Hälsa och samhälle
HJÄRNTUMÖR
EN LITTERATURSTUDIE OM HUR VUXNA
PERSONER PÅVERKAS AV ATT HA
DRABBATS AV HJÄRNTUMÖR I BARNDOMEN
SANDRA ODDMO
EMMA PETTERSSON
Examensarbete i omvårdnad
15 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Maj 2011
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
HJÄRNTUMÖR
EN LITTERATURSTUDIE OM HUR VUXNA
PERSONER PÅVERKAS AV ATT HA
DRABBATS AV HJÄRNTUMÖR I BARNDOMEN
SANDRA ODDMO
EMMA PETTERSSON
Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Hjärntumör. En litteraturstudie om hur
vuxna personer påverkas av att ha överlevt hjärntumör i barndomen.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och
Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.
Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 300 barn av hjärntumör varje år.
Allteftersom fler av dessa drabbade barn överlever och blir vuxna lider de av
seneffekter som ibland inte kan behandlas eller rehabiliteras.
Syfte: Att utifrån litteraturen beskriva hur vuxna personer påverkas, i vardagliga
livet, av att ha drabbats av hjärntumör i barndomen.
Metod: En litteraturstudie där författarna sökt artiklar i PubMed, PsycINFO och
CINAHL. Goodmans sju steg användes som metod.
Resultat: Resultatdelen innehåller nio funna artiklar som granskats och som
redovisas i fyra teman. Resultatet visar på att utbildning och yrke kunde påverkas
av flera olika seneffekter. Även andra sjukdomar och recidiv kunde uppkomma till
följd av behandling och av tumören. Funktionsnedsättningar såsom försämring av
hörsel, tal och fysisk prestation var också vanligt.
Slutsats: Forskning om vård når ständigt ny evidens som kan hjälpa fler till ett
bättre liv. Detta medför att fler hjärntumördrabbade överlever, vilket gör att
sjuksköterskor och annan vårdpersonal kommer träffa fler av dessa personer i
framtiden. Resultatet visar att ålder vid diagnos samt hög strålningsdos har en
inverkande faktor inom flera teman, exempelvis utbildningssvårigheter, sämre
hälsorelaterad livskvalité, neurokognitiva nedsättningar samt sjukdomar såsom
stroke.
Nyckelord: barndom, hjärntumör, senkomplikationer, vuxna överlevare.
2
BRAIN NEOPLASM
A LITERATURE REVIEW ABOUT HOW ADULT
PERSONS ARE AFFECTED BY HAVING
SURVIVED BRAIN NEOPLASM IN THE
CHILDHOOD
SANDRA ODDMO
EMMA PETTERSSON
Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Brain neoplasm. A Literature Review about
how adult persons are affected by having survived brain neoplasm in the
childhood. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö
University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.
Background: Around 300 children are affected by brain tumor each year in
Sweden. As more of these children survive and become adults, they suffer from
long-term sequelae that sometimes can not be treated or rehabilitated.
Aim: From literature, describe the impact of daily life, on adult persons having
survived brain neoplasm in their childhood.
Method: A literature study in which authors sought articles with PubMed,
PsycINFO and CINAHL. Goodman's seven-step method was used.
Results: The results contain nine articles, which were reviewed and presented in
four themes. The results show that education and profession was influenced by
several long-term sequelae. Other disorders and relapse may occur as a result of
treatment and the tumor. Disabilities such as hearing-, speech- and physical
performance impairments were also common.
Conclusion: Health care research reaches new evidence that can help more
people to a better life. This results in more survivors of brain tumor, which leads
to more future meetings between nurses and other health professionals and these
persons. The results show that age at diagnos and high dose of radiation has an
influence on several themes, such as educational difficulties, poor health-related
quality of life, neurocognitive impairments and diseases such as stroke.
Keywords: adult survivors, brain neoplasm, childhood, late effects.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
BAKGRUND
Etiologi och epidemiologi
Symtom
Prognos
5
5
5
6
Behandling
Kvarvarande men och komplikationer
Socialt och känslor
Sjuksköterskans roll
Definitioner
6
7
8
7
8
8
SYFTE
9
METOD
9
RESULTAT
Utbildning
Yrke
Sjukdomar
Funktionsnedsättningar
13
13
14
14
15
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
16
16
18
SLUTSATS
21
REFERENSER
22
BILAGOR
24
Bilaga 1
Bilaga 2
25
26
Bilaga 3
27
4
INLEDNING
Ämnet hjärntumör fångade skribenterna då det är en allvarlig sjukdom som
förändrar hela personens liv. Denna litteraturöversikt beskriver, utifrån
litteraturen, hur vuxna överlevare påverkas, i dagliga livet, av att ha drabbats av
hjärntumör i barndomen. Då forskning inom vården ständigt gör framsteg leder
detta förhoppningsvis till att fler barn överlever hjärntumör. Framgångarna inom
forskning leder även till att allt fler personer kommer leva med seneffekter. Dessa
seneffekter kan uppkomma av både behandling och tumörens skada på hjärnan
och kan ge grava komplikationer som följer personen genom hela livet. Som
sjuksköterska och annan vårdpersonal är det viktigt att förstå vilka seneffekter
som kan uppstå. Detta för att på bästa sätt kunna stötta patienten i vuxen ålder,
kunna ge relevant information och hjälpa patienten till ett så bra liv som möjligt.
BAKGRUND
Nedan följer en beskrivning av etiologi och epidemiologi, symtom, utredning,
prognos samt behandling av hjärntumör i barndomen. Författarna beskriver även
hur sjukdomen kan påverka personens liv i vuxen ålder genom en framställning av
kvarvarande men och komplikationer. Slutligen beskrivs sjuksköterskans roll vid
mötet med hjärntumöröverlevare.
Etiologi och epidemiologi
Edqvist (2010) skriver att hjärntumör drabbar 1100 personer i Sverige varje år och
enligt Hagelin (2008) är omkring 300 av dem barn. Hjärntumör är en av de
vanligaste formerna av cancer. En annan vanlig sort beskrivs som akut lymfatisk
leukemi, ALL, som tillsammans med hjärntumörer utgör en tredjedel av fallen (a
a).
Forskare vet inte varför hjärntumörer uppstår, men tror sig ha funnit ett visst
arvsanlag, skriver Edqvist (2010). Anlaget består av olika sorters cancergener som
vid skada på dessa kan ge en okontrollerad celldelning samt ett samband mellan
immunförsvar och tumörutveckling. En annan orsak till utvecklingen av cancer är
skador på kroppens supressorgener, vilka kontrollerar normal celldelning. Skadan
leder till att celldelningen blir obehärskad. En sista bidragande orsak är
miljöfaktorer, exempelvis kemikalier och elektromagnetisk strålning (a a).
5
Symtom
På barncancerfondens hemsida finns en intervju med Birgitta Lannering,
barnonkolog och forskare på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i
Göteborg, utförd av Jordevik (2004). Jordevik uppger att föräldrar till
hjärntumördrabbade barn oftast blir tvungna att söka vård många gånger innan rätt
diagnos på barnet ställs. Detta är till följd av att symtomen är diffusa och därför
lätta att missta för andra sjukdomar eller tillstånd (a a). Enligt Hagelin (2008) är
symtomen för hjärntumör beroende av var tumören är belägen. Från hjärnan styrs
många av kroppens olika funktioner och därför kan sjukdomen ge många olika
symptom (Edqvist, 2010). Enligt Blommengren och Ohlgren (2007) kan
kännetecknen ibland komma smygande, men kan även inträffa akut. Hagelin
(2008) menar att symtom kan yttra sig som huvudvärk, morgonkräkningar och
uttalad trötthet p g a ökat intrakraniellt tryck. Det ökade trycket beror på att
tumören orsakar cirkulationshinder genom att inte släppa förbi
cerebrospinalvätska. Då olika centrum av hjärnan påverkas av trycket kan symtom
som balanssvårigheter, dubbelseende eller epileptiska anfall uppkomma (a a). En
del symtom går tillbaka av sig själv, medan andra kan tränas bort, men ibland blir
de bestående, menar Blommengren och Ohlgren (2007).
Prognos
Järhult och Offenbartl (2006) beskriver olika former av hjärntumörer. Två av
sorterna är benigna och metastaserar därmed inte. Formerna kallas neuriom vilken
växer på kranialnerverna och meningiom som drabbar hjärnhinnorna. Gliom som
uppkommer från och växer i hjärnvävnaden samt adenom som växer i hypofysen
är maligna typer (a a). Medulloblastom är den vanligaste hjärntumörformen hos
barn, enligt Hagelin (2008). Denna form har sitt ursprung i nervceller, som
fortfarande utvecklas hos barn och därför finns i omogen form. En mutation i en
sådan cell kan utvecklas till en tumör som då angriper cerebellum (Svensson m fl,
2010). Enligt Finnberg (2010) är oligodendrogliom en hjärntumörform som utgår
från stödjevävnad i hjärnan. Denna tumörform är malign och därmed mycket
allvarlig.
