1-2.VI.2006 EUROPEISKA UNIONENS RÅD SV C/06/148 9658/06

SV
EUROPEISKA
UNIONENS RÅD
C/06/148
9658/06 (Presse 148)
(OR. en)
PRESSMEDDELANDE
2733:e mötet i rådet
– Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt
konsumentfrågor –
Luxemburg den 1–2 juni 2006
Ordförande
Ursula HAUBNER
Österrikes förbundsminister för social trygghet,
generationsfrågor och konsumentskydd
Martin BARTENSTEIN
Österrikes förbundsminister för ekonomi och
arbetsmarknadsfrågor
Maria RAUCH-KALLAT
Österrikes förbundsminister för hälsovård och kvinnofrågor
PRESS
Rue de la Loi 175
B – 1048 BRYSSEL
Tfn: +32 (0)2 281 8716 / 6319
Fax: +32 (0)2 281 8026
[email protected] http://www.consilium.europa.eu/Newsroom
9658/06 (Presse 148)
1
SV
1-2.VI.2006
De viktigaste resultaten från rådets möte
Rådet antog med kvalificerad majoritet vid första behandlingen ett direktiv om livsmedelstillsatser.
Rådet nådde politiska överenskommelser om
–
ett utkast till förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut,
–
ett utkast till beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för 2006,
–
ett utkast till beslut om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social
solidaritet.
9658/06 (Presse 148)
2
SV
1-2.VI.2006
INNEHÅLL1
DELTAGARE
5
PUNKTER SOM DISKUTERADES
SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
8
–
EU:s strategi för hållbar utveckling  social integration
8
–
Sociala tjänster av allmänt intresse
9
–
Social trygghet
10
–
Europeiska unionens jämställdhetsinstitut
11
–
Handlingsplanen från Peking  rådets slutsatser
11
–
Flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden
15
–
Möjligheter att överföra kompletterande pensionsrättigheter
16
–
Program för sysselsättning och social solidaritet – PROGRESS
17
–
Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik
18
–
Arbetstid
18
HÄLSOFRÅGOR
19
–
Livsmedelstillsatser
19
–
Kvinnors hälsa – Rådets slutsatser
20
–
Hälsosamma livsstilar – Förebyggande av typ 2-diabetes – Rådets slutsatser
24
1
När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten
i fråga, och texten står inom citattecken.
  Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats http://www.consilium.europa.eu.
  Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena finns
på rådets webbplats (se ovan) eller kan fås från presstjänsten.
9658/06 (Presse 148)
3
SV
1-2.VI.2006
–
Gemensamma värderingar och principer i EU:s hälso- och sjukvårdssystem  rådets
slutsatser
28
–
EU:s strategi för hållbar utveckling
32
–
Beredskap och planering för pandemisk influensa
33
–
Bekämpning av hiv/aids
33
–
Läkemedel för avancerad terapi
34
–
Medicintekniska produkter
35
ÖVRIGA FRÅGOR
35
ANDRA GODKÄNDA PUNKTER
FISKEFRÅGOR
Blåvitling och sill
9658/06 (Presse 148)
37
4
SV
1-2.VI.2006
DELTAGARE
Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer:
Belgien:
Peter VANVELTHOVEN
Rudy DEMOTTE
Tjeckien:
Čestmír SAJDA
Danmark:
Claus Hjort FREDERIKSEN
Eva Kjer HANSEN
Tyskland:
Gerd ANDRES
Marion CASPERS-MERK
Estland:
Jaak AAB
Grekland:
Savvas TSITOURIDIS
Georgios KONSTANTOPOULOS
Spanien:
Jesús CALDERA SÁNCHEZ-CAPITÁN
Frankrike:
Gérard LARCHER
Xavier BERTRAND
Irland:
Séamus BRENNAN
Tony KILLEEN
Sean POWER
Italien:
Cesare DAMIANO
Franca DONAGGIO
Arbetsmarknadsminister
Social- och folkhälsominister
Biträdande arbetsmarknads- och socialminister,
avdelningen för Europeiska unionen och internationella
förbindelser
Arbetsmarknadsminister
Socialminister och minister för jämställdhet
Statssekreterare åt förbundsministern för ekonomi och
arbetsmarknadsfrågor samt ledamot av förbundsdagen
Statssekreterare åt förbundsministern för hälsovård samt
ledamot av förbundsdagen
Socialminister
Minister för sysselsättning och socialt skydd
Statssekreterare med ansvar för hälsovård och social
solidaritet
Arbetsmarknads- och socialminister
Biträdande minister med ansvar för sysselsättning,
arbetsmarknadsfrågor och ungdomars integrering i
arbetslivet
Minister för hälso- och sjukvård samt solidaritetsfrågor
Minister för sociala frågor och familjefrågor
Biträdande minister vid ministeriet för näringslivs- och
handelsfrågor samt arbetsmarknadsfrågor, med särskilt
ansvar för arbetsmarknadsfrågor, inbegripet
yrkesutbildning
Biträdande minister vid ministeriet för hälsovård och
barnfrågor, med särskilt ansvar för friskvård och andra
frågor
Livia TURCO
Arbetsmarknads- och socialminister
Statssekreterare för välfärd vid ministeriet för
arbetsmarknads- och socialpolitik
Hälsovårdsminister
Cypern:
Christos TALIADOROS
Andreas GAVRIELIDES
Arbetsmarknads- och socialförsäkringsminister
Hälsovårdsminister
Lettland:
Dagnija STAĶE
Gundars BĒRZIŅŠ
Minister för välfärd
Hälsovårdminister
Litauen:
Rimantas KAIRELIS
Žilvinas PADAIGA
Statssekreterare vid arbetsmarknads- och socialministeriet
Hälsovårdsminister
9658/06 (Presse 148)
5
SV
1-2.VI.2006
Luxemburg:
Marie-Josée JACOBS
Mars DI BARTOLOMEO
Minister för familjefrågor och integration samt minister
för jämställdhet
Arbetsmarknadsminister, kulturminister, minister för
högre utbildning och forskning samt minister för religiösa
frågor
Hälsovårds- och socialminister
Ungern:
Gábor CSIZMÁR
Gábor KAPÓCS
Arbetsmarknadsminister
Understatssekreterare vid hälsovårdsministeriet
François BILTGEN
Malta:
Louis GALEA
Louis DEGUARA
Nederländerna:
Aart Jan de GEUS
Johannes Franciscus HOOGERVORST
Österrike:
Martin BARTENSTEIN
Ursula HAUBNER
Minister för utbildnings-, ungdoms- och
sysselsättningsfrågor
Minister för hälsovård, äldrefrågor samt kommunal vård
och omsorg
Arbetsmarknads- och socialminister
Minister för hälsovård, välfärd och idrott
Maria RAUCH-KALLAT
Förbundsminister för ekonomi och arbetsmarknadsfrågor
Förbundsminister för social trygghet, generationsfrågor
och konsumentskydd
Förbundsminister för hälsovård och kvinnofrågor
Polen:
Anna KALATA
Jaroslaw PINKAS
Arbetsmarknads- och socialminister
Understatssekreterare vid hälsovårdsministeriet
Portugal:
José VIEIRA DA SILVA
António CORREIA DE CAMPOS
Slovenien:
Janez DROBNIČ
Andrej BRUČAN
Slovakien:
Miroslav BEBLAVÝ
Arbetsmarknadsminister samt minister för social
sammanhållning
Hälsovårdsminister
Minister för arbetsmarknads- och familjefrågor samt
sociala frågor
Hälsovårdsminister
Rudolf ZAJAC
Statssekreterare vid ministeriet för arbetsmarknadsfrågor,
sociala frågor och familjefrågor
Hälsovårdsminister
Finland:
Tarja FILATOV
Tuula HAATAINEN
Liisa HYSSÄLÄ
Arbetsminister
Social- och hälsovårdsminister
Omsorgsminister
Sverige:
Hans KARLSSON
Morgan JOHANSSON
Statsråd vid Näringsdepartementet, med ansvar för
arbetslivsfrågor
Statsråd vid Socialdepartementet, med ansvar för folkhälsa
och socialtjänst
Storbritannien:
Alistair DARLING
Anne McGUIRE
Rosie WINTERTON
Handels- och industriminister
Statssekreterare för handikappfrågor
Biträdande minister med ansvar för hälsovård
Kommissionen:
Vladimír ŠPIDLA
Markos KYPRIANOU
Ledamot
Ledamot
9658/06 (Presse 148)
6
SV
1-2.VI.2006
Övriga deltagare:
Tom MULHERIN
Maarten CAMPS
Ordförande för Europeiska kommittén för socialt skydd
Ordförande för sysselsättningskommittén
De anslutande staternas regeringar företräddes av följande personer:
Bulgarien:
Emilija MASLAROVA
Valeri TZEKOV
Rumänien:
Gheorghe BARBU
Anton Vlad ILIESCU
9658/06 (Presse 148)
Arbetsmarknads- och socialminister
Biträdande hälsovårdsminister
Arbetsmarknadsminister med ansvar för social solidaritet
och familjefrågor
Statssekreterare vid ministeriet för hälsovård
7
SV
1-2.VI.2006
PUNKTER SOM DISKUTERADES
SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
–
EU:s strategi för hållbar utveckling  social integration
Rådet höll en utförlig riktlinjedebatt (offentlig debatt) och godkände ett gemensamt yttrande från
kommittén för socialt skydd och sysselsättningskommittén (9330/06) om översynen av
EU:s strategi för hållbar utveckling.
Särskilt betonades frågan om att minska fattigdomen (i synnerhet för barn och äldre) och stärka den
sociala sammanhållningen. Följande frågor uppmärksammades särskilt:
–
En betydligt ökad sysselsättning, förbättrad kvalitet och produktivitet på arbetet samt stärkt
social sammanhållning bör även i fortsättningen utgöra väsentliga beståndsdelar i strategin
för hållbar utveckling.
–
Strategins sociala dimension måste stärkas genom ett nära samarbete med befintliga
processer enligt den öppna samordningsmetoden när det gäller socialt skydd och social
integration samt den reviderade Lissabonstrategin.
–
Medlemsstaterna bör fortsätta att fullfölja övergången till aktiv och förebyggande politik,
särskilt mot bakgrund av de utmaningar som globaliseringen och de demografiska
förändringarna innebär.
