดขึน
การติดเชอ
้ เมือ
่ คนป่ วยไอและจาม
ิ คนป่ วยนัน
ื้ วัณโรคเอาเข ้าสูร่ า่ งกาย
แล ้วคนทีอ
่ ยูใ่ กล ้ชด
้ จะหายใจเชอ
่ ก
ั ผัส กับเชอ
ื้ โรค จะติดกับโรค และคนสว่ นใหญ่ทต
ไม่ใชท
ุ คนทีส
่ ม
ี่ ด
ิ โรคจะไม่มอ
ี าการป่ วย
ื้ ของร่างกายของคนสว่ นใหญ่
ภูมต
ิ ้านทานการติดเชอ
ื้ โรคแพร่หลาย
สามารถป้ องกันไม่ให ้เชอ
ื้ โรค ไม่กระตุ ้น แต่มน
เชอ
ั ยังอยูใ่ นร่างกาย และจะกระตุ ้นได ้ทีหลัง
สถาพนีเ้ รียกว่าวัณโรคทีแ
่ ฝงตัวอยู่
บุคคลทีเ่ ป็ นวัณโรคทีแ
่ ฝงตัวอยู่ มีลก
ั ษนะตามต่อไปนีก
้ ค
็ อ
ื
• มีอาการสบายดี
ื้ วัณโรคได ้
• จะไม่ทาให ้คนอืน
่ ติดเชอ
ื้ วัณโรคซงึ่ ออกผลว่า ติดเชอ
ื้
• ผ่านการตรวจสอบเชอ
• หากว่า คนป่ วยไม่ได ้รับการรักษา การเป็ นวัณโรคแฝงตัว เขาอาจ
ี่ งให ้เป็ นเชน
่ นัน
จะเริม
่ แสดงอาการวัณโรคทีก
่ ระตุ ้นก็ได ้การเสย
้
ื้
มีมากทีส
่ ด
ุ สองปี แรกหลังจากวันทีต
่ ด
ิ เชอ
9 ใน 10 คน ซงึ่ เป็ นวัณโรคทีแ
่ ฝงตัวอยู่ จะไม่เริม
่ แสดงอาการวัณโรคทีกระตุ ้น
ื้ วัณโรคสามารถแฝงตัวอยู่
เชอ
ในร่างกายของบุคคลเหล่านัน
้ ตลอดชวี ต
ิ โดยไม่แสดงอาการวัณโรค
ื่ มก็ด ี มีการเสย
ี่ งมากกว่า
สว่ นเด็กทารกก็ดห
ี รือคนชราก็ดห
ี รือผู ้ทีม
่ ภ
ี ม
ู ต
ิ ้านทานเสอ
ทีร่ า่ งกายของเขาจะแสดงอาการวัณโรค โดยปกติผู ้ทีเ่ ป็ นวัณโรค ทีแ
่ ฝงอยูจ
่ ะรับการรักษา
ื้ หรือถ ้ามีการเสย
ี่ งใหญ่ทเี่ ขาจะป่ วยเพราะวัณโรค
เมือ
่ เขาเพิง่ ติดเชอ
ื่ ม อาจจะเพราะเขาป่ วย อดอยากหรือตึงเครียด
เหตุทบ
ี่ างคนมีภม
ู ต
ิ ้านทานเสอ
ถ ้าหากว่าท่านมีอาการไอเป็ นเวลานาน เป็ นไข ้หรือลดน้ าหนัก
ขอให ้ท่านไปปรึกษานายแพทย์ของท่าน
Helena Ernlund
Specialistläkare
Infektionskliniken
Erik Degerman
Specialistläkare
Infektionskliniken
Fredrik Rücker
Specialistläkare
Infektionskliniken
7