Prognosen beror, enligt Edqvist (2010) på vilken form av hjärntumör patienten har
och var den är belägen. Även malignitetsgraden är en avgörande faktor, uppger
Ericson och Ericson (2008). Liksom maligna tumörer kan även benigna tumörer
bli livshotande p g a begränsad yta och tryck på hjärnan vid tillväxt (Edqvist,
2010). Blommengren och Ohlgrens (2007) menar att recidiv från primärtumören
är vanligt och i de fall tumören inte har kunnat avlägsnas helt vid operation kan en
benign tumör recidivera som malign tumör.
Carlson-Green (2009) har genomfört en kvalitativ studie där författarna menar att
överlevnadsoddsen för hjärntumöröverlevnad inte är lika dramatisk som för andra
cancerformer, men prognosen förbättras dock ständigt. Åren 1975-1984 var
femårsöverlevnaden 59 procent för barn diagnostiserade med hjärntumör, jämfört
med 67 procent åren 1985-1994 (a a). Cirka 73 procent av hjärntumördrabbade
barn överlever sin sjukdom. Den bästa prognosen har låggradiga
astrocytomdrabbade patienter då tumörutvecklingen är långsam och tumören kan
sluta växa. Hjärnstamsgliom är den allvarligaste formen och går inte att operera
då den drabbar hjärnstammens känsliga område (Jordevik, 2004).
Behandling
Vid utredning av hjärntumör hos barn utförs olika undersökningar. Exempelvis
6
genomförs MRT (magnetisk resonanstomografi), PET,
(positronemissionstomografi), ultraljud och scintigrafi för att ta reda på tumörens
spridning (Hagelin, 2008).
Glukokortikoider, vanligtvis kortison, ges för att minska svullnad i hjärnan som
orsakats av tumören och minskar därmed trycket. Detta kan lindra huvudvärk och
sänkt vakenhet (Ericson & Ericson, 2008). ”Cushing” är en negativ effekt av
kortison, som innebär att kroppsfettet fördelas till ansiktet, nacken samt bålen
(Lyngstam, 2010).
Det psykosociala stödet beskrivs som viktigt och att involvera kurator,
sjukgymnast och arbetsterapeut betyder mycket för patienten (Blommengren &
Ohlgren, 2007) Det är dessutom viktigt för den drabbade att få stöd i alla krisens
stadier samt samtal där vårdpersonal ger information kan hjälpa patienten (Ericson
& Ericson, 2008).
Operation kan förlänga överlevnadstiden, men det är vanligt att kirurgen inte kan
avlägsna hela tumören. Ju mer som kan tas bort av tumören, desto längre blir
överlevnadstiden. Strålning och operation ges ofta som adjuvant behandling
eftersom kombinationen kan medföra längre överlevnad och hindra tillväxten.
Även behandling med cytostatika kan lindra tillväxten (Ericson & Ericson, 2008).
Kvarvarande men och komplikationer
De kvarvarande men som kan drabba överlevande personer är bl a
personlighetsförändring, pareser i armar och ben, sväljproblem samt synproblem
(Blommengren & Ohlgren, 2007). Nedan följer exempel på behandlingar som kan
utveckla seneffekter.
Operation
Vid kirurgi av hjärntumörer kan allvarlig status före och under operationen leda
till ihållande neurokognitiva följdtillstånd hos patienten. Denna risk kan minskas
till viss gräns med avancerade neurooperativa tekniker (Askins m fl, 2008).
Cytostatikabehandling
Behandling med cytostatika används för att ta död på celler i olika faser av
celldelningen. Cancerceller har högre delningshastighet än vanliga celler och
därför förstörs fler av dessa (Ericson & Ericson, 2008). Bieffekter av
cytostatikabehandling uppkommer p g a att normala celler ibland också skadas
(Bellenir, 2007). De flesta som behandlats med cytostatika har inga långsiktiga
komplikationer från behandlingen, men i en del fall kan cytostatikaterapin orsaka
permanenta skador på hjärta, lungor, nerver, lever, reproduktionsorgan och andra
organ. Behandling med en del cytostatikaläkemedel kan även orsaka sekundär
cancer (a a).
Strålbehandling
Jan Engström (2010), redaktör på Ågrenska, har intervjuat Marie Degerblad,
endokrinolog på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Degerblad
informerade om fler långsiktiga bieffekter av strålbehandling. Dessa inkluderade
bl a hypofyssvikt i vuxen ålder efter att ha strålbehandlats mot hjärntumör i
barndomen. Det är hypotalamus som är känsligt för strålning och följden blir att
hypofysen inte stimuleras tillräckligt för att nå upp till normal hormonproduktion.
Nästintill alla som strålas mot hjärnan eller ryggmärgen utvecklar med tiden brist
7
på något hormon i hypofysen. Hormon som påverkas till brist av strålning är
tillväxthormon, GH. Detta hormon är viktigt för kroppssammansättningen,
skelettet, blodfetterna samt livskvalitén eftersom personen orkar mindre än vanligt
(a a). Brist på sköldkörtelhormon är en annan följd av strålning mot hjärnan,
skriver Engström (2010). Sköldkörtelbrist leder till att kroppen går på sparlåga
vilket medför bl a trötthet, nedsatt ämnesomsättning, frusenhet, torr hud. Strålning
mot hjärnan kan även ha en inverkan på könskörtlarna via hypotalamus eller
hypofysen. Vid strålning högre än 30-40 Gy orsakas störningar på hypotalamus
eller hypofysen. Denna behandling kan ge upphov till menstruationsrubbningar,
nedsatt sexlust och infertilitet hos kvinnor samt potensproblem, nedsatt sexlust
och fertilitetsproblem hos män (a a).
Degerfält m fl (2008) skriver att överlevare ofta känner sig dåligt informerade om
seneffekter och komplikationer till följd av strålningsbehandling. Vidare skriver
författaren att det inte är ovanligt att dessa överlevare vårdas på andra avdelningar
än onkologiska. Därför menar Degerfält m fl (2008) att det är av vikt att alla
sjuksköterskor har kunskap om och kan hantera eventuella följdproblem i
patientmötet. Allvarliga tillstånd orsakat av strålbehandlingen beskrivs som
nervskador samt demens vid strålning mot hjärna och ryggmärg (a a).
Socialt och känslor
Carlson-Green (2009) menar att hjärntumöröverlevare var oroliga för att deras
barn skulle insjukna i cancer, trots vetskapen om att risken inte behöver vara
större för deras barn än för andras. Barn som överlever cancer har lite lägre chans
att gifta sig än den generella populationen och artikeln rapporterar om lägre
skilsmässofrekvens hos överlevare jämfört med kontrollgruppen. 56 procent av
manliga överlevare hade inte varit gifta jämfört med nio procent av syskonen i
kontrollgruppen. Detta motsvarade 25 procent hos kvinnliga överlevare respektive
15 procent i kontrollgruppen. Såväl 20 procent av överlevare kände av
begränsningar i sexuella livet p g a sin tidigare sjukdom (a a).
Av de överlevare som kämpar med svåra känslor har några övervägt eller begått
självmord, vilket är ett tragiskt slut på livet. Även om självmord bland
barndomscanceröverlevare är sällsynt, har en studie rapporterat en ökad risk för
att begå självmord vid en medianålder på 26,8 år. Dock rapporterar andra studier
positiva resultat där överlevare menar att cancern har gjort dem till vem de är
idag, att de har mer positiva livsprioriteringar och en förbättrad relation till familj
och vänner (Carlson-Green, 2009).
Sjuksköterskans roll
Lohne m fl (2002) belyser att långtidseffekter efter hjärnskador kan leda till
kroniska tillstånd som påverkar personens resterande liv. När medicinsk
behandling inte längre ger effekt har sjuksköterskan en viktig roll. Tid till
anpassning beskrivs som ytterst viktig för patienten, för att acceptera sin nya
situation. Beroende på var skadan sitter kan patienten få följder som trötthet,
ångest, depression och ihållande huvudvärk. Vilken vård och behandling patienten
får spelar stor roll för hur väl patienten återhämtar sig. Vid hjärnskada påverkas
patient och närstående alltid fysiskt, psykiskt och socialt (a a).
Halkett m fl (2010) skriver att även om patienterna erhållit information om
bieffekter från operation, kände sig många osäkra på hur de skulle tillfriskna och
om fysiska förmågor skulle påverkas. Dessutom var patienterna osäkra på
8
behandlingsbeslut, postoperativt tillfrisknande och adjuvant behandling samt vad
som skulle hända vid progression (a a).
CNS-tumöröverlevare hade svårigheter att erhålla den vård som behövdes vid
behandling av hjärntumörer enligt en studie av Crom m fl (2007). Studiens
resultat visar att det var tre gånger så svårt att få rätt vård vid
hjärntumörbehandlingar jämfört med behandlingar till andra olika cancerformer (a
a).
Socialstyrelsen (2005) har utformat en kompetensbeskrivning för sjuksköterskor. I
denna text beskrivs att sjuksköterskans förmågor bl a inkluderar att tillgodose
patientens fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga omvårdnadsbehov.
Hos hjärntumöröverlevare har författarna ovan tagit upp komplikationer som kan
förekomma. Att motverka dessa komplikationer i samband med sjukdom, vård
och behandling är en annan förmåga hos sjuksköterskan (a a).
Kompetensbeskrivningen tar upp ICN:s etiska kod som innefattar sjuksköterskans
fyra grundläggande ansvarsområden.