–
Det är väsentligt att främja goda styrelseformer. I detta avseende är det viktigt att personer
som har direkt erfarenhet av fattigdom deltar, och inspiration bör hämtas från de årliga
mötena på europeisk nivå med människor med erfarenhet av fattigdom.
–
Det behövs starkare prioritering av de syften, mål och nyckelåtgärder och den blandning av
politiska instrument som föreslås i paketet för översynen av strategin för hållbar
utveckling. Särskilt är indikatorer av stor vikt i detta avseende.
–
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) har en roll
när det gäller att åstadkomma synbara resultat och mätbara framsteg vid genomförandet av
EU:s strategi för hållbar utveckling, särskilt genom ökad synergi mellan politikområden
och processer, inklusive Lissabonagendan.
–
En ambitiös strategi för hållbar utveckling för EU bör bidra till ökad samstämmighet
mellan EU:s interna politik och dess internationella åtaganden. På det sociala området bör
särskilda insatser göras för att främja anständiga arbeten.
9658/06 (Presse 148)
8
SV
1-2.VI.2006
I sin sammanfattning av debatten noterade ordföranden att delegationerna ansåg att det inte finns
något behov av en ny process på detta område, eftersom den öppna samordningsmetoden (särskilt
utbytet av god praxis och användningen av indikatorer för att övervaka utvecklingen) ger en lämplig
ram för införlivandet av social integration i strategin för hållbar utveckling som ett av dess
viktigaste inslag.
Det erinrades om att Europeiska rådet i juni 2005 antog ett uttalande om riktlinjer för en hållbar
utveckling som grundades på fyra mål: miljöskydd, social rättvisa och sammanhållning, ekonomiskt
välstånd och uppfyllande av internationellt ansvar1.
Europeiska rådet noterade i december 2005 framläggandet av kommissionens meddelande om en
förnyad strategi för hållbar utveckling för de kommande fem åren (15796/05) och såg fram mot
"att i juni 2006 anta en ambitiös och omfattande strategi som innehåller målsättningar, indikatorer
och ett effektivt övervakningsförfarande, och som bör integrera den interna och den externa
dimensionen och grunda sig på en positiv och långsiktig vision, där gemenskapens prioriteringar
och mål för hållbar utveckling sammanförs i en tydlig och sammanhängande strategi som på ett
enkelt och effektivt sätt kan förmedlas till medborgarna."2
Ordförandeskapet samråder för närvarande med alla berörda rådskonstellationer inför
Europeiska rådets antagande av den nya EU-strategin för hållbar utveckling i juni 2006.
–
Sociala tjänster av allmänt intresse
Rådet informerades av kommissionen om dess meddelande "Genomförande av gemenskapens
Lissabonprogram: Sociala tjänster av allmänt intresse i Europeiska unionen" (9038/06).
Ordföranden för kommittén för social skydd föredrog muntligen kommitténs preliminära
synpunkter på meddelandet.
Syftet med meddelandet är att fastställa vilka särskilda egenskaper som utmärker sociala tjänster av
allmänt intresse och klargöra i vilken utsträckning EU:s regler för statligt stöd, den inre marknaden
och offentlig upphandling bör gälla dessa tjänster. Det bör betraktas i samband med den
övergripande diskussionen om utkastet till tjänstedirektiv; vissa sociala tjänster är undantagna från
dess räckvidd.
I meddelandet lägger man fram en öppen förteckning över utmärkande egenskaper som återspeglar
särdragen hos sociala tjänster av allmänt intresse. Utöver de traditionella kriterierna (universalitet,
öppenhet, kontinuitet, tillgänglighet osv.), avser dessa egenskaper de organisatoriska villkor och
närmare bestämmelser som gäller för dessa tjänster.
Meddelandet kommer att utgöra inledningen till kommissionens samråd med medlemsstaterna,
tjänsteleverantörerna och tjänsteanvändarna.
1
2
10255/05.
Punkt 13 i slutsatserna från Europeiska rådets decembermöte 2005 (15914/1/05).
9658/06 (Presse 148)
9
SV
1-2.VI.2006
–
Social trygghet
Tillämpningsförordning
I avvaktan på Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen nådde rådet en partiell 1 allmän
riktlinje om ett utkast till förordning om tillämpning av förordning (EG) nr 883/20042 om
samordning av de sociala trygghetssystemen (9584/06 + ADD 1).
Förordning (EG) nr 883/2004 utgjorde det första steget i en process i syfte att modernisera och
förenkla EU:s regler om samordning av de nationella trygghetssystemen, vilka är avsedda att göra
det möjligt för EU-medborgare att röra sig fritt inom Europa och samtidigt behålla sin rätt till
sociala förmåner (hälso- och sjukvård, pensioner, arbetslöshetsförmåner, osv.). Denna process
måste slutföras genom antagandet av en tillämpningsförordning3 som skall ersätta förordning (EEG)
nr 574/72. Ett sådant förslag behandlas för närvarande.
Föreslagen rättslig grund: artiklarna 42 och 308 i fördraget  enhällighet krävs för rådets beslut.
Medbeslutande med Europaparlamentet är tillämpligt.
Bilaga XI
I avvaktan på Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen nådde rådet en partiell 4 allmän
riktlinje om ett utkast till förordning om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av
de sociala trygghetssystemen och om fastställande av innehållet i bilaga XI (9613/06).
Förslaget till förordning innehåller bestämmelser om särskilda aspekter av enskilda medlemsstaters
lagstiftning som kommer att utgöra innehållet i bilaga XI till förordning (EG) nr 883/20045.
Föreslagen rättslig grund: artiklarna 42 och 308 i fördraget  enhällighet krävs för rådets beslut.
Medbeslutande med Europaparlamentet är tillämpligt.
1
2
3
4
5
Omfattande avdelningarna I och II i kommissionens förslag. Granskningen av förslaget kommer att fortsätta
under de kommande ordförandeskapen.
Europaparlamentets och rådets förordning av den 29 april 2004 om samordning av de sociala
trygghetssystemen, EUT L 166, 30.4.2004, rättelse EUT L 200, 7.6.2004.
Se artikel 89 i förordning (EG) nr 883/2004.
Omfattande de delar av förslaget som motsvarar avdelningarna I och II i förslaget till tillämpningsförordning.
Behandlingen av förslaget kommer att fortsätta under de kommande ordförandeskapen.
Se artikel 83 i förordning (EG) nr 883/2004.
9658/06 (Presse 148)
10
SV
1-2.VI.2006
–
Europeiska unionens jämställdhetsinstitut
Rådet nådde enhälligt en politisk överenskommelse1 om ett utkast till förordning om inrättande av
ett europeiskt jämställdhetsinstitut. Kommissionen kunde dock inte stödja den representativa
styrelse som rådet antog och föredrar en styrelse med begränsad storlek i enlighet med sitt ändrade
förslag2.
Utkastet till förordning syftar till att inrätta ett europeiskt institut för att ge tekniskt stöd till
gemenskapens institutioner och medlemsstaterna, särskilt när det gäller insamling, analys och
spridning av uppgifter och jämförbar statistik och utveckling av metodiska redskap för integrering
av jämställdhetspolitiken (integrering av ett jämställdhetsperspektiv), samt för att öka
medvetenheten bland Europeiska unionens medborgare.
I kommissionens finansieringsöversikt anges ett totalt belopp på 52,5 miljoner EUR för 20072013
för att täcka institutets utgifter.
Föreslagen rättslig grund: artiklarna 13.2 och 141.3 i fördraget  medbeslutandeförfarande med
Europaparlamentet är tillämpligt och kvalificerad majoritet krävs för rådets beslut.
Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 14 mars 2006 (5133/06). Många av ändringarna
införlivades i den text som överlämnades till rådet.
Den godkända texten kommer att antas som en gemensam ståndpunkt vid ett kommande rådsmöte
och översändas till Europaparlamentet inför den andra behandlingen.
–
Handlingsplanen från Peking  rådets slutsatser
Rådet antog följande slutsatser om översynen av medlemsstaternas och EU-institutionernas
genomförande av handlingsplanen från Peking3
"EUROPEISKA UNIONENS RÅD
beaktar följande:
1.
Jämställdhet är en av de grundläggande principer för Europeiska unionen som anges i
EG-fördraget. Den är också ett mål och en uppgift för gemenskapen som särskilt har till
uppgift att även integrera ett jämställdhetsperspektiv i all sin verksamhet.
2.
Efter FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 begärde Europeiska rådet i Madrid
(den 1516 december 1995) en årlig granskning av medlemsstaternas genomförande av
handlingsplanen från Peking.
1
2
3
Polen avstod från att rösta, eftersom det nationella samrådsförfarandet med parlamentet fortfarande pågick.
9195/06.
Tyskland lade ned sin röst.
9658/06 (Presse 148)
11
SV
1-2.VI.2006
3.
Uppföljningsprocessen 1996 och 1997 visade på behovet av att Europeiska unionen mer
konstant och systematiskt övervakar och utvärderar genomförandet av handlingsplanen
från Peking.
4.
Den 2 december 1998 beslutade rådet att den årliga utvärderingen av genomförandet av
handlingsplanen skall innefatta ett förslag om en rad kvantitativa och kvalitativa
indikatorer och referensramar.
5.
Sedan 1999 har efterföljande ordförandeskap utformat kvantitativa och kvalitativa
indikatorer inom några av de tolv viktiga problemområdena i handlingsplanen från Peking,
nämligen: 1999 – kvinnor i politiskt beslutsfattande, 2000 – kvinnor i ekonomin (att förena
arbete och familjeliv), 2001 – kvinnor i ekonomin (lika lön), 2002 – våld mot kvinnor,
2003 – kvinnors och mäns roll i det ekonomiska beslutsfattandet och 2004 – sexuella
trakasserier på arbetsplatsen. Varje år har rådet antagit slutsatser om dessa indikatorer.
6.
I samband med tioårsöversynen av handlingsplanen från Peking antog EU-ministrarna med
ansvar för jämställdhet den 4 februari 2005 en gemensam förklaring, där de bland annat
bekräftar sitt starka stöd och engagemang för ett fullständigt och effektivt genomförande
av deklarationen och handlingsplanen från Peking.
7.