• Att främja hälsa
• Att förebygga sjukdom
• Att återställa hälsa
• Att lindra lidande
(Svensk Sjuksköterskeförening, 2002)
Definitioner
Till vuxna patienter som överlevt hjärntumör i barndomen räknades personer över
18 år vid studiens undersökning.
Enligt Järhult och Offenbartl (2006) kallas alla tumörer som växer intrakraniellt i
vardagligt tal hjärntumörer.
Barndomscancer definierades med att patienten fått sin diagnos före 18 års ålder.
Patienter blev benämning på de som är under sjukdom, medan personer används
för hjärntumöröverlevarna.
SYFTE
Syftet med denna studie var att utifrån litteraturen undersöka hur vuxna personer
påverkas, i dagliga livet, av att ha drabbats av hjärntumör i barndomen.
METOD
Skribenterna har valt att utföra en systematisk litteraturstudie och utgick från
Goodmans 7 steg:
9
Steg 1: Precisera problemet för utvärderingen
Steg 2: Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier
Steg 3: Formulera en plan för litteratursökningen.
Steg 4: Genomför litteratursökningen och samla in de studier som
möter inklusionskriterierna.
Steg 5: Tolka bevisen från de individuella studierna.
Steg 6: Sammanställ bevisen
Steg 7: Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet
(Willman m fl, 2006)
Steg 1 Precisera problemet för utvärderingen
Syftet med denna studie var att utifrån litteraturen beskriva vuxna överlevares
påverkan på vardagliga livet efter att ha drabbats av hjärntumör i barndomen. Att
leva med dödlig sjukdom som barn, i detta fall hjärntumör, innebär en enorm
psykisk och fysisk påfrestning och kan senare komma att prägla hela livet.
Steg 2 Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier
Författarna belyste både benigna och maligna hjärntumörer eftersom båda utgör
en markant förändring av det dagliga livet.
Hjärnmetastaser exkluderades, eftersom även primär tumören kan påverka till
senkomplikationer.
Författarna valde att söka artiklar som skrivits inom de senaste fem åren eftersom
författarna till en början fann många artiklar men som vid granskning inte var
relevant för syftet eller inte uppnådde minst grad tre (förklaras i steg 5).
Steg 3 Formulera en plan för litteratursökningen
Databassökandet genomfördes till en början gemensamt tills relevanta sökord
hade blivit funna och gemensam sökteknik hade utarbetats. Därefter kunde
författarna söka enskilt genom att följa denna teknik. Den utarbetade söktekniken
gick ut på att söka systematiskt. Detta utfördes genom att börja brett för att sedan
avgränsa allt mer med hjälp av begränsningar och kombination av sökorden. Då
någon av författarna fann en, för syftet, relevant titel lästes abstraktet. Om
innehållet fortfarande var relevant för syftet sparades artikeln. Relaterade artiklar
granskades och dessutom observerades relaterade MeSH- och Thesaurus-termer
för att få ytterligare tips på sökord. Alla genomförda sökningar skrevs för hand på
papper och lämpliga artiklar noterades.
Identifiera tillgängliga resurser
PubMed bidrog med alla nio valda artiklar. Genom frisökning med Google
Scholar fann författarna två av artiklarna som söktes upp i PubMed. CINAHL och
PsycINFO användes för att inte missa relevanta artiklar. Två artiklar beställdes via
Malmö Högskolas bibliotek, men ingen av dessa valdes till studiens resultat.
Identifiera relevanta källor
Nämnda databaser användes till resultatet. PubMed valdes då denna har medicin
som huvudämne, PsycINFO för sin psykologiska inriktning och CINAHL för att
hitta eventuella omvårdnadsaspekter.
Avgränsa forskningsområdet
10
Författarna ville undersöka påverkan på personen som överlevt hjärntumör och
valde därför att inte inkludera anhöriga och familjen. Studier som handlar om
intrakraniella blödningar eller intrakraniell infektion valdes bort.
Vetenskapliga kraven var refereegranskad samt kvalitativa och kvantitativa
artiklar med signifikanta resultat.
Utvärdera sökväg för varje söksystem
I PubMed sökte författarna med MeSH-termer, i CINAHL och PsycINFO
användes thesaurus-termer. Fritext användes då en passande MeSH- respektive
thesaurus-term inte fanns.
Steg 4 Genomför litteratursökningen och samla in de studier som
möter inklusionskriterierna
Författarna valde att börja söka brett i databaserna. Sökningarna gjordes med
MeSH- och thesaurus-termer samt med fritext. Sedan kombinerades termerna för
att smalna av träffresultatet. Relaterade artiklar och MeSH-termer till funna
artiklar i PubMed granskades för att inte missa artiklar som motsvarade syftet. De
titlar som fanns i sökresultatet lästes igenom och av de titlar som svarade på syftet
lästes även artikelns abstrakt och de abstrakt som var relevant för studiens syfte
lästes hela artikeln. De artiklar som ansågs relevanta granskades och
kvalitetsbedömdes.
Alla nio valda artiklar som inkluderades i denna litteraturstudie fanns i PubMed
och redovisas i tabell 1.
Söktermer
I varje databas användes brain neoplasms då detta är det uteslutande största
ämnet. Även childhood survivor, patients, quality of life och mental health
användes i alla databaser.
Tabell 1. Sökningar i PubMed med MeSH-termer där annat inte anges.
Datu
m
1/4
2011
Sökord
Begränsningar
“Brain
Neoplasms”
0
1/4
2011
“Brain
Neoplasms”
1/4
2011
“Brain
Neoplasms”
26/4
2011
”Brain
Neoplasms”
Childhood
(fritext)
“Brain
Neoplasms”
“Survivors”
Last 5 years,
English, only
abstracts, all
adults 19+
Last 5 years,
English, only
abstracts, all
adults 19+,
nursing journals
Last 5 years,
English, only
abstracts, all
adults 19+
Last 5 years,
English, only
abstracts, all
26/4
2011
Antal
träffar
82390
Lästa
titlar
0
Lästa
abstrakt
0
Lästa
artiklar
0
Valda
artiklar
0
5743
0
0
0
0
36
36
7
5
1
132
132
10
5
4
61
61
7
3
0
11
1/4
2011
“Brain
Neoplasms”
“Attitude”
¼
2011
“Brain
Neoplasms”
“patients”
12/4
2011
“Health
status”
“Survivors”
“Central
nervous
system
neoplasm”
“Survivors”
“Adults”
“Central
nervous
system”
“Neoplasms
”
15/4
2011
adults 19+,
humans
Last 5 years,
English, only
abstracts, all
adults 19+,
humans
Last 5 years,
English, only
abstracts, all
adults 19+,
humans
Last 5 years,
English, only
abstracts, all
adults 19+,
humans
Last 5 years,
English, only
abstracts, all
adults 19+,
humans
24
24
3
3
0
57
57
13
8
0
6
6
2
2
3, varav 2
relaterade
22
22
22
3
1
Steg 5 Tolka bevisen från de individuella studierna
Författarna använde sig av Bilaga G och Bilaga H från Willman m fl (2006) för att
granska artiklarnas studier. Granskningen får större tyngd om artiklarna granskas
enskilt av två oberoende granskare och sedan tolkas tillsammans som en
gemensam bedömning (a a). Därför lästes artiklarna igenom flera gånger och
granskades sedan för att slutligen tillsammans komma fram till rätt gradering.
Bilaga 1 är författarnas modifiering av Bilaga G från Willman m fl (2006). Denna
har, liksom modifiering av Bilaga H för kvalitativa artiklar (Bilaga 2), använts för
att gradera artiklarna för att visa kvalitén av de olika artiklarna som valts ut.
Graderingen gjordes utifrån de frågor som endast kunde besvaras med ja, nej eller
vet ej. För varje positivt svar erhölls ett poäng till artikeln, respektive noll poäng
för varje negativt och vet ej svar p g a icke-adekvat upplysning om ämnet.
Poängen översattes sedan till procent genom att antal positiva svar dividerades
med totala antalet frågor. Kvoten multiplicerades med hundra och utgjorde
därmed procenten. Graderingen bestämdes till 60-69 procent för grad III, 70-79
procent för grad II och 80-100 procent motsvarade grad I (a a).
Liksom Willman m fl (2006) skriver, vill författarna att artiklarnas syfte ska vara
relevant för litteraturstudiens syfte. Även ingående beskrivning av hur metoden
genomförts eftersträvas, vilket innefattar urvalet, datainsamlingen samt analysen.
Resultatet från de funna artiklarna ska vara logiskt och förståeligt (a a).
Steg 6 Sammanställ bevisen
För att en artikel skulle inkluderas i denna litteraturstudie gjordes en
sammanfattande bedömning med hjälp av Grad I-III, där lägst gradering
motsvarade högst kvalitet (Willman m fl, 2006). De studier som inte uppnådde
grad III exkluderades.
12
Totalt granskades nitton artiklar och de nio med högst kvalitet valdes ut.
Författarna har läst artiklarna flertalet gånger samtidigt som en matris (bilaga 3)
gjordes för att få en överblick över studiernas syfte (Axelsson, 2008). För att
skapa struktur delades resultatet in i teman och därefter lästes artiklarna igenom
igen. Författarna upptäckte att seneffekter dels påverkar vardagen och till
utveckling av sjukdomar och sämre funktion. Utifrån dessa upptäckter
utvecklades fyra teman.