I överensstämmelse med slutsatserna från Europeiska rådet den 20–21 mars 2003 utarbetar
kommissionen i samarbete med EU:s medlemsstater en årlig rapport till Europeiska rådets
vårmöte om utvecklingen mot ökad jämställdhet och riktlinjerna för integrering av ett
jämställdhetsperspektiv inom olika politikområden.
8.
Den 29 juni 2000 enades rådet om att inrätta kommittén för socialt skydd, vilken skall
fungera som en förmedlare i samarbetet mellan Europeiska kommissionen och
EU:s medlemsstater om modernisering och förbättring av systemen för socialt skydd.
Kommittén inrättade en undergrupp för indikatorer, vilken skall utarbeta indikatorer och
statistik till stöd för dess arbete. I kommitténs uppdrag ingår att arbeta med de politiska
utmaningarna för att 'garantera långsiktigt fungerande hälsovård av hög kvalitet'.
9.
Den 4 oktober 2004 ställde sig rådet bakom yttrandet från kommittén för socialt skydd om
kommissionens meddelande om tillämpning av den öppna samordningsmetoden inom
hälso- och sjukvård och långvård.
10.
Den 23 september 2002 antog Europaparlamentet och rådet ett program för
gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) med de övergripande målen att
förbättra informationen och kunskapen om hälsa, att snabbt vidta åtgärder för att hantera
hälsorisker och att främja hälsa och förebygga sjukdomar genom att beakta faktorer som
påverkar hälsan i samband med all politik och alla åtgärder.
11.
Inom ramen för handlingsplanen från Peking betraktas hälsa enligt WHO:s definition som
ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av
sjukdom eller funktionshinder. EU:s österrikiska ordförandeskap har lagt fram en rapport
med följande tre indikatorer avseende kvinnor och hälsa:
9658/06 (Presse 148)
12
SV
1-2.VI.2006
–
Antal levnadsår med god hälsa.
Indikatorn för antal levnadsår med god hälsa återfinns bland de grundläggande
europeiska strukturella indikatorerna.
–
Tillgång till hälso- och sjukvård (efterfrågan som inte tillgodoses).
Europeiska rådet i Barcelona 2002 erkände tre vägledande principer för reform av
hälso- och sjukvårdssystemen, varav en är tillgång för alla.
–
Hjärt- och kärlsjukdomar.
Hjärt- och kärlsjukdomar
i Europeiska unionen.
är
den
vanligaste
dödsorsaken
för
kvinnor
Dessa indikatorer bör delas upp efter kön.
1.
PÅMINNER om medlemsstaternas åtagande att garantera kvinnors rätt att åtnjuta bästa
fysiska och psykiska hälsa under hela livscykeln på samma sätt som män och att
avsaknaden av ett jämställdhetsperspektiv på hälsoområdet utgör ett hinder för
jämställdhet, i enlighet med vad som fastställs i handlingsplanen från Peking,
2.
ERINRAR om att rådet i programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet
(20032008) förklarar att det bör göras en analys och en uppdelning efter kön av alla
relevanta statistiska uppgifter,
3.
ERINRAR om att medlemsstaterna har åtagit sig att vidta åtgärder och utveckla lämpliga
indikatorer och statistiska uppgifter för det fortsatta genomförandet av handlingsplanen
från Peking och att rådet i juni 2005 uppmanade kommissionen att inkludera en
utvärdering av relevanta indikatorer, utvecklade för uppföljningen av genomförandet av
handlingsplanen från Peking, i sin årliga rapport till Europeiska rådets vårmöte,
4.
BETONAR att erkännandet av jämställdhetsdimensionen på hälsoområdet, såsom anges i
"En färdplan för jämställdhet 2006–2010" (KOM(2006) 92 slutlig), är en väsentlig del av
EU:s hälso- och sjukvårdspolitik,
5.
NOTERAR den rapport om kvinnors hälsa som lagts fram av det österrikiska
ordförandeskapet samt de tre indikatorerna för den kommande uppföljningen av
handlingsplanen från Peking inom det viktiga problemområdet kvinnor och hälsa,
9658/06 (Presse 148)
13
SV
1-2.VI.2006
6.
ERKÄNNER
–
att kvinnor tenderar att ha en procentuellt lägre förväntad livslängd utan
funktionshinder,
–
att EU behöver beakta ett särskilt jämställdhetsperspektiv när de olika hindren för
tillgång till och utnyttjande av hälso- och sjukvård identifieras,
–
att forskning om hjärt- och kärlsjukdomar länge har utgått från studier av män över
lång tid, med följd att resultaten inte nödvändigtvis är tillämpliga på kvinnor,
7.
UPPMANAR de kommande ordförandeskapen att i samarbete med medlemsstaterna och
kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i
hälsopolitiken och i den öppna samordningsmetoden inom hälso- och sjukvård och
långvård samt att inom arbetsgruppen för indikatorer inrikta sig på hälsoindikatorernas
jämställdhetsperspektiv,
8.
UPPMANAR medlemsstaterna att ytterligare förbättra insamling, sammanställning, analys
och spridning i rätt tid av tillförlitliga och jämförbara uppgifter uppdelade på kön och
ålder, bl.a. genom medverkan av nationella statistikinstitut, liksom inom ramen för
gemenskapens statistikprogram, så att statistik och medicinsk information om de tre
indikatorer som föreslås av det österrikiska ordförandeskapet, liksom statistiska uppgifter
om andra indikatorer som gäller frågorna i handlingsplanen från Peking, kan tas fram med
jämna mellanrum och regelbundna undersökningar kan göras; UPPMANAR ÄVEN
medlemsstaterna att samla in könsspecifika uppgifter och fastställa könsspecifika
hälsoindikatorer på gemenskapsnivå,
9.
ÅTAR SIG att fortsätta att fokusera på de viktiga problemområden som nämns i
handlingsplanen från Peking och regelbundet se över de framsteg som gjorts samt
uppmanar de kommande ordförandeskapen att i samarbete med medlemsstaterna återgå till
tidigare behandlade frågor och med hjälp av de utarbetade indikatorerna utvärdera de
framsteg som gjorts på nämnda områden,
10.
UPPMANAR kommissionen och medlemsstaterna att om lämpligt inom andra
gemenskapsförfaranden beakta de frågor som diskuterats i samband med uppföljningen av
handlingsplanen från Peking för vilka det redan har antagits indikatorer,
11.
UPPMANAR regeringarna att
–
fastställa förutsättningarna för god hälsa hos både kvinnor och män med beaktande
av de aspekter som är specifika för kvinnors hälsa för att skapa en miljö som gynnar
båda könen,
–
främja forskning om jämställdhet och hälsa,
9658/06 (Presse 148)
14
SV
1-2.VI.2006
12.
UPPMANAR kommissionen och medlemsstaterna att, i enlighet med sina respektive
behörigheter, införliva frågor om kön och hälsotillstånd i hälsopolitiken, med särskild
betoning på de tre indikatorer (antal levnadsår med god hälsa, tillgång till hälso- och
sjukvård (efterfrågan som inte tillgodoses) och hjärt- och kärlsjukdomar) som föreslagits
av det österrikiska ordförandeskapet."
Rådet noterade också ordförandeskapets rapport som presenterade tre indikatorer för den
kommande uppföljningen av handlingsplanen från Peking inom det viktiga problemområdet
"kvinnor och hälsa".
–
Flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden
Rådet ställde sig bakom det gemensamma bidraget från sysselsättningskommittén och kommittén
för socialt skydd om flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden (9633/06).
Europeiska rådets vårmöte 2006 uppmanade medlemsstaterna att särskilt begrunda "flexibilitet och
trygghet på arbetsmarknaden", att främja flexibilitet kombinerat med anställningstrygghet och
minska segmenteringen på arbetsmarknaden1,
I det gemensamma bidraget utpekas fyra grundinslag för att uppnå god balans mellan flexibilitet
och trygghet på arbetsmarknaden: lämpliga möjligheter att ingå avtal, en aktiv
arbetsmarknadspolitik, ändamålsenliga system för livslångt lärande och moderna sociala
trygghetssystem.
Man erkänner behovet av ytterligare analys för att hantera den särskilda situationen i
medlemsstaterna i fråga om bl.a.
 specifika exempel på vad som fungerar i olika länder,
 intern kvantitativ och funktionell flexibilitet (dvs. hur arbetet organiseras) och olika aspekter på
arbetsrätt,
 mätningen av flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden,
 kostnaderna och vinsterna med flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden för olika grupper på
arbetsmarknaden, även för människor som befinner sig i dess utkant,
 kostnaderna och vinsterna med flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden för den offentliga
ekonomin och samhället i dess helhet,
1
Se 7775/06.
9658/06 (Presse 148)
15
SV
1-2.VI.2006
 hållbarheten hos sociala och ekonomiska åtaganden, särskilt under svåra ekonomiska
omständigheter,
 olika vägar för att komma fram till (mer) flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden för
medlemsstater med olika utgångslägen.
Kommittéerna noterar kommissionens avsikt att offentliggöra en grönbok om arbetsrätt, analysera
aspekter på flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden mot bakgrund av den årliga
framstegsrapporten och anta ett meddelande om ett antal gemensamma principer under 2007,
liksom att det förestående finländska ordförandeskapet har för avsikt att sätta upp denna fråga på
dagordningen för det sociala trepartstoppmötet hösten 2006.
–
Möjligheter att överföra kompletterande pensionsrättigheter
I avvaktan på Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen noterade rådet en lägesrapport
om behandlingen av förslaget till direktiv om bättre möjligheter att överföra kompletterande
pensionsrättigheter (9100/1/06).
Med tanke på den ökande betydelsen av de kompletterande pensionssystemen när det gäller att
täcka riskerna i samband med ålderdomen i medlemsstaterna är syftet med kommissionens förslag
att underlätta fri rörlighet mellan medlemsstaterna och rörlighet inom en medlemsstat för
arbetstagare genom att undanröja restriktiva bestämmelser kopplade till dessa kompletterande
pensionssystem som kan begränsa möjligheterna för mobila arbetstagare att bygga upp tillräckliga
pensionsrättigheter under sitt arbetsliv.
De viktigaste målen är att
 underlätta möjligheterna till tjänstepensionsrättigheter,
 säkerställa ett tillräckligt skydd för avgående arbetstagares vilande rättigheter,
 underlätta överföring av intjänade pensionsrättigheter,
 se till att arbetstagare får tillräcklig information i händelse av yrkesmässig rörlighet.