Steg 7 Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet
Då författarna är noviser och hade begränsat med tid var denna punkt inte
relevant.
RESULTAT
I resultatet nedan redovisas studiens nio artiklar vars studier belyser hur vuxna
påverkas av att ha drabbats av hjärntumör i barndomen. Studierna behandlas
utifrån fyra teman Utbildning, Yrke, Sjukdomar och Funktionsnedsättningar.
Utbildning
Utbildningssvårigheter efter hjärntumör i barndomen undersöks i en kvantitativ
artikel av Edelstein m fl (2011). Syftet med studien var att undersöka långsiktiga
resultat hos hjärntumöröverlevare. Studiens resultat visar på att ju yngre ålder
deltagarna hade vid diagnos av hjärntumör, desto sämre läs- och skrivkunnighet
upptäcktes. Dessutom fanns sambandet att ju längre tid som förlöpt sedan
diagnosen, desto sämre räknekunskap hade deltagarna. Resultatet visar vidare på
att alla utom en överlevare slutförde gymnasiet. Även flera år efter att behandling
avslutats anger Edelstein m fl (2011) ett samband mellan lägre ålder vid diagnos
och akademiska bedriftsresultat. Av överlevarna angav 90 procent att de fick
anpassat program eller hjälpmedel för inlärningssvårigheter. Av deltagarna var 55
procent antingen anställda eller studerande på heltid. Resultatet jämförs med den
generella populationen, från samma provins och med samma ålder som
deltagarna. Majoriteten av den generella populationen var anställda och hade
minst läst på högskola eller universitet (a a).
Lancashire m fl (2010) utförde en jämförelse mellan CNS-tumörer och
retinoblastom, leukemi samt ”andra cancerformer”. Studien visar på svårigheten
att uppnå betyg och uppsatta mål. Enligt resultatet hade CNS-tumöröverlevare
lägre sannolikhet att uppnå betyg eller högskola-/universitetsnivå än överlevare av
retinoblastom samt ”andra cancerformer”. Chansen att uppnå betyg eller
högskola-/universitetsnivå var alltid lägst hos de som drabbats av cancer vid ett
till fyra års ålder. Vidare skriver Lancashire m fl (2010) att ålder vid
undersökningen, cancertyp, kön, ålder vid diagnos och epilepsidiagnos eller
upprepade krampanfall påverkade om överlevarna erhöll betyg och minst en
högskola-/universitetsnivå. Resultatet visade att CNS-tumör-överlevare hade
mindre sannolikhet för att uppnå minst en gymnasienivå. Detta resultat gällde
även överlevare som blivit kraniellt strålbehandlade jämfört med de som aldrig
strålats. Slutligen kom Lancashire m fl (2010) fram till att en försämring fanns vid
alla utbildningsnivåer hos CNS-tumöröverlevare vid jämförelse med allmänna
13
populationen i Storbritannien. Resultatet gällde för både strålbehandlade och ickestrålbehandlade. Försämringarna var dock värst hos strålbehandlade personer (a
a).
I Ness m fl (2010) som har genomfört en kvantitativ studie, använde sig
författarna av PPT, physical performance test, som är ett test som innefattade att
skriva en mening, äta, klä sig, plocka upp ett litet objekt från golvet, lägga ett
objekt på en hylla, snurra runt och gå. PPT justerades för emotionell hälsa och
kognitiv prestation och resultatet visade att hjärntumöröverlevare som haft lägre
poäng på prestationstestet hade minskad sannolikhet att studera på universitet eller
högskola (a a).
Bomans m fl (2009) kvantitativa artikel undersökte incidensen av återkommande
och kvarvarande symtom hos vuxna överlevare av CNS-tumörer i barndomen och
jämför med en kontrollgrupp som inte har cancer. Resultatet visade att överlevare
av hjärntumör hade mer hjälp i skolan, nådde lägre utbildningsmål och hade lägre
anställningsstatus (a a).
Yrke
Ness m fl (2010) använde PPT, där lägre poäng av PPT, gav sämre intelligence
quotient, IQ, till deltagarna. Sämre IQ minskade chansen att bli anställd.
Författarna skrev att IQ påverkades av hur ung patienten var när diagnos
bestämdes, även flera år efter behandlingen avslutades (a a).
Edelstein m fl (2011) skrev om arbetsminne, verkställande funktion, akademiska
bedrifter och fingerfärdighet. Studiens författare kom fram till att ju längre tid
som gått sedan diagnostiseringen genomfördes, desto sämre arbetsminne hade
överlevarna. Detta resultat gällde oavsett ålder vid diagnosen. Resultat visar även
att 45 procent av deltagarna inte arbetade medan 20 procent var anställda inom
familjen. Av hjärntumöröverlevarna var 25 procent beroende av föräldrar eller
vårdgivare för att kunna leva sitt dagliga liv (a a).
Huber m fl (2007) genomförde en studie som jämförde språkförsämring hos
överlevare av olika hjärntumörformer i posterior fossa. Cancerformerna
medulloblastom och astrocytom jämfördes med varandra samt med en
kontrollgrupp av vuxna och barn. Artikeln belyser att överlevare av
medulloblastom hade signifikant mer ataktisk dysartri, samordningsrubbningar i
talet, än astrocytomöverlevare och kontrollgrupperna. Medulloblastom och
astrocytomöverlevare hade sämre signifikant flyt i talet än kontrollgrupperna.
Medulloblastomöverlevare hade signifikant långsammare talhastighet jämfört med
den vuxna kontrollgruppen (a a).
Sjukdomar
Armstrong m fl (2009) jämförde CNS-tumöröverlevare med en kontrollgrupp av
syskon till hjärntumördrabbade. Denna kvantitativa studie undersökte seneffekter
hos ovan nämnda överlevare. I studien nåddes resultatet att neurokognitiva
försämringar var vanligare hos alla CNS-tumöröverlevare än i syskongruppen,
efter att ha blivit strålbehandlade. Artikelns författare undersökte även hur vanligt
det var med senare uppkommen malign cancer. I resultatet visas att 10,7 procent
av deltagarna hade drabbats av malign cancer, 25 år efter diagnosen. Vid samma
tidpunkt sedan diagnosen hade patienter som fått strålning på 50 eller mer Gy en
ökad incidens av CNS-tumörutveckling. Vid en sammanräkning av alla orsaker
14
till mortalitet var 17,1 procent vid 20 år, 21,5 procent vid 25 år och slutligen 25,8
procent vid 30 års ålder. Mortalitet vid 30 års ålder var vanligast orsakat av
progression eller recidiv av primärcancer, 14 procent och senare uppkommen
malign cancer hos 2,8 procent, pulmonell sjukdom, en procent och kardiell
sjukdom hos 0,4 procent. Vid en ålder på 30 år var död relaterat till recidiv
vanligare hos män, 15,6 procent jämfört med kvinnor 12,1 procent. Det var
vanligare att död orsakades av senare uppkommen malign cancer, pulmonell
sjukdom, kardiell sjukdom och andra orsaker än av recidiv av primära cancern,
25-30 år efter hjärntumördiagnosen (a a).
Edelstein m fl (2011) skriver att 20 procent av studiens deltagare, medicinerades
mot hypertension och att tio procent av dessa utvecklade diabetes. Sekundära
tumörer diagnostiserades hos 25 procent av deltagarna, åtta till 27 år efter primära
diagnosen (a a).
Bowers m fl (2006) är en kvantitativ studie som beskriver sambandet mellan
långtidsöverlevare från hjärntumörer och tidigt förekommande stroke. Deltagarna
som bestod av vuxna överlevare av hjärntumör i barndomen jämfördes med en
kontrollgrupp av slumpmässigt utvalda syskon. Av 1871 överlevande deltagare,
rapporterades stroke hos 117, vilket motsvarade 6,3 procent. 63 deltagare
rapporterade tidig stroke med medelintervall 13,9 år från diagnosen, vilket
motsvarar 267,6 personer på 100 000 personer och år. Dessa siffror resulterar i 29
gånger så stor risk för överlevare av hjärntumör att drabbas av stroke jämfört med
kontrollgruppen, efter justering av ålder, kön och etnicitet. 18 av deltagarna som
drabbats av tidig stroke hade recidiverande hjärntumör före slaganfallet, 96
procent minst ett år innan. Resultatet visade även att patienter som behandlats
med kraniell strålning oftare drabbats av stroke (a a).
Funktionsnedsättningar
Edelsteins m fl (2011) resultat visar att 55 procent av deltagarna hade någon sorts
hörselnedsättningar och att 25 procent av deltagarna hade behov av hörapparat.
Ness m fl (2010) undersökte BMI, känsel, muskelstyrka och
konditionsnedsättning med hjälp av PPT hos hjärntumöröverlevare och resultatet
jämfördes med kontrollgruppen. Studien kom fram till att 35,9 procent av
hjärntumöröverlevarna och 26,9 procent av kontrollgruppen led av fetma vid
undersökningen. Av överlevarna upplevde 20,5 procent nedsatt känsel för
beröring, jämfört med känselnedsättning hos mindre än fyra procent hos
kontrollgruppen. Muskelsvaghet i benen upplevdes av 55,1 procent av
överlevarna, vilket är jämförbart med kontrollpersoner i 60-69 års ålder. I
kontrollgruppen var det motsvarande 11,5 procent som upplevde muskelsvaghet.