Den föreslagna rättsliga grunden är artiklarna 42 och 94 i fördraget – dvs. enhällighet för ett
rådsbeslut och medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet.
9658/06 (Presse 148)
16
SV
1-2.VI.2006
–
Program för sysselsättning och social solidaritet – PROGRESS
När nu en överenskommelse om budgetramen för 20072013 har nåtts uppnådde rådet
en fullständig1 politisk överenskommelse om ett utkast till beslut om inrättande av ett
gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet.
Målet med programmet är att ekonomiskt stödja genomförandet av Europeiska unionens mål när
det gäller sysselsättning och sociala frågor och därigenom bidra till genomförandet av
Lissabonstrategin.
Programmet består av fem avsnitt, nämligen sysselsättning, socialt skydd och social integration,
arbetsvillkor, antidiskriminering och mångfald samt jämställdhet.
Genom att upprätta ett enda, enhetligt finansieringsinstrument kommer beslutet att konsolidera de
fyra nuvarande särskilda handlingsprogrammen och ge utrymme för fortsättning och utveckling av
de åtgärder som har inletts på grundval av
 rådets beslut om
(20012006)2,
inrättande
av
gemenskapens
handlingsprogram
mot
diskriminering
 rådets beslut om inrättande av ett program avseende gemenskapens strategi för jämställdhet
mellan kvinnor och män3,
 Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder som
skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning4,
 rådets beslut om gemenskapens stödåtgärder inom sysselsättningsområdet5 och
 Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett handlingsprogram för gemenskapen
för att främja organisationer som på europeisk nivå verkar för jämställdhet mellan kvinnor och
män6,
1
2
3
4
5
6
Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 89 december 2005 nådde
en partiell politisk överenskommelse om förslaget.
Rådets beslut 2000/750/EG av den 27 november 2000 (EGT L 303, 2.12.2000, s. 23).
Rådets beslut 2001/51/EG av den 20 december 2000 (EGT L 17, 19.1.2001, s. 22).
Europaparlamentets och rådets beslut nr 50/2002/EG av den 7 december 2001 (EGT L 10, 12.1.2002, s. 1).
Europaparlamentets och rådets beslut 1145/2002/EG av den 10 juni 2002 (EGT L 170, 29.6.2002, s. 1).
Europaparlamentets och rådets beslut nr 848/2004/EG av den 29 april 2004 (EUT L 157, 30.4.2004, s. 18,
rättelse i EUT L 195, 2.6.2004, s. 7).
9658/06 (Presse 148)
17
SV
1-2.VI.2006
samt den verksamhet som bedrivs på gemenskapsnivå avseende arbetsvillkor.
Budgeten för hela den tid programmet pågår är 658 miljoner EUR i 2004 års priser.
Förslag till rättslig grund: Artiklarna 13.2, 129 och 137.2 a i fördraget – kvalificerad majoritet krävs
för rådets beslut. Medbeslutandeförfarandet med Europaparlamentet är tillämpligt.
Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 6 september (11954/05).
Den text som man enas om kommer att antas som en gemensam ståndpunkt av ett senare rådsmöte
och överlämnas till Europaparlamentet inför den andra behandlingen.
–
Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik
Rådet nådde en politisk överenskommelse om ett utkast till beslut om riktlinjer för
medlemsstaternas sysselsättningspolitik för år 2006 (9471/06).
I enlighet med kommissionens förslag kvarstår de förra året antagna riktlinjerna (10205/05)
oförändrade.
Förslag till rättslig grund: Artikel 128.2 i fördraget – kvalificerad majoritet krävs för rådets beslut.
Samråd
krävs
med
Europaparlamentet,
Ekonomiska
och
sociala
kommittén,
sysselsättningskommittén och Regionkommittén.
Den text som man enas om kommer att föreläggas Europeiska rådet i juni 2006 för godkännande
och kommer att antas formellt vid ett kommande rådsmöte.
–
Arbetstid
Efter sin tidigare debatt i december 2005 diskuterade rådet länge och ingående ett ändrat förslag till
Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens
förläggning i vissa avseenden1 på grundval av kompromissförslag från ordförandeskapet rörande
den kontroversiella frågan om undantag.
Alla delegationer och kommissionen välkomnade ordförandeskapets beslutsamhet att nå fram till en
övergripande överenskommelse inför behovet av en gemensam lösning av de utmaningar som är en
följd av domarna i fallen Simap och Jaeger.
Trots framstegen med att identifiera möjliga inslag i en överenskommelse kunde en övergripande
politisk överenskommelse dock inte nås i detta skede på grund av skillnaderna när det gäller
situationen på arbetsmarknaden och i fråga om medlemsstaternas uppfattningar om det eventuella
behovet av och villkoren för att bibehålla undantaget.
1
EUT L 299, 18.11.2003, s. 9.
9658/06 (Presse 148)
18
SV
1-2.VI.2006
Kommissionen har två mål med sitt ändrade förslag.
För det första att beakta EG-domstolens rättspraxis, i synnerhet avgörandena i fallen Simap1 och
Jaeger2 enligt vilka läkares jourtid i sin helhet skall betraktas som arbetstid, när det krävs att denne
är fysiskt närvarande vid sjukvårdsinrättningen.
För det andra att se över några av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG beträffande möjligheten att
inte tillämpa begränsning av veckoarbetstiden (48 timmar) om arbetstagaren samtycker till att utföra
sådant arbete ("undantagsalternativet").
De huvudfrågor som ännu återstår att lösa rör undantagsalternativet samt frågan om huruvida
begränsningen av veckoarbetstiden skall beräknas per avtal eller per arbetstagare.
Förslag till rättslig grund: Artikel 137.2 i fördraget – kvalificerad majoritet krävs för rådets beslut.
Medbeslutandeförfarandet med Europaparlamentet är tillämpligt. Europaparlamentet lämnade sitt
yttrande vid första behandlingen den 11 maj 2005 (8725/05) och kommissionen sitt ändrade förslag
den 31 maj 2005 (9554/05).
HÄLSOFRÅGOR
–
Livsmedelstillsatser
Rådet antog med kvalificerad majoritet3 vid första behandlingen4 ett direktiv om ändring av
direktiv 95/2/EG om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel och
direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel (PE-CONS 3663/05).
I direktiv 95/2/EG om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel fastställs en
förteckning över tillåtna livsmedelstillsatser, i vilka livsmedel de får användas och deras
användningsvillkor. Den behöver omarbetas mot bakgrund av den senaste tekniska och
vetenskapliga utvecklingen.
Ändringarna avser
– översyn av de nuvarande auktorisationerna (nitrit och nitrat; avvänjningskost; kosttillskott och
dietlivsmedel för speciella medicinska ändamål; p-hydroxibensoater; geleringsmedel i gelégodis
i minibägare);
1
2
3
4
Domstolens dom av den 3 oktober 2000 i mål C-303/98, Sindicato de Médicos de Asistencia Pública (Simap)
mot Conselleria de Sanidad y Consumo de la Generalidad Valenciana, REG 2000, s. I-7963.
Domstolens dom av den 9 september 2003 i mål C-151/02, Begäran om förhandsavgörande från
Landesarbeitsgericht Schleswig-Holstein (Tyskland) i det vid domstolen pågående målet mellan
Landeshauptstadt Kiel och Norbert Jaeger, REG 2003, s. I-8389.
Belgien, Danmark och Nederländerna röstade mot.
Rådet godtog alla ändringsförslag som föreslagits av Europaparlamentet (13689/05).
9658/06 (Presse 148)
19
SV
1-2.VI.2006
– auktorisation av nya livsmedelstillsatser (t.ex. erytritol; 4-Hexylresorcinol; sojabönshemicellulosa; etylcellulosa, pullulan, TBHQ);
– auktorisation för utvidgning av användningen av godkända livsmedelstillsatser
(natriumvätekarbonat i surmjölksost; sorbater och bensoater i kräftdjur; kiseldioxid som bärare;
tillsatser i traditionella produkter).
I direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel fastställs en förteckning över
tillåtna sötningsmedel, i vilka livsmedel de får användas och deras användningsvillkor. Den behöver
omarbetas mot bakgrund av den senaste tekniska och vetenskapliga utvecklingen.
Ändringarna avser auktorisation av en ny livsmedelstillsats (erytritol).
Förslag till rättslig grund: Artikel 95 i fördraget – kvalificerad majoritet krävs för rådets beslut.
Medbeslutandeförfarandet med Europaparlamentet är tillämpligt. Europaparlamentet avgav sitt
yttrande vid första behandlingen den 26 oktober 2005 (13689/06).
–
Kvinnors hälsa – Rådets slutsatser
Rådet antog följande slutsatser:
"EUROPEISKA UNIONENS RÅD
1.
NOTERAR att medborgarna i Europeiska unionen, varav över hälften är kvinnor, fäster
stor vikt vid att människors hälsa är så god som möjligt och anser detta vara en väsentlig
förutsättning för god livskvalitet,
2.
ERINRAR OM ATT
 det i artikel 3.2 i EG-fördraget och i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de
grundläggande rättigheterna fastställs att jämställdhet mellan kvinnor och män skall
säkerställas inom alla politikområden,
 det i artikel 152 i fördraget fastställs att en hög hälsoskyddsnivå för människor skall
säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla
gemenskapsåtgärder samt att gemenskapens insatser skall komplettera den nationella
politiken och inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos
människor och undanröja faror för människors hälsa,
 rådet den 4 december 1997 antog en resolution om rapporten1 om kvinnors
hälsotillstånd inom Europeiska gemenskapen2,
1
2
8537/97; KOM(97) 224 slutlig.
EGT C 394, 30.12.1997, s. 1.
9658/06 (Presse 148)
20
SV
1-2.VI.2006
 Europaparlamentet den 9 mars 1997 antog en resolution om kommissionens rapport om
kvinnors hälsotillstånd inom Europeiska gemenskapen1,
 Europaparlamentet den 28 april 2005 antog en resolution om modernisering av de
sociala trygghetssystemen och utveckling av hälso- och sjukvård av god kvalitet, i
vilken det uppmanade kommissionen att lägga fram en ny rapport om hälsoläget för
kvinnor i Europeiska unionen2,
3.
ERINRAR OM rapporten om de framsteg som gjorts i Europeiska unionen när det gäller
genomförandet av handlingsplanen från Peking som upprättades i januari 2005 av det
luxemburgska ordförandeskapet, i vilken man betonade att kvinnors hälsa alltjämt är ett
angeläget område och framhöll vikten av att samla in relevanta uppgifter,
4.
ERINRAR OM den strategiska handlingsplan för kvinnors hälsa i Europa som godkändes
vid WHO:s möte i Köpenhamn den 5–7 februari 2001,
5.
INSER att sociala faktorer och hälsofaktorer, kliniska yttringar, terapeutiska metoder,
effektivitet och biverkningar i samband med behandling av sjukdom och rubbningar kan
vara olika för kvinnor och män,
6.
BETONAR vikten av att göra allmänheten, men också yrkesverksamma inom sjukvården,
mer medvetna om att könstillhörighet är en mycket viktig faktor för hälsan,
7.
ÄR MEDVETET OM vikten av att ta itu med ojämlikheter som kan finnas i och mellan
medlemsstater genom att tackla sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan,
8.
VÄLKOMNAR kommissionens meddelande: En färdplan för jämställdhet (2006–2010)3
med hälso- och jämställdhetsaspekter som bland annat syftar till en ökad integrering av
jämställdhetsperspektivet i hälsopolitiken,
9.
NOTERAR att programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008)4
syftar till att skydda människors hälsa och förbättra folkhälsan och därigenom bidra till att
avhjälpa ojämlikheter i hälsa,
10.
VÄLKOMNAR att man i förslaget till rådets beslut om det särskilda programmet
"Samarbete" för genomförande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för
verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013)5
avser att integrera könsrelaterade aspekter i hälsoforskningen,
1
2
3
4
5
EGT C 175, 21.6.1999, s. 68.
A6-0085/2005.
7034/06.
EGT L 271 av den 9.10.2002, s. 1.
12736/05.
9658/06 (Presse 148)
21
SV
1-2.VI.2006
11.
INSER behovet av könsrelaterad biomedicinsk forskning och även forskning om
socioekonomiska faktorer,
12.
KONSTATERAR att kvinnor, trots att de lever längre än män, har fler levnadsår med
ohälsa. Förekomst och utbredning av vissa sjukdomar som osteoporos är högre hos
kvinnor. Andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och mentala hälsoproblem
drabbar män och kvinnor på olika sätt. Vissa sjukdomar relaterade till förlossningar och
fortplantningsorgan som endometrios och livmoderhalscancer drabbar enbart kvinnor,
13.
BETONAR att hjärt- och kärlsjukdomar är en mycket vanlig dödsorsak – och en mycket
vanlig orsak till minskad livskvalitet – för kvinnor i Europa, trots att de fortfarande ses som
övervägande manliga sjukdomar i några medlemsstater,
14.
NOTERAR MED ORO att ökningen av rökningen bland kvinnor i vissa medlemsstater
medför en avsevärt förhöjd risk för lungcancer samt hjärt- och kärlsjukdomar,
15.
NOTERAR MED ORO att depression i några medlemsstater förutspås vara den största
sjukdomsbördan för kvinnor fram till 2020. Mental ohälsa inverkar på livskvaliteten och
kan därför påverka sjuklighet och dödlighet,
16.
INSER den betydande inverkan som osunda livsstilar har på en lång rad sjukdomar och
därför den potential som främjande av bland annat hälsosam kost och fysisk aktivitet har
när det gäller att minska hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa former av cancer,
17.
ÄR ENIGT OM att förebyggande åtgärder, främjande av hälsan och behandlingar med ett
jämställdhetsperspektiv bidrar till att minska sjuklighet och dödlighet i allvarliga
sjukdomar bland kvinnor och därigenom till att förbättra deras livskvalitet,
18.
NOTERAR att tillförlitliga, kompatibla och jämförbara uppgifter om kvinnors
hälsotillstånd är mycket viktiga för att förbättra informationen till allmänheten och att
utveckla en lämplig politik, lämpliga strategier och insatser för att säkerställa en hög
hälsoskyddsnivå för människor och att könsspecifika uppgifter och könsspecifik
rapportering är avgörande vid utformning av politiken,
19.
BETONAR att det efter nära ett decennium behövs en ny rapport om kvinnors
hälsotillstånd i den utvidgade Europeiska unionen,
20.
UPPMANAR medlemsstaterna att
 samla in könsspecifika uppgifter om sjukdomar och dela upp och analysera statistik
efter kön,
 vidta åtgärder för att stärka allmänhetens och sjukvårdspersonalens kunskaper om
sambandet mellan kön och hälsa,
9658/06 (Presse 148)
22
SV
1-2.VI.2006
 främja hälsa och förebygga sjukdomar genom att i förekommande fall beakta
könsrelaterade skillnader,
 främja forskning om mediciners olika effekter på kvinnor och män samt könsspecifik
hälsoforskning,
 uppmuntra integrering av ett jämställdhetsperspektiv inom hälso- och sjukvård,
 undersöka och avhjälpa eventuella ojämlikheter i hälsa för att minska hälsoklyftan och
säkerställa lika behandling och lika tillgång till vård.
21.
UPPMANAR Europiska kommissionen att
 integrera jämställdhetsperspektivet i hälsoforskningen,
 stödja utbyte av information och erfarenheter av god praxis i hälsofrämjande och
förebyggande åtgärder med ett jämställdhetsperspektiv,
 bistå medlemstaterna vid utveckling av effektiva strategier för att minska ojämlikheter
i hälsa med ett jämställdhetsperspektiv,
 främja och stärka jämförbarheten och kompatibiliteten i könsspecifik hälsoinformation
i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå genom att ta fram lämpliga uppgifter,
 lägga fram en andra rapport om kvinnors hälsotillstånd i Europeiska unionen.
22.
UPPMANAR Europeiska kommissionen att utnyttja den sakkunskap som finns inom
Eurostat och det framtida europeiska jämställdhetsinstitutet för att bidra till insamling och
analys av uppgifter samt utbyte av bästa praxis.
23.
UPPMANAR Europeiska kommissionen att fortsätta samarbetet med relevanta
internationella och mellanstatliga organisationer, särskilt WHO och OECD, för att säkra en
effektiv samordning av verksamheterna."
9658/06 (Presse 148)
23
SV
1-2.VI.2006
–
Hälsosamma livsstilar – Förebyggande av typ 2-diabetes – Rådets slutsatser
Rådet antog följande slutsatser:
"EUROPEISKA UNIONENS RÅD
1.
NOTERAR att medborgarna i Europeiska unionen fäster stor vikt vid att människors hälsa
är så god som möjligt och anser detta vara en väsentlig förutsättning för god livskvalitet,
2.
NOTERAR dessutom att Europeiska unionen genom insatser behöver ta itu med de
främsta dödsorsakerna och orsakerna till förtidiga död samt de främsta orsakerna till en
försämrad livskvalitet för medborgarna i Europeiska unionen,
3.
ERINRAR OM
 att det i artikel 152 i EG-fördraget föreskrivs att gemenskapens insatser skall
komplettera den nationella politiken, skall inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga
ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för människors hälsa;
gemenskapens insatser på folkhälsoområdet skall respektera medlemsstaternas ansvar
för att organisera och ge hälso- och sjukvård,
 att rådet den 29 juni 2000 antog en resolution om åtgärder i samband med
hälsofaktorer,1
 att rådet den 14 december 2000 antog en resolution om hälsa och nutrition,2
 att rådet den 2 december 2002 antog slutsatser om fetma,3
 att rådet den 2 december 2003 antog slutsatser om en hälsosam livsstil,4
4.
ERINRAR ÄVEN OM
 att den 2 juni 2004 tog rådet del av informationer från det irländska ordförandeskapet
om möjligheterna för en europeisk strategi för diabetes,5
 att den 15 mars 2005 lanserade Europeiska kommissionen EU:s plattform för kost,
fysisk aktivitet och hälsa,
1
2
3
4
5
EGT C 218, 31.7.2000, s. 8.
EGT C 20, 23.1.2001, s. 1.
EGT C 11, 17.1.2003, s. 3.
EGT C 22, 27.1.2004, s. 1.
9808/04.
9658/06 (Presse 148)
24
SV
1-2.VI.2006
 att den 8 december 2005 antog Europeiska kommissionen en grönbok om att främja
goda kostvanor och motion: en europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt,
fetma och kroniska sjukdomar, som tar upp de hälsofaktorer som ligger till grund för
typ 2-diabetes,
 att den 3 april 2006 antog Europaparlamentet en skriftlig förklaring om diabetes,1
5.
NOTERAR slutsatserna från det österrikiska ordförandeskapets konferens "Förebyggande
av typ 2-diabetes" som hölls i Wien, Österrike, den 15–16 februari 2006 med deltagande av
experter från medlemsstaterna, anslutningsländerna och kandidatländerna, inklusive
hälso- och sjukvårdspersonal och företrädare för diabetesföreningar och patientgrupper
såsom framgår av bilagan,
6.
FRAMHÅLLER att diabetes är en av de främsta dödsorsakerna och orsakerna till förtidiga
död liksom till lägre livskvalitet för medborgarna i Europeiska unionen,
7.
PÅPEKAR att det finns hälsofaktorer som ligger till grund för diabetes och att utöver
familjebakgrund och ålder, är de största riskfaktorerna bakom typ 2-diabetes övervikt,
stillasittande livsstil, rökning och/eller högt blodtryck som kan påverkas genom att åtgärda
underliggande
faktorer;
andra
bidragande
faktorer
är
gestationsdiabetes
(graviditetsdiabetes), nedsatt glukostolerans eller låg blodsockerhalt på fastande mage,
8.
ERKÄNNER att diagnos på typ 2-diabetes och dess komplikationer (för hjärtat och
blodkärlen, njurarna, ögonen och fötterna) ofta ställs för sent och att komplikationer ofta
upptäcks först i samband med diagnosen,
9.
FRAMHÅLLER att förebyggande åtgärder, tidig upptäckt och diagnos samt effektiv
behandling av sjukdomen kan leda till färre dödsfall på grund av diabetes, ökad livslängd
och livskvalitet för den europeiska befolkningen,
10.