Ness m fl (2010) menar även att yngre ålder vid hjärntumördiagnos var den enda
faktorn som påverkade till handsvaghet och dålig träningsdisciplin. Resultatet
visar även på att dålig träningsdisciplin var vanligare hos överlevare jämfört med
kontrollgruppen (a a).
Chou och Hunter (2009) undersökte fysiska komplikationer hos hjärntumör- samt
leukemiöverlevare. Studiens författare kom fram till att fysiska komplikationer
var vanligare hos överlevare av hjärntumör jämfört med leukemiöverlevare. Detta
ansåg forskarna bero på att överlevarna inte kunde vara självverkande p g a ökade
fysiska behov. Deltagarna hade svårigheter att hålla en positiv attityd då
följdtillstånd av behandlingen följde. De hade även svårt att acceptera sin svåra
15
situation på grund av upplevd orättvisa. Författarna kom fram till resultatet, att
hjärntumöröverlevare upplever sämre livskvalitet än leukemiöverlevare.
Sjukdomsrelaterade risker var högre hos hjärntumöröverlevare jämfört med
leukemiöverlevare vid fysiska komplikationer och cancerrelaterad oro (a a).
Armstrong m fl (2010) mätte, i sin kvantitativa studie, att variationer av olika
hälsotillstånd förekom hos överlevare av hjärntumör. Studiens författare kom fram
till att antalet försämringar varierade hos deltagarna från fem till 21,1 procent för
den fysiska funktionen. För fysiska begränsningar fanns en variation från 16,6 till
31,8 procent, från 12,2 till 26,8 procent för allmän hälsa och slutligen från 22,6 till
36,2 procent för social funktion. Författarna gjorde även en undersökning om
samband fanns mellan strålning och hälsorelaterad livskvalité. Studien fann ett
samband mellan strålning av temporalloben och fysiska begränsningar oavsett
vilken strålningsdos som använts. Sämre allmän hälsa rapporterades då
strålningsdos mellan 30-49 Gy använts. När strålbehandlingen uppnådde 50 Gy
eller mer bidrog behandlingen till sämre social funktion (a a).
Enligt Boman m fl (2009) hade överlevare sämre hälsostatus än kontrollgruppen.
Allvarligaste nedsättningarna drabbade kognition, känsel och allmän hälsa. 16,5
procent av överlevarna angav funktionsnedsättning med mer än fyra kännetecken
jämfört med 6,5 procent hos kontrollgruppen. Enligt studien hade 18,7 procent
nedsatt känsel och fyra procent kunde inte mobiliseras. De som diagnostiserades i
en tidigare era hade skadlig påverkan på känsel, fingerfärdighet och allmän hälsa
än de som diagnostiserats senare. Funktionshinder var mest framträdande hos
överlevare av könscellstumör, oligodendrogliom, ”andra gliom” och
medulloblastom (a a).
DISKUSSION
Här diskuteras styrkor och svagheter med litteraturstudiens metod och resultat
samt vilka problem författarna erfarit under arbetets gång, enligt Axelsson (2008).
Metoddiskussion
Författarna valde först syftet att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva
med hjärntumör. Då brist på relevanta artiklar rådde efter en veckas tid, beslöt sig
skribenterna för att ändra syfte. Bytet frambringade ett nytt syfte vilket författarna
upptäckt under veckans artikelsökning och som gav många relevanta artiklar som
svarade mot syftet. Författarna valde att skriva ”att utifrån litteraturen beskriva”,
efter att vid handledning blivit informerade om att detta uttryck kommer användas
mer frekvent i framtiden. Detta p g a att studenter inte får förstahandsinformation
eftersom den tas från litteraturen. Syftet innehåller ”dagliga livet” som för
författarna innebär överlevarnas dagliga liv, i hemmet, skolan samt på arbetet.
Författarna diskuterade även användning av ”upplevelse av” istället för
”påverkas”. Men det förstnämnda har en kvalitativ mening och eftersom
litteraturstudien innehåller till största del kvantitativa artiklar övervägdes detta
och ”påverkas” valdes.
16
Två frisökningar i Google Scholar genomfördes vilket genererade två artiklar.
Dessa kunde även bli funna i PubMed, med hjälp av relaterade MeSH-termer.
Detta ledde till att de två sista sökningarna i tabell 1 är specifika. I dessa
sökningar fanns även två relaterade artiklar som inkluderades i resultatet.
Författarna sökte artiklar i flera omgångar vilket visas av de olika datumen i tabell
1.
En begränsning var engelska artiklar, då möjligheten var större att finna
publicerade vetenskapliga artiklar. En annan begränsning var att alla sökningar
gjordes på artiklar som publicerats inom de senaste fem åren. Denna begränsning
gjordes då många relevanta artiklar verkade finnas och eftersom författarna ville
inkludera den allra senaste forskningen. Vid granskning föll dock många artiklar
bort och då författarna upptäckte detta fanns inte tillräckligt med tid för att söka
på tidigare utkomna artiklar. Att söka på artiklar från exempelvis de senaste tio
åren hade kunnat stärka resultatet och resulterat i artiklar med högre kvalitet,
vilket kunde ha resulterat i ett mer pålitligt resultat. I mån av skribenternas
sökkunskap och erfarenhet kunde inte fler artiklar bli funna. Därför inkluderades
endast nio artiklar i litteraturstudiens resultat. Med ytterligare kunskap och
erfarenhet av databassökning hade litteraturstudien kanske fått ett annorlunda
resultat med fler kvalitativa aspekter.
De flesta artiklar kom från USA och endast en studie utfördes i det asiatiska landet
Taiwan. Landet har utvecklats mycket på senare år och har idag en stark ekonomi
(Blomberg, 2010). Skribenterna ansåg därför att studien kunde jämföras med de
övriga artiklarna. Resultatet är därmed troligen mest förenligt med västvärlden.
Däremot var resultatet troligen inte lika generaliserbart i utvecklingsländer då de
ofta har sämre tillgång till sjukvård, dels p g a avstånd, men även till följd av
sämre ekonomi. Litteraturstudiens resultat kan därmed visa en mer positiv bild än
en världsomspännande sammanställning skulle gjort då inga utvecklingsländer
inkluderats.
Författarna strävade efter att uppnå definitionerna om ålder för vuxna och för
barndom. Trots detta inkluderades Chou och Hunter (2009) där barndomen
räknades till yngre än 16 år vid diagnos samt Ness m fl (2010) och Armstrong m
fl (2009) där barndom räknades till yngre än 21 år vid diagnos. Edelstein m fl
(2011) anger i titeln att de undersöker vuxna överlevare, medan i resultatet har
utfört uppskattningar vid två skilda tillfällen med olika antal år mellan. Vid första
undersökningen var femton av 20 deltagare yngre än 18 år och vid andra
undersökningen var alla över 18 år. Litteraturstudiens författare tolkar dock
studiens resultat som gällande för vuxna och svara därmed på syftet. Lancashire m
fl (2010) mäter utgång av grundskola vid minst 16 års ålder, gymnasium vid minst
18 års ålder och vidareutbildning vid minst 21 års ålder. Litteraturstudiens
skribenter exkluderade därför resultaten för grundskolan, d v s 16-åringarna.
Bowers m fl (2006) anger deltagarnas medelålder vid diagnos som 7,7 år,
medeltid från diagnos till studiens undersökning till 17,7 år och därmed
deltagarnas medelålder vid studien till 25,8 år. Då endast medelvärden är angivna
kan skribenterna inte utläsa om deltagare yngre än 18 år inkluderats, men anser att
en stor majoritet bör vara över 18 år. Huber m fl (2007) hade en deltagargrupp
med barn och en med vuxna som jämfördes med varsin kontrollgrupp med
motsvarande åldrar. Litteraturstudiens författare använde sig endast av resultat
från den vuxna deltagargruppen och motsvarande kontrollgrupp. Trots att
åldersdefinitionerna inte kunde uppnås till fullo med ovan nämnda artiklar, visade
17
artiklarna på relevant information till denna litteraturstudie och valdes därmed att
inkluderas.
Artiklar om CNS-tumörer togs med om dessa i resultatdelen i majoritet visade sig
undersöka tumörer i hjärnan. Lancashire m fl (2010) jämförde i sin studie olika
former av cancer. Trots detta ansågs resultatet användbart då författarna endast
valde att framföra studiens resultat av CNS-tumörers seneffekter. Boman m fl
(2009) undersöker fler CNS-tumörer än Armstrong m fl (2010) och Armstrong m
fl (2009) som undersöker två respektive tre olika former av CNS-tumörer. De tre
artiklarna har dessutom en kategori som är ospecificerad för vilken CNS-tumör
som ingår. Detta gör att skribenterna inte kan utläsa om de ospecificerade
tumörerna drabbat hjärnan, eller om någon drabbat ryggmärgen. Dock anger alla
artiklar att de flesta tumörerna drabbat hjärnan och resultatet anses därför relevant
för syftet.