OROAR SIG för de negativa konsekvenserna för hälsan och framför allt uppkomst av
diabetes på grund av ökad fetma och övervikt hos alla åldrar i Europeiska unionens
befolkning, särskilt bland barn och ungdomar. Typ 2-diabetes verkningar på kvinnor i tidig
reproduktiv ålder är särskilt oroande,
11.
FRAMHÅLLER att det skyndsamt behövs målinriktade insatser mot diabetes och
underliggande hälsofaktorer för att komma till rätta med ökad uppkomst och utbredning av
sjukdomen och de allt större direkta och indirekta kostnaderna för detta,
12.
ERKÄNNER att det är möjligt att förebygga eller försena uppkomst av typ 2-diabetes och
minska antalet uppkomna komplikationer genom att åtgärda underliggande faktorer som
påverkar hälsan, särskilt dåliga kostvanor och fysisk inaktivitet, även tidigt i barndomen,
1
Skriftlig förklaring 1/2006.
9658/06 (Presse 148)
25
SV
1-2.VI.2006
13.
ERKÄNNER att förebyggande av diabetes har en direkt positiv effekt på andra
icke-överförbara sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, som också utgör allvarliga
hälsorisker för medborgarna i Europeiska unionen, och på bördorna för hälso- och
sjukvårdssystemen och för ekonomin,
14.
ERKÄNNER behovet av att kontrollera och övervaka diabetes, inklusive utbyte av
informationer om dödlighet i diabetes, sjukdomsfrekvens och uppgifter om riskfaktorer,
och av en större förståelse för livsstilar, kunskaper, attityder och beteenden hos
befolkningen i Europeiska unionen,
15.
ERKÄNNER att ytterligare forskning i Europa om hälsofaktorer för bekämpning av
riskfaktorer vad gäller diabetes skulle ge ett positivt bidrag till behandlingen av sjukdomen
i framtiden,
16.
ERKÄNNER att för att åtgärda och lindra diabetikers lidande är det nödvändigt att ha en
långsiktig strategi bestående av åtgärder som riktar sig till såväl den friska befolkningen
som enskilda personer med hög risk för att drabbas av diabetes eller som lever med
diabetes,
17.
ERKÄNNER att hälsofrämjandet kräver en integrerad strategi och måste vara heltäckande,
klar och tydlig, sektorsövergripande, tvärvetenskaplig, öppen för medverkan och grundat
på tillgängliga forskningsresultat och bevis. Framför allt måste förebyggandet av sjukdom
riktas mot människor under hela livscykeln, särskilt de som mest riskerar att drabbas av
diabetes, med beaktande av sociala, kulturella, könsmässiga och åldersmässiga skillnader.
Man bör satsa på att göra lämpliga utvärderingar, bland annat kontroll och övervakning av
insatser och program,
18.
VÄLKOMNAR att kommissionen har inrättat handlingsplattformen för kost, fysisk
aktivitet och hälsa,
19.
ERKÄNNER den viktiga roll som det civila samhället kan spela när det gäller att
förebygga diabetes och dess konsekvenser,
20.
UPPMANAR medlemsstaterna att, när de antar eller omprövar nationella
folkhälsostrategier och gör insatser som riktar sig mot hälsofaktorer och främjandet av
hälsosamma livsstilar med beaktande av tillgängliga resurser, överväger
 att på nationell nivå samla in, registrera, övervaka och rapportera om uttömmande
epidemiologiska och ekonomiska uppgifter om diabetes samt uppgifter om
underliggande faktorer,
 att utveckla och genomföra ramprogram, om så är lämpligt, åtgärda diabetes och/eller
underliggande hälsofaktorer, förebygga sjukdomar med stöd av bevis, undersöka och
behandla på grundval av bästa praxis och med hjälp av ett utvärderingssystem med
mätbara mål för att spåra hälsoresultat och kostnadseffektivitet, med beaktande av
medlemsstaternas organisation och tillhandahållande av deras respektive hälso- och
sjukvårdstjänster, av etiska, rättsliga, kulturella och andra relevanta frågor och av
tillgängliga resurser,
9658/06 (Presse 148)
26
SV
1-2.VI.2006
 att utveckla bevisunderbyggd, hållbar och kostnadseffektiv medvetenhet hos
allmänheten och primära förebyggande åtgärder som är tillgängliga och ekonomiskt
överkomliga för att uppfylla behoven hos de personer som är mest i riskzonen för att
utveckla diabetes liksom hos hela befolkningen,
 att utveckla ekonomiskt överkomliga och tillgängliga sekundära, förebyggande åtgärder
som grundar sig på nationella bevisunderbyggda riktlinjer och syftar till att upptäcka
och förebygga utvecklingen av diabeteskomplikationer,
 att anta en holistisk, sektorsövergripande, tvärvetenskaplig behandlingsstrategi riktad
mot diabetiker, inklusive tonvikt på förebyggande åtgärder, i samarbete med
primärvården, sekundärvården och kommunal vård och omsorg, socialtjänsten och
utbildning,
 att vidareutveckla
sjukvårdspersonal,
21.
en
genomgripande
diabetesutbildning
för
hälso-
och
UPPMANAR Europeiska kommissionen att stödja, om så är lämpligt, medlemsstaterna i
deras insatser att förebygga diabetes och främja en hälsosam livsstil genom
 att fastställa diabetes som en utmaning mot folkhälsan i Europa och uppmuntra
bildandet av nätverk och informationsutbyte mellan medlemsstaterna i syfte att främja
bästa praxis, förbättra samordningen mellan hälsofrämjande åtgärder och förebyggande
politik och program för hela befolkningen och högriskgrupper och att minska
ojämlikheter och optimera hälso- och sjukvårdsresurserna,
 att underlätta och stödja europeisk diabetesforskning i grundvetenskap och klinisk
vetenskap och säkerställa en stor spridning av resultaten av denna forskning i hela
Europa,
 att utreda och förstärka möjligheterna att jämföra epidemiologiska bevis på diabetes
genom att överväga att inrätta standardiserade enheter för kontroll, övervakning och
rapportering om dödlighet i diabetes, sjukdomsfrekvens och uppgifter om riskfaktorer
i alla medlemsstater,
 att rapportera om medlemsstaternas åtgärder för att framhålla hälsofaktorer, främja
hälsosamma livsstilar, nationella diabetesprogram och förebyggande åtgärder på
grundval av den information som lämnas av medlemsstaterna, bedöma i vilken
utsträckning som de föreslagna åtgärderna fungerar effektivt och överväga behovet av
ytterligare insatser,
 att fortsätta arbetet med att utveckla en genomgripande strategi för hälsofaktorer på
europeisk nivå, inklusive en sammanhängande och övergripande politik för kostvanor
och fysisk aktivitet, och att åtgärda de verkningar på folkhälsan som härrör från reklam,
marknadsföring och uppvisande, särskilt riktade mot barn, av energirika livsmedel och
sockerhaltiga drycker,
9658/06 (Presse 148)
27
SV
1-2.VI.2006
 att bygga vidare på handlingsplattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa och
uppmuntra utvecklingen och genomförandet av nationella diabetesförebyggande
program och åtgärder,
 att beakta hälso- och riskfaktorer i fråga om diabetes i EU:s hela politik,
22.
–
UPPMANAR kommissionen att fortsätta att samarbeta med relevanta internationella och
mellanstatliga organisationer, särskilt Världshälsoorganisationen och OECD, för att
garantera en effektiv samordning av insatserna."
Gemensamma värderingar och principer i EU:s hälso- och sjukvårdssystem  rådets
slutsatser
Rådet antog följande slutsatser:
"EUROPEISKA UNIONENS RÅD
1.
NOTERAR att Europeiska kommissionen i sitt ändrade förslag till Europaparlamentets och
rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden har beslutat att ta bort hälso- och
sjukvården från direktivets tillämpningsområde, och införa ändringar som föreslagits av
Europaparlamentet.
2.
NOTERAR att Europeiska kommissionen har meddelat att den kommer att utarbeta en
gemenskapsram för säker, högkvalitativ och effektiv hälsovård, genom att stärka
samarbetet mellan medlemsstaterna och ge klara besked och visshet i fråga om hur
gemenskapsrätten skall tillämpas när det gäller hälso- och sjukvård.
3.
ERKÄNNER att aktuella domar i Europadomstolen lyft fram behovet av klara besked om
sambandet mellan bestämmelserna i EG-fördraget, särskilt med avseende på fri rörlighet
för tjänster och den hälso- och sjukvård som åtnjuts genom de nationella hälso- och
sjukvårdssystemen.
4.
ANSER att hälso- och sjukvårdssystemen är en central del av Europas höga sociala
skyddsnivå och att de i hög grad bidrar till social sammanhållning och social rättvisa.
5.
ERINRAR om de övergripande värderingarna om allmängiltighet, tillgång till vård av god
kvalitet, rättvisa och solidaritet.
6.
BIFALLER det bifogade uttalandet om gemensamma värderingar och principer som ligger
till grund för hälso- och sjukvårdssystemen i Europeiska unionens medlemsstater (bilaga).
7.
UPPMANAR Europeiska kommissionen att se till att de gemensamma värderingar och
principer som genomsyrar uttalandet respekteras vid utarbetandet av särskilda förslag som
rör hälso- och sjukvården.
9658/06 (Presse 148)
28
SV
1-2.VI.2006
8.
UPPMANAR Europeiska unionens institutioner att se till att gemensamma värderingar och
principer respekteras i det arbete de utför.
Uttalande om gemensamma värderingar och principer
Detta är ett uttalande från 25 hälso- och sjukvårdsministrar i Europeiska unionen om de
gemensamma värderingar och principer som ligger till grund för Europas hälso- och
sjukvårdssystem. Vi tror att ett sådant uttalande är viktigt för att våra medborgare skall få klara
besked, och kommer lägligt, eftersom det nyligen varit en omröstning i parlamentet och att
kommissionen har kommit med ett reviderat förslag som undantar hälso- och sjukvården från det
föreslagna direktivet om tjänster på den inre marknaden. Det är vår starka övertygelse att
utvecklingen på detta område bör vara ett resultat av politisk enighet och inte enbart av rättsfall.
Vi anser också att det kommer att bli viktigt att bevara de gemensamma värderingar och principer
som presenteras nedan när det gäller tillämpningen av konkurrensregler i de system som skall
genomföra dem.
Detta uttalande bygger på diskussioner som har ägt rum i rådet och med kommissionen som en del
av den öppna samordningsmetoden och diskussionerna på hög nivå om patienters rörlighet och
utvecklingen av hälsovården i Europeiska unionen. Det beaktar också de rättsliga instrumenten på
europeisk och internationell nivå som påverkar hälso- och sjukvårdsområdet.
Detta uttalande framhäver de gemensamma värderingar och principer som delas över hela
Europeiska unionen om hur hälso- och sjukvårdssystemen uppfyller befolkningens och patienternas
behov. Det förklarar också hur dessa värderingar och principer genomförs i praktiken i hälso- och
sjukvårdssystemen i EU som varierar betydligt mellan medlemsstaterna och kommer att fortsätta att
göra det. I synnerhet måste beslut om hur mycket hälsovård som medborgarna har rätt till och de
mekanismer som används för att finansiera och utföra denna hälsovård, som t.ex. i vilken
utsträckning det är lämpligt att lita till marknadsmekanismerna och konkurrenstrycket för att sköta
hälso- och sjukvårdssystemen, fattas i ett nationellt sammanhang.
Gemensamma värderingar och principer
Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem är en central del av Europas höga sociala
skyddsnivå och de bidrar till social sammanhållning och social rättvisa samt hållbar utveckling.
De övergripande värderingarna om allmängiltighet, tillgång till vård av god kvalitet, rättvisa och
solidaritet har ett brett stöd i arbetet i de olika EU-institutionerna. Tillsammans utgör de en samling
värderingar som delas över hela Europa. Allmängiltighet innebär att ingen utestängs från tillgång
till hälso- och sjukvård. Solidaritet hör nära samman med hur våra nationella hälso- och
sjukvårdssystem är ekonomiskt ordnade och behovet av att alla skall ha tillgång till dem. Rättvisa
avser lika tillgång enligt behov oberoende av etnisk tillhörighet, kön, ålder, social status eller
betalningsförmåga. EU:s hälso- och sjukvårdssystem syftar också till att minska klyftorna när det
gäller den bristande jämlikheten i fråga om hälsan, som är en angelägenhet för EU:s medlemsstater.
Nära sammanlänkat med detta arbete i medlemsstaternas system är arbetet för att förebygga ohälsa
och sjukdomar genom att bland annat främja en hälsosam livsstil.
9658/06 (Presse 148)
29
SV
1-2.VI.2006
Syftet med EU:s alla hälso- och sjukvårdssystem är att de skall vara patientinriktade och uppfylla
individuella behov.
Men olika medlemsstater omvandlar dessa värderingar till praktisk handling på olika sätt: Det gäller
t.ex. frågan om den enskilda individen bör betala en patientavgift för sin hälso- och sjukvård eller
om det finns ett allmänt bidrag och om detta skall betalas genom en tilläggsförsäkring.
Medlemsstaterna har infört olika bestämmelser för att säkerställa rättvisa: En del har valt att
uttrycka detta som rättigheter för patienterna, andra som skyldigheter för vårdgivare inom hälsooch sjukvården. Tillämpningen utförs också olika – i vissa medlemsstater är det genom domstolar,
i andra genom styrelser, ombudsmän etc.
Det är ett väsentligt drag i alla våra system att vi syftar till att göra dem ekonomiskt hållbara på så
sätt att dessa värderingar bevaras i framtiden.
Det är en integrerad del av medlemsstaternas strategi att anta en metod som mer och mer inriktas
mot förebyggande åtgärder för att minska den ekonomiska bördan på de nationella hälso- och
sjukvårdssystemen, eftersom detta väsentligt bidrar till att minska hälso- och sjukvårdskostnaderna
och därför leder till ekonomisk stabilitet genom att sjukdomar undviks och därmed
sammanhängande kostnader.
Under dessa övergripande värderingar, finns det också ett antal verksamma principer i hela
Europeiska unionen, i den meningen att EU-medborgarna förväntar sig att dessa skall fungera och
ha stödstrukturer i hela EU. Bland dessa märks:
–
Kvalitet:
Alla EU:s hälso- och sjukvårdssystem strävar efter att erbjuda vård av god kvalitet. Detta
uppnås särskilt genom skyldigheten till kontinuerlig utbildning av hälso- och
sjukvårdspersonal som grundas på klart definierade nationella normer och som säkrar att
personalen har tillgång till råd om hur de bäst skall tillämpa kvalitet, stimulera innovation
och sprida goda erfarenheter, utveckla system för att säkerställa god klinisk styrning och
övervaka kvaliteten i hälso- och sjukvårdssystemet. Mycket viktig är också principen om
säkerhet.
–
Säkerhet:
Patienterna kan förvänta sig att alla EU:s hälso- och sjukvårdssystem är säkra för patienten
och att riskfaktorerna övervakas, att hälso- och sjukvårdspersonalen får lämplig utbildning
och att det finns skydd mot missledande annonsering om hälsoprodukter och behandlingar.
–
Vård som vilar på vetenskaplig grund och etik:
Demografiska utmaningar och ny medicinsk teknik kan ge upphov till svåra frågor (om
etik och kostnad), som alla EU:s medlemsstater måste kunna besvara. Att säkerställa att
vårdsystemen vilar på vetenskaplig grund är väsentligt, både för att ge behandling av hög
kvalitet, och att säkerställa hållbarhet på lång sikt. Alla system måste klara av utmaningen
att prioritera hälsovården så att jämvikt uppnås mellan varje individuell patients behov och
de ekonomiska resurser som är tillgängliga för hela befolkningen.
9658/06 (Presse 148)
30
SV
1-2.VI.2006
–
Patientdeltagande:
Alla EU:s hälso- och sjukvårdssystem bör vara patientinriktade. Detta innebär att
patienterna deltar i behandlingen, att det skall råda öppenhet, och att patienterna om
möjligt skall erbjudas alternativ, t.ex. val mellan olika vårdgivare. Syftet med varje system
är att det skall erbjuda enskilda personer information om deras hälsostatus, rätt till full
information om den behandling som erbjuds och att patienterna skall ge sitt medgivande
till en sådan behandling. Alla system bör kontrolleras offentligt och vara styrda enligt
principerna om god förvaltning och öppenhet.
–
Prövning:
Patienterna bör ha rätt till prövning om misstag skulle begås. I detta ingår att ha ett öppet
och rättvist överklagandeförfarande, och tydlig information om ansvar och särskilda
former av prövning som beslutas av hälso- och sjukvårdssystemet i fråga (t.ex.
kompensation).
–
Integritet och konfidentialitet:
EU:s medborgares rätt till konfidentialitet i fråga om personuppgifter är erkänd i EU och i
den nationella lagstiftningen.
Vi sjuk- och hälsovårdsministrar noterar ett ökande intresse för marknadsmekanismernas roll
(inklusive konkurrenstrycket) med avseende på styrningen av hälso- och sjukvårdssystemen. På
detta område pågår en bred politisk utveckling inom hälso- och sjukvårdssystemen i
Europeiska unionen som syftar till att uppmuntra mångsidighet och valfrihet och effektivaste
användning av resurserna. Vi kan lära från varandras politiska utveckling på detta område, men
varje medlemsstat måste själv besluta om hur detta skall genomföras i deras egna stater med
insatser som är anpassade till respektive hälso- och sjukvårdssystem.
Det är inte lämpligt att standardisera hälso- och sjukvårdssystemen på EU-nivå, men det ligger ett
oerhört stort värde i att arbeta på europeisk nivå med vårdfrågor. Medlemsstaterna åtar sig att arbeta
tillsammans för att dela erfarenheter och information om tillvägagångssätt och goda erfarenheter,
till exempel genom kommissionens högnivågrupp för hälso- och sjukvård eller genom den
pågående öppna samordningsmetoden för långsiktig hälso- och sjukvård för att uppnå det
gemensamma målet att främja en effektivare och mer tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalitet
i Europa. Vi anser att det är särskilt värdefullt att alla initiativ om hälso- och sjukvård för
Europas medborgare är tydliga i fråga om deras rättigheter vid flyttning från en medlemsstat i EU
till en annan och att dessa värderingar och principer samlas inom en rättslig ram för att rättssäkerhet
skall uppnås.
Sammanfattningsvis är vårt hälso- och sjukvårdssystem en grundläggande del av Europas sociala
infrastruktur. Vi underskattar inte de utmaningar som ligger framför oss när det gäller att
sammanjämka individuella behov med tillgängliga finanser när Europas befolkning åldras, när
förväntningarna ökas och den medicinska utvecklingen går framåt.
9658/06 (Presse 148)
31
SV
1-2.VI.2006
I diskussionen om framtida strategier bör vår gemensamma angelägenhet vara att skydda de
värderingar och principer som ligger till grund för EU:s hela hälso- och sjukvårdssystem. Som
hälso- och sjukvårdsministrar i Europeiska unionens 25 medlemsstater, uppmanar vi de europeiska
institutionerna att säkerställa att de i sitt pågående arbete skyddar dessa värderingar och undersöker
hur Europeiska unionen påverkar hälso- och sjukvårdssystemen samt integreringen av
hälsoaspekterna i all politik."
–
EU:s strategi för hållbar utveckling
Rådet förde en riktlinjedebatt i samband med översynen av EU:s strategi för hållbar utveckling.
Debatten omfattade följande frågor:
 Om de mål och viktiga åtgärder för folkhälsan som föreslås i paketet om översyn av strategin för
hållbar utveckling1 är lämpliga och tillräckliga för att möta de utmaningar som hållbar utveckling
innebär och för att ta itu med de icke hållbara tendenserna inom hälsovårdssektorn på ett
effektivt sätt.
 Hälsovårdssektorns bidrag till ekonomisk utveckling och Lissabonsstrategins resultat.
 Bidrag från EU:s strategi för hållbar utveckling till samstämmighet mellan EU:s interna politik
och dess internationella åtaganden och till hållbar utveckling på både EU-nivå och global nivå.
Delegationerna välkomnade enhälligt att folkhälsan tas med som ett prioriterat område i paketet om
översyn av EU:s strategi för hållbar utveckling. Bättre hälsa ansågs vara av central betydelse för
ekonomisk utveckling och välstånd.