Flertalet artiklar jämförde olika former av hjärntumörer vilket gör det svårt att
sedan jämföra artiklarna sinsemellan. Exempelvis presenterades Bowers m fl
(2006) för sig då den hade specifikt resultat. Författarna ville dock inte utesluta
den då resultatet ansågs relevant.
De flesta artiklarna anger inte vem och hur många som utför undersökningarna
samt vilka mätinstrument som använts under undersökningarna. Detta medför att
läsaren inte kan bedöma reliabiliteten och validiteten. Om resten av artikeln varit
av hög kvalitet inkluderades den ändå.
Inga enbart kvalitativa artiklar hittades i sökningarna vilket författarna hade
hoppats på från början. Endast en artikel med delad kvalitativ och kvantitativ
metod togs med i resultatet. En majoritet av kvantitativa artiklar hade kanske
kunnat undvikas om författarna inte hade använt sig av begränsningen Abstracts,
vilket innebär att endast artiklar med abstrakt inkluderades. Detta kunde ha
uteslutit kvalitativa artiklar som ibland inte har abstrakt och därmed påverkat
resultatet.
Trots författarnas ansträngning att försöka hitta bra översättning för teaching
qualification, var ordet svåröversatt. Efter diskussion blev översättningen tillslut
högskole-/universitetsnivå. Detta kan vara feltolkat, men var ändå den mest
passande översättningen författarna funnit utifrån sin kunskap. Subsequent
malignant neoplasm översattes till senare uppkommen malign cancer, även detta
ord var uppe i diskussion.
Då författarna är oerfarna av att granska artiklar har de utifrån sin kunskap om
artikelgranskning utgått ifrån Bilaga G och H, från Willman m fl (2006). Kanske
skulle mer tid ha lagts på att modifiera protokollen till skribenternas nivå. Om mer
kunskap inhämtats innan granskningen började kunde artiklarna granskats på ett
mer rättvist tillvägagångssätt.
I matrisens metodspalt, i Bilaga 3, nämns endast studiernas val av metod och
utformning om forskarna själva nämnt detta i sin artikel. Detta för att visa hur
tydlig struktur studien själv visar.
Resultatdiskussion
18
Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån litteratur beskriva hur vuxna
personer påverkas, i dagliga livet, av att ha drabbats av hjärntumör i barndomen.
Resultatet redovisas utifrån sina teman.
Utbildning
Resultatet av detta tema visade i många fall på samstämmighet mellan de olika
studierna.
Yngre ålder vid diagnos visade ett samstämmigt resultat med sämre uppnådd
utbildning och sämre betyg hos överlevarna än kontrollgrupperna. Lancashire m fl
(2010) skriver att risken för sämre uppnådd utbildning alltid var störst hos de som
drabbats av hjärntumör mellan ett till fyra år (a a). Edelstein m fl (2011) anger ett
samband mellan lägre ålder vid diagnos och akademiska bedriftsresultat, även
flera år efter att behandling avslutats. Resultatet från Edelstein m fl (2011) visade
på att ju yngre ålder deltagarna hade vid diagnos av hjärntumör, desto sämre läsoch skrivkunnighet hade överlevarna. Dessutom fanns sambandet att ju längre tid
som förlöpt sedan diagnosen, desto sämre räknekunskap hade övelevarna, vilket
också hade inverkan på utbildningsnivån (a a). Lancashire m fl (2010) kom utöver
ålder vid diagnos fram till att cancertyp, kön och epilepsidiagnos eller upprepade
krampanfall påverkade till lägre utbildningsnivå, vilket identifierades av lägre
inlärningskvalifikation och uppnått betyg (a a). Boman m fl (2009) undersökte
också utbildningsnivå och hade ett överensstämmande resultat med Lancashire m
fl (2010) och Edelstein m fl (2011) d v s att hjärntumöröverlevare oftare nådde
upp till färre utbildningsmål i livet. Att detta resultat överensstämmer kan, enligt
litteraturstudiens författare, bero på att det är vid yngre ålder som man är som
mest mottaglig för ny kunskap och nya intryck. Resultatet kan jämföras med
annan forskning från Boydell m fl (2008) som är en intervjustudie. De kom fram
till att effekten av cancern och dess behandling innebär stora besvär för
överlevarens kompetensutveckling. Alla överlevare i denna studie led av någon
”osynlig” kognitiv effekt, exempelvis korttidsminnesförlust, försämrad
rumsuppfattning samt läs-, skriv- och räknesvårigheter (a a).
Lancashire m fl (2010) har jämfört CNS-tumörer med andra former av cancer
medan Edelstein m fl (2011) undersöker endast medulloblastomöverlevare.
Lancashire m fl (2010) har därmed inkluderat flera olika sorters hjärntumörer
vilket ger ett mer generaliserbart resultat. Dessutom har Edelsteins m fl (2011)
studie endast 20 deltagande medulloblastomöverlevare, jämfört med 2147
hjärntumöröverlevare i Lancashires m fl (2010) studie. I samma artikel av
Lancashire m fl (2010) var resultatet svårt att utläsa p g a att forskarna i vissa fall
räknade deltagare till äldre än 16 år och i andra fall äldre än 21 år, då
inklusionskriterierna för litteraturstudien var över 18 år.
Enligt litteraturstudiens författare fick Boman m fl (2009) den högsta graderingen
av de nio valda litteraturstudierna, därför anses resultat från denna artikel vara
användbart.
Yrke
Flera av artiklarna visade på att överlevare har svårare att uppnå sina yrkesmål än
den generella populationen.
Även under detta tema visade sig ålder vid diagnos vara en påverkande faktor, i
detta fall på yrkeslivet. Edelstein m fl (2011) menar att ju lägre ålder vid diagnos
19
ger ett lägre IQ som påverkade både utbildning som yrke. Ju yngre ålder vid
diagnos, desto lägre anställningsstatus anger en annan studie av Carlson-Green
(2009). Detta p g a att yngre ålder vid diagnos ger mer kognitiv påverkan relaterat
till behandlingen (a a).
Ness m fl (2010) och Edelstein m fl (2011) diskuterar huruvida IQ-nivå påverkade
chansen att bli anställd. Ness m fl (2010) menar att lägre poäng på PPT utgjorde
en minskning av IQ vilket minskade chansen att bli anställd. PPT har test-retestreliabilitet som innebär att samma resultat ska nås vid upprepade test. Edelstein m
fl (2011) menar att arbetsminne, verkställande funktion, akademiska bedrifter och
fingerfärdighet var nedsatta hos medulloblastomöverlevare. Resultaten mättes
med olika test för bl a minne, hörsel, tal och IQ.
Huber m fl (2007) anger endast resultat för unga vuxna och kan därför enligt
författarna till litteraturstudien inte generaliseras till äldre personer som levt en
längre tid efter diagnos. Bortfallet anges inte i artikeln vilket kan göra att
resultatets trovärdighet minskas.
Sjukdomar
Resultatet för detta tema visade på många specifika resultat, då artiklarna
behandlar flera olika sjukdomar och komplikationer.
Det tydligaste sambandet var att malign sekundär cancer var vanligt
förekommande hos hjärntumöröverlevare minst åtta år efter primära
hjärntumördiagnosen, enligt resultat från Armstrong m fl (2009) och Edelstein m
fl (2011).
Den vanligaste orsaken till tidig mortalitet vid 30 års ålder var progression eller
recidiv av primärcancer (Armstrong m fl, 2009). Artikeln graderades högt vid
granskningen och ansågs därmed användbar för litteraturförfattarnas syfte.
Deltagarna i studien hade bra ålderspann som sträckte sig över ca 20 år, vilket kan
visa på att seneffekter inte bara finns direkt efter diagnosen, utan varar i flera år
och ibland livet ut. I Armstrong m fl (2009) var en del av resultatet tvunget att
uteslutas ur litteraturstudien. Resultatet som inkluderades blev därför deltagare
som var äldre än 25 år samt då ålder specifikt står skrivet för ett visst resultat.
Detta gjordes för att inte inkludera för unga deltagare.
Bowers m fl (2006) fann ett samband mellan hjärntumöröverlevare i barndomen
och incidens av stroke. Studien rapporterade att risken för att drabbas av stroke
som överlevare av hjärntumör var 29 gånger så stor som för kontrollgruppen av
syskon. Artikelns författare nämnde inte bortfallsanalysen, vilket kan ha medfört
att resultatet hade ett stort bortfall utan att det har redovisats av författarna. Då
metoddelen är väldigt kort beskriven, framgick inte heller om forskarnas använda
instrument var valida eller reliabla. Utebliven validitet och reliabilitet gör att det
inte går att utläsa om mätningarna gjorts på ett relevant vis och om gör att
undersökningarna kan ha lett till felaktigheter och därför blev kanske inte
resultatet lika tillförlitligt. Studien mätte endast två årtionden efter diagnosen och
risken för stroke är då ökad jämfört med kontrollgruppen. Huruvida risken ökar
allteftersom överlevarna åldras efter studien undersöks däremot inte.
Funktionsnedsättningar
20
Under detta tema finns liksom under sjukdomar flera specifika resultat med olika
funktionsnedsättningar. En sammankopplande faktor visade sig dock vara
nedsättning av fysisk prestation.