Flera delegationer påpekade att sambandet mellan hållbar utveckling och människors hälsa bör
uttryckas tydligare i den reviderade strategin för hållbar utveckling.
Delegationer underströk även att konsekvensanalysen av nya lagstiftningsåtgärder även bör omfatta
hälsodimensionen, exempelvis som ett verktyg för att införliva hälsa i all politik.
Hälsosystemens finansiella hållbarhet har också tagits upp.
EU kan spela en ledande roll när det gäller att fastställa den internationella folkhälsoagendan och
utveckla empiriska åtgärder för att bemöta internationella folkhälsoutmaningar.
I juni 2005 antog Europeiska rådet ett uttalande om huvudprinciperna för en hållbar utveckling som
bygger på följande fyra mål: miljöskydd, social rättvisa och sammanhållning, ekonomiskt välstånd
och uppfyllande av internationellt ansvar2.
1
2
15796/05.
10255/05.
9658/06 (Presse 148)
32
SV
1-2.VI.2006
I december 2005 tog Europeiska rådet del av kommissionens presentation av meddelandet om en
förnyad strategi för hållbar utveckling för de närmaste fem åren 1 och såg fram mot "att i juni 2006
anta en ambitiös och omfattande strategi som innehåller målsättningar, indikatorer och ett effektivt
övervakningsförfarande, och som bör integrera den interna och den externa dimensionen och
grunda sig på en positiv och långsiktig vision, där gemenskapens prioriteringar och mål för hållbar
utveckling sammanförs i en tydlig och sammanhängande strategi som på ett enkelt och effektivt sätt
kan förmedlas till medborgarna."2
Ordförandeskapet samråder för närvarande med alla berörda rådskonstellationer för att
EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling skall kunna antas av Europeiska rådet i juni 2006.
–
Beredskap och planering för pandemisk influensa
Rådet diskuterade beredskap och planering för pandemisk influensa och inriktade sig särskilt på de
åtgärder som skall vidtas på EU-nivå för att man skall vara förberedd om en pandemisk influensa
utbryter.
Delegationerna framlade sina synpunkter på inrättandet av ett europeiskt strategiskt beredskapslager
med antivirala medel och det antal behandlingar som detta beredskapslager bör omfatta, om
beredskapslagrets skall vara virtuellt eller faktiskt och när det skall inrättas.
Debatten var en uppföljning av diskussionen vid hälsoministrarnas informella möten i Wien i
februari och april 2006.
Man kommer att fortsätta att diskutera de rättsliga, tekniska och finansiella aspekterna av denna
fråga under det kommande ordförandeskapet.
–
Bekämpning av hiv/aids
Rådet diskuterade kommissionens meddelande om bekämpning av hiv/aids i Europeiska unionen
och angränsande länder 20062009.
Under debatten diskuterades särskilt följande frågor:
–
1
2
Områden [t.ex. mänskliga rättigheter, stigmatisering och diskriminering, främjande av
förebyggande, tidig diagnos, tillgång till behandling, forskning] som bör betonas särskilt
för att stärka kampen mot detta globala hot; förstärkt primärt förebyggande,
strategi/åtgärder som behövs på europeisk nivå för att stödja och stärka medlemsstaternas
förebyggande åtgärder.
15796/05.
Punkt 13 i slutsatserna från Europeiska rådet i december 2005 (15914/1/05).
9658/06 (Presse 148)
33
SV
1-2.VI.2006
–
Stöd till de angränsande länderna i deras insatser för att kontrollera hiv/aids-epidemin.
–
Behovet av ett framtida engagemang från Europeiska rådets sida.
Förebyggande, bekämpning av stigmatisering och diskriminering, nya informationskampanjer, lätt
och lika tillgång till behandling, bekämpning av prostitution och handel med narkotika,
investeringar i forskning om nya behandlingar och vacciner angavs som några av de initiativ som är
väsentliga för att hejda spridningen av epidemin.
Robusta system för övervakning av folkhälsan och epidemiologiska system skulle hjälpa
medlemsstaterna att anpassa sina åtgärder till de grupper som löper störst risk att drabbas av aids.
Förstärkt samarbete med myndigheter och icke-statliga organisationer samt utbyte av bästa praxis är
av central betydelse för att bistå angränsande länder.
Det ansågs önskvärt att stats- och regeringscheferna engagerar sig i både EU-dimensionen och den
externa dimensionen för att förena insatserna för att bekämpa epidemin och högprioritera hiv/aids
på den internationella agendan
Det erinras om att hiv/aids-epidemin har stått i centrum för uppmärksamhet och åtgärder från
EU:s folkhälsoverksamhet sedan slutet av 80-talet.
EU och dess grannländer står nu inför hotet av en "ny epidemi". Delar av Europa har den snabbaste
ökningen av nya fall av aids/hiv i världen. Siffror som offentliggjorts av UNAIDS bekräftar att
antalet nya infektioner ökar i de 25 medlemsstaterna och deras östeuropeiska grannländer. Mönstret
för överföring ändras också. Sexuellt överförda sjukdomar dominerar fortsatt i några delar av den
europeiska kontinenten men många av de snabba ökningarna av infektioner beror på
sprutnarkomaner.
–
Läkemedel för avancerad terapi
I avvaktan på Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen tog rådet del av en lägesrapport
om ett förslag till förordning om läkemedel för avancerad terapi (15023/05).
Huvudsyftet med förslaget är att skapa en enda rättslig ram för tre slags terapier (genterapi,
somatisk cellterapi och vävnadsteknik), där den vetenskapliga och tekniska utvecklingen är mycket
snabb.
Utvecklingen på detta området är av stor betydelse för framtida behandling av sjukdomar, och det
finns därför ett stort behov av att utarbeta gemenskapsregler för att underlätta innovation,
utveckling och klinisk prövning på en framväxande marknad.
Kommissionen lade fram ett förslag som tar upp säkerhet och effektivitet avseende produkter
baserade på avancerade terapier när ursprungsmaterialet finns tillgängligt, i stället för på materialets
ursprung, eftersom sådana frågor behandlas i andra rättsliga instrument (t.ex. vävnadsdirektivet).
9658/06 (Presse 148)
34
SV
1-2.VI.2006
Föreslagen rättslig grund: Artikel 95 i fördraget  kvalificerad majoritet krävs för ett rådsbeslut;
medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet gäller.
–
Medicintekniska produkter
I avvaktan på Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen noterade rådet en lägesrapport
(9522/06) om ett förslag till direktiv när det gäller översynen av direktiven om medicintekniska
produkter (5072/06).
Syftet med förslaget är att klarlägga befintlig lagstiftning (direktiv 90/385/EEG1, 93/42/EEG2 och
98/79/EG3) och att skapa en grund för kommissionens allmänna översyn av lagstiftningen om
medicintekniska produkter.
Föreslagen rättslig grund: Artikel 95 i fördraget  kvalificerad majoritet krävs för ett rådsbeslut,
medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet skall tillämpas.
ÖVRIGA FRÅGOR
Rådet informerades av ordförandeskapet om följande punkter:
–
Förslag till förordning om upprättande av Europeiska fonden för justering för
globaliseringseffekter (9594/06).
–
Ordförandeskapets konferenser:
1
2
3
–
"Konferensen om sociala tjänster av allmänt intresse" (Wien den 20 april 2006)
(9459/06).
–
"Femte mötet med människor som lever i fattigdom" (Bryssel den 12–13 maj 2006)
(9682/06).
–
"Konferensen om de sociala modellernas kulturella och sociala villkor i Europa"
(Wien den 19–20 maj 2006) (9849/06).
–
"Konferensen
om
att
minska
löneskillnaderna
kvinnor"(Bryssel den 22 maj 2006) (9841/06).
mellan
män
och
Rådets direktiv 90/385/EEG av den 20 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva
medicintekniska produkter för implantation, EGT L 189, 20.7.1990, s. 17.
Rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter, EGT L 169, 12.7.1993, s. 1.
Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in
vitro-diagnostik, EGT L 331, 7.12.1998, s. 1.
9658/06 (Presse 148)
35
SV
1-2.VI.2006
–
–
"Resultatet av den första internationella konferensen om kemikalieförvaltning
(ICCM 1)" (Dubai den 4–6 februari 2006) (8930/06).
–
Konferens om skadliga traditionella sedvänjor (HTP) (5675/06).
Medbeslutandeärenden (hälsopåståenden, vitaminer, läkemedel för pediatrisk användning).
Rådet informerades av kommissionen om följande punkter:
–
Kommissionens meddelande "Vägledning för utstationering av arbetstagare i samband med
tillhandahållande av tjänster" (9924/06).
–
Kommissionens meddelande "Genomförande av partnerskapet för tillväxt och
sysselsättning: göra Europa till ett kompetenscentrum för företagens sociala ansvar"
(9918/06).
–
Kommissionens meddelande om att främja drägligt arbete för alla. (9921/06).
–
Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) (9916/06).
–
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett gemenskapsprogram
för hälso- och konsumentskyddsåtgärder (2007–2013)  Lägesrapport (9512/06).
–
Ramkonvention om tobakskontroll (9902/06).
–
Kommissionens högnivågrupp för hälso- och sjukvård (9903/06).
–
Psykisk hälsa (9904/06).
–
Strategi efter G10 (9906/06).
–
Kommissionens meddelande om förebyggande av personskador och främjande av
säkerheten (9907/06).
–
Kommissionens meddelande om EU:s alkoholstrategi (9908/06).
Rådet informerades av ordförandeskapet och kommissionen om följande punkt:
–
Konferens om e-hälsovård i Malaga (9783/06 ADD 1).
Rådet informerades av den portugisiska delegationen om följande punkt:
–
Europarådets ministerkonferens om familjefrågor "Förändringar i föräldraskapet"
(9893/06).
9658/06 (Presse 148)
36
SV
1-2.VI.2006
ANDRA GODKÄNDA PUNKTER
FISKEFRÅGOR
Blåvitling och sill
Rådet antog en förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 51/2006 1 för att genomföra
överenskommelsen mellan gemenskapen och Färöarna av den 23 februari 2006 om att ge båda
parter tillträde till bestånden av blåvitling och sill i varandras fiskezoner.
1
EUT L 16, 20.1.2006, s.1.
9658/06 (Presse 148)
37
SV