Armstrong m fl (2010) menade att högre strålningsnivå gav sämre hälsorelaterad
livskvalitet och fler fysiska begränsningar. Detta var jämförbart med annan
forskning av Maurice-Stam m fl (2009) som menade att hjärntumöröverlevare
hade sämre hälsorelaterad livskvalité än leukemiöverlevare gällande psykosociala,
kognitiva och neurologiska seneffekter. Ness m fl (2010) kom fram till att yngre
ålder vid diagnos gav sämre träningsdisciplin och svagare handstyrka. Chou och
Hunters (2009) studie kom fram till att fysiska komplikationer var vanligare hos
överlevare av hjärntumör än hos ALL-överlevare. Skillnaden kan bero på att
hjärntumöröverlevarna hade fler fysiska hinder och därför var i behov av mer
hjälp. Detta skulle kunna kopplas till Ness m fl (2010) resultat som visade att mer
än hälften av hjärntumöröverlevarna angav muskelsvaghet i benen.
Chou och Hunter (2009) utförde sin studie i Taiwan. En författare kommer från
USA och en annan från Taiwan, vilket kan ge artikeln ännu mer jämförbarhet med
resten av artiklarna och har därför valts att jämföras rakt av. Studiens författare
beskrev inte bortfallsanalysen vilket minskar generaliserbarheten till populationen
då skribenterna inte fått svar på hur många som tackat nej till att delta. Chou och
Hunter (2009) menar att kulturen kan ha påverkat överlevarna att oroa sig för att
inte kunna uppnå förväntningar från omgivningen. De med starkast personlighet,
mer optimism och ett öppnare sinne kanske deltog i större utsträckning än andra
överlevare (a a).
Ness m fl (2010) diskuterar bl a fetma och nedsatt träningsdisciplin. Studien är
trovärdig då reliabiliten redovisas noggrant i metoddelen. Artikelns författare
beskriver att liksom PPT har även The Berg Balance Test och FSI test-retest
använts, vilket gör mätningarna reliabla.
Armstrong m fl (2010) skrev om hälsorelaterad livskvalitet och menade att
självrapportering kunde inneburit en begränsning, liksom att inte alla deltagare
deltog fullständigt. Att använda sig av självrapportering kan dels leda till att de
som är mest intresserade av sin sjukdom eller av något ämne är de som svarade
och dessutom kanske inte de som drabbats hårdast av seneffekterna har ork eller
förmåga att besvara ett formulär. Detta kan ha gjort att resultatet inte är lika
generaliserbart för de svagaste överlevarna.
SLUTSATS
Resultatet för denna litteraturstudie visar att personer som överlevt hjärntumör i
barndomen ofta påverkades av seneffekter från sjukdomen och behandlingen även
flera decennier efter diagnos. Mycket i överlevarnas vardagliga liv påverkas,
viktiga saker som utbildning och yrke blir lidande, enligt alla resultat.
Ålder vid diagnos visar sig vara en inverkande faktor inom flera teman. Ju yngre
ålder, desto sämre är resultaten för yrke och anställning, för IQ och
utbildningsnivå samt värre fysiska begränsningar framkommer. Även strålning har
21
en stor inverkan till utbildningssvårigheter, sämre hälsorelaterad livskvalité,
neurokognitiva nedsättningar samt sjukdomar såsom stroke.
Slutligen hoppas författarna att denna studie kan ge större förståelse för hur
personer påverkas av sin hjärntumör genom hela livet i sina vardagliga bestyr.
Med denna information kan sjuksköterskan förhoppningsvis möta patienten på rätt
nivå och känna igen personens eventuella begränsningar.
22
REFERENSER
Armstrong m fl (2010) Long-Term Outcomes Among Adult Survivors of
Childhood Central Nervous System Malignancies in the Childhood
Cancer Survivor Study. Oxford University Press, Vol 101, 946-958.
Askins, M A m fl (2008) Preventing Neurocognitive Late Effects in
Childhood Cancer Survivors. Journal of Child Neurology,Vol 23,
1160-1171.
Armstrong m fl (2009) Region-specific radiotherapy and neurophysical
outcomes in adult survivors of childhood CNS malignancies. Oxford
University Press, 12 (11), 1173-1186.
Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red.)
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård, Lund:
Studentlitteratur.
Bellenir, K (red) (2007) Cancer sourcebook : basic consumer health information
about major forms and stages of cancer, featuring facts about head
and neck cancers, lung cancers, gastrointestinal cancers,
genitourinary cancers, lymphomas, blood cell cancers, endocrine
cancers, skin cancers, bone cancers, metastatic cancers, and more;
along with facts about cancer treatments, cancer risks and
prevention, a glossary of related terms, statistical data, and a
directory of resources for additional information (fifth edition),
Detroit: Omnigraphics, s 822-850.
Blomberg, K (2010) Taiwan http://www.sweden.gov.se/sb/d/2520/a/14403 (201105-12).
Blommengren, A & Ohlgren, B (2007), Neurokirurgisk vård, Lund:
Studentlitteratur.
Boman, K K m fl (2009) Health and persistent functional late effects in adult
survivors of childhood CNS tumours: A population-based cohort
study. European Journal of Cancer, 45, 2552-2561.
Bowers, D C m fl (2006) Late-Occuring Stroke Among Long-Term Survivors of
Childhood Leukemia and Brain Tumors: A Report From the
Childhood Cancer Survivor Study. Journal of Clinical Oncology,
Vol 33, 5277-5282.
Boydell, K M m fl (2008) I'll show them: The Social Construction of
(In)competence in Survivors of Childhood Brain Tumors Journal of
Pediatric Oncology Nursing, Vol 25, 164-174.
Carlson-Green, B (2009) Brain Tumour Survivors Speak Out. Journal of
Pediatric Oncology Nursing, 26, 266-279.
23
Chou, L & Hunter, A (2009) Factors affecting quality of life in Taiwanese
survivors of childhood cancer. Journal of Advanced Nursing, 65
(10), 2131-2141.
Crom, D B m fl (2007) Marriage, employment, and health insurance in adult
survivors of childhood cancer, Journal cancer survivor, 1, 237245.
Degerfält, J m fl (2008) Strålbehandling. 2a upplagan, Studentlitteratur, s 262.
Edelstein, K m fl (2011) Early aging in adult survivors of childhood
medullablastoma: Long term neurcocognitive, functional, and
physical outcomes. Oxford University Press, 2011, 1-10.
Edqvist, L (2010) Hjärntumör.
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hjarntumor
er/ (2011-02-03).
Engström, J (red) (2010) Hjärntumör som barn, vuxenvistelse. Ågrenska,
Nyhetsbrev 373.
Ericson, E & Ericson, T (2008) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Finnberg, G (2010) Vad är oligodendrogliom?
http://www.1177.se/Fraga-1177se/Fragor/Vad-ar-oligodendrogliom/
(2011-05-17).
Hagelin, I (2008) Onkologi I: Edwardsson Månsson, M & Enskär, K (red.)
Pediatrisk vård och specifik omvårdnad (2a upplagan) Lund:
Studentlitteratur, s 347-377.
Halkett, G K B m fl (2010) The information and support needs of patients
diagnosed with high grade glioma. Patient Education and
Counselling, 79, 112-119.
Huber, J F m fl (2007) Long-Term Neuromotor Speech Deficits in Survivors of
childhood Posterior Fossa Tumors: Effects of Tumor Type,
Radiation, Age at Diagnosis, and Survival Years. Journal of Child
Neurology, 22, 848-854.
Jordevik, S (2004) Svår diagnos men god prognos.
http://www.barncancerfonden.se/Behallare/Tidning/Tidigarenummer/2004/Barn—Cancer-304/Artiklar-/Svar-diagnos-men-godprognos/ (2011-04-21).
Järhult, J & Offenbartl, K (2006) Kirurgiboken, Stockholm: Liber.
Lancashire, E R m fl (2010) Educational Attainment Among Adult Survivors of
Childhood Cancer in Great Britain: A Population-Based Cohort
Study. Oxford University Press, 102, 254-270.
24
Lohne, V m fl (2002) Neurokirurgisk omvårdnad I: Almås, H (2002) (red.)
Klinisk omvårdnad II. Stockholm: Liber AB, s 760-761.
Lyngstam, O (2010) Kortisonbehandling.
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=74850 (201105-17).
Maurice-Stam, H m fl (2009) A Predictive Model of Health Related Quality of
Life in Young Adults Survivors of Childhood Cancer. European
Journal of Cancer Care, 18, 339-349.
Ness, K K m fl (2010) Physical Performance Limitations Among Adult Survivors
of Childhood Brain Tumors. Cancer, 2010, 3034-3044.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska,
2005-105-1.
Svensson, M m fl (2010) Klassifikation.
www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1365 (2011-04-21).
Svensk sjuksköterskeförening (2002) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
http://www.swenurse.se/library/documents /Publikationer/ICNs %
20etiska%20kod%20för%20sjuksköterskor.pdf.
Willman, A m fl (2006) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
BILAGOR
Bilaga 1 Protokoll för kvalitetsbedömnings av kvantitativa artiklar
Bilaga 2 Protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativ artikel
Bilaga 3 Matris
25
Bilaga 1
Kvalitetsbedömningsprotokoll för studier med kvantitativ metod.
Författarnas modifiering av Bilaga G (Willman m fl, 2006).
RCT /CCT
Multicenter
Kontrollgrupp
Patientkarakteistiska
Antal...........
Ålder...........
Kön.............
Adekvata exkluderingar
Vad avsåg studien att studera?
Uravlsförfarande beskrivet?
Representativt urval?
Randomiseringsförfarandet beskrivet?
Livärdiga grupper vid start?
Analyserade i den grupp som de
randomiseras till?
Bortfallsanalysen beskriven?
Bortfallsstorleken beskriven?
Adekvat statistisk metod?
Etiskt resonemang?
Valida instrument?
Reliabla instrument?
Generaliserbart resultat?
☐ Ja
☐ Nej
☐ Vet ej
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
Sammanfattning av bedömningen
Grad I 80-100 %
Grad II 70-79 %
26
Grad III 60-69 %
Bilaga 2
Protokoll för kvalitetsbedöming av kvalitativa artikeln.
Författarnas modifiering av Bilaga H (Willman m fl, 2006).
Tydlig avgränsning/problemformulering? ☐ Ja
☐ Nej
Patientkarakteristiska
Antal.....................
Ålder.....................
Man/Kvinna..........
Kontexten presenterad?
Etiskt resonemang?
Urvalsförfarande beskrivet?
Datainsamling beskrivet?
Analys tydligt beskriven?
Begripligt resultat?
Datamättnad?
Analysmättnad?
Klart och tydligt resultat?
Finns teoretisk referensram?
Genereras teori?
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Ja
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Nej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
☐ Vet ej
Sammanfattning av bedömningen
Grad I 80-100 %
Grad II 70-79 %
27
Grad III 60-69 %
Bilaga 3
Matris
Författare
År
Land
Bowers m fl
2006
USA
Titel
Syfte
Late-Occuring
Stroke Among Longterm Survivors of
Childhood Leukemia
and Brain Tumors: A
Report From the
Childhood Cancer
Survivor Study.
Undersöka incidensen
av och riskfaktorerna
för stroke efter fem
års överlevnad av
leukemi och
hjärntumör i
barndomen.
Huber m fl
2007
Kanada
Long-Term
Neuromotor Speech
Deficits in Survivors
of Childhood
Posterior Fossa
Tumors: Effects of
Tumor Type,
Radiation, Age at
Diagnosis, and
Survival Years
Undersöka hur
tumörer i cerebellum
under barndomen
påverkar patientens tal
långsiktigt.
Chou &
Hunter
2009
Taiwan
Factors Affecting
Quality of Life in
Taiwanese Survivors
of Childhood Cancer.
Undersöka relationen
mellan riskfaktorer,
skyddande faktorer
och spannet av
livskvalitet hos
Metod
Ickerandomiserad
studie.
Ickerandomiserad
studie
Ickerandomiserad
studie
Deltagare
(Bortfall)
Resultat
1871
hjärntumöröverlevar
e
4828
leukemiöverlevare
3845 syskon i
kontrollgruppen
Stroke rapporterades hos 117 (6,3 %)
av hjärntumöröverlevarna. 63
patienter rapporterade sent
förekommande stroke med
medelvärde på 13,9 år från diagnosen.
Riskfaktorerna var recidiv och hög
strålningsdos.
53 vuxna
hjärntumöröverlevar
e
41 hjärntumöröverlevare som var
barn
Tumörtypen eller strålningen visar att
de som överlevt medulloblastoma
hade mer talsvårigheter än
astrocytomaöverlevare och
kontrollgruppen.
49
hjärntumöröverlevar
e
49
leukemiöverlevare
Det finns relationer mellan
återhämtningsförmåga, risker och
livskvalitet hos överlevare.
Livskvalitén var sämre hos
hjärntumöröverlevare än hos
Kvalitets-granskad
Kommentar
Grad III
Bra uppdelning mellan
undersökningsgrupperna och
bra struktur.
Lättläst.
Bortfall kunde inte utläsas.
Grad III
Bra redovisad statistik i
tabellerna.
Endast resultat för unga
vuxna.
Borfallet anges inte.
Grad I (Bilaga G).
Grad II (Bilaga H).
Både kvalitativ och
kvantitativ.
överlevande av
barndomscancer.
Boman m fl
2009
Sverige
Armstrong m
fl
2009
USA
Lancashire m
fl
2009
England
Armstrong m
fl
2010
USA
Health and persistent
functional late
effects in adult
survivors of
childhood CNS
tumors: A
population-based
cohort study.
Long-Term
Outcomes Among
Adult Survivors of
Childhood CNS
Malignancies in the
Childhood Cancer
Survivor Study.
Fastställa incidensen
av återkommande
hälsorelaterade och
sena symptom av
vuxna som överlevt
CNS-tumör i
barndomen.
Educational
Attainment Among
Adult Survivors of
Childhood Cancer in
Great Britain: A
Population-Based
Cohort Studie.
Identifiera faktorer
som påverkar hur
överlevarna uppnår
utbildningsmålen
jämfört med vanliga
populationen.
Region-specific
radiotherapy and
neuropsychologi-cal
outcomes in adult
survivors of
childhood CNS
malignancies.
Hypotes om ett
dosrespons samband
finns mellan strålning
av hjärnregioner och
försämring av minne,
utövande funktion och
hälsorelaterad
Undersöka sena
effekter hos vuxna
som drabbats av CNStumörer som barn.
Ickerandomiserad
studie med
kontrollgrupp.
Retrospektiv
kohortstudie.
Ickerandomiserad
studie.
Kohortstudie.
Ickerandomiserad
studie.
Ickerandomiserad
studie.
603 överlevare
(varav 72 föräldrar).
996 i
kontrollgruppen.
(11 avlidna, 40
kunde inte nås).
1877 överlevare
3899 syskon
(491 kunde inte nås,
511 avböjde, 9
kunde inte delta p g
a språkbrist)
leukemiöverlevare.
Dåligt beskrivet resultat.
Bortfall inte angivet.
Vanligare för CNS-överlevare att ha
känsel- och mobiliseringsproblem.
Överlevarna hade lägre utbildning,
anställningsstatus och behövde mer
hjälp i skolan. Sämst hälsa fanns hos
könscellstumör-, oligodendrogliomoch medulloblastomöverlevare.
Grad I.
Överlevare av CNS-tumör hade 13
gånger så stor risk att dö av en senare
sjukdom jämfört med
kontrollgruppen. Vanligaste orsaken
var recidiv av sjukdomen.
Grad I.
Totalt 10488
canceröverlevare
1993 CNStumöröverlevare
>18 år.
De som drabbades av CNS-tumör
mellan ett till fyra års ålder hade lägre
chans till att få betyg, nå upp till
gymnasienivå eller uppnå högskola/universitetsnivå.
(4348 svarade inte
på formuläret).
818 CNS-tumöröverlevare
Astrocytom: 523
Medulloblastom:
169
Andra CNStumörer: 126.
Strålning av temporalloben hade
samband med mer minnesproblem
Sämre uppgiftsprestation samt
organisation efter högre strålning.
Strålbehandling av temporalloben
innebar även fysiska begränsningar,
sämre hälsa, sämre social funktion
Tydlig struktur. Informerade
läsaren.
Graderades högst.
Bra åldersspann, ca 20 år.
Tydlig bortfallsanalys.
Otydligt vad ”andra CNStumörer” innebär.
Grad II.
Vuxna i denna studie räknas i
vissa fall som >16 år och i
andra fall >21 år.
Har många olika cancersorter,
otydligt vad som handlar om
CNS.
Grad I.
Bortfall beskriven.
Tydligt urval.
Otydligt vad “andra CNStumörer” innebär.
livskvalitet.
Ness m fl
2010
USA
Edelstein m fl
2011
USA
Physical
Performance
Limitations Among
Adult Survivors of
Childhood Brain
Tumors.
Undersöka sena
effekter som minskar
den fysiska
prestationen hos
överlevande av
hjärntumör i
barndomen.
Early aging in adult
survivors of
childhood
medulloblastoma:
Long-term
neurocognitive,
functional, and
physical outcomes.
Att undersöka
långsiktiga
neurokognitiva,
funktionella samt
psykiska resultat hos
vuxna överlevande av
medulloblastom.
Randomiserad
studie.
(700 deltog inte i
uppföljningsundersö
kningen 2003).
78
hjärntumöröverlevar
e,
78 kontrollpersoner.
efter strålningsdos.
Övervikt hos 35,9 % var vanligare hos
överlevare, liksom känsel- (20,5 %)
och hörselnedsättningar (23,1 %).
Muskelsvaghet i benen fanns hos 55,1
% av de överlevande.
Grad I.
Stort åldersspann.
Tydlig struktur.
Utförde undersökningarna i
hemmet för att kunna
inkludera överlevare som var
immobilserade.
Överlevare av medulloblastom får allt
sämre arbetsminne med tiden efter
diagnosen, oavsett ålder vid diagnos.
Yngre ålder vid diagnos påverkade till
sämre akademisk prestation och IQ.
Hörselnedsättning är vanligt hos
medulloblastomöverlevare.
Grad III.
(19 kunde inte
spåras, 35 avböjde).
Tvärsnittstudie
Ickerandomiserad
studie.
20 överlevare av
medulloblastom.
Ny studie.
Bortfall inte angivet.
Undersöker endast
medulloblastom.
